Bilaga till samarbetspartiernas budget 2011 Hållbar ekonomi och god kvalitet

1. 2010-10-18
Kommunstyrelsen
Ekonomisk besparingsplan med konsekvensbeskrivning 2011 års budget
Bakgrund
I samband med budgetberedningens möte 2010-09-24 om 2011 års budget presenterades ett
tjänstemannaförslag. För att utifrån givna förutsättningar uppnå en ekonomi i balans
redovisades krav om olika åtgärder i nivån 25 Mkr. Budgetberedningen gav vid mötet
förvaltningen i uppdrag att utforma en besparingsplan och konsekvensbeskriva föreslagna
åtgärder för att ingå i underlaget för 2011 års budget. Ledningsgruppen i kommunen har haft
ett gemensamt ansvar för arbetet.
Sammanfattning
Följande uppläggning har valts för beskrivning och analys:
1) Demografiska förändringar på kommunnivå och delområdesnivå, 2) Effektiviseringar
genom verksamhetsförändringar, 3) Effekter av ny förvaltningsorganisation, 4) Avveckling av
lokaler, 5) Ökade koncernbidrag och intäkter från kommunens bolag.
Ekonomi
Förslag till besparingar omfattar ett antal åtgärder i nivån 15,25 miljoner kronor (Mkr) och i
förslaget ingår även ökade koncernbidrag och intäkter från kommunens bolag med ca 10 Mkr.
Kommunledningskontoret
Karl-Erik Claesson
Kommunchef

2. Demografiska förändringar på kommunnivå och delområdesnivå
Ulricehamns kommun hade en kraftig befolkningstillväxt under 1980-talets andra hälft.
Utvecklingen vände dock och kommunen tappade invånare fram till början av 2000-talet då
befolkningstillväxten åter tog fart om än i en betydligt lägre takt än under 1980-talet. Målet är
fortsatt folkökning för att nå 25 000 invånare år 2020. Vilket framgår av figuren nedan
förutsätts en relativt kraftig tillväxt för att målet ska nås. Beskrivningarna, i detta avsnitt, av
framtida befolkningsutveckling på åldersklasser och kommundelar baseras på
befolkningsmålsättningen 25 000 invånare år 2020.
1
I figuren på nästa sida redovisas faktisk och förväntad folkmängdsutveckling fördelad på
vissa åldersgrupper. De närmaste åren sker inga dramatiska förändringar inom de
åldersgrupper som är ur särskilt intresse för kommunens verksamheter. Undantaget är antalet
ungdomar i gymnasieåldern där en redan påbörjad minskning fortsätter. Högsta antalet 16-19
åringar noterades år 2009 med 1 032 ungdomar. År 2014 har antalet minskat till 764 eller med
drygt 25 %.
1
Samtlig statistik för perioden 1983-2009 är hämtad från SCB medan prognoserna är upprättade vid
Ulricehamns kommuns kommunledningskontor, utvecklingsenheten. Rognosen baseras på befolkningsmålet
25 000 invånare år 2020.
2

3. Figuren nedan redovisar hur de aktuella åldergrupperna väntas förändras under mellan den 31
december 2009 och samma tid år 2011.
3

4. Demografiska förändringar på delområdesnivå
Befolkningsprognosen har även brutits ner på delområden av kommunen. Nedan har vi valt
att presentera delområden baserade på församlingsnivå. Samtliga kommundelar, med
undantag för Ulricehamns församling, har under redovisad tidsperiod haft en oförändrad eller
krympande folkmängd. Prognosen pekar på att denna utveckling kommer att fortsätta även
under de närmaste åren. Kommunens befolkningstillväxt koncentreras till centralorten.
4

5. 5
Hällstad församling
Den negativa befolkningsutvecklingen väntas
fortsätta. De senaste åren har antalet
grundskolebarn minskat kraftigt.
Minskningen fortsätter även ytterligare några
år.

6. 6
Hössna församling
Folkmängden är relativt stabil.
De senaste 10 åren har antalet
barn i grundskoleåldern minskat
relativt kraftigt. Barnantalet
väntas dock öka något de
närmaste åren.

7. 7
Redväg församling
Den negativa befolkningsutvecklingen
väntas fortsätta. Främst är det antalet
barn i grundskoleåldern som minskar.

8. 8

9. 9
Södra Ving församling
De närmaste åren väntas en minskning
inom samtliga studerade
åldersgrupper. På lite längre sikt
väntas antalet barn i grundskoleåldern
fortsätta att minska medan antalet äldre
ökar.

