Tillbaka till - en granskning av oppositionens utbildningspolitik

1. tillbaka till
flumskolan
– Vänsterpartiernas aVsaknad aV en
gemensam utbildningspolitik

2. innehåll
sammanfattning 3
klassResan ska bÖRJa i klassRummet 4
tolV åRs sVek mot skolan 4
tidigaRe betyg fÖR kunskapsuppfÖlJning och stÖd 5
oRdning och Reda 6
läxoR 6
nationella pRoV 7
ValfRihet och mångfald fÖR eleVeR och fÖRäldRaR
genom fRiskoleRefoRmen 7
likVäRdiga skoloR 8
VänsteRpaRtieRnas oenighet i skolfRågoRna 8

3. tillbaka till flumskolan
sammanfattning
I hösten val står två olika regeringsalternativ mot varandra och väljarna har möjlighet att ta ställning
för vilken väg Sverige ska ta in i framtiden. I flera frågor är alternativen tydliga. Mot Alliansens ar-
betslinje står vänsteroppositionens återgång till bidragslinjen.
Det är tydligt att jobben, ekonomin och skolan hör till väljarnas viktigaste frågor inför höstens val.
Men trots detta har vänsterpartierna inte presenterat en gemensam politik för den viktiga del av vår
gemensamma välfärd som skolan utgör.
Tillsammans har S, V och Mp under mandatperioden konsekvent röstat nej till alla initiativ för mer
kunskap i skolan. Samtidigt har de var för sig presenterat en rad vitt skilda förslag som skulle inne-
bära en återgång till den gamla flumskolan utan kunskapsfokus, utan tydliga krav och utan bättre
uppföljning med stöd till elever.
Det är höljt i dunkel hur vänsterpartiernas gemensamma skolpolitik ser ut. Såväl Sveriges elever som
föräldrar och lärare förtjänar att få veta hur skolan kommer att se ut om vänsterpartierna skulle vinna
valet i september. Kommer Sverige att bli ett av de få länder i världen där föräldrarna nekas informa-
tion om hur deras barn presterar i skolan? Kommer det bli offret eller förövarna som tvingas att byta
skola vid svåra fall av mobbing? Och kommer valfriheten och mångfalden att försvinna i den svenska
skolan?
Med denna genomgång vill vi rikta frågan till vänsteroppositionen om hur deras gemensamma svar
ser ut för skolan. Vi väntar på besked på följande viktiga områden:
1. Betyg
2. Läxor
3. Satsningar mot mobbing
4. Nationella prov
5. Ordning och reda
6. Friskolornas framtid
7. Krav på läroplan
3

