Recommandé
Contenu connexe
Similaire à Frukostkollen om Svensk barn- och ungdomsidrott 16/12 -15
Similaire à Frukostkollen om Svensk barn- och ungdomsidrott 16/12 -15 (20)
Plus de jenslindquist
Plus de jenslindquist (9)
Frukostkollen om Svensk barn- och ungdomsidrott 16/12 -15
- 1. Frukostkollen 16 December 2015 Svensk barn- och ungdomsidrott
- 2. Dåtid Först kom idrotten… …av män för män …sen kom kvinnorna …och sedan kom barn- och ungdomsidrotten
- 4. 2015
- 6. 1982
- 7. ”Den tidiga starten, ombytligheten och prestationsinriktningen gör att föreningarna idag ställs inför det faktum att många ungdomar väljer bort deras aktivitet i 15-16 års ålder. Andra intressen, prestationskraven eller behovet av ökad träning i specialgrenen blir en övermäktig konkurrent. I många fall är det inte ungdomarnas intresse som svalnar. Det är ”hur den idrottsliga verksamheten är organiserad” som är orsak till att ungdomarna slutar. Det föreningarna erbjuder stämmer inte överens med de förutsättningar och livssituation som dagens högstadie- och gymnasieungdomar har”. Källa: Framtidsstudien (Morgondagens idrott) som presenterades av RF 1989 – med sikte mot 2000-talet 1989
- 8. Vad kan det bero på att trots bättre vetande har utvecklingen fortsatt?
- 9. Idrottens kärnlogik Den kännetecknas av en idrott som med ungas stigande ålder blir alltmer: • prestations- och resultatinriktad • kravfylld i termer av resultat • tränings- och tävlingsintensiv • tidskonsumerande • selekterande och rangordnande • ledd av ledare som förkroppsligar och praktiserar kärnlogiken • ointresserad av breddad verksamhet byggd på olika individers självbestämda ambitionsnivåer Elitförberedande idrott Ungdomsidrott 13-20 Barnidrott 0-12 Elitidrott
- 12. ”Tilldelar idrotten mycket stor betydelse, att med prestationsinriktade mål träna och tävla mycket, att starkt kunna identifiera sig med verksamhetens ledare och kultur samt att ha en stor tilltro till den egna prestationsförmågan”. (Mats Trondman)
- 13. Elitförberedande idrott Ungdomsidrott 13-20 Barnidrott 0-12 Elitidrott Så många Så länge Så bra
- 14. Om vi verkligen vill vara en idrottsrörelse som siktar mot att så många som möjligt ska vilja/kunna och få vara med så länge som möjligt… Så krävs en sån bra verksamhet som möjligt…
- 16. Saklig förändring Värderingsmässig förändring (Känslomässig förändring) Styrsystem - Ekonomiska prioriteringar - Belöning och uppmärksamhet - Resursfördelning Struktur - Organisering - Tränings- och tävlings- verksamhet Kultur - Värderingar - Attityder - Beteende (vad vi gör och säger) Förändringsstrategier
- 19. Syfte: • Att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7-25 år väljer att idrotta i förening och stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten.
- 20. Mål: • att samtliga SF, utifrån sina unika behov, vid programperiodens slut har utvecklat sin verksamhet för barn och unga mellan 7-25 år. – Där utvecklingsinsatserna ska vara • i linje med RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott – och leda till att • svensk idrott utvecklas, samverkar med andra aktörer och ger goda möjligheter att idrotta i förening.