10. 10

11. 11
Timmele församling
Den närmaste väntas trenden med ett
minskat elevunderlag till grundskolan att
tillfälligt brytas. Minskningen väntas
sedan fortsätta.

12. 12
Ulricehamns församling
Samtliga åldergrupper, med undantag för
ungdomar i gymnasieåldern, ökar.
Främst är det antalet barn i förskole- och
grundskoleåldern som blir fler.

13. 13
Åsunden församling
I likhet med kommunen i övrigt
minskar antalet ungdomar i
gymnasieåldern. Gruppen äldre
forsätter att öka medan den tidigare
kraftiga minskningen av barn i
grundskoleåldern bromsas upp och
elevantalet stabiliseras på dagens nivå.

14. Slutsatser
Befolkningsprognosen är ingen absolut sanning men den bygger på dagens befolkningsantal
och sammansättning varför utvecklingen de närmaste 2-3 åren är relativt säkerställd. På lite
längre sikt blir prognosen mer osäker. Befolkningsmålet 25 000 invånare förutsätter att
inflyttningen till kommunen kommer att bli högre än vad den hittills varit. Eftersom
flyttningen bland äldre är relativt begränsad innebär det att det är antalet barn och unga som
kan överskattats något i den långsiktiga prognosen.
Delområdesprognosen, bygger i likhet med kommunprognosen, på dagens förhållanden. Här
finns även antaganden om nyproduktion av bostäder. Prognosen förutsätter att merparten av
nyproduktionen sker i centralorten då den bygger på aktuella och planerade byggprojekt i
kommunen. Det bör dock noteras att även utan ytterligare nyproduktion väntas en relativ
kraftig befolkningstillväxt i centralorten.
Förändringar gymnasieskolan
Den kortsiktigt största förändringen av befolkningsunderlaget gäller gymnasieskolan. Antalet
ungdomar i åldern 16-18 år minskar med drygt 120 mellan åren 2009 och 2011, en minskning
som fortsätter ytterligare något år. Idag söker sig ca 25 % av Ulricehamnsungdomarna till
gymnasieskolor i andra kommuner. Ulricehamns kommun betalar ersättning till andra
kommuner med motsvarande 100 tkr per elev och år. Med 120 färre i åldersgruppen skulle
det innebära ca 30 elever färre med interkommunal ersättning. vilket motsvarar 3 Mkr på
årsbasis.
Besparingen under år 2011 beräknas till 1,5 Mkr.
Konsekvensbeskrivning:
Besparingen i sig innebär ingen kvalitetsförändring av Tingsholmsgymnasiet där kostnaden
per elev kommer att stiga med oförändrat anslag och ett minskat elevantal. Det minskade
elevunderlaget kan dock göra det svårt att behålla samtliga inriktningar som idag erbjuds.
14

15. Effektiviseringar genom verksamhetsförändringar
Effektivisering genom förändringar inom äldreomsorgen
Vård- och omsorgsnämnden har under våren 2010, p.g.a. det ekonomiska läget, fastställt en
åtgärdsplan inom nämndens ansvarsområde för att nå en ekonomi i balans. En del i
åtgärdsplanen syftar till att utreda antalet korttidsplatser inom kommunens äldreomsorg.
Utredningen genomförs under hösten 2010 och underlag för beslut kommer att föreläggas
nämnden i december. En reducering av antalet korttidsplatser i kommunen föreslås innebära
en effektiviseringspotential som motsvarar 1,5-2 Mkr för kommunen.
Utredningen som genomförs avseende korttidsplatser syftar till att;
• definiera vad korttidsboende i Ulricehamns kommun innebär2
• presentera en omvärldsanalys för att få en uppfattning om hur mycket korttidsplatser
Ulricehamns kommun har i en jämförelse med andra kommuner
• konsekvensbeskriva en minskning av antalet korttidsplatser
Den sammantagna besparingen inom äldreomsorgen beräknas till 1,5 Mkr under år 2011.
Konsekvensbeskrivning:
För att nå en nivå i kommunen som motsvarar 0,0014 korttidsplatser/kommuninvånare kan en
reducering med 12 korttidsplatser genomföras (se bilaga från omvärldsanalys). En
korttidsplats kostar 450 tkr vilket innebär att en reducering med exempelvis 12 platser
motsvarar 5,4 Mkr. För att kompensera en reducering av antalet korttidsplatser i den
storleksordningen krävs att verksamheten tillförs resurser för att kunna arbetar på ett annat
sätt. Utskrivningsklara patienter från slutenvården måste då i större utsträckning planeras hem
till sitt ordinära boende direkt efter sin sjukhusvistelse.
Ett annat arbetssätt från den kommunala verksamheten föreslås genom att aktivt arbeta för att
utskrivningsklara patienter från slutenvården går direkt hem. I målsättningen om att brukare
ska känna trygghet i att återvända hem efter en sjukhusvistelse är det viktigt att säkerställa
effektivare vårdplaneringar med högre kvalitet i bedömningar, genomförande samt
uppföljningar av behov och insatser samt att ge förutsättningar för en förbättrad samverkan
mellan kommunen och primärvården i dessa vårdplaneringar. Fortsatt rehabilitering i hemmet
måste också möjliggöras och därtill krävs resurser till verksamheten. Brukare som
vårdplaneras direkt hem efter sin sjukhusvistelse beräknas nyttja hemtjänstresurser med ett
hemrehabiliterande arbetssätt. Det förändrade arbetssättet antas kräva 3,5 Mkr till
verksamheten.
2
Enligt Socialstyrelsen är det varje kommun som anger vad kommunens korttidsboende innebär
15

