Av: Petra Gilliusson från Mittlärande 2015

1. Petra Gilliusson, legitimerad lärare i SO-
ämnena åk 7-9 Hagaskolan
ELEVAKTIVA OCH KREATIVA
ARBETSSÄTT I SO-
UNDERVISNINGEN!

2. Fyra viktiga grundpelare för min undervisning:
• Tydligt ledarskap
• Variation (arbetssätt och redovisningsformer)
• Elevaktivitet och kreativitet (som tränar det
egna tänkandet)
• Kvalitét

3. Vad menas med ett elevaktivt arbetssätt?
Delaktighet:
• Ett elevaktivt arbetssätt för mig är ett arbetssätt som involverar eleverna i undervisningen
och bjuder in dem till att vara delaktiga och medskapare i lärandeprocessen. Eleverna ska
vara delaktiga i lektionens utförande så att det blir en gemensam resa för läraren och
eleverna.
Aktivitet:
• Pedagogen och didaktikern John Dewey lyfte fram vikten av att eleverna inte bara blir
passiva mottagare av förmedlingspedagogik, utan också tillåts vara aktiva i sitt lärande.
Han talade ofta om den pedagogiska metoden ”Learning by doing”, där eleverna lär sig
genom att göra. Detta är en aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflektion och handling
hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning menade han.
Om eleverna själva är aktiva, åskådliggör och på olika sätt visualiserar det som de ska lära
sig mer om, befäster de lättare sina kunskaper.
• Elevaktivitet kan vara på flera olika sätt: Kreativa övningar med t.ex. drama, debatter och
diskussioner, gestaltningar och visualiseringar, ritande eller skapande. Det kan lika väl
handla om inslag i undervisningen som leder till ett elevaktivt tankesätt. Elevaktiva
arbetssätt kan vara allt från större temaarbeten till små inslag under en lektion. Det
viktiga är att undervisningen stimulerar till att eleverna blir aktiva i sitt lärande, börjar
tänka självständigt och utmanas.

4. Varför elevaktiva och kreativa arbetssätt?
Vår läroplan ger oss stort stöd för att jobba på ett elevaktivt och kreativt sätt. Här nedan
kommer några uttdrag ur Lgr-11:
• ”Skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Skolan ska främja utveckling till aktiva och kreativa individer.”
• ”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.”
• ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera
elevernas kreativitet.”
• ”Förmågan till eget skapande är något som eleverna ska tillägna sig”.
(Källa: Läroplanen sid. 9)

5. Vardagsproblematik
Vår läroplan ger oss stöd för ett elevaktivt och kreativt
arbetssätt samtidigt som de nya kursplanerna i SO-
ämnena har fått ett allt större centralt innehåll. Mycket
mer kunskapsstoff ska få plats samtidigt som tiden i våra
ämnen har krympt.
Detta har ställt oss inför en ny situation där vi har
tvingats tänka lite annorlunda kring hur vi ska kunna
tillämpa elevaktiva metoder för inlärning, utan att det tar
för mycket tid i anspråk. Detta kräver ett nytt sätt att
tänka kring elevaktiva arbetssätt än tidigare.
Min och min lärgrupps erfarenheter säger oss dock att
elever lär sig bättre och minns stoffet längre då de
erbjuds möjligheten att jobba på ett elevaktivt sätt, så
därför är det angeläget att få fortsätta att arbeta med att
utveckla sådana metoder som passar den nya situationen.
Jag och mina SO-kollegor har även under en längre tid
upplevt att det har varit ett problem att nå de läs- och
skrivsvaga eleverna, som har svårt att ta in ett teoretiskt
stoff på annat sätt än att även praktiskt arbeta med ett
ämne.
Förändrad
undervisnings-
situation

