MOA 2012, Abstracts

1. Mötesplats Open Access 2012 - Abstracts
14-15 mars 2012
Keynote Speeches: International Perspectives
Eelco Ferwerda, OAPEN Foundation
Open Access for scholarly monographs – OAPEN’s pilot projects and new services
Open Access for journals is clearly successful and the transition to Open Access as a
mainstream publishing model is by now inevitable. By contrast monographs are still primarily
distributed in printed form, even though traditional publishing models for monographs are
losing their sustainability. Adopting Open Access models for monographs will improve
dissemination, discoverability, usage and impact, while at the same time providing
opportunities to reduce costs through shared infrastructures and digital formats. Despite these
obvious benefits, the transition to these models is slow and does not seem to gain the
momentum that can be seen on the journal side.
The OAPEN Foundation (Open Access Publishing in European Networks), which started in
2008 as an EU-funded project, is one of the few international initiatives dedicated to Open
Access monograph publishing. OAPEN develops Open Access models for books and works
with academic publishers and research institutes to build a collection of Open Access books
through the OAPEN Library.
This presentation will focus on two pilot projects and a new service dedicated to Open Access
monograph publishing. OAPEN currently manages two pilot projects in the Netherlands and
the UK and is exploring the possibility of pilot projects in other regions, among them the
Nordic countries. OAPEN is also about to launch the Directory of Open Access Books
(DOAB), after the example of the Directory of Open Access Journals.
Peter Millington, University of Nottingham
Developing SHERPA/RoMEO's role in improving open access
This talk will outline recent and planned improvements to SHERPA/RoMEO. RoMEO is
increasingly being integrated with automated deposition processes, notably in CRIS
applications. The combination of improvements and increased integration is lowering the
barriers to open access archiving and encouraging deposition, by providing accurate
information on copyright and archiving permissions at key points in the workflow.
Nationellt perspektiv - OpenAccess.se
Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala
universitet, Jörgen Eriksson, Lunds universitet
Information och aktiviteter från programmet OpenAccess.se
Kungliga bibliotekets utvecklingsprogram OpenAccess.se fungerar som en plattform för
samverkan när det gäller open access-frågor för bibliotek, forskningsfinansiärer och
lärosäten. Inom programmet arbetar vi för att stödja open access-publiceringen vid svenska
universitet och högskolor. Styrorganisationen för OpenAccess.se består numera av en
styrgrupp och två arbetsgrupper som den senaste tiden har varit engagerade i en rad frågor.
Vi har bland annat drivit frågan om en nationell open access-policy och tagit ställning mot

2. Elseviers policy för parallellpublicering. Detta kommer vi att berätta mer om, men också om
det stora EU-projektet OpenAIRE och OpenAIREplus, samt arbetsgruppernas engagemang
för olika informationsinsatser och rådgivning när det gäller frågor kring SwePub och andra
tjänster som berör de öppna arkiven.
OA-policies vid svenska lärosäten
Jonas Gilbert, Chalmers
Chalmers OA-krav: implementering och uppföljning
Jessica Lindholm, Malmö högskola
OA-krav vid Malmö högskola: implementering och uppföljning
Under 2010 fick såväl Chalmers tekniska högskola som Malmö högskola till stånd bindande
open access-policies. Båda organisationerna har nu haft sina policies på plats mer än ett år och
arbetar kontinuerligt med uppföljning, implementering och utveckling av dem. Presentationen
kommer att ge en lägesrapport samt belysa några av erfarenheterna från detta arbete.
Peter Linde, BTH
OA-krav och strategiska publiceringsregler
På senare tid har man på Blekinge tekniska högskola (BTH) med olika medel försökt
motivera forskare att publicera i ISI-tidskrifter som en anpassning till det svenska
forskningspolitiska resursfördelnings- och utvärderingssystemet. Detta innebär att vi måste
stimulera ISI-publicering samtidigt som vi vill följa forskningsfinasiärernas önskemål och
tillvarata de fördelarna som öppen tillgänglighet till BTHs forskningspublikationer ger i form
av ökad exponering. Det gäller nu att hitta vägar som uppfyller bägge målen.
Det är entydigt så att enbart en OA-policy, vare sig den kommer från det egna lärosätet eller
från andra nationella forskningsaktörer inte räcker till och särskilt inte om policyn går på tvärs
med vedertagen publiceringskultur bland forskarna som inte sällan uppfattar de nya reglerna
som en kontrakurs med lokala och nationella uppmaningar att publicera i ISI-tidskrifter.
