För drygt ett år sedan införde Alliansregeringen ett skatteavdrag för reparationer och ombyggnader i det egna hemmet, så kallat ROT. Resultatet har överträffat alla förväntningar. Många jobb som tidigare var svarta har blivit vita. Nya företag har kunnat starta när det blivit billigare för folk att renovera hemma.

1. 2010-03-05
Finansdepartementet
HUS-avdragen (ROT och RUT1)
Syftet med reformen
Det huvudsakliga syftet med skattereduktionen är att minska
svartarbetet och öka efterfrågan inom bygg (ROT)- och sektorn för
hushållsnära tjänster (RUT). Fler ska kunna köpa in tjänster i stället för
att utföra dem själva, i och med att avdraget gör det ekonomiskt mer
förmånligt. Människor kan därmed frigöra tid från hushållsarbete och
lägga det på lönearbete, vilket gynnar samhällsekonomin. En ökad
efterfrågan på t ex RUT-tjänster bidrar till högre sysselsättning i en
bransch som för många kan utgöra ett första viktigt steg mot en mer
varaktig etablering på arbetsmarknaden. Sammantaget leder dessa
effekter till varaktigt högre sysselsättning och ökade skatteintäkter. Det
är skälen till att skattereduktionen gäller permanent.
Avdrag för hushållstjänster infördes 1 juli 2007. S.k. ROT-arbete som
har utförts och betalats från och med den 8 december 2008 infördes i
systemet med ikraftträdande 1 juli 2009. Valet av tidpunkt för
utvidgandet av systemet till att också gälla s.k. ROT-arbeten hörde ihop
med konjunkturnedgången och var en av åtgärderna för att dämpa
effekterna av den ekonomiska krisen och förbättra förutsättningarna för
en gradvis återhämtning. Regeringens skäl till att satsa på just denna typ
av skattereduktion var att byggsektorn snabbt försvagades. Förslaget
skapar jobb och underlättar omställningen på arbetsmarknaden.
Antal användare enligt Skatteverket fram till 3 mars 2010
Nya siffror som tagits fram av Skatteverket visar på en markant ökning
av HUS-avdragen, framför allt RUT-avdraget. 2008 använde ca 92 000
personer RUT-avdraget. Under perioden 1 juli 2009 t.o.m. 3 mars 2010
har ca 156 500 använt det, vilket uppräknat till helårsbasis skulle innebära
en ökning med över 150 procent jämfört med 2008. ROT-avdraget
nyttjades av ca 271 000 personer mellan 1 juli och 31 december 2009 och
1
ROT (Reparation, Ombyggnad, Tillbyggnad) och RUT (Rengöring, Underhåll,
Tvätt) benämns tillsammans HUS.

2. 2
av ytterligare ca 132 000 fram till 3 mars 2010, vilket uppräknat till
helårsbasis skulle innebära drygt 600 000 användare.
Tabell 1: Antal användare2
2008 2:a 1 juli Helårsbasis Förändring i
halvåret 2009 – 3 09/10 % 2008 vs
2009 mars 2010 helårsbasis
09/10
RUT 92 465 114 001 156 516 234 774 154%
ROT 270 908 403 169 604 754
Sysselsättningseffekter
Uppskattningen av de långsiktiga sysselsättningseffekterna bygger på
beräkningar av hur individens tidsanvändning förändras till följd av en
skattereduktion för RUT och ROT.3
Tabell 2: Väntade sysselsättningseffekter på lång sikt
RUT ROT Totalt
Finansdepartementet4 7 000 12 000 19 000
– lång sikt
Konjunkturinstitutet 10 600
5
(2005) – lång sikt
Finanspolitiska rådet säger i Svensk finanspolitik 2009 att ”det finns
väletablerade teoretiska argument för att skattelättnader på varor och
tjänster som är nära substitut till hemmaproducerade varor och tjänster
gör skattesystemet mer effektivt” och att man inom forskningen är ”enig
om att det är effektivitetshöjande med skattelättnader för
hushållsnära tjänster” och – dock något mindre tydligt – för
hushållsnära byggnadstjänster. ROT-avdraget ”beräknas ha en
förhållandevis liten påverkan på de offentliga finanserna men ändå ge en
relativt stor stimulans till byggsektorn som är hårt drabbad av den
ekonomiska krisen” och eftersom det ”kan ses
som strukturellt riktigt kan kritik knappast riktas mot att avdraget
gjordes permanent snarare än temporärt”.
2
Tabellen baseras på uppgifter från Skatteverket. Helårsbasis 09/10 är en uppräkning av
antalet användare för perioden 1 juli 2009 – 3 mars 2010 till 12 månader.
3
Individens totala tid fördelas mellan tid i svart och vitt marknadsarbete, tid i
hemarbete, fritid och s.k. icke-arbete.
4
Finansdepartementes bedömning. Långsiktiga nivåer, där antal nya sysselsatta inom
ROT förväntas uppnås tidigare än antal nya sysselsatta inom RUT.
5
Lång sikt definieras som när reglerna är väl kända och företag har hunnit etablera sig.