6. Hur kan vi skapa elevaktiva lektioner som
höjer motivationen och stärker lärandet?
• Skapande aktiviteter (Tex. Utställningar, olika
byggprojekt, rita världsreligionerna mm.)
• Drama, rollspel, forumteater och simuleringsövningar
• Gestaltningar
• Debatter och diskussions- och argumentationsövningar
• Värderingsövningar
• ”Titta, känna och prova”- att använda så många sinnen
man kan vid inlärning. (Hjärnforskning stöder detta för
ökat lärande.)
• Visualiseringar (skapa bilder i tanken eller rent fysiskt i
klassrummet. Viktigt då bilder enligt forskning förstärker
lärandet!)
• Elevaktiva genomgångar (Lärar- eller elevledda)
Olika typer
av elevaktiva
arbetssätt

7. • Muntliga tvärgruppsredovisningar med kamratrespons
• Elevaktiva skrivövningar/ arbetsuppgifter
• Skapande läxförhör eller prov (där de skriver och/ eller
målar och med hjälp av bilder, serier eller mind maps mm.
visar sina kunskaper och färdigheter).
• Olika grupparbeten med skriftliga och/ eller muntliga
presentationer (redovisningar) med kreativa inslag.
• Story line
• Mini whiteboards
• Analysträning
• Digitala hjälpmedel som t.ex. Socrative mm,
• mm.

8. Fördelar
• Att få vara aktiv under en lektion höjer oftast
motivationen. Då motivationen höjs stärks oftast
också lärandet. Det ska vara roligt att lära! (Sk.
Motivationspedagogik).
• Underlättar minnet, då du kommer ihåg mer då du ges
chans att stanna upp och tänka till och visualiserar/
gör saker med kroppen. ”Learning by doing”. (John
Dewey)
• Skapar bättre och djupare förståelse hos eleverna, då
de själva måste aktiveras i sitt tänkande. ( Skapa T T T!,
Tom Tiller)
• Minnet underlättas även av att man som elev måste
använda många olika sinnen under en lektion. Det är
lättare att minnas när man hänger upp det på något
man både hört, läst, sett och gjort.
• Det är också lättare att nå olika typer av elever med
olika inlärningsstilar, då flera olika metoder och flera
olika sinnen används. Då fler ”inlärningscentran”
stimuleras når vi fler elever och då höjs
förhoppningsvis även måluppfyllelsen.
Fördelar med
ett elevaktivt
och kreativt
arbetssätt

9. • Möjlighet för eleverna att visa förmågor (eller nya
förmågor) på annat sätt än i mer traditionell
undervisning.
• Elevernas förkunskaper och intressen styr mer
undervisningen, vilket gör lärandet mer angeläget och
meningsfullt. Eleven kan uppleva att de i högre grad
kan påverka undervisningen och detta höjer oftast
motivationen att lära.
• ”Lärandet” blir mer synligt för både eleven och
läraren. Eleven blir själv medveten om vad hen kan
eller behöver träna mer på.
• Synliggör lärandet i gruppen. Läraren ser tydligt vilka
som hänger med eller inte. Avcheckningsmöjlighet för
läraren.
• Formativ bedömning och formativ feedforward kan
lättare göras. ”Vart är eleven och vart ska eleven?”
Vad behöver göras för att utvecklas och gå vidare?”
Fördelar

10. • Läraren följer elevernas lärande mer systematiskt.
Detta kan ge mindre arbetsbelastning för läraren i
slutänden, då du som lärare snabbare kan sätta in
eventuella åtgärder under lärandeprocessens gång
och få eleverna på ”rätt kurs”.
• Ser arbetet under ett moment som en process. De
elever som varit aktiva under processen har en stor
fördel då det kanske i slutänden är dags för ett mer
summativt prov eller annan redovisningsform.
Eleven ges även chansen att visa fler förmågor
(andra förmågor) fortlöpande än vad som visas upp
under ett provtillfälle/ redovisningstillfälle.
• Eleverna lär varandra (kollegialt lärande har av
forskning starkt lyfts fram som en framgångsfaktor
för stärkt och fördjupat lärande.) (Hans- Åke Sherp)
• Lektionerna blir mindre monotona och elever som
annars skulle ha svårt att koncentrera sig får bättre
fokus. (Detta förutsatt att läraren styr de elevaktiva
arbetssätten så att eleverna känner trygghet och vet
vad som förväntas av dem.)
Fler
fördelar…

