Föreläsning om open access för personal vid Luleå universitet den 3 april 2012

1. Open access – den nya
publiceringsmodellen
Presentation vid LTU 2012-04-03
Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket,
samordnare för OpenAccess.se
Sidnummer 1

2. Översikt
• Bakgrund
• Läget idag
• OpenAccess.se
• Hur gör man
Sidnummer
2

3. Open access i korthet
• = Fri tillgång till vetenskaplig information på internet
• I första hand det som forskare publicerar utan att få
ersättning, dvs vetenskapliga artiklar, avhandlingar, rapporter
etc
- Men även böcker, forskningsdata, encyclopedier etc kan
vara fritt tillgängliga
• Fri tillgång betyder att fritt kunna läsa, ladda ned, kopiera,
sprida vidare mm med full hänsyn till författarens ideella
upphovsrätt
Sidnummer
3

4. De första vetenskapliga tidskrifterna
Sidnummer
4

5. Den vetenskapliga tidskriftens uppgifter
• I den tryckta världen förenade tidskriften dessa funktioner
– Spridning av forskningsresultat
– Stadfästa intellektuell prioritet
– Kvalitetsgranskning
– Statusmarkör
– Permanent arkiv
• I den digitala världen behöver dessa uppgifter fortfarande
utföras, men inte på samma sätt och inte till samma kostnad
Sidnummer
5

6. Från internkommunikation till marknad
• Från forskarsamhällets internkommunikation till Big Business,
med Big Science 1950 -
• Kommersiella principer har lagrats på ett system för
internkommunikation där ”betalningen” är uppmärksamhet och
anseende.
• Förlagen betalar fortfarande varken för författares, redaktörers
eller utvärderares insatser men tar ändå ut så höga priser som
möjligt
Sidnummer
6

7. En märklig marknad!
• Monopol ger mycket höga vinstmarginaler, vilket bromsar
utvecklingen
• Universiteten får betala både för publicering och tillgång, men
forskarna ser inte kostnaderna
• Forskarens/universitetets mål är maximal spridning och det
uppnås inte!
Sidnummer
7

8. Graph 2
Monograph and Serial Costs
in ARL Libraries, 1986-2003
Serial
Expenditures
250% (+260%)
Serial
Unit Cost
(+215%)
200%
150%
Monograph
Unit Cost
(+82%)
100%
CPI (+68%)
Monograph
50% Expenditures
(+66%)
Serials
Purchased
0% (+14%)
Monographs
Purchased
(0%)
-50%
1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002
Source: ARL Stati sti cs 2002-03 , Ass ociation of Re se arch Librarie s, Was hington, D.C.
Copyright © 2004 Ass ociation of Res earch Librarie s
Sidnummer
8

9. Så kom Internet
• Potential för
– maximal spridning till mycket lägre
kostnader
– global länkning av all forskning
– ny arbetsfördelning
• Men i stället erbjuds licenser på stora paket av e-
tidskrifter till bibliotekskonsortier, ”Big Deal”, endast
för behöriga användare
Sidnummer
9

10. Open access – framväxt av ett alternativ
• En rörelse av engagerade forskare, senare även bibliotekarier,
förläggare m fl, sedan ca 1990. Motiv:
- Utnyttja Internets potential
- Kritik mot förlagens monopolpriser
• En del av den allmänna utvecklingen på internet
• Open Access är släkt med Open Source, Open Data, Open
Educational Resources, men inte med fildelning!
Upphovsmannen är vinnare!
Sidnummer
10

11. Open access – framväxt av ett alternativ
• Några pionjärer:
• Jean-Claude Guédon,
Univ de Montréal
Comparative Literature
Peter Suber, Berkman fellow
Harvard, prof of Philosophy
Sidnummer
11

12. Öppna e-printarkiv

Internationella ämnesarkiv,
från 1990-
– ArXiv - fysik,
matematik,
datavetenskap
– RePEc – ekonomi
– PubMed Central –
biomedicin