- 21. Livslångt idrottande - triangel blir rektangel ”Så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt”
- 22. 5 utgångspunkter för Idrottslyftet 2016-2019
- 23. Att Idrottslyftet får en starkare koppling svensk idrotts strategi mot 2025. Idrottslyftet ska inte vara en egen verksamhet utan ett medel att utveckla föreningsidrotten i linje med den av svensk idrott beslutade strategiska inriktningen. 1
- 24. Att Idrottslyftet får en tydligare koppling till föreningsidrottens egenvärde snarare än på vissa grupper eller frågor. Idrottslyftet ska bidra till att utforma en verksamhet som inte bara är öppen för alla utan också av alla upplevs som attraktiv och välkomnande. Lyckas idrottsrörelsen med detta kommer den också att rekrytera, och behålla, barn och ungdomar som den idag inte når och därmed också bättre uppfylla den viktiga samhällsfunktion som idrotten har. (positiva effekter) 2
- 25. Att RF och SF ges en tydligare ledande roll i arbetet. RF ska i större utsträckning följa SF:s arbete med utvecklingen av idrottsverksamhet för barn och unga. Konkret innebär det att RF/SISU stöttar SF med att ta fram utvecklingsplaner, godkänner dessa och även följer upp dessa tillsammans med SF. Det innebär också att SF gentemot sina föreningar, har uppdraget att maximera nyttan med medlen och därmed tydligare följa upp vad som görs och vilka resultat som genereras. Det viktiga är att effekter blir märkbara på föreningsnivån. 3
- 26. Att idrottsrörelsens stödorganisationer ses som en enhet och erhåller resurser för att kunna stötta SF:s och föreningarnas arbete utifrån identifierade behov. Detta innebär att RF med sina distrikt och SISU Idrottsutbildarna med sina distrikt tillsammans optimerar sina medel och krafter i rollen som stödorganisationer. Förväntad effekt är ett än bättre stöd till SF i deras utvecklingsarbete. 4
- 27. Att kraven på SF är olika beroende på om- fattningen av deras föreningsverksamhet och i vilken utsträckning SF har en organisation som kan arbeta med frågorna. De SF som har störst verksamhet får större krav på sig avseende sina utvecklingsplaner och sitt deltagande i kompetensutvecklingsinsatser. Erfarenheten har visat att Idrottslyftet i många fall är en isolerad verksamhet i SF och därmed bör krav ställas för att säkerställa ett större internt engagemang. Det leder till att betydligt fler blir involverade i utvecklingsinsatser kopplade till Idrottslyftet. 5
- 28. Placering LOK- stöd % medel Idrottslyftet (utv.stöd samt föreningsstöd) Enbart utvecklingsstöd Topp 10 81,58% 55,80% 44,51% 11 till 20 10,74% 14,82% 16,30% 21 till 30 4,72% 11,60% 14,15% 31 till 40 1,81% 7,52% 9,80% 41 till 50 0,82% 4,39% 6,14% 51 till 60 0,29% 3,32% 4,98% 61 till 70 0,04% 2,81% 4,11%
- 29. En attraktiv idrott för utövaren (så bra som möjligt!) Föreningsmiljön Kvalité i träning och tävling Anläggnings- tillgång Välutbildade tränare/ledare Så många som möjligt (Rekrytera) Så länge som möjligt (Behålla) Livslångt idrottande = Bättre Folkhälsa Integration Idrottande i förening = Stärkt föreningsliv Starkare samhällsaktör
- 30. NULÄGET!
- 31. Färre Ungdomar
- 33. 83% av totalen
- 34. 1,9% av totalen När jag vill Hur mycket jag vill På min ambitionsnivå
- 35. Hur kommer det sig att det ser ut som det gör?
- 36. Idag börjar 1/3 idrotta i föreningsregi vid 4-års ålder eller yngre! För 10-års sen började färre än var tionde att idrotta i föreningsregi vid 4- års ålder eller yngre! Idag börjar ca 90% idrotta i föreningsregi vid 6-års ålder eller yngre! För 10 år sen började färre än hälften att idrotta i föreningsregi vid 6-års ålder eller yngre!