4. tillbaka till flumskolan
klassResan ska bÖRJa i klassRummet
Sverige är på många sätt ett bra land. Men trots en god välfärd får fortfarande inte alla människor i
vårt land lika möjligheter att skapa sig ett bra liv. Vi vill att Sverige ska bli ett föregångsland där allas
potential tas tillvara och där ingen lämnas utanför. Få platser är lika viktiga för en bra start i livet och
goda förutsättningar för framtiden som skolan.
Moderaterna arbetar för en skola där alla barn och ungdomar kan komma till sin rätt och där alla,
oavsett bakgrund, ges bästa möjliga förutsättningar. En skola med ökad fokus på kunskap leder också
till ökad rättvisa. Kunskap är nyckeln som ger alla elever, var man än kommer ifrån, möjlighet att
lyckas och att nå sin fulla potential. Det är en skola där alla elever möts av höga krav och stora för-
väntningar. Det är en skola där extra stöd är en självklarhet för de elever som inte når målen och där
nya utmaningar lägger grunden för goda kunskaper.
Om Sverige ska kunna hävda sig i den allt tuffare internationella konkurrensen är det avgörande att
våra skolor tillhör världens främsta. Vår gemensamma välfärd, våra företags konkurrenskraft och vår
tids stora utmaningar möts bäst av ökad kunskap. Om vi vill att Sverige ska vara ett land som håller
ihop, ett föregångsland där alla ges möjlighet att lyckas i livet, behöver vi en skola med tydligt fokus
på kunskap som ser samtliga elever.
tolV åRs sVek mot skolan
Moderaterna har höga ambitioner för utbildningsväsendet. Trots att vi redan hunnit med mycket un-
der mandatperioden återstår hårt arbete. Utmaningarna är många och omfattande.
Under de senaste 20 åren har vi kunnat ta del av allt dystrare siffror för den svenska skolan. Inter-
nationella studier av läsförståelse, matematikkunskaper och resultat i NO-ämnen visar att elever i
Sverige successivt halkar efter andra jämförbara länder. En av fyra saknar betyg i ett eller flera ämnen
när de lämnar grundskolan, en av tio är inte behörig till gymnasiet. Det är svaga kunskapsresultat för
en liten ekonomi i en alltmer globaliserad värld.
Resultaten i gymnasieskolan har under de senaste 15 åren sjunkit drastiskt. Avhoppen från yrkespro-
grammen är för många. Endast 57 procent av eleverna har fullständiga betyg när de lämnar ett yrkes-
program, medan motsvarande siffra för teoretiska program är 79 procent. Individuella programmet,
vars syfte är att hjälpa elever som saknar behörighet till ett nationellt program, har under de senaste
åren blivit ett av gymnasieskolans största program. Endast tre av fyra elever slutför sin treåriga gym-
nasieskola inom fyra år. 1996 var den siffran 10 procent, i dag är den alltså 25 procent.
Detta är tyvärr resultatet av 12 år med socialdemokratisk skolpolitik. En politik där kunskap och
kvalitet inte sattes i främsta rummet, en politik där ordning och reda ansågs omodernt. Socialdemo-
kratins stora svek har slagit hårdast mot dem som varit allra mest beroende av en bra skola, de elever
vars föräldrar inte kunnat reparera skolans misstag hemma vid köksbordet. Kravlöshet blev verktyget
som skulle hjälpa fler elever att nå målen och i dag kan vi se resultaten. Varje år lämnar och hoppar 30
000 elever av gymnasieskolan med ofullständiga betyg.
Detta är en utveckling som vi moderater anser vara helt oacceptabel och alliansregeringen har under
mandatperioden påbörjat den största reformeringen av den svenska skolan sedan folkskolan infördes
1842.
Vänsterpartierna verkar ha lämnat Walk-over i skol- och utbildningspolitiken. Tydliga förslag och
konkreta planer för hur Sveriges elever ska nå kunskapsmålen har ersatts av en innehållslös retorik
4