3. 3
IFAU säger i sina remissvar6 om RUT respektive och ROT att
efterfrågan ”kommer att stiga något som en följd av skattelättnaden”
även om de bedömer att ”sysselsättningseffekterna blir begränsade”, men
antagligen större för ROT än för RUT, på basis av erfarenheterna från
Finland och det avdrag som införts där. De menar att ”den tydligaste
effekten på sysselsättningen kommer från att en del av den svarta
marknaden för hushållsnära tjänster blir vit” och att avdragen kan vara
”samhällsekonomiskt motiverade” av effektivitetsskäl genom ökad
arbetsfördelning ”när snickeriarbeten utförs av snickare snarare än av
läkare och lärare så att läkarna och lärarna kan ägna mer tid åt det de är
bättre på”.
Sysselsättningen ökar av flera skäl:
• En skattereduktion för hushållstjänster och -arbeten leder till att
hushåll köper mer av dessa tjänster, vilket leder till ökad
efterfrågan.
• En del av aktiviteten på den svarta marknaden kommer att
förskjutas till den vita marknaden efter införd skattereduktion för
dessa tjänster och arbeten.
• En skattereduktion för hushållstjänster och -arbeten leder till att
hushåll som därmed köper mer av dessa tjänster kan öka sitt
arbetsutbud, vilket på sikt leder till motsvarande högre
sysselsättning.
Skattereduktionens offentlig-finansiella storlek
Initialt bedömdes bruttokostnaden av RUT på offentliga finanser vara
1,3 miljarder och ROT vara 3,6 miljarder på lång sikt, dvs när
reduktionen var allmänt känd. Denna prognos har sedan justerats i takt
med att utfallssiffror blivit tillgängliga. I nuläget bedöms
bruttokostnaden på sikt bli ca 2,4 miljarder för RUT och 5,0 för ROT.
Tabell 3: Brutto- och nettokostnader på sikt7 (mdr kr)
Prognos Uppdaterad Prognos netto-
brutto- prognos kostnader lång
kostnader lång brutto- sikt
sikt8 kostnader lång
sikt
RUT 1,3 2,4 0,6
ROT 3,6 5,0 0,8
Total 4,9 7,4 1,4
6
Yttrande 2007-01-31, dnr 156/2006 (RUT) och 2009-02-04, dnr 6/2009 (ROT).
7
Finansdepartementets bedömning.
8
Dessa prognoser presenterades i samband med de ursprungliga propositionerna om
RUT och ROT. Den uppdaterade prognosen är Finansdepartementets nuvarande
bedömning av de långsiktiga brutto- och nettoeffekterna på offentliga finanser.

4. 4
Nettokostnaden beror på i vilken utsträckning de nya jobben kommer
från den svarta sektorn och/eller tas av människor som tidigare var
arbetslösa eller transfereringsmottagare. Ju fler som kommer från den
svarta sektorn eller någon form av utanförskap, desto lägre blir
nettokostnaden, eftersom staten får högre skatteintäkter och lägre
transfereringskostnader.
Nettokostnaden för offentlig sektor på lång sikt, i termer av finansiellt
sparande beräknas nu uppgå till ca 1,4 mdkr. Självfinansieringsgraden är
därmed hög.
I KI:s analys från 2005 bedöms nettokostnaden för RUT-avdraget bli
noll. Detta är ett resultat av högre skatteinkomster från hushållsnära
tjänster efter införd skattereduktion och minskade
transfereringsutgifter.9 Denna effekt uppnås dock först på lång sikt.
Följderna för dem som fått jobb tack vare RUT och ROT
En byggnadsarbetare med en tidigare bruttolön på 26 667 kr/månad som
är arbetslös får med arbetslöshetsersättning ca 10 800 kr/månad efter
skatt. När han/hon får jobb tack vare ROT-avdraget ökar nettolönen
med nästan 10 000 kr till ca 20 350 kr/månad.
En lokalvårdare med en tidigare bruttolön på 19 000 kr/månad som är
arbetslös får med arbetslöshetsersättning ca 9 600 kr/månad efter skatt.
När han/hon får jobb tack vare RUT-avdraget ökar nettolönen med
drygt 5 000 kr till ca 15 000 kr/månad.
Även en jämställdhetsreform
Vi vet från SCB:s tidsanvändningsundersökningar att kvinnor tar det
största ansvaret för hushållsarbetet. RUT-avdraget är ur den aspekten en
viktig jämställdhetsreform eftersom det underlättar i planeringen av
hushållsarbetet och dessutom skapar arbete för kvinnor. Över 57 procent
av köparna av hushållsnära tjänster var kvinnor 2008 enligt SCB.
Uppgifter om användarna
• Var fjärde konsument av hushållstjänster under 2008 tjänade
mindre än 16 700 kr/månad, enligt SCB.
• Majoriteten av dem som köper hushållstjänster – både i andel och
antal - är låg- och medelinkomsttagare. Enligt SCB är det 52% (48
530) låg- och medelinkomsttagare och 48% (43 940)
höginkomsttagare.
9
Från rapporten: ”När personer som är arbetslösa, studerar eller uppbär sjuk- eller
aktivitetsersättning (eller arbetar på den svarta marknaden och samtidigt erhåller
transfereringar) övergår till vitt marknadsarbete innebär detta utöver ökade
skatteinkomster också minskade transfereringsutgifter i form av a-kassa, socialbidrag,
studiebidrag, sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare benämnd förtidspension) och
AMU-bidrag.”