16. KORTTIDSPLATSER
KOMMUN ANTAL PLATSER INVÅNARE PLATS/ INVÅNARE
Bollebygd 10 8336 0,0012
Borås 138 102822 0,0013
Herrljunga 12 9356 0,0013
Kiruna 20 22 974 0,0009
Lomma 15 21241 0,0007
Mark 40 33829 0,0012
Svenljunga 22 10282 0,0021
Tranemo 18 11615 0,0015
Ulricehamn 44 22831 0,0019
Vårgårda 15 10913 0,0014
KOMMUN PLATSER
SAMLADE I
ETT BOENDE
SPECIFICERADE
AVDELNINGAR
KÖER MÖJLIGHET
TILL
REHAB/
TRÄNING
Bollebygd
Borås Nej Ja, somatiska
resp.demens
Nej
Herrljunga Nej
Kiruna Nej MELLANGÅRDEN Nej
Lomma Ja Nej Ja
Mark
Svenljunga Nej Nej
Tranemo Ja Ja, rehab-vx-
palliativ resp.
demens (vx)
Nej Ja
Ulricehamn Ja Ja Ja
Vårgårda Nej KULLINGSHEMMET
OCH VÅRGÅRDEN
Kiruna kommun, år 2010 Kronor
Omvårdad, service, sänglinne
etc.
50 kr/ vecka
Rum (beroende på storlek) 62-79 kr /dygn
Helkost 2500 kr/ månad
Borås kommun, år 2011 Kronor
Mat 102,50 kr/ dygn
Omvårdnad, service etc. 57 kr/ dygn
Internt pris
16

17. som kommunen tar ut 1832 kr/ dygn
Bemanningsenhet
Förslaget är att skapa en bemanningsenhet i syfte att öka antalet heltidstjänster, säkra
personalförsörjningen och effektivisera resursanvändningen. Med erfarenhet från andra
kommuner kan en bemanningsenhet tillsammans med bra schemaläggning och önskad
sysselsättningsgrad ge stora möjligheter till effektiviseringar.
Öka antalet heltidstjänster
Att erbjuda fler medarbetare önskad sysselsättningsgrad är viktigt ur jämställdhetssynpunkt,
samtidigt gör det att kommunen blir en attraktivare arbetsgivare. Ur ett ekonomiskt perspektiv
kan också fler tjänster med högre sysselsättningsgrad ge möjligheter till minskad
administration, då varje anställning medför administrativt arbete oavsett sysselsättningsgrad.
Säkra personalförsörjning
Det är positivt att kunna använda tillsvidareanställda som vikarier, det skapar en kontinuitet i
verksamheten och säkrar en hög kompetens. Genom att kunna samordna vikarieanskaffningen
kan visstidsanställda vikarier erbjudas att arbeta mer, det skulle göra det lättare att rekrytera
nya medarbetare. Ur ett ekonomisktperspektiv är det positivt att ha en god tillgång på vikarier
som är insatta i verksamheten, då kostnaderna för introduktion av ny personal minskar.
Effektivare resursanvändning
Organisationen har verksamheter där behoven är varierande över tid, en bemanningsenhet
skulle möjliggöra en ökad flexibilitet då det vid ökade behov kan bokas in extra personal från
bemanningsenheten och vid minskade behov kan bemanningsenheten använda personalen
som vikarier i annan verksamhet. Det finns också möjlighet att effektivisera administrationen
kring vikarieanskaffning.
Besparingen under 2011 beräknas till 0,5 Mkr.
Konsekvenser:
Att starta en bemanningsenhet skulle innebära en effektivare resursanvändning. Vidare skulle
stöd och styrning gentemot verksamheterna i rekryteringen av vikarier öka. Det skulle
medföra en minskad administration samt en möjlighet till större kontroll över personalens
kompetens och kommunens personalförsörjning.
Förslag
Att skapa en bemanningsenhet som sköter all hantering av korttidsvikarier. Det genom att
använda sig av i första hand tillsvidareanställd personal som önskar en ökad
sysselsättningsgrad och i andra hand visstidsanställd personal. För att detta skall fungera
krävs att det tillsätts administrativa resurser som hanterar bemanningen, rekryteringen av
vikarier samt annan administration kopplad till enheten.
17