5. tillbaka till flumskolan
om att de eftersträvar en skola som håller ihop. En samlad utbildningspolitik lyser med sin frånvaro.
De tre oppositionspartierna har helt skilda synsätt på skolans kunskapsuppdrag, vilket visade sig
redan 2005 när de misslyckades med att komma överens om en ny skollag. Här följer en genomgång
av några av de viktigaste områdena inom skolpolitiken med exempel på S, V och MP:s oenighet i frå-
gorna.
tidigaRe betyg fÖR kunskapsuppfÖlJning och stÖd
För att så tidigt som möjligt upptäcka om en elev inte hänger med i sina klasskamraters tempo krävs
en tydlig kunskapsuppföljning. Forskning har bekräftat att när betygen avskaffades på de lägre års-
kurserna och började införas först i årskurs åtta var det främst barn från arbetarfamiljer och studieo-
vana hem som drabbades. Det var ingen slump att arbetarrörelsen en gång i tiden slogs för att betyg
skulle införas. Betyg är det som gör att alla oavsett bakgrund kan få stöd tidigt för att nå nya höjder.
Vi moderater och de andra partierna i Alliansen är överens om att vi behöver betyg i skolan. Det
behövs som ett kvitto på att eleverna ska nå kunskapsmålen. Alliansen vill också införa betyg från
årskurs sex och i fler steg. Det är viktigt för att eventuella kunskapsluckor ska upptäcks tidigare än i
dag och för att eleverna ska känna motivation att anstränga sig ytterligare.
Regeringen har under mandatperioden infört skriftliga omdömen från årskurs ett. Det ger en tydlig
signal till föräldrar, elever och lärare hur det går i skolan. Om kunskapsluckor upptäcks ska passande
stöd sättas in så tidigt som möjligt.
Av samma anledning har regeringen infört nationella prov från årskurs tre i de viktiga baskunska-
perna läsning, skrivning och räkning. Fler kunskapsstationer minimerar risken för att elever ska gå
osedda genom grundskolan. För att garantera att alla elever ska få det stöd de har rätt till har reger-
ingen stärkt rätten till särskilt stöd i förslaget till ny skollag. Utan en tydlig kunskapsuppföljning så
kommer Sveriges elever åter igen att svikas.
inget gemensamt besked från oppositionen om betygen. socialdemokraterna
har under denna mandatperiod ställt sig positiva till tidigare betyg medan Vän-
sterpartiet är emot betyg överhuvudtaget. miljöpartiet säger tyligt nej till tidigare
betyg. det finns inte något gemensamt besked från vänsterpartierna om något
så centralt för skolan som betyg.
5

6. tillbaka till flumskolan
oRdning och Reda
Lärarfacken presenterade på DN debatt 2005 en undersökning som visade på lärarnas svåra situation.
Hela 4 av 10 lärare ägnade varje dag betydande lektionstid åt att skapa trygghet och studiero, värde-
full tid som borde ha gått till undervisningen. Samtidigt visste 6 av 10 lärare inte vilka befogenheter
lagstiftningen gav dem för att ingripa vid bråk eller för att beslagta störande föremål. Redan 2007
införde därför Alliansen tydligare befogenheter för lärarna att skapa ordning i klassrummen.
Alltför många elever blir varje år mobbade i skolan, det är helt oacceptabelt. Alliansen har under
mandatperioden satsat stort på att sprida kunskap ut till huvudmännen för att säkra att alla har
mobbningsplaner som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. I Norge och på Island, där man
använder sig av sådana metoder, har mobbingen minskat tyligt. Nu finns även möjlighet för skolorna
att flytta mobbare till en annan skola så att det inte är offret som behöver flytta på sig. Ingen elev ska
vara rädd för att gå till skolan. Därför är det nu avgörande att fortsätta med mobbningssatsningen ge-
nom att stärka huvudmännens kunskaper om vilka metoder som på bästa sätt förebygger mobbning.
stor oenighet bland vänsterpartierna kring ordning och reda samt satsningar
mot mobbing. miljöpartiet säger nej till ordning och reda medan socialdemo-
kraterna stödjer starkare befogenheter för läraren att bringa ordning i klassrum-
met. miljöpartiet är inte bara emot de nya ordningsreglerna utan även emot
gällande skollag som i 25 år tillåtit kvarsittning, något som man nu vill avskaffa.
miljöpartiet nöjer sig inte bara med det, utan anser även att det är fel att mob-
barna ska tvingas byta skola. Vänsterpartiet har i sin budgetmotion inte avsatt
några pengar till mobbningssatsningen. någon uppgörelse om ordning i klass-
rummen eller om vänsterpartierna står på mobbarnas eller mobbningsoffrets
sida har ännu inte presenterats.
läxoR
Läxor är ofta en viktig del i elevernas inlärning under skoltiden. Genom hemuppgifter och läxor re-
peteras och fördjupas kunskaper inhämtade i skolan samtidigt som förmågan till självständigt arbete
övas upp. Om läraren anser att det behövs läxor för att eleverna ska nå kunskapsmålen bör självklart
möjligheten finnas att kunna ge läxor. Moderaterna och våra vänner i Alliansen är mycket tydliga
med detta.
s, V och mp är inte överens om läxor i den svenska skolan. socialdemokraterna
delar vår inställning kring läxor, medan Vänsterpartiet däremot helt vill förbjuda
läxor. någon gemensam politik om läxor har inte presenterats av vänsterpar-
tierna.
6