11. • Särskilt läs- och skrivsvaga elever gynnas av ett mer
elevaktivt och kreativt arbetssätt.
• Ger bättre koncentration och kräver goda
förberedelser av eleven.
• Vi kan hittills inte se några könsskillnader i vilka
elever som gillar eller gynnas av detta arbetssätt.
Arbetssättet är lika omtyckt oberoende av kön och
verkar gynnar både killar som tjejer.
• Min erfarenhet är även att nyanlända elever samt
elever med särskilda behov har lättare att ta till sig
ett teoretiskt stoff på ett mer elevaktivt och konkret
undervisningssätt. Här krävs dock en mycket tydlig
struktur från lärarens sida. I dessa grupper behöver
även olika metoder upprepas mer, så att eleverna
känner sig trygga med inlärnings- eller redovisnings-
metoden.
Fler
fördelar…

12. • Jag upplever även att ”starka” elever triggas
(motiveras till) att ta ut svängarna mer under
elevaktiva arbetssätt samt att elever som inte har
lika lätt för sig och kanske kommer mer
oförberedda till lektionen lär av och tillsammans
med de andra under själva lektionstillfället mer än
vad som sker vid enbart en mer traditionell
undervisning.

13. Nackdelar: (ett urval…)
• Det är tidskrävande att förbereda, planera och
genomföra olika elevaktiva arbetssätt.
• Elever samt pedagoger behöver tränas in i ett
sådant arbetssätt för att nå ovanstående fördelar.
Detta kan ta tid och kräver övning. (De elevgrupper
som är mest positivt inställda till dessa arbetssätt
är de som under en längre tid aktivt arbetat på
detta sätt.)
• Mer impulsstyrda elever kan ha svårt att hålla
fokus/ behålla koncentrationen vid elevaktiva
arbetssätt. (Arbetssättet kräver därför att läraren
är en tydlig ledare som ger tydliga ramar för
arbetet och finns med som ”coach”från början till
slut.)
• Det kan vara svårt att få mer tystlåtna och blyga
elever att delta. Dessa behöver särskild hjälp av
läraren att få sina tankar och funderingar hörda.
Upplevda
nackdelar

14. • Risken finns att resultatet inte blir som förväntat
(eleverna lär sig inte det som är tänkt). Men de var
motiverade och lärde säkert något annat av vikt. Här
är det dock viktigt att man som lärare leder in
eleverna på ”rätt spår” om så behövs.
• Det är lätt att läraren under elevaktiva arbetsuppgifter
kanske främst ser de ”svagare” respektive de
”starkare” eleverna, medan övriga elever i klassen inte
syns lika tydligt under kortare elevaktiva inslag. Det är
därför viktigt att man har det i bakhuvudet då man
planerar sina elevaktiva övningar eller teman, så att
man försöker ge alla en chans att visa vad man kan.
Man kan också med fördel planera in några mer
summativa avcheckningsmöjligheter under processens
gång för att även ge dessa elever möjlighet att få visa
mer av vad de kan.
I vår lärgrupp har vi utifrån våra gemensamma
erfarenheter dragit slutsatsen att fördelarna överväger
nackdelarna. Vi anser att arbetet med elevaktiva
arbetssätt är en process där de nackdelar vi ser är en del
av ”startproblematiken” i arbetssättet och vi anser
därför att problemen är av övergående karaktär.
Fler
nackdelar…

15. Vad säger eleverna om de elevaktiva och
kreativa arbetssätten?
”Jag tycker att det mer elevaktiva arbetssättet är bättre än mer traditionell
undervisning. För att jag blir mer koncentrerad och motiverad på detta sätt
och jag lär mig mer på detta sätt.”
”Ja, det blir mycket roligare att lära sig.”
” Det blir roligare när man gör saker själv och man lär sig mer när det är
roligare.”
” Jag tycker att det är bra på det här sättet vi gjorde och jag
tycker även att man får in mer i skallen när man har kul.
Roliga minnen fastnar lättare.”

