Informationssökning i samband med historiprojekt om rusmedel

1. Informationssökning
om rusmedel
Att hitta historisk bakgrundsinformation
Sebastian Lönnlöv, bibliotekarie
Nacka gymnasium, vt 2021

2. Fråga oss i biblioteket
om du behöver hjälp!

3. Om (olika sorters) källor

4. Vad är en källa?
• En källa = där du hämtar information till ditt arbete.
• Källan innehåller fakta, som du använder för att skriva en egen text.
• Källor kan ha olika format: text, bild, ljud, film.

5. Vad är en primärkälla?
• Förstahandskällor eller primärkällor bygger inte på andra källor,
utan är förstahandsinformation.
• Primärkällor har skapats under den tidsperiod de handlar om.
• Ingen annan har valt ut, ändrat eller dragit slutsatser utifrån källan
– det får du göra själv!

6. Sekundärkällor & bakgrundsinformation
• Bakgrunden ska sätta in din primärkälla i dess historiska kontext och
förklara sammanhanget.
• Till exempel information om bakomliggande orsaker, förlopp, följder.
• Med hjälp av bakgrundsinformationen – som du hittar i sekundärkällor –
kan du analysera din primärkälla och dra egna slutsatser.

7. Skaffa förkunskaper
med ett uppslagsverk
Direktåtkomst till NE (Nationalencyklopedin) om du är på skolans nätverk,
annars inloggning med skolmejlen och ditt vanliga lösenord.

8. Går det lika bra med Wikipedia?

9. • Alla kan skriva på Wikipedia – och alla kan ändra. Var källkritisk på
Wikipedia – precis som du är med alla källor.
• Kolla om källorna anges – och vilket textparti källan har använts till.
• Gå hellre till källorna själv än att luta dig mot hur en för dig okänd
Wikipedia-användare har tolkat dem…
• …och använd referenserna i Wikipedia-artikeln för att hitta källan.
Wikipedia som källa?

10. Böcker
Skolbiblioteket har en del – men inte allt. Vi kan hjälpa dig att hitta böcker
på andra bibliotek, men du kan också söka själv i bibliotekskataloger,
t.ex. www.biblioteket.se eller https://bib.nacka.se
Hela boken? Ett kapitel Några sidor

11. E-böcker
Fritt tillgängliga e-böcker finns via till exempel Libris och Projekt Runeberg

12. Populärvetenskapliga tidskrifter
• Populärvetenskap: ”vetenskaplig information som inte riktar sig till
fackmän på det behandlade området” (Källa: NE)
• T.ex. Populär historia, Militärhistoria, Historiskan, Släkthistoria
• I pappersform, till exempel i skolbiblioteket, men också digitalt
• Alla artiklar finns inte på tidskrifternas hemsidor – fler kan finnas
tillgängliga via Artikelsök / Mediearkivet: http://bit.ly/digitalaresurser

13. Olika källor
kompletterar varandra

14. Primärkälla
Digitaliserad utredning

15. Sekundärkälla 1
Dagstidningsartikel skriven av en professor i historia

16. Sekundärkälla 2
Populärvetenskaplig
tidskriftsartikel skriven av
en författare/journalist

17. Sekundärkälla 3
Vetenskaplig artikel skriven av professor i ekonomisk historia

18. Sekundärkälla 4
Kapitel i populärvetenskaplig
bok skriven av en forskare
i livsmedelsteknik

19. Sekundärkälla 5
Hel bok skriven av forskare i kulturhistoria

20. Olika källor kompletterar varandra –
men är alla källor lika användbara?
Olika upphovs-
personer (och ämnen)
Journalist. Forskare i
historia, kulturhistoria,
ekonomisk historia,
livsmedelsteknik
Olika sorters källor
Artikel i dagstidning,
vetenskaplig artikel,
populärvetenskaplig artikel,
hel bok, kapitel i bok
Olika sorters
information
Riktad mot allmänheten
eller mot forskare

21. Vilka källor är mest relevanta för dig?
Olika sorters källor
- Böcker
- Tidskriftsartiklar
- Uppsatser
- Avhandlingar
- Poddar
etc.
Olika sorters information
- Journalistik
- Populärvetenskap
- Vetenskap
etc.
Olika inriktningar
inom ämnet historia
- Historia
- Ekonomisk historia
- Kulturhistoria
- Socialhistoria
- Företagshistoria
- Teknisk historia
- Medicinsk historia
etc.
Det som avgör en viss källas relevans är ditt ämne,
din förmåga att ta till dig olika sorters information –
och vilken fakta du behöver för olika delar av ditt arbete

