2. Diskursteori
En diskurs är ett bestämt sätt att uppfatta, tala och förstå världen eller
delar av den baserad på vissa antaganden, styrd och reproducerad av
maktrelationer (inklusion och exklusion)
- Eva Friman, 2009
4. syftet
* hantera den vetenskapliga metoden kritisk diskursanalys CDA
* hantera begreppsapparaten med betoning på den kontextuella nivån
* förstå den vetenskapliga respektive journalistiska diskursen
5. uppgift
Du skall läsa en vetenskaplig artikel i klimatfrågan.
Utifrån denna skall du reflektera över hur problemställning, teori och metod
hänger samman samt skriva en kort sammanfattning av det.
Därefter gör vi samma sak med en mer omfattande journalistisk artikel om
klimatfrågan.
6. Kritisk diskursanalys
• Språket är med och formar verkligheten, där för kan texter berätta viktiga
saker om verkligheten
• Genom att forskning synliggör denna verklighet kan man påverka den
• En diskurs är ett bestämt sätt att tala om något eller producera utsagor
(språkbruk)
• Interdiskursivitet – diskurser bör relateras till andra diskurser och
ståmdpunkter de formar i förhållande till varandra
(språkbruk, institution, position av talare) /Här kan man studera
ståndpunkter man inte själv har!
• Tvingande normer eller strategiska resurser?
• Förhållandet mellan diskurs och social praktik är dialektiskt (Johnson s.284)
7. Diskursanalysens verktyg
• Texter
• Diskursiva praktiker (ordval, länkningar, diskurser som lånas in)
• Ordval (ord och deras betydelser / denotation-konnotation)
• Implikationer/metaforer – underliggande betydelser som kommer fram trots att
det inte är uttryckligen sagt (”utmaningar”)
• Modalitet – graden av instämmande / trovärdighet (ska/borde/skulle kunna)
• Ekvivalenskedjor (associationer ord skapar) ”naturlig/vetenskaplig förklaring”
• Transitivitet – hur relationen med subjekt och objekt hanteras (medielogiken: den
drabbade lilla människan)
• Interdiskursivitet – vilka tidigare betydelser och diskurser diskussionen bygger på.
8. Diskursdefinitioner
1)
2)
3)
Samtal
Lång seriös behandling av ett ämne i tal eller skrift
Pågående del av talat eller skrivet språk
Howart (2000) Discourse
“Discourse theory begins with the assumption that all objects and actions are meaningful, and that
their meaning is a product of historically specific systems of rules. It thus inquires into the way in
which social practices construct and contest the discourse that constitutes social reality. These
practices is possible because systems of meaning are contingent and can never completely exhaust a
social field of meaning.”
contingent = kontingent = villkorad
exhaust= tömma
9. 1) Sociala och kulturella processer och strukturer har en delvis lingvistisk-diskursiv karaktär.
tal och skriftspråk – bilder
2) Diskurs är både konstituerande (för den sociala världen) och konstituerad.
3) Språk skall analyseras empiriskt i det sociala sammanhanget
4) Diskurs fungerar ideologiskt
Bidrar till att skapa och reproducera ojämlika maktförhållanden mellan sociala grupper
Makt är produktiv -> skapar subjekt
5) Kritisk forskning
Diskursanalys är emancipatorisk, kritik som är politiskt engagerad i social förändring
10. rik – fattig
arbetsgivare – arbetstagare
man – kvinna
heterosexuell – homosexuell –transexuell etc.
expert – lekman
På vilket sätt sker konstruktion av dominansförhållanden i medier?
11.
12.
13. Diskurs i förhållande till ideologi
Diskurser utestänger vissa, och normaliserar vissa tendenser i samhället.
Ideologier -> behöver inte förmedla ett “falskt medvetande” utan meningsskapande
1)
2)
3)
En samling idéer som tillsammans konstituerar en tro eller övertygelse om
något.
Har en materiell karaktär i form av konkreta institutioner.
Produceras i relationen mellan människor genom ritualer och praktiker.
Religion = tro - kyrkan – högmässa – nattvarden.
Liberalism = idesystem – liberala medier – produktion/konsumtion
Medierna producerar t.ex. religion.
14. Journalistik och medier är inte bara information utan ses som sociala
handlingar: när medierna rapporterar sina nyheter “görs” något med
samhället.
Skapande – Medskapande
Texter är inbäddade i olika situationer, institutioner och “osynliga”
strukturer i samhället.
Räcker inte med att studera vad som finns i texten utan frågor som, vad i
samhället är texten en del av eller försöker motverka, blir aktuella.
Social och kulturell produktion
15. Kritisk diskursanalys KDA (CDA)
Teori:
mening skapas genom språket som sedan
materialiseras i beteenden och institutioner
Metod:
Att avtäcka betydelser i språket (Foucault =
sanningsregimer).
Måste anpassas till det man är intresserad av att
analysera.
Forskaren är ett subjekt ->kritisk distansering
genom begrepp
18. Inom en diskurs finns ett bestämt sätt att
tala, skriva, handla, exkludera, inkludera, tillåta och
förbjuda. Genom dessa utövas makt till dem utanför
diskursen.
MAKT
DISKURS
SOCIALA PRAKTIKER
21. CDA den sociokulturella nivån
– den ideologiska nivån
* DAGORDNINGSTEORIN
* PROBLEMDEFINIERINGSPROCESSEN - Problemdefiniering
- Medier formulerar dagordningen och levererar den till
medborgare
40. Kultur
Estetisk < (visa ett stycke när Tuulikki
berättar) hänger ihop dem finkultur
Folklig / folkets kultur < Wagner, Van
Gogh, konsthistoria
Finkultur / högkultur < högt estetiskt
värde / kulturellt kapital / konstnärligt
Populärkultur < form / estetiskt värde /
kvantitativt (masskultur) / folklig /
politisk i form av motstånd /
kommersiellt
41. CDA
VETENSKAP
JOURNALISTIK
METOD / SOCIALA
PRAKTIKER
Studier av text,
redaktionsobservationer,
enkät
Intervjuer, research
TEORI
Berättar något om hur
verkligheten uppfattas
”Reflekterar verklighet”
och avslöjar
maktrelationer
EVIDENS
Alla stenar vänds
Individuell story / två
oberoende källor
DISKURS
Säga något om makt
Sätta dagordning
ANALYS
Vem har makten
Bekräfta och reproducera
maktförhållanden