2. Författaridentifikatorer och publiceringsdatabaser
Start jan 2012, slutrapport jan 2013.
Finansierat med 500 000 kr av Kungl Biblioteket.
Projektdeltagare
Stockholms UB (huvudsökande): Bodil Gustavsson
(projektledare),Tomas Johansson, Anders Söderbäck
Chalmers bibliotek: Urban Andersson, Jonas Gilbert
Malmö högskola, Bibliotek och IT: Jessica Lindholm
Karolinska institutet, Universitetsbiblioteket: Erik Stattin,
Daniel Wadskog
Styr-/referensgrupp
Kungl biblioteket, Vetenskapsrådet, Uppsala UB
3. Syfte med projektet
• ge ett kunskapsunderlag kring de olika
scenarier som kan antas vara
förknippade med införandet av
författaridentifikatorer;
• diskutera och lyfta fram
utvecklingsmöjligheter för de lokala
publiceringsdatabaserna i relation till
författaridentifikatorer;
• ge tydliga rekommendationer till
framtida agerande.
5. Open Researcher & Contributor ID –
ORCID
• ORCID – ideell organisation registrerad i USA med
lärosäten, förlag & forskningsfinansiärer i styrelsen. Syftet
är att skapa ett register för unik identifiering av forskare.
• Tjänsten lanserades i oktober 2012. Till dags dato >
100000 IDn registrerade. Vidareutveckling pågår.
• Kan användas utan avgift av enskilda personer, men
kommer att finansieras genom att organisationer (förlag,
finansiärer, lärosäten etc) blir medlemmar i ORCID.
• Förlag som redan nu arbetar med ORCID: bl a Nature
Publ Group, Elsevier (Scopus ID), Thomson Reuters
(Researcher ID).
7. Rekommendationer (sammanfattning)
ORCID blir standard för hantering av
författaridentifikatorer i SwePub och
publiceringsdatabaser.
KB ansvarar för hur ORCID relaterar till
nationalbibliotekens engagemang i VIAF och
ISNI.
Implementering av ORCID ska inte betraktas
som en biblioteksfråga utan som en lärosätes-
övergripande fråga.
Samarbete krävs mellan KB, VR, SUNET &
SUHF.
8. Möjligheter med ORCID
• Förenklad administration för forskare och
verksamhetsstöd.
• Säkrare identifiering och attribuering av
publikationer.
• Förbättrad matchning av forsknings-
information (projekt, publikationer, aktiviteter
m m) utan att behöva använda personnr.
• Underlättar när forskaren byter lärosäte.
• Möjligheter att skapa bättre synlighet. …