- 37. …de som tränar mycket tränar mer… …vi få fler ”åretruntidrotter” i allt yngre åldrar… Trend att barn börjar idrotta i förening allt tidigare…
- 38. – En försämrad kondition kan bara bero på en minskad mängd intensiv fysisk aktivitet – Jag föreställer mig att leken förr var nog så intensiv som dagens träning. Men vardagslek i dag kräver mycket mindre högintensiv verksamhet. Nu är vi med i en förening och när man är där tränar man, övrig tid rör man sig kanske inte alls, om man ska spekulera lite. Örjan Ekblom GIH Sämre tränade
- 39. Sitt inte still! Sämre tränade
- 41. Under 60 minuters träning: I snitt: Fysisk aktiva 33 minuter Vila/inaktivitet: 27 minuter Bottennotering: Fysisk aktiva 10 minuter Vila/inaktivitet: 50 minuter
- 42. Idrottens kärnlogik Den kännetecknas av en idrott som med ungas stigande ålder blir alltmer: • prestations- och resultatinriktad • kravfylld i termer av resultat • tränings- och tävlingsintensiv • tidskonsumerande • selekterande och rangordnande • ledd av ledare som förkroppsligar och praktiserar kärnlogiken • ointresserad av breddad verksamhet byggd på olika individers självbestämda ambitionsnivåer Elitförberedande idrott Ungdomsidrott 13-20 Barnidrott 0-12 Elitidrott
- 45. Exempel: Belöningssystem Bidragssystem Bedömningskriterier Tävlingsstrukturer Rankingsystem Kvalsystem Organisationsstruktur System Strukturer Vad premieras i idrotten/föreningen? För vad blir man ”sedd” som tränare? DET styr verksamheten oavsett vad ni och vi säger för övrigt…
- 50. Elitförberedande idrott Ungdomsidrott 13-20 Barnidrott 0-12 Elitidrott Så många Så länge Så bra Händer det nåt då?
Notes de l'éditeur
- "Så här gör andra, så här långt har de kommit, hur kan ni stötta i arbetet med en idrott för barn” men också att det tydligt framgår att det RF gör, utreder, forskar osv speglar sig i hur andra förbund OCH DSF handlar i sina ageranden. Dvs. det är inte så att DSF sitter och uppfinner nya hjul varje dag på sin kammare utan att underbygga sina handlingar av tex RF’s rekommendationer.
- Hur tillkom brottningen? En av de äldsta osv
- Hur många har noterat detta?
- exempel på tidiga elitsatsningar och tidig specialisering Beror sannolikt på detta
- Almtuna – Modo Västergötlands fotboll Ridsportpengar
- Kärnlogiken – Vi återkommer till den!
- Ny strategisk inriktning Livslångt Intresse Idrotta i förening Värdegrunden är vår styrka Starkare samhällsaktör
- Vilja/Motivation, Yttre tryck och kunskap om varför (att göra ”resan”) vad (är de nödvändiga förändringarna) och vad är förutsättningar för att lyckas med ett förändringsarbete? Uppmärksamhet inkl kommunikation Förändringsstrategier Ibland når man inte de önskvärda effekterna av ett strategiarbete. Det stannar ofta vid en förändring av första ordningen, det vill säga där man enbart når en strukturell förändring där människor ändå gör som de alltid har gjort. En förändring ”på pappret”. För att nå verklig förändring, en förändring av andra ordningen, där människor agerar annorlunda som en konsekvens av en ny strategi, ett nytt mål eller liknande, krävs en medveten förändringsstrategi. För det första måste riktningen vara tydlig; en riktning som både ger en bild av de önskvärda effekterna och som samtidigt stakar ut vägen framåt. Med en tydlig riktning kan man analysera organisationens strukturer, system och kultur utifrån vad som bidrar respektive hindrar den önskvärda förnyelsen. Hur har vi valt att organisera oss, och på vilket sätt bidrar det till den önskvärda förnyelsen? Hur bedriver vi vår tränings- och tävlingsverksamhet, och på vilket sätt bidrar den till förnyelsen? Vad är det vi tillmäter ett värde genom våra ekonomiska prioriteringar, och på vilket sätt bidrar det till den önskvärda förnyelsen? Vad är det vi lägger ner tid på i vår organisation, och på vilket sätt bidrar vår resursfördelning till att nå den önskvärda förnyelsen? Vad är det vi belönar och uppmärksammar i vår organisation, och på vilket sätt bidrar det till den önskvärda förnyelsen? Vad är det vi säger och gör som manifesterar vår kultur, och på vilket sätt bidrar det till den önskvärda förnyelsen? Vilka värderingar och attityder vinner framgång i vår organisation, och på vilket sätt bidrar de till den önskvärda förnyelsen? Nyckeln ligger i att parallellt arbeta med både strukturer, styrsystem och kulturer för att nå förnyelse på riktigt.