18. Administrativ rationalisering samt inköp
Inköp
Sedan ca 1,5 år tillbaka pågår ett arbete med fokus kring vårt inköpsarbete samt införande av
ett nytt inköpssystem. Genom att se över befintliga avtal, kontroll av avtal, göra
upphandlingar där det ej finns gällande avtal, se över sortiment och konsolidera sortiment,
konsolidera antalet leverantörer, se över leveranssätt och rutiner, minska inköp utanför avtal
samt utbilda personal bedöms det på längre sikt som möjligt att uppnå besparingar i nivån 10
– 20 Mkr.
P.g.a personalsituationen har de fulla förväntade effekterna av detta arbete försenats. Under
2010 formulerades ett mål om 3 mkr i besparing, utfallet bedöms bli i nivån 1 Mkr.
Ett viktigt verktyg för att kunna nå resultat inom området är systemstöd, våra inköp genererar
ca 40 000 fakturor årligen. Under 2010 har införandet av ett inköpssystem påbörjats. Tanken
är att när projektet är klart skall alla inköp gå via systemet. Detta är absolut nödvändigt för att
på ett strukturerat sätt kunna arbeta med förbättringsåtgärder. Vidare skall systemet stödja e-
handel, vilket kommer att ge administrativa vinster. I dagsläget testas systemet i begränsad
omfattning mot 5 leverantörer. (Stapels, Rekal, Papyrus, Allmans, Isakssons partiaffär.)
Under 2011 kommer systemet att implementeras i större skala.
Sammanfattningsvis innebär detta att besparingar inom inköpsområdet i nivån 1 Mkr borde
vara möjliga under 2011.
Konsekvensbeskrivning:
Förändrat arbetssätt gällande inköp, standardiserat handhavande av inköpsrutinen via det nya
systemstödet. I övrigt inga konsekvenser.
Administrativ rationalisering
Administrativ rationalisering är en ständigt pågående process inom den kommunala
verksamheten.
Genom att intensifiera arbetet med att se över arbetsätt och rutiner bedöms en besparing i
nivån 1,5 Mkr kunna uppnås 2011.
Konsekvensbeskrivning:
Administrativ rationalisering är en ständigt pågående process, som ej skall kopplas samman
med den förestående omorganisationen. Förändrade arbetsätt och rutiner bedöms frigöra tid
som motsvarar en effektivisering i nivån 1,5 Mkr.
18