Därför har BTHs fakultetsnämnden förankrat, kompletterat och utökta vårt OA-
policydokument med en deskriptiv och konstruktiv lots för hur den enskilde forskaren vid
BTH kan göra för att uppfylla olika villkor och önskemål vad gäller OA i allmänhet och
forskningspublicering i synnerhet. En policy som inte bara ger principiellt stöd utan också
banar väg för administrativa system som ger forskare praktiskt stöd att publicera OA och
möjlighet att välja publiceringsvägar med hög kvalitet som gynnar både författare och
organisation.
Nya utmaningar
Sonja Brage och Linnéa Stenson, Lunds universitets bibliotek
DOAJ, kvalitetsaspekter och oseriösa förlag
Directory of Open Access Journals är en tjänst som sedan 2003 drivs av Lund Universitets
bibliotek och som indexerar kvalitetsgranskade OA-tidskrifter. I dagsläget består tjänsten av
drygt 7500 tidskriftstitlar, varav ca 45 % är sökbara på artikelnivå. När tjänsten initierades för
snart tio år sedan var det behovet av en infrastruktur för spridning av OA-material som
projektet syftade till att fylla, men tjänsten skulle även åskådliggöra utbudet för författare som
vill publicera sig i fria tillgängliga tidskrifter.

3. De senaste årens kvantitativa tillväxt av OA-förlag har dock inneburit en ökning av oseriösa
aktörer. Trots att de tidskrifter som inkluderas i DOAJ har granskats utifrån förutbestämda
kvalitetskriterier aktualiserar utvecklingen frågor om till exempel kvalitetsbegreppet i sig och
rimliga publiceringsavgifter. Hur bedömer vi som arbetar med tjänsten tidskrifter från nya,
okända förlag? Vår presentation kommer att ta upp de kriterier som krävs för att en tidskrift
ska inkluderas i DOAJ samt diskutera vad vi betraktar som varningstecken.
Peter Linde, BTH
Parallellpublicering av konferensartiklar
Projektets syfte har varit att undersöka kvalitetsgranskade konferensartiklars tillgänglighet
samt konferensers OA- och publiceringspolicies för att på så sätt klarlägga olika aspekter vad
det gäller parallellpublicering i svenska publiceringsdatabaser. För ändamålet har
projektdeltagarna undersökt ett urval konferenser och konferensartiklar via sina
publiceringsdatabaser under ett specifikt tidsintervall och beskrivit dem utifrån ett gemensamt
schema.
Vi har noterat en ökning av antalet konferensartiklar i fulltext med ca. 20% i öppna arkiv
mellan åren 2005-2009. Ca. 30% av de undersökta artiklarna fanns i något slags öppet OA-
arkiv; ca. hälften av dessa fanns i någon av projektdeltagarnas egen publiceringsdatabas.
Detta talar för att den egna publiceringsdatabasen är en viktig faktor för öppen tillgänglighet
vad gäller konferensdokument. Undersökningen har visat att publiceringsdatabaserna fyller en
viktig funktion för att sprida kunskap om konferenspublikationer. Vi har sett att ca. 50% av
konferensartiklarna kan publiceras som post-prints i våra publiceringsdatabaser. Därför är det
av stor vikt att fortsätta arbetet med att utnyttja de lokala publiceringsdatabaserna som
publiceringskanal, inte bara som ett verktyg för parallellpublicering och primärpublicerat
material som avhandlingar och rapporter, utan även som en källa framför allt för
konferensartiklar ”utan hem”.
För att underlätta framtida hantering och klassificering av konferensartiklar i svenska
publiceringsdatabaser, framför allt med tanke på ev. framtida nationella bibliometriska
analyser via SweMed, föreslås ett antal rekommendationer.
Håkan Andersson, Linköpings universitetsbibliotek
Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv
Linköping University Electronic Press (LiU E-press) har under de senaste åren utvecklats
markant och verksamheten har fått en allt större betydelse för LiU som helhet. Under denna
utvecklingsfas har nya krav växt fram kring publikationshanteringen dels för att få god
sökbarhet bland den ökade mängden data men också för att synliggöra
forskningspublikationer från LiU på Internet. Framöver kommer användandet av nämnda data
inom bibliometriska analyser att ställa än högre kvalitativa krav. Allt detta medför att data
måste kvalitetssäkras. För att nå framgång i detta arbete krävs ett systemperspektiv som
beaktar alla inverkande delar i verksamheten. Tekniska system, den mänskliga faktorn och
organisationen kring verksamheten måste analyseras men också interaktioner mellan dessa
element. Ett sådant systemperspektiv ger betydligt bättre underlag för att effektiva
kvalitetshöjande åtgärder ska kunna införas. Vidare medför detta att tillförlitligheten till hela
verksamheten stärks med ett ökat intresse för en OA aktör som LiU E-press som följd.

