SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  32
Télécharger pour lire hors ligne
Kap 2 Abnormality
  Jonas Ludvigsson 081130
Att skilja sjukt från
        friskt
Enklare på sjukhus....På
IVA är alla sjuka

Enkelt med det gravt
patologiska/avvikande

Svårare ute i samhället:
Vem är förkyld, vem har      2 veckor
pneumoni, vem har          gammalt barn
sepsis?                     med feber
Förenkla data (Tabell 2.1)

  När vi ska agera utifrån lab-värden/kliniska
  fynd behöver vi klassificera dem som
  normala/avvikande

  Behöver ett barn med feber och 10(4) E Coli
  i urinen genomgå ultraljud njurar akut?

  Behöver ett barn med ASAT/ALAT 1.5 i
  samband med en infektion följas upp?
Typer av data - Nominal
             Man        Kvinna           Svenskar       Danskar


100                                100


75                                 75


50                                 50


25                                 25


 0                                  0
      2004    2005   2006   2007         2004   2005   2006   2007

      Dikotoma data: levande/död, frisk/sjuk
Typer av data - Ordinal
      Latent CD     Inflammation   O som i ordningsföljd
      Celiaki
100                                FASS: klasser: amning
75

50

25

 0
      2004   2005   2006   2007


                                    När liten blir stor...
Intervalldata



                      Ordningsföljd
                     Samma avstånd
   Kontinuerliga data:           Diskreta data:
     ex. blodsocker          ex. antal graviditeter
(egentligen “alla” värden)    (bara “vissa” värden)
problem med “det
       normala”

Aldrig för nominaldata

ordinaldata och intervalldata

När blir en prostata alltför stor? När blir ett
EMA/gliadin-värde alltför högt?
Validitet
                            “Accuracy”

Definition: att mäta det man vill mäta

Ett sätt är att jämföra med gold standard


            Ibland testa inför undersökning
              Neg + Pos prov vid pricktest

           Men ibland saknas gold standard:
           ex. smärta, illamående, depression
Items; constructs, scales

 Items: delar som mäter något

 Constructs: det vi mäter (ex. symptom,
 attityd)

 Mätning av flera constructs kan tillsammans
 utgöra en skala/scale.
Olika typer av validitet
 Content validity = att mäta “allt” (ex. alla
 aspekter av smärta)

 Construct validity = att vårt sätt att mäta
 (ex. vår “skala”) har samband med andra
 skalor (vår HV-skala, med andras depressions-
 skala)

 Criterion validity = att våra resultat kan
 förutsäga en observation. Ex. att om vi får
 höga resultat på smärtskala:
 vanligare med njursvikt, eller att patienten
 ofta gråter, svettas i samband med smärta
Hårda-mjuka data
Som forskare älskar man “hårda data”. De
kan mätas, jämföras, bearbetas statistiskt:
ex. vikt, blodtryck, kostnad

Mjuka data ofta viktiga för patienten: ex.
välbefinnande. “Vad bryr jag mig om mitt
blodtryck om jag mår bra” - subjektiva
omdömen

Hårda data: ofta “avhumaniserade”, ex.
Bentäthet -2SD, hos apa / hos människa?
Förekomst av viss gen: människa / fluga?
Reliabilitet
                                “precision”


Definition: upprepade mätningar ger samma
resultat (men “alla resultat” kan vara fel)

Olika observatörer: mindre reliabilitet

Responsiveness: När tillstånd förändras
förändras också svar på mätning:
A. ex. Klinisk klassificering av hjärtsvikt
B. ex. Ultraljud klassific. ejektionsfraktion
låg - RELIABITLITET - hög   Validitet-Reliabilitet
                                hög - VALIDITET - låg
        frekvens
Fördelning

Frekvensfördelning - visar antal
i varje intervall eller procent i
varje intervall.
Genomsnitt, median,
       mode
Genomsnitt: Bra-beräkningar, dåligt-påverkas
av extrema värden

Median: Hälften ovanför+hälften under. Bra:
påverkas ej av extermvärden. Dåligt: ej bra
för beräkningar

Mode: vanligaste observationen. Bra: lätt att
förstå. Dåligt - matte
Exempel - amningslängd

     Hur länge har ammade du ditt barn?



