2. Skatt i utvecklingsländer
• Svårt att förlita sig på vanliga inkomst- och konsumtionsskatter på
grund av stor informell ekonomi och outvecklad skattebyråkrati.
• U-länderna är därför beroende av mer snedvridande skatter som
bolagsskatter och tullar.
3. Var kommer skattepengarna ifrån? – Indien
Corporation
Tax
Taxes on
Income
Customs Union Excise
Duties
Service Tax
4. Var kommer skattepengarna ifrån? – Sverige
Moms
Arbetsgivar-
avgift
Kommunal-
skatt
Statlig
inkomstskatt
Skatt på
bolag och
kapitalÖvriga
skatter
5. Hur mycket betalar multinationella företag?
• 200 miljarder dollar i bolagsskatt till u-länder från multinationella
företag 2012
• 3 procent av u-ländernas skatteintäkter
• Skatteplanering tros orsaka bortfall på 100 miljarder (0,4 % av BNP)
• Observera statiskt räknat – hur stor del av de 100 miljarderna skulle försvinna
i dynamiska effekter om multinationella bolag behövde betala mer skatt?
Källa: UNCTAD, World Investment Report 2015
6. Är bolagsskatten en bra skatt?
• Kapitalskatter (som bolagsskatt och kapitalinkomstskatt) minskar
viljan att spara och investera.
• Stor debatt inom nationalekonomin huruvida man bör beskatta
kapital över huvud taget.
• Många nationalekonomer (t.ex. Greg Mankiw, Harvard), säger nej.
7. Spenderas pengarna väl?
• Omfattande korruption
• Reinikka & Svensson (2004) undersökte Uganda 1991–1995: endast 13
procent av avsatta pengar nådde lokala skolor.
• Svårt att nå utsatta grupper
• Politiskt inflytelserika grupper (t.ex. stadsbor) får ofta
oproportionerligt stor andel av utgifterna – t.ex. energisubventioner.
• Endast två procent av Sveriges bistånd är budgetstöd.
• Å andra sidan: stort behov av investeringar i infrastruktur, etc.
8. Slutsatser
• Bolags- och kapitalskatter kan aldrig vara basen för en stats finanser.
• U-ländernas intäktsförlust pga. bolagsskatteflykt är liten i förhållande
till BNP.
• Viktigare att locka fler multinationella företag att investera i u-länder.
• Bygg upp kapaciteten för inkomstskatter och moms.
• Förbättra rättssäkerheten i u-ländernas skattelagar genom exempelvis
internationella tvistlösningsmekanismer (ISDS).