22. Vetenskaplig information
• Uppsatser i fulltext, www.uppsatser.se
• DiVA – Uppsatser, vetenskapliga artiklar och avhandlingar från svenska
lärosäten, http://www.diva-portal.org
• Swepub – vetenskapliga artiklar och avhandlingar från svenska lärosäten,
http://swepub.kb.se/
Undersök en uppsats
• Vilket ämne? Vilken nivå?
• Läs sammanfattning (abstract)
• Vilka nyckelord används?
Du kan ta hjälp av dem när
du söker vidare
• Kolla bakgrund och resultat
• Kolla referenslistan – kan du själv
använda samma källor?

23. Avhandlingar och vetenskapliga artiklar
Vetenskapliga artiklar och avhandlingar finns (ibland!) sökbara och
nedladdningsbara i t.ex. Libris, Diva eller Swepub. Tryckta avhandlingar
och antologier kan lånas på bibliotek. Men: ofta svåra att använda.
Artikel från historisktidskrift.se Avhandling Artikel utifrån avhandling

24. Informationssökning

25. Informationssökning – en process
1. Skaffa förkunskaper!
Ju mer du vet om ett ämne, desto lättare blir det att bedöma
tillförlitligheten hos olika källor. Börja gärna med ett uppslagsverk,
till exempel NE (Nationalencyklopedin).
2. Samla begrepp
Plocka upp ord ur olika texter – och tänk efter för att komma på de du
redan kan. Synonymer, olika språk etc. Gör en begreppsförteckning!

26. Informationssökning – en process
3. Nöj dig inte med Google & Wikipedia – komplettera med mer!
Till exempel ämnesdatabaser, böcker, tidskrifter, forskning…
4. Provsmaka först!
Skaffa dig en överblick via innehållsförteckning och register.
Avgör om hela källan är relevant för dig, eller bara en liten del.
5. Spara allt du hittar!
Ladda ner, skriv upp, fotografera, kopiera, scanna… men få inte panik
på slutet (eller riskera att plagiera) för att du inte kan hitta tillbaka till
den här helt fantastiska källan som fanns någonstans.

28. Hitta rätt sökord
När du har gjort en sökning –
börja med att analysera antalet träffar!
• Många träffar – för många?
• Få träffar – för få?
• Finns det andra sökord/sökmotorer?
• Finns det andra stavningar?
Café, kafé, kaféterian etc.
Smalare och bredare sökningar
• kaffe – historia – kaffe historia – ”kaffets historia”
Smalare och bredare termer
• bakverk – sötsaker – kakor – småkakor – hallongrottor

29. Hitta rätt sökord
Laborera med olika närliggande ord och synonymer!
• rusmedel – rusningsmedel – berusningsmedel – njutningsmedel
• tobak – cigarrer – cigaretter – nikotin etc.
Vilka ord hör mer
eller mindre till ditt ämne?
• kaffe (allmänt)
• koffein (naturvetenskapligt)
• kaffehandel (ekonomi)
Vilka ord användes då
– vilka används nu?
• fika eller kafferep?
• äldre stavningar?

30. Diskutera sökord!
Har ni – i er informationssökning om rusmedel –
stött på, eller funderat över:
• Synonymer och närliggande ord
• Ord som hör mer eller mindre till ämnet
• Äldre ord och stavningar
• Smalare och bredare termer

31. Två små tecken som gör stor skillnad
Använd citationstecken för att markera att orden hör ihop
• ”kaffets historia”, ”Ostindiska kompaniet” eller ”Cajsa Warg”
ger bara träffar där orden står bredvid varandra – inte alla texter
som innehåller båda orden.
Använd asterisk för att få med alla former av ett ord
• Genom att använda tecknet * kan du söka på alla ord som
börjar på ett visst sätt
• Skriver du socker* får du med även sockerskatt, sockersug,
sockerberoende etc. (men däremot INTE sockret)

32. Ge inte upp för fort!
Det finns antagligen en massa användbara källor,
även om du inte hittar dem direkt.
Var kreativ, tänk ett steg till, sök igen –
med ett annat sökord eller i en annan databas.

33. Fråga oss i biblioteket
om du behöver hjälp!