7. tillbaka till flumskolan
nationella pRoV
För att så tidigt som möjligt upptäcka om en elev inte når kunskapsmålen och därmed får rätt stödun-
dervisning har Alliansen infört nationella prov från årskurs tre. Med fler kontrollstationer minskar
risken för att elever ska kunna gå osedda genom skolan.
inget besked om nationella prov. socialdemokraterna har precis som i frågan
om betyg ändrat uppfattning och är i dag positiva till tidigare nationella prov.
Vänsterpartiet vill däremot inte ha nationella prov från årskurs tre. någon upp-
görelse kring huruvida nationella prov från årskurs tre blir kvar om vänsterpar-
tierna vinner valet har inte presenterats.
ValfRihet och mångfald fÖR eleVeR
och fÖRäldRaR genom fRiskoleRefoRmen
För oss är undervisningens kvalitet alltid viktigare än vem som äger eller driver en skola. Vi för en
politik som syftar till att alla elever i såväl kommunala som fristående skolor ska få en bra start i livet.
Vi moderater vi att alla Sveriges skolor ska kvalitetsgranskas utifrån likvärdiga kriterier, oberoende av
huvudmannaskap och ansvar ska kunna utkrävas av skolor som inte håller kvalitetskraven.
Samtidigt har friskolereformen varit viktig för öka mångfald och valfrihet inom svenska skolan. Ge-
nom en större mångfald tillmötesgås också fler människors olika behov och förutsättningar. Över en
kvarts miljon barn och ungdomar går idag i enskilt drivna förskolor och skolor. Föräldrarna är över
lag nöjda och resultaten är goda. Vi är alla unika och olika som individer, då måste skolorna också
få se lite olika ut. Sverige behöver såväl stora som små skolor, olika pedagogiska alternativ, språkliga
inriktningar, kulturskolor etc. Om valfriheten skulle försvinna skulle inte bara kvaliteten sjunka utan
vi skulle även förvägra tiotusentals elevers behov.
Vänsterpartierna är ej överens om fortsatt valfrihet och mångfald för elever och
föräldrar. miljöpartiet har sedan friskolereformens införande försvaret valfriheten
och mångfalden inom skolan. Vänsterpartiet är däremot helt emot elevernas och
föräldrarnas rätt att välja skola. Vad de tre vänsterpartierna har för gemensam
politik för valfrihet och mångfald är därmed högst oklart.
7

8. tillbaka till flumskolan
likVäRdiga skoloR
Läroplanen talar om vad alla elever i Sverige har rätt att få för undervisning, kunskap och vilken
demokratisk värdegrund den svenska skolan vilar på. Timplanen reglerar hur många timmars under-
visning i respektive ämne varje elev i grundskolan har rätt till. Den stora fördelen med läroplanen och
timplanen är att undervisningen blir likvärdig, alla elever garanteras likvärdig undervisning och lika
mycket undervisningstid i exempelvis matematik.
inget enigt besked från s, V och mp om likvärdiga skolor. socialdemokraterna
och Vänsterpartiet vill att alla skolor ska lyda under dessa regler, medan mil-
jöpartiet anser att skolorna själva ska få välja och om de så önskar ha egna
läroplaner. Vänsterpartierna har inte presenterat någon uppgörelse om det ska
vara krav på att skolorna ska vara likvärdiga eller inte.
VänsteRpaRtieRnas oenighet i skolfRågoRna
tidigare betyg
X nej X nej ja
läxor
X nej ja ja
nationella prov
X nej ja ja
ordning och reda
- nja X nej ja
mobbningssatsning
X nej ja ja
Friskolor
X nej ja ja
krav på likvärdig läroplan
ja X nej ja
8