<1      1-2     3     4      5      6     ≥7

                      X
Spridning 1

Standarddeviation: genomsnittlig skillnad
mellan individuella värden och medel

bra: matte

dåligt: icke-normalfördelade data

                      Det finns inget som säger
                      att det normalfördelade
                          är det naturliga
Spridning 2


Percentil, decentil = andel av alla
observationer

Dåligt: säger inget om avståndet från medel
eller dylikt.
Variation
MÄTNING:

a) instrument, ex. kapselbiopsi (var i tarmen
ligger kapseln?).

b) den som mäter: vilken patolog granskar
biopsierna?

BIOLOGISK:

a) mellan individer, ex. personer med CD kan
ha antingen partiell eller total villusatrofi

b) inom samma individ: partiell VA på vissa
ställen.
Mätning - variation

Skeva resultat (bias) p.g.a. låg validitet

Spridda resultat (p.g.a.) låg reliabilitet

Den som mäter förvanskar, ex. låg/hög fetal
hjärtrytm

Variation = sampling fraction. Ex. Leverbiopsi
= 1/10,000-del av levern! Tunntarmsbiopsi?
Mätfel, just det...




Leverbiopsi   ...host en häst?
Biologisk variation



        över tid



För att kunna påvisa en skillnad i VES med EN 24-
    timmarsmätning behövdes 83% reduktion...
Variation



En patolog      En patolog-olika tillfällen




Två patologer     Flera patienter
Kan vi minska variation?


 Slumpmässig V            Balanserar varandra

 Oprecis V           Gör fler mätningar

 Bias            fler mätingar = bättre
Det avvikande


             Genotypiskt = enkelt

             Fenotypiskt = svårare

Genetisk skillnad, men mängden fenylalanin kan vara låg
                    p.g.a. lågt intag...


        OBS! Bara 1/5 som hittas på PKU-testet
                  har fenylketonuri”
Vad är avvikande


Ovanligt

Sjuk

Kan botas
Avvikande: Det ovanliga 1


  Oftast jämför man med de friska

  Men, postoperativt: är det normalt/avvikande
  att ha ont?

  Normalt/avvikande att ha klåda vid eksem?
Avvikande: Det ovanliga2
 + 2 SD = ca 2.5% längst bort, eller över 95e
 percentilen - men är de säkert onormala? Alla
 sjukdomar förekommer inte hos 5% av befolkningen...

 Olika sjukdomar - inte lika vanliga: diabetes/leukemi

 “över 95%” - kanske ingen relation till klinisk
 sjukdom...först när 99% av njurfunktionen är borta
 (?) så har man njursvikt

 Vissa extremvärden är bra - ex lågt blodtryck

 Vissa mätvärden är “normala” men ökar ändå risk för
 sjukdom, ex. från 120 till 135 i systoliskt blodtryck
Avvikande: Det ovanliga3


 Cut-off för det avvikande kan bero på vilken sjukdom
 vi vill studera...

 BMI>19 ökar risken för död i hjärtkärlsjukdom

 BMI>19 minskar risken för total död, tills BMI når 25
Det avvikande

Vad som är behandlingsbart varierar över tid

I Finland, begränsade resurser: allergi definieras
annorlunda - vill att de flesta ska vara friska, inte
medicinera

Folsyra: normal intag är lågt under 1970-tal
(målsättning förhindra anemi)

Folsyra: normalt intag idag är högre (målsättning hos
gravid kvinna: ej neuralrörsdefekt)
Regression to the mean


 Färre extremvärden vid upprepade mätningar

 Om ett första värde förefaller osannolikt
 högt, rimligt att betrakat andra värdet som
 det korrekta
Behandlingsbar

Contenu connexe

En vedette

Oblivious Transfer
Oblivious TransferOblivious Transfer
Oblivious Transferrobertsicoie
 
India Needs You! An introduction to the Freedom Team of India
India Needs You! An introduction to the Freedom Team of IndiaIndia Needs You! An introduction to the Freedom Team of India
India Needs You! An introduction to the Freedom Team of IndiaSanjeev Sabhlok
 
Epidemiology an overview
Epidemiology an overviewEpidemiology an overview
Epidemiology an overviewBhoj Raj Singh
 

En vedette (6)

Oblivious Transfer
Oblivious TransferOblivious Transfer
Oblivious Transfer
 
My key message
My key messageMy key message
My key message
 
Kap12 Metaanalys
Kap12 MetaanalysKap12 Metaanalys
Kap12 Metaanalys
 
India Needs You! An introduction to the Freedom Team of India
India Needs You! An introduction to the Freedom Team of IndiaIndia Needs You! An introduction to the Freedom Team of India
India Needs You! An introduction to the Freedom Team of India
 
Epidemiology an overview
Epidemiology an overviewEpidemiology an overview
Epidemiology an overview
 
Idoia 18!
Idoia 18!Idoia 18!
Idoia 18!
 