4. Öppna arkiv, open access och ”open space”
Kristina Graner, Chalmers
Publicering av konferensbidrag i Open Conference Systems
Sedan ungefär ett år tillbaka har vi på Chalmers bibliotek en installation av Open Conference
Systems, som vi testar och utvärderar i samarbete med bl.a. konferensen nu2012.
Systemet kan användas för hela hanteringen av konferenser, men vi har valt att i ett första steg
fokusera på biten som handlar om hantering av abstracts, papers och presentationer. Vi ser att
det kan finnas ett värde i att tillgängliggöra den typen av konferensmaterial och säkra
åtkomsten till det på ett mer tillförlitligt sätt än en vanlig konferenswebbsida. Vi undersöker
nu hur systemet fungerar, hur det går att anpassa för olika behov och vilken typ av support vi
kan erbjuda. Möjligheten att använda doi-identifikatorer för konferensbidragen är också något
vi tittar närmare på.
Tomas Lundén och Karin Sundén, Göteborgs universitetsbibliotek
OA-publicering av konstnärliga verk vid Göteborgs universitet
Enligt ett rektorsbeslut från januari 2011, skall fördelningen av en del av fakultetsmedlen vid
Göteborgs universitet, från och med budgetåret 2012 baseras på bibliometriska indikatorer.
Varje fakultet har haft fria händer att utarbeta dessa indikatorer, på ett sätt som bäst speglar
fakultetens ämnesområde och publiceringskultur.
Konstnärliga fakulteten har, förutom traditionella publikationer, även valt att lyfta fram den
särart och excellens, som utmärker dess område, dvs konstnärliga verk.
Konstverken deponeras i universitetets öppna arkiv GUPEA (DSpace) och förses med
metadata. Filer av olika slag (ljud, bild, film, text), som representerar konsverken, bifogas.
Därefter sker en kvalitetsgranskning (peer review) och verken tilldelas en av två
kvalitetsnivåer. Den bibliometriska informationen redovisas i publikationsdatabasen GUP.
En förhoppning är att samlingen i GUPEA på sikt utvecklas till ett unikt öppet arkiv för
digitala representationer av samtidskonst, framställda inom ramen för Göteborgs universitet.
Denna samling skulle även kunna tjäna som källa för framtida forskning.
Klemens Karlsson, KTH
Kvalitet, enhetlighet och täckning : granskning av lokala publikationsdatabaser,
Syftet med projektet är att undersöka förutsättningarna för att använda SwePub som
analyssystem för publicering vid svenska lärosäten. Innehållet i SwePub härrör från ett antal
olika lokala publikationsdatabaser vid olika lärosäten, vars praxis för registrering av data och
klassifikation av innehåll skiljer sig åt. För att centrala statistiska analyser ska kunna utföras
måste poster från olika lokala publikationsdatabaser kunna jämföras med varandra, vilket
fordrar en visst mått av enhetlighet hos datainnehållet.
Inom projektet kommer vi att granska enskilda lärosätens respektive publikationsdatabaser
med avseende på kvalitet, enhetlighet och täckning. Ett antal olika frågeställningar rörande
exempelvis registreringspraxis, klassificering av publikationstyper och hantering av
författaridentitet kommer att behandlas. Undersökningarna kommer bland annat att grundas
på intervjuer med databasansvariga och stickprovskontroll av databasernas innehåll. Projektet
kommer att leda till en lägesbeskrivning och förslag till rekommendationer.

5. Bodil Gustavsson, Stockholms universitetsbibliotek
Författaridentifikatorer och publiceringsdatabaser – scenarier och
utvecklingsmöjligheter
Det pågår flera internationella initiativ inriktade mot att införa identifikatorer för författare
inom vetenskaplig publicering och kommunikation. I projektet ska vi kartlägga pågående
initiativ och föra en diskussion om vilka utvecklingsmöjligheter och utmaningar frågan om
identifikatorer medför för lärosätenas publiceringsdatabaser. Vi ska ge rekommendationer för
val av identifikatorsystem och hur svenska publiceringssystem ska kunna samverka kring
detta.
Projektet ska dels kartlägga internationella initiativ som ORCID (Open Researcher and
Contributor ID med aktörer ur olika sektorer), Researcher ID (Thomson Reuters), PubMed
Author ID (National Library of Medicine) samt VIAF (Virtual International Authority File
med OCLC, Library of Congress m.fl.), dels kartlägga hur författaridentifikatorer hanteras i
svenska tjänster och system som SwePub, LIBRIS, SWAMID (Swedish Academic Identity),
DIVA samt lokala publikationsdatabaser. Dessutom ska projektet anordna en workshop där
resultatet från kartläggningarna presenteras och formulera rekommendationer för hur
författaridentifikatorer kan användas i de svenska publiceringsdatabaserna. Projektet utförs
vid Stockholms universitetsbibliotek, Chalmers bibliotek, Malmö högskola och Karolinska
institutets bibliotek och kommer att slutrapporteras december 2012.