Öppna arkiv vid lärosäten,
2000-talet
l
Sidnummer
12

13. Open access får allt bredare stöd
• Public Library of Science, öppet brev från ledande biomedicinska forskare i
USA 2001
• Berlindeklarationen, ledande tyska och franska forsknings- och högskoleorgan
2003
• Brittiska parlamentets utskott för vetenskap och teknik, rapport ”Scientific
publications: Free for all?” 2004, se
• USA:s representanthus: krav på National Institutes of Health, Federal
Research Public Access Act - FRPAA
Sidnummer
13

14. Berlin Declaration on Open Access to
Knowledge in the Sciences and Humanities,
2003
”The Internet has fundamentally changed the practical and economic realities of
distributing scientific knowledge and cultural heritage. For the first time ever,
the Internet now offers the chance to constitute a global and interactive
representation of human knowledge, including cultural heritage and the
guarantee of worldwide access.”
Deklarationen är en avsiktsförklaring att arbeta för Open Access från
organisationer
Avser både vetenskaplig information data, metadata och kulturarvsmaterial
”Open access contributions include original scientific research results, raw data
and metadata, sourcematerials, digital representations of pictorial and
graphical materials and scholarly multimedia material.”
Sidnummer
14

15. EU driver på open access-utvecklingen
Policy, initierar diskussion, driver på
medlemsstaterna
Beslut i rådet 2007
Forskningsfinansiering, sjunde ramprogrammet
(FP7) 55 miljarder euro, från 2007 – 2013.
Försöket med Open Access inom 20 % av FP7
Krav från European Research Council
Infrastruktur, utredningar, nya affärsmodeller, t ex
OpenAIRE, OAPEN, SOAP och PEER…
Sidnummer
15

16. EU driver på
• ”..publicly funded research
should be widely disseminated
through Open Access
publication of scientific data
and papers.”
• ”..the Commission will
appropriately extend current
Open Access publication
requirements…”
• A Digital Agenda for Europé,
COM (2010) 245
• Neelie Kroes vice president of
the European Commission,
Sidnummer
16

17. Slaget om opinionen – läget idag
• Ett nittiotal forskningsfinansiärer har någon form av krav på Open
Access, bl a
– European Research Council,
– EU:s sjunde ramprogram för FoU (7 områden, 20 %)
– National Institutes of Health (NIH) i USA
– VR, Formas, RJ, KAW, Östersjöstiftelsen, FAS
• European University Association och EUROHORC
• Många universitet ställer OA-krav
• Enkäter visar på i princip positiv inställning från forskare, men
bristande kunskaper
Sidnummer
17

18. Utvecklingen på fältet
Directory of Open Access Journals (DOAJ) ger tillgång till 7 604
kvalitetsbedömda, vetenskapliga OA-tidskrifter. Därav 964 med
Impact Factors i JCR 2010.(Ulf K.)
Tillväxt 2010 31 %
Tillväxt av OA-tskr sedan 2000 18 % årligen, artiklar 30 % årligen (Björk i
PLoS ONE)
Bielefeld Academic Search Engine (BASE) har ca 32 miljoner
dokument från drygt 2000 öppna arkiv. Tillväxt ca 2 milj dok/kvartal
Ca 20 - 25 % av den aktuella årliga artikelproduktionen är fritt
tillgänglig - Andelen fritt tillgängligt material växer snabbt
Sidnummer
18

19. Andel OA en aktuell undersökning
Undersökningen bygger på ett stort urval och har en väl redovisad metodik. Man
utgår från det som publicerades 2008
”Overall OA-shares
The weighted average OA availability over all disciplines was 20,4%. This further
splits up into 8,5% in OA journals and 11,9% copies in repositories and web
sites.”
Björk B-C, Welling P, Laakso M, Majlender P, Hedlund T, et al. 2010 Open Access to the
Scientific Journal Literature: Situation 2009. PLoS ONE 5(6):,
Sidnummer
19

20. Fördelning på ”Gold” – publicerat i OA-tidskrift – och
”Green” – parallellpublicerat – för olika ämnen
Sidnummer
20

21. Motiv för OA ur samhällelig synpunkt
• Resultaten från forskning som bekostas av offentliga
medel ska också vara allmänt tillgänglig
– För alla forskare inom högskolan oavsett om lärosätet har råd
– För akademiska professioner, t ex socialarbetare
– För expertmyndigheter och FoU-intensiva småföretag
– För forskare i länder som inte har råd att betala licenser
– För medborgare som vill veta mer, t ex om sin sjukdom eller om miljöfrågor
Sidnummer
21