Similaire à Kap2 Abnormality

Celiaki Intro Kanelbullensdag
Celiaki Intro KanelbullensdagCeliaki Intro Kanelbullensdag
Celiaki Intro KanelbullensdagJonas Ludvigsson
 
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014Jonas Ludvigsson
 
Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013Jonas Ludvigsson
 
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnenVarningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnenStefan Johansson
 
Ibd Register Ludvigsson overview
Ibd Register Ludvigsson overviewIbd Register Ludvigsson overview
Ibd Register Ludvigsson overviewJonas Ludvigsson
 
Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014Jonas Ludvigsson
 
Sesion 68 goran kecklund
Sesion 68 goran kecklundSesion 68 goran kecklund
Sesion 68 goran kecklundBjornPeters
 
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförs
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförsRepetition av hur TBE-vaccinationernas genomförs
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförsTHL
 

Similaire à Kap2 Abnormality (10)

Kapitel 1
Kapitel 1Kapitel 1
Kapitel 1
 
Celiaki Intro Kanelbullensdag
Celiaki Intro KanelbullensdagCeliaki Intro Kanelbullensdag
Celiaki Intro Kanelbullensdag
 
Ansokan Exempel
Ansokan ExempelAnsokan Exempel
Ansokan Exempel
 
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014
 
Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013
 
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnenVarningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
 
Ibd Register Ludvigsson overview
Ibd Register Ludvigsson overviewIbd Register Ludvigsson overview
Ibd Register Ludvigsson overview
 
Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014
 
Sesion 68 goran kecklund
Sesion 68 goran kecklundSesion 68 goran kecklund
Sesion 68 goran kecklund
 
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförs
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförsRepetition av hur TBE-vaccinationernas genomförs
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförs
 

Plus de Jonas Ludvigsson

Akutpediatrik 211020 utan patientfall
Akutpediatrik 211020 utan patientfallAkutpediatrik 211020 utan patientfall
Akutpediatrik 211020 utan patientfallJonas Ludvigsson
 
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21Jonas Ludvigsson
 
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016Jonas Ludvigsson
 
Ludvigsson registries oslo 2016
Ludvigsson registries oslo 2016Ludvigsson registries oslo 2016
Ludvigsson registries oslo 2016Jonas Ludvigsson
 
Ludvigsson register 28maj_2013
Ludvigsson register 28maj_2013Ludvigsson register 28maj_2013
Ludvigsson register 28maj_2013Jonas Ludvigsson
 
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012Jonas Ludvigsson
 
Internationellt_ludvigsson_110908
Internationellt_ludvigsson_110908Internationellt_ludvigsson_110908
Internationellt_ludvigsson_110908Jonas Ludvigsson
 
Gastrodagarna ludvigsson 110518
Gastrodagarna ludvigsson 110518Gastrodagarna ludvigsson 110518
Gastrodagarna ludvigsson 110518Jonas Ludvigsson
 

Plus de Jonas Ludvigsson (20)

Akutpediatrik_211020.pdf
Akutpediatrik_211020.pdfAkutpediatrik_211020.pdf
Akutpediatrik_211020.pdf
 
Akutpediatrik 211020 utan patientfall
Akutpediatrik 211020 utan patientfallAkutpediatrik 211020 utan patientfall
Akutpediatrik 211020 utan patientfall
 
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21
 
Leonardo da Vinci
Leonardo da VinciLeonardo da Vinci
Leonardo da Vinci
 
Quiz frankrike 180727
Quiz frankrike 180727Quiz frankrike 180727
Quiz frankrike 180727
 
Vch_enkat_swibreg_2016
Vch_enkat_swibreg_2016Vch_enkat_swibreg_2016
Vch_enkat_swibreg_2016
 
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016
 
Ludvigsson registries oslo 2016
Ludvigsson registries oslo 2016Ludvigsson registries oslo 2016
Ludvigsson registries oslo 2016
 
