1. Taxonomier och metadata
Patrik Wallin, informationsarkitekt
Planeringsavdelningen
DoÄr

2. • Rätt uppmärkt digital information enligt
förutbestämda klassificeringsstrukturer är en
förutsättning för att återsökning, sortering,
identifikation, administration och återanvändning
av informationen kan ske på ett effektivt och
kvalitativt sätt.

3. • Det bör här understrykas med emfas att det
digitala informationssamhället i grunden är ett
metadatasamhälle, och att de som producerar
information och dokument måste vänja sig vid att
lägga relativt sett mer tid på att beskriva
dokumenten, handlingarna och informationen
med hjälp av metadata.

4. • Begreppet taxonomi kommer ursprungligen från
vetenskapen om organismernas klassificering,
dvs. beskrivning, namngivning (nomenklatur) och
formell klassifikation av organismgrupper som
taxonomiska enheter
• Från grekiskans taxis = ordning, och nomos =
lag, vetenskap

5. • Inom informationsvetenskapen används
begreppet emellertid för ämnesbaserad
klassifikation som ordnar definierade termer ur
en kontrollerad ordlista i en hierarki.
• Man skulle således kunna beskriva en taxonomi
som en hierarkisk klassifikationsstruktur.

6. • En taxonomi är helt enkelt ett strukturerat sätt
klassificera olika ämnen eller företeelser
hierarkiskt.
• Förutsätter att man har definierat de ord som
man ska använda sig av i taxonomin

7. • Det är även en förutsättning för att kunna söka ut
information och göra flexibla sammanställningar
för olika ändamål och målgrupper.
• Taxonomier kan även utgöra ett underlag till
effektiva navigationsstrukturer på webben.
Genom att märka innehållet med metadata
(tagga) från en förutbestämd
klassificeringsstruktur går det enklare att söka
rätt på det.

8. • Metadata skapar förutsättningar för att skapa
relationer mellan innehållsbitar och är en
förutsättning för ett automatgenererat
navigationssystem.

9. • Det framgick tydligt under
informationsmodelleringen under 2008 att
Uppsala universitet behöver en så kallad
verksamhetstaxonomi för att på ett enkelt och
effektivt sätt kunna kategorisera digital
information.

10. • En verksamhetstaxonomi består av ett antal olika
taxonomier för att kunna märka upp och kategorisera
information med rätt tillhörighet. Det kan handla om
utbildningsämne, forskningsämne,
organisationstillhörighet eller funktion/
verksamhetsområde.
• I dessa sammanhang brukar man använda sig av
klassifikation av innehållet enligt kategorierna: ämne,
funktion/process/verksamhet, organisation samt
dokumentyp.

11. Ämnestaxonomier
• Vad det gäller ämnesklassificeringen har
informationsanalysen tydligt visat att
utbildningsämnen och forskningsämnen är av
central betydelse. Inom detta område bör man
naturligtvis använda sig av redan befintliga
taxonomier.

16. Organisationstaxonomi
• Vi har konstaterat att man behöver kunna märka upp
informationen efter organisationstillhörighet, dvs. ex
fakultet, institution, avdelning, enhet etc.
• Utgångspunkten i detta sammanhang är universitetets
gällande organisationsstruktur nedbrutet till förslagsvis
avdelningsnivå eller motsvarande.
• Det exempelvis intressant att kunna korskoppla
forskningsämnen med institutionstillhörigheter,
centrumbildningar eller avdelningar.

17. Funktionstaxonomi (Verksamhetsområden)
• Det finns ett stort behov av att klassificera
informationen efter verksamhetsområde/process/
funktion. Detta gäller inte enbart
webbinformationen, utan även elektroniska
dokument, handlingar, ärendeinformation och
arkivinformation.

18. • För att detta skall vara genomförbart måste
universitetet således besluta om gemensamma
benämningar på de övergripande
verksamhetsområdena.
• I sin enklaste form består en denna taxonomi av
fyra eller fem olika termer, exempelvis Utbildning,
Forskning, Samverkan, Stödfunktioner och
Ledning. Dessa kan i sin tur brytas ner var för sig
i mindre beståndsdelar

19. • EX

20. • EX

21. Dokumenttypstaxonomi
• I likhet med klassificering av verksamhetsområden gäller
detta inte enbart webbinformation. Det finns ett behov att
man inom universitetet fattar beslut om vilka
dokumenttyper och handlingstyper som skall finas.
• För utformning av denna taxonomi krävs således att man
samordnar pågående arbeten samt att man vidare
utreder vilka dokumenttyper som man har behov av att
klassificera inom universitetet.

22. Metadata och taxonomier
• Metadata betyder data om data eller information om
information och används för att beskriva och klassificera
information för att öka dess användbarhet.
• Data och information kan i regel inte förstås eller
återsökas utan en bestämning i flera led som talar om i
vilket sammanhang informationen är skapad, vem som
skapat den, när den är skapad etc.

23. • Ett bra hjälpmedel för att underlätta
metadatahantering är taxonomier. När man ska
lägga till metadata till sin webbsida väljer man
rätt term ur de olika taxonomierna (ex. Utbildning
ur Funktionstaxonomin, Institutionen för arkeologi
och antik historia ur Organisationstaxonomin och
Egyptologi ur ämnestaxonomin
Utbildningsämnen)

24. Metadata Values (As Taxonomy)
Audience
Internal
Executives
Managers
External Topics
Suppliers Employee Services
Metadata
Customers Compensation
Partners Retirement
Title
Insurance
Author
Further Education
Department Finance and Budget
Products and Services
Audience
Support Services
Topic Infrastructure
Supplies

25. Förvaltning
• Taxonomier är inte konstanta, utan kommer att
behöva ändras allt eftersom verksamheten
förändras och utvecklas. På grund av detta
faktum måste taxonomierna förvaltas.

26. • Utöver Taxonomier, som handlar om hur man
klassificerar termer, kommer vi behöva ge oss på
Thesaurus (synonymordlistor) för termerna, samt
Folksonomier, XML Topic maps (ISO standard
det med) för att beskriva ett begreppsområde
och hur olika begrepp (topics) är relaterade till
varandra.

27. Exponering och användningsområden
• All metadata om innehållet bör inte exponeras utåt i t.ex.
meta-elementen på webbsidor. Endast metadata av
relevans skall inkluderas.
• Mycket av den metadata som insamlas och
automatgenereras om ett innehållsobjekt har många
organisations- och systeminterna användningsområden
men tillför ingen nytta utan kan i vissa fall snarare orsaka
skada om de exponeras.
• Detta bör även beaktas då dokument lämnar
organisationen i form av automatgenererade pdf-filer,
exporter, etc