22. Motiv för OA ur forskarsynpunkt
• Maximal spridning och synlighet
Öppen tillgänglighet ger också fler citeringar, se t ex
http://www.kb.se/OpenAccess/nyheter/2010/Open-Access-och-citeringar/
• I samklang med grundläggande normer: Cudos or Mertonian norms:
”Communalism entails that scientific results are the common property of the entire
scientific community”
• Utnyttja webbens möjlighet att länka samman all forskning, automatiserad
sökning i stora text- och datamassor
• Snabbare spridning av forskningsresultat
Sidnummer
22

23. Vad innebär en omställning till en OA-
modell i ekonomiska termer?
• Stora besparingar och ökad avkastning av FoU vid en genomförd
OA-modell
• OA-modellen öppnar för verklig konkurrens
• Alla kostnader tas ut vid publicering i stället för vid tillgång
• När kostnaden flyttas slår det olika för olika länder och för olika
lärosäten
• För att släppa nuvarande licenser måste OA globalt nått en viss nivå
• Komplicerat? Ja, men webben i stort bygger redan på samma
princip. Skulle Google blivit så stort om man betalat för sökningar?
Sidnummer
23

24. Uppseendeväckande vinster
”Elsevier, the biggest publisher of journals with almost 2,000
titles, cruised through the recession. Last year it made £724m
($1.1 billion) on revenues of £2 billion—an operating-profit
margin of 36%.” Economist, 26 May 2011
”Academic publishers make Murdoch look like a socialist”
”--- What we see here is pure rentier capitalism: monopolising a public
resource then charging exorbitant fees to use it.”
George Monbiot i Guardian 30 Aug 2011
Sidnummer
24

25. Sidnummer
25

26. Analyser av övergången till OA
Heading for the open road : costs and benefits of transition in scholarly
communications, http://www.rin.ac.uk/our-work/communicating-and-disseminating-
research/heading-open-road-costs-and-benefits-transitions-s
Analys från Research Information Network, ”a policy unit funded by the UK higher
education funding councils, the seven research councils and the
three national libraries.”
Satsning på parallellpublicering bör fortsätta men publicering i OA-
tidskrifter långsiktigt bästa lösningen om priset hålls rimligt (under 2000
£ per artikel)
Sidnummer
26

27. Nationella licensavtal 2011
65 produkter/avtal
Ett 100-tal resurser, ca 10 000 e-tidskrifter
Total omsättning ca 227,5 mkr
E-tidskrifter: 191 mkr, ca 84% av konsortiets omsättning
Topp 5 dyraste avtal:
Elsevier: 97 mkr
Wiley-Blackwell: 31 mkr
Springer: 19 mkr
Taylor & Francis 11 mkr
Thomson Reuters (WoK): 11 mkr
Sidnummer
27

28. En räkneexempel
Från SCB:Lärosätenas kostnader för forskning och forskarutbildning
2010
30 309 mkr
Kostnad för e-tidskrifter totalt ca 200 mkr
200/30 000= ca 0, 66 %
Stor kostnad för det enskilda biblioteket,
Liten kostnad för hela forskningssystemet
Sidnummer
28

29. Sverige – växande officiellt stöd för open
access
• Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and
Humanities (2003) har undertecknats av:
– Sveriges Universitets & Högskoleförbund
– Vetenskapsrådet
– Svensk Biblioteksförening
– Kungl. biblioteket - Sveriges nationalbibliotek
– Stockholms universitet
– Svensk förening för informationsspecialister
– Kungliga Vetenskapsakademien
– Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Sidnummer
29

30. Svenska forskningsfinansiärer med OA-krav
•
Vetenskapsrådet, 2009
•
Formas – forskning för hållbar utveckling,
2009
•
Riksbankens Jubileumsfond, 2010
•
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, 2010
•
Östersjöstiftelsen, 2011
•
FAS, 2011
Sidnummer
30