Thyroidea2015
Thyroidea2015Thyroidea2015
Thyroidea2015
 
Rota
RotaRota
Rota
 
Skl ludvigsson 20150326
Skl ludvigsson 20150326Skl ludvigsson 20150326
Skl ludvigsson 20150326
 
Columbia march 2015
Columbia march 2015Columbia march 2015
Columbia march 2015
 
Ludvigsson register 28maj_2013
Ludvigsson register 28maj_2013Ludvigsson register 28maj_2013
Ludvigsson register 28maj_2013
 
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012
 
Forskande läkare 100927
Forskande läkare 100927Forskande läkare 100927
Forskande läkare 100927
 
Anslag jonas
Anslag jonasAnslag jonas
Anslag jonas
 
Internationellt_ludvigsson_110908
Internationellt_ludvigsson_110908Internationellt_ludvigsson_110908
Internationellt_ludvigsson_110908
 
Gastrodagarna ludvigsson 110518
Gastrodagarna ludvigsson 110518Gastrodagarna ludvigsson 110518
Gastrodagarna ludvigsson 110518
 
Internetsokning 110216
Internetsokning 110216Internetsokning 110216
Internetsokning 110216
 
Tintins halsa
Tintins halsaTintins halsa
Tintins halsa
 

Kap2 Abnormality

  • 1. Kap 2 Abnormality Jonas Ludvigsson 081130
  • 2. Att skilja sjukt från friskt Enklare på sjukhus....På IVA är alla sjuka Enkelt med det gravt patologiska/avvikande Svårare ute i samhället: Vem är förkyld, vem har 2 veckor pneumoni, vem har gammalt barn sepsis? med feber
  • 3. Förenkla data (Tabell 2.1) När vi ska agera utifrån lab-värden/kliniska fynd behöver vi klassificera dem som normala/avvikande Behöver ett barn med feber och 10(4) E Coli i urinen genomgå ultraljud njurar akut? Behöver ett barn med ASAT/ALAT 1.5 i samband med en infektion följas upp?
  • 4. Typer av data - Nominal Man Kvinna Svenskar Danskar 100 100 75 75 50 50 25 25 0 0 2004 2005 2006 2007 2004 2005 2006 2007 Dikotoma data: levande/död, frisk/sjuk
  • 5. Typer av data - Ordinal Latent CD Inflammation O som i ordningsföljd Celiaki 100 FASS: klasser: amning 75 50 25 0 2004 2005 2006 2007 När liten blir stor...
  • 6. Intervalldata Ordningsföljd Samma avstånd Kontinuerliga data: Diskreta data: ex. blodsocker ex. antal graviditeter (egentligen “alla” värden) (bara “vissa” värden)
  • 7. problem med “det normala” Aldrig för nominaldata ordinaldata och intervalldata När blir en prostata alltför stor? När blir ett EMA/gliadin-värde alltför högt?
  • 8. Validitet “Accuracy” Definition: att mäta det man vill mäta Ett sätt är att jämföra med gold standard Ibland testa inför undersökning Neg + Pos prov vid pricktest Men ibland saknas gold standard: ex. smärta, illamående, depression
  • 9. Items; constructs, scales Items: delar som mäter något Constructs: det vi mäter (ex. symptom, attityd) Mätning av flera constructs kan tillsammans utgöra en skala/scale.
  • 10. Olika typer av validitet Content validity = att mäta “allt” (ex. alla aspekter av smärta) Construct validity = att vårt sätt att mäta (ex. vår “skala”) har samband med andra skalor (vår HV-skala, med andras depressions- skala) Criterion validity = att våra resultat kan förutsäga en observation. Ex. att om vi får höga resultat på smärtskala: vanligare med njursvikt, eller att patienten ofta gråter, svettas i samband med smärta
  • 11. Hårda-mjuka data Som forskare älskar man “hårda data”. De kan mätas, jämföras, bearbetas statistiskt: ex. vikt, blodtryck, kostnad Mjuka data ofta viktiga för patienten: ex. välbefinnande. “Vad bryr jag mig om mitt blodtryck om jag mår bra” - subjektiva omdömen Hårda data: ofta “avhumaniserade”, ex. Bentäthet -2SD, hos apa / hos människa? Förekomst av viss gen: människa / fluga?