19. Förslag till verksamhetseffektivisering på biblioteket
Den viktigaste drivkraften i vårt kunskapssamhälle är utvecklingen av informationsteknologi
och internet. Att tillhandahålla datorer, internet, databaser med digitala tjänster och
professionell informationssökning är nödvändigt för folkbibliotekens överlevnad och framtid.
Självbetjäning införs idag med accelererande fart på landets bibliotek och blir snart standard.
Den nya tekniken RFID – Radio Frequenzy Identification innebär att biblioteksverksamheten
kan effektiviseras, rutiner frigöras och medför att personalen kan cirkulera i lokalerna och ge
bättre service till besökarna. Idag hanterar personal en bok/cd ca 12 ggr med ny teknik blir det
1-2 gånger.
Besparingen under 2011 beräknas uppgå till 250 tkr.
Konsekvensbeskrivning:
Genom att införa RFID på biblioteket i Ulricehamn kan vi digitalisera hela beståndet av
böcker och media. Detta medför förbättrad service till besökarna och frigör tid till andra
arbetsuppgifter, tid som kan användas till mer kvalificerade arbetsuppgifter, stödja och
handleda besökare, utveckla det digitala biblioteket, 24 timmar/dygn, på hemsidan med
digitala tjänster mm. RFID fungerar dessutom som effektivt stöld minskat svinn. Besparing
med 50 % assistenttjänst ca 250 tkr. Investeringen kostar 680 tkr.
Effekter av ny förvaltningsorganisation
Arbetet med att utforma och bemanna den nya förvaltningsorganisationen pågår allt sedan
kommunstyrelsens beslut den 6 september. Bedömning av hur den nuvarande organisationen
påverkas av beslutade förändringar är givetvis i nuläget svårt att beskriva på detaljnivå.
Effekterna av den nya förvaltningsorganisationen har i ett treårigt perspektiv bedömts ge
besparingar i nivån 15 – 25 Mkr. Som en del i genomförandet av den nya
förvaltningsorganisationen ingår ett kompetensutvecklingsprojekt med inriktning på
arbetsorganisation. För närvarande pågår bland annat en inventering av samtliga
pensionsavgångar 2011 – 2013, sammanlagt 132 personer. Förtida avgång med avtalspension
där övertalighet råder kan ge vissa besparingar. Pensionsavgångar tillsammans med vissa
omställningsåtgärder kommer att ge möjlighet till besparingar under 2011. Utöver detta
kommer återbesättningsprövning ske vid vakanta tjänster. Vidare kommer effektiviseringar
genom ökad samordning av resurser att ge vissa besparingar redan första året. Samtidigt ska
framhållas att genomförandet av en ny organisation har vissa puckelkostnader på grund av
anpassningar som en ny organisation kräver. Effekterna beräknas dock som helhet medföra en
minskning av totalt 16 årsarbetare och en besparing i nivån 8 Mkr.
Konsekvensbeskrivning:
Övergången från sex förvaltningar till en förvaltning kommer att ge möjligheter till
effektivare resursanvändning. Förändringen berör i första hand administrativ verksamhet men
även inom andra områden kommer förutsättningar att skapas för effektiviseringar.
Utgångspunkten är att effektiviseringarna ska uppnås utan att någon personal sägs upp.
19

20. Avveckling av lokaler
Kommunfullmäktige beslöt 2005-01-24 att inrätta en lokalbank för de lokalytor som
förvaltningarna säger upp och att finansieringen av denna sker inom kommunstyrelsen.
I och med nedläggningen av skolorna i Trädet och Älmestad har frågan aktualiserats om en
aktivering av lokalbanken. Ytterligare någon verksamhetsförändring kommer att medföra att
ytterligare tomställda lokaler kommer att uppstå.
Driftkostnaderna för nu kända tomställda objekt beräknas vid årsskiftet uppgå till ca1MKr.
Om dessa lokaler överförs till en lokalbank synliggörs kostnaderna och kan aktivera en
avveckling av lokalerna. Målsättningen borde vara att lokaler som inte behövs avvecklas som
ger en besparing under år 2011 med ca 1 Mkr.
Konsekvensbeskrivning:
Av kommunstyrelsens beslut 2003-05-27 framgår att i lokalresursplaneringen ingår att
kontinuerligt pröva avveckling av lokaler vid ett kapacitetsutnyttjande under nivån 2/3 och att
lokaler ska avvecklas om det efter analys av verksamheternas långsiktiga behov visar sig att
de inte behövs. Genom att avyttra alternativt avveckla lokaler kan kommunen avhända sig
driftkostnader och en avyttring kan även leda till att lokalen kan användas i ett positivt
sammanhang.
Ökade koncernbidrag och intäkter från kommunens bolag
Koncernbidragen och intäkterna från kommunens bolag bedöms i förhållande till 2010 kunna
öka med ca 10 Mkr. Ulricehamns Energi AB redovisar i delårsrapporten en stark
resultatutveckling där bland annat en reavinst från försäljning av det kvarvarande innehavet i
7H-Kraft AB ingår. Utdelningen från bolaget beräknas för helår i prognos kunna uppgå till
ca 6,7 Mkr. På grund av konsekvens av ny lagstiftning för de allmännyttiga bostadsbolagen är
frågan om ränteanpassning till affärsmässiga villkor för STUBO AB under utredning vilket
kan medföra ökade ränteintäkter för kommunen. Kostnaden för den löpande förvaltningen av
moderbolagets verksamhet bedöms till ca 1 Mkr vilket tillfaller kommunen.
Koncernbidragen och intäkterna från kommunens bolag bedöms i förhållande till 2010 öka
med ca 10 Mkr.
Konsekvensbeskrivning:
Bildandet av koncern för de kommunala bolagen har genomförts under 2010. Av syftet
framgår att det bland annat handlar om ett optimalt resursutnyttjande samt utifrån ett
helhetsperspektiv säkra det kommunala uppdraget för medborgarna i Ulricehamns kommun.
Mot bakgrund av det ansträngda budgetläget i kommunorganisationen 2011 är det väsentligt
med ökad avkastning och ökade intäkter ifrån bolagssektorn.
20