- Livslångt idrottande Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet Idrottens värdegrund är vår styrka Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund Idrott i förening Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening Idrotten gör Sverige starkare - Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör
- Se idrottslyftet som en möjlighet att utveckla ert förbunds verksamhet för barn och unga Kopplingen till strategiarbetet (Läs i verksamhetsinriktningen sid 3) Övergripande mål mot 2025 Livslångt idrottande Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet Idrottens värdegrund är vår styrka Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund Idrott i förening Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening Idrotten gör Sverige starkare - Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör
- Målet är verksamhetsutveckling (det kan vi påverka = fokus på rätt saker) Önskade effekter: Så många som möjligt, så länge som möjligt – livslångt idrottande (Ska ske på föreningsnivå) Medel: Kunskap och Kompetens Pengar Helhetstänk Kloka långsiktiga beslut
- Vi kommer att ligga närmare SF i arbetet. Konkret innebär det processledning eller annat stöd i framtagande av utvecklingsplaner samt godkännande och uppföljning av dessa. Det kan också innebära att vi initierar särskilda satsningar under perioden. Dessutom kommer vi ta ett större grepp om kompetensutveckling av personer på såväl SF som distrikt inom idrottsverksamhet för barn och unga. För SF innebär det att: SF får större frihet att styra mot sina definierade basutvecklingsbehov som ska identifieras under 2016. Vi tror på styrning. Omvandling av föreningsstödet
- En gemensam stödorganisation med ett uppdrag. Inget specifikt för DF eller SISU IU Samtliga distrikt göra en nulägesanalys av hur det står till med barn och ungdomsidrotten i respektive distrikt. Dessa resultat tillsammans med SF:s behov är vägledande för hur distrikten använder sina medel. Vi har organiserat om med SF-team (SF + SISU IU) och med idrottskontakter i alla distrikt. Den organisationen försöker vi ständigt vässa och vi är inte helt framme ännu. En nyckel tror vi är att distrikten (främst idrottskontakterna) är väl införstådda i SF:s utvecklingsbehov och planer
- Vi kommer att jobba med 4 olika SF-nivåer. Kraven kommer t ex att skilja sig åt när det gäller omfattningen av kartläggnings- och analysarbetet samt kompetensutvecklingsprogrammet (hur många och hur ofta) Anders återkommer till hur differentieringen ser ut. (hur vi har delat in SF)
- 82 15,5 2,5 0,3
- Som sagt, fokus på verksamhetsutveckling! Stora delar av strukturerna ligger i de blå rutorna Grönt är exempel på positiva önskade och troliga effekter om vi gör det blå rätt
- Hur ser det ut just nu!
- Budo och kampsport hade varit med på listan om karaten fortfarande hade varit med i förbundet. I sådana fall hade de haft en ca 30 % positiv utveckling och hade passerat både tennis och friidrott i storlek… Dessa tio idrotter står för 83 % av deltagartillfällena…
- * Har tagit bort issegling och racerbåt som hade färre än 10 deltagartillfällen 2004 och får enorma uppväxlingar…. Av dessa låg triathlon på 2134 deltagartillfällen 2004 och var lägst av samtliga ovan redovisade… de står för 1,9 % av deltagartillfällena…
- Tänkbara orsaker! Institutionalisering
- Börjar tidigare Heterogenisering
- Koppla till …de som tränar mycket tränar mer…
- Livslångt Intresse Idrotta i förening Värdegrunden är vår styrka Starkare samhällsaktör
- Bolla in Sebastian
- 10-dansens dilemma
- Tv-pucken stålbucklan