31. OA-krav från Vetenskapsrådet
• VR: ”De forskare vars ansökningar beviljas stöd från Vetenskapsrådet från och med den
1 januari 2010 måste inom sex månader efter ursprunglig publicering i traditionella
tidskrifter arkivera artiklarna i öppet sökbara databaser. Alternativt kan artiklar publiceras
direkt i webbaserade tidskrifter som tillämpar open access.
• Open access-reglerna gäller ännu så länge enbart vetenskapligt bedömda texter i
tidskrifter och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel.”
• Från VR:s FAQ om Open Access, Hur ska forskarna få råd att betala den utgift som
parallellpublicering eller publicering i en open access-tidskrift innebär?
• I det totalbelopp forskaren anger i sin ansökan om projektstöd kan han eller hon räkna in
den eventuella merkostnad som open access-publicering medför.
Sidnummer
31

32. VR förtydligande
Om förlagets standardavtal inte tillåter parallellpublicering inom sex månader ska
forskaren kräva att förlaget gör ett undantag. Parterna kan då använda sig av
ett tilläggsavtal som kan hämtas här . Om förlaget inte accepterar bör
forskaren publicera i en annan tidskrift. Endast i undantagsfall kan
Vetenskapsrådet medge en förlängning av tiden för tillgängliggörande upp till
maximalt 12 månader, under förutsättning att forskaren kan uppvisa en tydlig
dokumentation av vilka ansträngningar han/hon gjort för att uppfylla
sexmånaderskravet.
Sidnummer
32

33. Riksbankens Jubileumsfond
Krav och tider som VR. Dessutom:
När det gäller monografier och bokkapitel vill RJ uppmana och uppmuntra
forskarna att publicera även dessa fritt tillgängligt på internet
RJ finansierar kostnader för open access-publicering med ett schablonbidrag om
30 000 SEK per projekt som läggs till projektets budget
Detta bidrag kan även sökas för pågående projekt och för OA-publicering av
monografier
Sidnummer
33

34. OA-policy och beslut
OA-policy med krav
BTH, Chalmers och Malmö (3)
OA-policy med rekommendationer
Borås, GIH, Gotland, Halmstad, Jönköping, KI, Kristianstad, KTH, Lund,
SLU, Stockholm och Väst (12)
Beslut om fulltextpublicering (av avh)
Göteborg, Jönköping, Karlstad, KI, KTH, LiU, Mittuniversitetet, Mälardalen,
Nhfv, SLU, Umeå och Uppsala (12)
 8 lärosäten säger att man vill införa OA-policy eller skärpa rekommendation
till krav (Konstfack, Linné, Mälardalen, Skövde, Södertörn -- Borås, SLU,
Umeå)
Sidnummer
34

35. Chalmers open access-krav
• Chalmers tekniska högskola tog beslut om starkt OA-krav 2010
All forskning som Chalmers forskare publicerar ska göras tillgänglig i ett öppet
arkiv, i normalfallet inom 6 månader efter publicering, dock senast efter 12
månader. Detta betyder att Chalmers forskare ska deponera en fulltextkopia
av alla sina publikationer i elektronisk form i Chalmers Publication Library
(CPL)…Dispens från denna policy kan ges undantagsvis
Sidnummer
35

36. Sverige – en utvecklad infrastruktur
• Nästan alla lärosäten har öppna arkiv
• Snabb tillväxt av innehåll, nu alltmer vetenskapliga artiklar
• Integration med publiceringsdatabaser
• En nationell söktjänst – SwePub – ger samlad tillgång
• Det ges ut nya svenska OA-tidskrifter, idag 52
• Sverige värd för den internationella tjänsten DOAJ
Sidnummer
36

37. Swepub – samlad ingång till och redovisning av svensk
vetenskaplig publicering
• Tillgång till alla svenska vetenskapliga publikationer,
som bibliografiska poster (idag ca 475 000) och
som direkt fulltext ca 10 %
• En publikt tillgänglig söktjänst inom ramen för Libris, http://
swepub.kb.se/
• En databas för att andra att hämta data, t ex som underlag för
redovisning och analys
Sidnummer
37

