4. Nordiska
MR-‐paradoxen
“Gåtan
ser
ut
så
här:
Å
ena
sidan
tycks
de
nordiska
staterna
o?a
bäst
i
klassen
i
grenen
mänskliga
räBgheter.
Å
andra
sidan
tycks
de
nordiska
staterna
—
allt
o?are,
kanske
—
uppvisa
en
ambivalens
eller
direkt
skepsis
mot
projektet
internaHonella
mänskliga
räBgheter.”
Den
nordiska
MR-‐paradoxen
5. “Och
deKa
är
ju
eK
Hll
synes
motsägelsefullt
beteende,
som
ger
intryck
av
aK
de
nordiska
staterna
är
passionerat
övertygade
om
aK
alla
människor
överallt
har
okränkbara
mänskliga
räBgheter
som
ska
skyddas
i
lag
och
domstol
—
utom
just
nordbor.”
Johan
Karlsson
Schaffer
–
www.mothugg.se
6. “Det
finns
en
parallell
i
den
närmast
totala
avsaknaden
av
naHonella
mr-‐
organisaHoner
i
iaf
Sverige.
Fram
Hll
häromåret
när
Svenska
Amnesty
även
började
arbeta
med
Sverige,
så
fanns
det
i
princip
ingen
som
tog
svenska
mr-‐
problem
på
allvar.
”
Kommentar
Erik–
www.mothugg.se
8. Individens
valmöjligheter
4ll
inflytande
”Voice”
”Exit”
KollekHv
nivå
Inflytande
via
organisaHoner
Offentliga
val
Individuell
nivå
Klagomål
Val
av
tjänst
Val
av
uörare
Källa: Hirschman, 1970, Winbladh 2011
10.
”In
Sweden
and
Denmark…The
state
has
given
over
most
of
the
control
of
many
disability
policies
to
organized
representaHves
of
people
with
disabiliHes.”
Frank
Bowe
13. • Staten
har
Hllsammans
med
organisaHonerna
format
poliHken
och
kompromissat
fram
en
ståndpunkt.
• OrganisaHonerna
varit
länken
mellan
stat
och
medborgare
• Utredningar
och
styrelser
arenor
för
kompromisser
14. Inspira4on
för
den
poli4ska
funk4onshinderrörelsen
• ”Handikappades
fackförening”
• InräKande
av
central
paraplyorganisaHon
• Arbetsmetoder
och
språkbruk
• Krav
på
inflytande
”medbestämmande”
Richard Sterner
15. Jämfört
med
andra
länder
Sverige
Anglosaxiska
länderna
Tidig
mobilisering
Sen
mobilisering
InspiraHon:
Fackföreningsrörelsen
och
andra
tradiHonella
folkrörelser
InspiraHon:
MedborgarräKsrörelsen
och
nya
sociala
rörelser
VälfärdspoliHk
IdenHtetspoliHk
16. Formaliserad
samverkan
Central
nivå
• Statens
handikappråd
(1965-‐94)
• HandikappdelegaHonen
1998
Handikappråd
KHR/LHR
• 1970:
Förslag
från
Handikapputredningen
• Finns
idag
i
nästan
alla
kommuner
Brukarråd, patientnämnder osv.
27. Värderingsförändringar
• Mindre
vikHgt
aK
enbart
bli
representerad
och
medlem
i
organisaHon.
• Ökad
vilja
aK
själv
vara
med
och
direkt
påverka
poliHk
och
samhällsutveckling.
• Dock
finns
forarande
en
kollekHv
idenHtet
35. Miljövändningen
”Handikapp
är
i
stor
utsträckning
en
följd
av
brister
i
samhället.
Därför
kan
många
handikapp
elimineras.
Det
gör
man
genom
a>
förändra
samhället.”
Princip-‐
och
handlingsprogram,
HCK
-‐
1972
40. • Den
nära
relaHonen
mellan
staten
och
civila
samhället
utmanas
• Hårdare
konkurrens
om
poliHken
• Individens
räBgheter
tycks
ständigt
behöva
återerövras
• I
andra
länder
är
man
mer
medveten
om
begreppet
medborgarskap
och
mänskliga
räBgheter
41. Påverkansarbetet
under
förändring
• Opinionsbildning
• Lobbyism
• Svagare
paraply-‐organisaHoner
• Mix
av
organisaHoner,
nätverk
och
enskilda
individer
som
aktörer
• PoliHken
mer
personlig
• InternaHonalisering
42. Avslutningsvis
• Ställ
krav
vid
samråd
• Ta
fram
egen
fakta
och
var
kunnigast
• Använd
flera
olika
påverkansmetoder
• Skapa
allianser
och
nätverk
• Och
framförallt,
den
egna
erfarenheten
är
det
som
skapar
trovärdigheten