  • 12. Reliabilitet “precision” Definition: upprepade mätningar ger samma resultat (men “alla resultat” kan vara fel) Olika observatörer: mindre reliabilitet Responsiveness: När tillstånd förändras förändras också svar på mätning: A. ex. Klinisk klassificering av hjärtsvikt B. ex. Ultraljud klassific. ejektionsfraktion
  • 13. låg - RELIABITLITET - hög Validitet-Reliabilitet hög - VALIDITET - låg frekvens
  • 14. Fördelning Frekvensfördelning - visar antal i varje intervall eller procent i varje intervall.
  • 15. Genomsnitt, median, mode Genomsnitt: Bra-beräkningar, dåligt-påverkas av extrema värden Median: Hälften ovanför+hälften under. Bra: påverkas ej av extermvärden. Dåligt: ej bra för beräkningar Mode: vanligaste observationen. Bra: lätt att förstå. Dåligt - matte
  • 16. Exempel - amningslängd Hur länge har ammade du ditt barn? <1 1-2 3 4 5 6 ≥7 X
  • 17. Spridning 1 Standarddeviation: genomsnittlig skillnad mellan individuella värden och medel bra: matte dåligt: icke-normalfördelade data Det finns inget som säger att det normalfördelade är det naturliga
  • 18. Spridning 2 Percentil, decentil = andel av alla observationer Dåligt: säger inget om avståndet från medel eller dylikt.
  • 19. Variation MÄTNING: a) instrument, ex. kapselbiopsi (var i tarmen ligger kapseln?). b) den som mäter: vilken patolog granskar biopsierna? BIOLOGISK: a) mellan individer, ex. personer med CD kan ha antingen partiell eller total villusatrofi b) inom samma individ: partiell VA på vissa ställen.
  • 20. Mätning - variation Skeva resultat (bias) p.g.a. låg validitet Spridda resultat (p.g.a.) låg reliabilitet Den som mäter förvanskar, ex. låg/hög fetal hjärtrytm Variation = sampling fraction. Ex. Leverbiopsi = 1/10,000-del av levern! Tunntarmsbiopsi?
  • 21. Mätfel, just det... Leverbiopsi ...host en häst?
  • 22. Biologisk variation över tid För att kunna påvisa en skillnad i VES med EN 24- timmarsmätning behövdes 83% reduktion...
  • 23. Variation En patolog En patolog-olika tillfällen Två patologer Flera patienter
  • 24. Kan vi minska variation? Slumpmässig V Balanserar varandra Oprecis V Gör fler mätningar Bias fler mätingar = bättre
  • 25. Det avvikande Genotypiskt = enkelt Fenotypiskt = svårare Genetisk skillnad, men mängden fenylalanin kan vara låg p.g.a. lågt intag... OBS! Bara 1/5 som hittas på PKU-testet har fenylketonuri”
  • 27. Avvikande: Det ovanliga 1 Oftast jämför man med de friska Men, postoperativt: är det normalt/avvikande att ha ont? Normalt/avvikande att ha klåda vid eksem?
  • 28. Avvikande: Det ovanliga2 + 2 SD = ca 2.5% längst bort, eller över 95e percentilen - men är de säkert onormala? Alla sjukdomar förekommer inte hos 5% av befolkningen... Olika sjukdomar - inte lika vanliga: diabetes/leukemi “över 95%” - kanske ingen relation till klinisk sjukdom...först när 99% av njurfunktionen är borta (?) så har man njursvikt Vissa extremvärden är bra - ex lågt blodtryck Vissa mätvärden är “normala” men ökar ändå risk för sjukdom, ex. från 120 till 135 i systoliskt blodtryck
  • 29. Avvikande: Det ovanliga3 Cut-off för det avvikande kan bero på vilken sjukdom vi vill studera... BMI>19 ökar risken för död i hjärtkärlsjukdom BMI>19 minskar risken för total död, tills BMI når 25
  • 30. Det avvikande Vad som är behandlingsbart varierar över tid I Finland, begränsade resurser: allergi definieras annorlunda - vill att de flesta ska vara friska, inte medicinera Folsyra: normal intag är lågt under 1970-tal (målsättning förhindra anemi) Folsyra: normalt intag idag är högre (målsättning hos gravid kvinna: ej neuralrörsdefekt)
  • 31. Regression to the mean Färre extremvärden vid upprepade mätningar Om ett första värde förefaller osannolikt högt, rimligt att betrakat andra värdet som det korrekta