38. OpenAccess.se
• Mål: främja maximal tillgänglighet och synlighet för arbeten
som produceras av forskare, lärare och studenter, genom
att stödja den elektroniska publiceringen vid svenska
universitet och högskolor.
• En plattform för samarbete mellan KB, SUHF inkl.
universitetsbiblioteken, Vetenskapsrådet, KK-Stiftelsen,
Kungl. Vetenskapsakademien och Riksbankens
Jubileumsfond
• Tre områden: Policy, Information, Infrastruktur
Sidnummer
38

39. 10-09-02
Sidnummer
39

40. Sidnummer
40

41. Ny styrorganisation - styrgrupp
Ordförande: Romulo Enmark, rektor, Försvarshögskolan
Agneta Olsson, överbibliotekarie vid Göteborgs universitet
Jette Guldborg Petersen, bibliotekschef, Malmö högskola
Pelle Snickars, Forskningschef, Kungliga biblioteket
Mats Ulfendahl, huvudsekreterare, Rådet för medicin och hälsa,
Vetenskapsrådet
Britta Lövgren, forskningssekreterare, Riksbankens jubileumsfond
Erik Sandewall, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien
Caroline Sutton, förläggare, Co-Action Publishing
Stefan Östholm, verksamhetschef, KK-stiftelsen
Jan Hagerlid, Avdelningen för nationell samverkan, KB (sekreterare)
Sidnummer
41

42. Nationell policy för open access
”. Open access är en fråga av så stor samhällelig vikt att det därutöver skulle behövas en
nationell policy. En sådan skulle öka samordningen, kraften och tempot i utvecklingen.
Många delfrågor kräver insatser från ett flertal intressenter - i första hand lärosäten,
forskningsfinansiärer och forskningsbibliotek.
Policyn bör ange att ett tydligt mål inom forskningspolitiken ska vara att främja en
övergång till en open access-modell. Den ska slå fast vilka mål man vill uppnå genom
att stödja open access och hur dessa mål relaterar till andra mål för utvecklingen av
svensk forskning och högre utbildning. Vilka åtgärder som behövs, vem som bör ha
ansvaret för dessa och hur olika aktörer ska samverka för att främja en utveckling mot
open access, ska också framgå.
Ur skrivelse från styrgruppen i OpenAccess.se till Utbildningsdepartementet.
Se http://www.kb.se/openaccess/nyheter/2011/Krav-pa-nationell-policy-for-open-access/
Sidnummer
42

43. Open Access – två vägar!
Gyllene vägen Gröna vägen
Publicera i tidskrifter med Publicera i ett öppet
Open Access-modell! arkiv t.ex. vid eget lärosäte!
Sidnummer
43

44. Open access-publicering
•
Publicera i en open access-tidskrift
•
Äkta OA-tidskrifter, omedelbar fri tillgång, författaren
behåller rättigheterna
•
Hybridform – betala för OA till just din artikel
•
Fördröjd OA – tidskriften släpper fritt efter viss tid
•
Parallellpublicera, dvs publicera i en traditionell tidskrift
och lägg ut en kopia i ett öppet arkiv
•
Vid ditt lärosäte
•
I ett ämnesarkiv
Sidnummer
44

45. Sidnummer
45

46. Betalning av publiceringsavgifter
Betalning strikt skild från urvalprocessen!
Vem ska betala?
Godtagbar kostnad i ansökan till VR mfl sv forskningsråd, och inom EU
Lärosätet kan bidra
Bättre samordning behövs
”Många delfrågor kräver insatser från ett flertal intressenter - i första hand lärosäten,
forskningsfinansiärer och forskningsbibliotek. Man kan t ex nämna samordning av open
access-policies, fördelning av kostnader för open access-publicering, och stöd till att
svensk utgivning av vetenskapliga tidskrifter och monografier i högre grad går över till
en open access-modell” Skrivelse till Utb dept
Sidnummer
46

47. Medlemskap hos OA-förlag
BioMed Central (9)
Supporter membership (Göteborg, KI, KTH, SLU,
Stockholm, Uppsala)
Prepay membership (Chalmers, Lund, Nhfv)
Hindawi Publishing Corporation (3)
Chalmers, Lund, SLU
PLoS- Public Library of Science (2)
Lund, SLU
Annat – möjligt söka bidrag vid lärosätet
Mittuniversitetet, Södertörn
Sidnummer
47