16. Elevernas röster….
” Jag tycker att det blir roligare att lära sig. Det är något att se fram emot när
man går till SO-lektionen.”
”När jag får göra saker fastnar det bättre vare sig jag vill eller inte.
Jag märker att jag redan kan det mesta när det är dags för
inläsning till prov på området eller då det är dags för redovisning,
så ja jag lär mig mycket bättre så här.”
”När vi har jobbat elevaktivt sätter det sig i minnet bättre och jag minns
fortfarande vad jag lärde mig för två år sedan, det liksom sitter kvar.”
”Såklart jag tycker att jag lär mig mer på detta sätt och jag tycker det
är roligare och mer intressant. Men ibland behöver man också lite
mer gammaldags sätt.”

17. Fler elevröster…
”Det elevaktiva arbetssättet passar mig mer än att bara lyssna eller läsa ur en
bok. Detta arbetssätt är väldigt roligt och man kommer djupare in i arbetet”.
”Det blir både roligare och enklare att lära, då vi själva måste tänka
till och vara aktiva.”
”Det är bra med elevaktiva arbetssätt, då får man använda sin kreativitet och
man har lättare att lära sig på sitt sätt. Men jag gillar också dina genomgångar
som skapar bilder i mitt huvud. Detta tillsammans gör att man minns så
mycket bättre”.
”Det är bra för man måste hänga med och vara aktiv. Det gör att man
inte somnar till.”

18. Röster från eleverna…
”SO-uppgifter som t.ex. ”Vårt klimatsmarta land” var väldigt utmanande,
rolig och intressant på samma gång för man var väldigt delaktig och alla lärde
sig av varandra om olika ämnesområden. Genom att sitta tillsammans lärde vi
ju varandra mer om ”Hållbar utveckling än vad jag hade gjort på egen hand.”
”Jag tycker att den elevaktiva undervisningen varit kanon, rolig,
intressant och lärorik. Man känner sig både mer utmanad och
motiverad att göra bra ifrån sig.”
”Ett mer elevaktivt arbetssätt då vi varierar olika redovisningsformer gör att
alla ämnen på skolan stärks, t.ex att skriva mer utförligt, lära sig se ur olika
synvinklar, att argumentera och att prata inför en grupp på ett tydligt och bra
sätt”.

19. Fler röster från klassrummet…
” Jag tycker att jag under denna termin har blivit hjälpt i mitt lärande och det
har varit roligt att vi har kunnat vara med och bestämma vad vi vill göra eller
hur vi kan göra så att det hjälper vår undervisning. Vi fick vara med och välja
och bestämma hur du och vi skulle göra för att hjälpa oss”.
” Jag har blivit väldigt motiverad. Jag tycker om att elever får
vara med och bestämma och vara aktiva på lektionerna. Jag
tycker att jag har utvecklats mycket.”
”Jag upplever mer elevdemokrati och känner större delaktighet i lektionerna.
Det gör i alla fall mig mer engagerad.”

20. Slutkläm:
Undersökningar från bl.a Skolverket, om vad som har
bidragit till elevers försämrade resultat under senare
år konstaterar bl.a att elever har lämnats för mycket
ensamma i sitt arbete utan tillräcklig kontakt med
läraren. Forskning visar även att läraren ensam är den
viktigaste resursen för framgång i elevens lärande.
Med detta som bakgrund är det viktigt att betona
lärarens viktiga roll även under de mer fria elevaktiva
momenten. Läraren måste vara aktiv, ge strukturer,
stötta, coacha, bedöma och leda på rätt väg mot
tydligt slutmål. Här är vår närvaro än viktigare om vi
ska lyckas tillsammans med våra elever!

21. Tusen tack för att ni
lyssnade!
Här kommer lite
inspirationsbilder från
klassrummet…