David Lawrence, Linköping University
Towards quality controlled monographs in Sweden - exploring the possibilities for a
consortium
In Sweden, academic books are in the process of going through a significant change.
Currently, apart from a relatively small number that are published with large international
publishers, most academic books are published with smaller publishers which are frequently
not optimized for handling academic publications. Often, authors pay to cover the printing
cost, lose the copyright and get little in the way of marketing and distribution that is directed
towards the academic world, particularly internationally. Additionally, and perhaps more
seriously, there is little in the way of peer review, with the result that the quality of published
books likely varies widely from book to book and certainly there is no reliable indication of
quality accreditation. Furthermore there is little in the way of open access book publishing.
A solution is for universities to be more involved in the publishing process. Ad hoc
approaches, where each university in Sweden has its own pseudo publisher or uses its own
repository, are not optimal. For most cases, a book from “x” University published by “x”
University Press, will be challenged in terms of gaining wide international recognition for
high quality; as in the journal world, an independent quality control process is essential.
On the other hand, a consortium-based approach is plausible. A specific solution for
monographs could be anything from setting up an entire consortium-based publishing house,
through to the perhaps more feasible consortium-based approach for quality control followed
by local publishing with shared resources for related issues such as print-on-demand,
marketing and international distribution. In this project we aim to analyze the possibilities for
the latter. Important actors such as VR and the traditional publishers in Sweden are to be
contacted and included in the exploratory work.

6. Fri tillgång till forskningsdata
Sofia Arvidsson och Birger Jerlehag, Svensk Nationell Datatjänst
Att dokumentera, lagra och sprida forskningsdata - en del av SND:s uppdrag
Svensk nationell datatjänst är Vetenskapsrådets serviceorganisation för svensk forskning inom
humaniora, samhällsvetenskap och medicin. SND underlättar för forskare att få tillgång till
befintliga forskningsdata inom och utom landet. Till SND:s uppgifter hör även att ge stöd och
rådgivning under hela forskningsprocessen. SND ingår som den svenska noden i ett
internationellt nätverk av dataarkiv. En stor uppgift hos SND är att säkerställa att den
forskningsdata som produceras, kan återanvändas av andra forskare, som har helt andra
frågeställningar och syften. Det gäller också att säkerställa användbarheten rent tekniskt,
filformat m.m. blir snabbt obsoleta. För att kunna återanvända forskningsdata krävs en
heltäckande bakgrundsinformation om hur data tillkommit, exv. urval, population och metod.
Dessutom krävs fullständig beskrivning av själva data, dess uppbyggnad och konstruktion.
Denna presentation kommer att beskriva den livscykel som forskningsdata följer, från koncept
till återanvändning.
Steingrimur Jonsson, Linköpings universitetsbibliotek
Digitala forskningsarkiv
Utomlands har forskarvärlden under en tid förstått värdet av öppna digitala arkiv med
forskningsdata som andra forskare och forskargrupper, även på andra lärosäten kunde
använda i helt andra projekt. Diskussioner och experiment har förts och utövats, och några
lärosäten har redan i dag åtminstone någon sorts embryon till öppna arkiv med
forskningsdata, tillgänglig över nätet.
I Sverige har Linköpings universitets arkivfunktion tillsammans med Linköpings
universitetsbibliotek sedan hösten 2010 arbetat med att göra universitetets forskningsarkiv
tillgängliga via webben.
Arbetet uppdelas i tre faser:
Den första handlar om omhändertagande av forskningsdata, strukturering, tillförsel av
metadata samt arkivering i ett system som i framtiden kan migreras till nya system och
således hålla över tid på 10, 20, 50 år eller mer.
I den andra handlar det om tillgänglighet, hur man via en portal kan söka i arkivsamlingarna
och få kännedom om arkivinnehållet.
Slutligen handlar arbetet om hur rådata från arkiven kan levereras vidare till nya forskare utan
att arkivskaparen känner sig hotad av konkurrenter eller att känsliga uppgifter i
arkivmaterialet riskerar att hamna i fel händer. Som alltid när nya verksamheter införs med
nya tillvägagångssätt handlar arbetet inte minst om en mental omställning så det som
uppfattas som hot kan ses som en tillgång och möjlighet.