48. Publiceringsavgifter till OA-förlag
En mindre del, 26 %, tar ut publiceringsavgifter
Genomsnitt globalt för publiceringsavgifter:
906 USD per tidskrift, 904 USD per artikel
Några få prestigetidskrifter: 2000 – 4 000
Stort antal biomedicinska kommersiella, 1 500 – 2 000
”Megajournals” breda, förenklad hantering, 1000 – 1500
Kommersiella inom olika ämnen, 500 -1000
Sällskapstidskrifter, under 500
Från utvecklingsländer, under 200
A Study of Open Access Journals Using Article Processing Charges, David J Solomon, Bo-Christer
Björk, http://www.openaccesspublishing.org/apc2/,Accepted for JASIS 2012
Sidnummer
48

49. ”Mega journals”
OA-tidskrifter som accepterar manus som vetenskapligt sunda och väl
presenterade, men inte bedömer deras relativa betydelse, det får läsarna
göra i efterhand
Täcker breda områden,snabb och kontinuerlig utgivning
Låga APC, t ex PLoS ONE 1350 USD
PLoS ONE
Scientific Reports (Nature)
Open Biology (Royal Society)
BMJ Open
SAGE Open m fl
Sidnummer
49

50. Sidnummer
50

51. Undvika oseriösa OA-förlag
• Finns tydlig information om ägarskap? Vilket land?
• Väl redovisat peer-review-förfarande?
• Vilka är med i redaktionskommittén? Ska finnas fullständigt namn och helst
hemuniversitet.
• Licensvillkor ska vara tydliga
• Tydlig information om kontaktperson
• Med i DOAJ
• Medlemmar hos OASPA – Open Access Scholarly Publishers Association:
http://www.oaspa.org/membership.html
Sidnummer

52. Parallellpublicering
Vad säger förlagen?
Omkring 2 av 3 förlag tillåter parallellpublicering av vetenskapliga
artiklar – under vissa villkor
 vanligen den accepterade författarversionen
- inte förlagets pdf
 ibland embargo eller andra restriktioner
Sidnummer

53. Sidnummer

54. Vad är en accepterad
författarversion?
Slutgiltigt manuskript
Samma innehåll,
olika utseende
Författarens slutgiltiga
manuskript av artikeln
inklusive ändringar efter peer
review
men utan förlagets layout och
paginering
(author’s postprint)
 Se till att spara denna
version!
Sidnummer

55. Försättsblad med referens och länk till tidskriftens webbplats
Försättsblad Slutgiltigt manuskript
Sidnummer

56. Sidnummer
56

57. Publiceringsregler BTH
1. Publicera om möjligt i första hand i kanaler som uppfattas som ledande och
som ger ut de mest betydande publikationerna från olika länders forskare.
Publicera om möjligt i tidskrifter som indexeras i ISI.
2. Publicera tidskriftsartiklar i första hand i sådana tidskrifter vars affärsmodell är
Open Access eller hos förlag som tillåter parallellpublicering.
3. Alla publicerade dokument ska läggas in som bibliografiska referenser i BTH:s
publiceringsdatabas.
4. Alla referee-granskade publikationer ska läggas in som fulltextfiler i BTH:s
publiceringsdatabas om upphovsrättsliga- eller sekretessbestämmelser
tillåter detta.
5. Alla publikationer ska ha affiliationen: Blekinge Tekniska Högskola eller
Blekinge Institute of Technology. Använd Förnamn. Efternamn@bth.se när e-
postadress anges.
6. Undvik om möjligt överföring av upphovsrätt.
Sidnummer
57

58. Publiceringsstrategier
Publiceringsregler för forskare vid Blekinge Tekniska
Högskola
Peter Linde
http://www.bth.se/fou/forskinfo.nsf/17e96a0dab8ab6a1c1257457004d59ab/8389c16ff85eb733c12578ff
00412acb?OpenDocument
Guide to Scientific Publication Management for
Researchers at the KTH Royal Institute of Technology
Ulf Kronman
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-44526
Sidnummer
58

59. Tack för
uppmärksamheten!
Webbplats: www.openaccess.se
E-post: jan.hagerlid@kb.se,
Sidnummer 59
59