Tips till skolor som vill börja arbeta med omdömen i Skola 24.

1. Kom igång med
Omdöme24
Tips till skolor som vill börja arbeta med omdömen i skola24
Marina Karlsson
Rörsjöskolan i Malmö
2008-09-11
PIM-uppgift nr 5

2. Innehållsförteckning
Sidan
Vad är skola24? 3
Varför omdömen i skola24? 3
Så här gör läraren för att skriva omdömen 4
Fråga för fråga – snabbinmatning
Elev för elev
Skriva ut omdömen 7
Ta fram omdömen med filter (inför klass-/betygskonferens) 8
Så här gör administratören för att ta ut statistik 9
Så här gör administratören för att skapa en undersökning 10
Att skapa frågor
Att skapa filter
Att skapa frågepaket
Att skapa undersökningar
Olika typer av frågor 17
Ja/Nej-frågor & Enkelvalsfrågor
Flervalsfrågor
Intervallfrågor
Fritextfält
Ordningsfrågor
Att tänka på när man formulerar frågor och svar 19
Utgå från den egna skolans arbetssätt
Utgå från styrdokumenten
Syftet
Vad bedömer vi?
Se likheter mellan olika ämnen
Tips till schemaläggaren/skoladministratören av skola24 20
Lärare
Ämnesbeteckningar
Svenska & Svenska som andraspråk
Enskilda ämnen eller ”arbetspass”
Namnge grupper, frågor och undersökningar rätt
Det man frånvarorapporterar dyker upp i omdömet
Kommentarfält
Tidsgräns & deadline
Det som är gjort är gjort
Det tar tid att skapa något bra
Bilaga 1: Exempel på omdöme, mål att uppnå 23
Bilaga 2: Exempel på omdöme, inför utvecklingssamtal 24
Bilaga 3: Exempel på underlag till klass-/betygskonferens 25
Bilaga 4: Exempel på statistikrapport 26
–2–

3. Vad är skola24?
Skola24 är ett webbaserat program som tillhandahålls av företaget Nova Software. I korthet kan man
säga att man först lägger in alla skolans scheman i deras schemaprogram Novaschem.
Därefter publicerar man schemafilen i skola24 och lärarna kan sedan registrera frånvaron för sina
elever via programmet som de kommer åt via Internet, dygnet runt. Den frånvaro som är
registrerad kan man få ut i diverse olika rapporter. Hädanefter förutsätts att läsaren av detta
dokument redan är väl förtrogen med frånvaromodulen i skola24.
Till skola24 finns olika roller/moduler. Föräldrarollen möjliggör för vårdnadshavarna att logga in
i systemet för att själva kunna följa barnets närvaro. Omdömesmodulen möjliggör för lärarna att
skapa omdömen i skola24.
Varför omdömen i skola24?
Regeringen har beslutat att från och med höstterminen 2008 ska alla elever i grundskolan få
skriftliga omdömen i varje ämne, varje termin. Hur omdömena ska utformas bestäms av rektor.
Skolans uppgift är nu att utforma omdömen som bland annat är informativa, tydliga,
målrelaterade och framåtblickande.
Fördelarna med att skapa omdömen digitalt är många. Lärarnas arbete underlättas när de
slipper formulera sig fritt utan istället kan välja bland givna alternativ som ändå lever upp till
kraven. Samtliga lärare använder sig av samma formuleringar vilket ger ett enhetligt intryck och
ett gemensamt, professionellt förhållningssätt och språk. Klassföreståndare/mentorer slipper jaga
in omdömena från andra lärare för att sammanställa i ett dokument. Skolledningen kan plocka
fram statistik och därigenom få en bild av kunskapsnivån på skolan. Frånvarostatistiken kan
inkorporeras i omdömena om så önskas.
På marknaden finns det många olika slags program som möjliggör skriftliga omdömen.
Naturligtvis kan man använda sig av något av dessa. Om skolan redan använder sig av skola24
för frånvaroregistrering är det dock lätt att också skapa omdömen i skola24. Att köpa in
ytterligare ett program kan då tyckas onödigt. Omdömesmodulen i skola24 är dessutom
konstruerad på ett sådant sätt att skola24 erbjuder verktyget, men de enskilda skolorna kan själva
utforma innehållet i omdömena så att det anpassas till den enskilda skolans behov.
Rörsjöskolan i Malmö har arbetat med omdömen i skola24 sedan höstterminen 2006.
Alltsedan dess har vi varje termin lämnat hem omdömen till eleverna och deras vårdnadshavare. I
utvärderingar med lärare, föräldrar och elever i årskurserna 1-9 har den stora majoriteten visat
stort förtroende för omdömena. Framförallt har majoriteten tyckt att utvecklingssamtalen har
förbättrats avsevärt när eleverna och deras vårdnadshavare har fått hem omdömena innan för
genomläsning. Eleverna har blivit mer medvetna om sin studiesituation och den pedagogiska
diskussionen på hela skolan har ökat.
På Rörsjöskolan har vi använt oss av tre olika slags undersökningar/omdömen:
1. Utförliga och omfattande omdömen inför utvecklingssamtalen (en gång per termin). Här
finns mycket information om elevens nuvarande kunskapsnivå samt också förslag på hur man
kan arbeta vidare för att utvecklingen ska gå framåt.
2. Kortfattade omdömen där enbart måluppfyllelsen mäts. Dessa omdömen ses som en
uppföljning till de mer omfattande som beskrivs under punkt 1 och kan också användas som
underlag för klass-/betygskonferenser.
3. Omdömen för att mäta måluppfyllelsen gällande kursplanens uppnåendemål i årskurs fem.
Samtliga mål som ska vara uppfyllda räknas upp och läraren kryssar i om eleven har uppnått, är
på god väg att uppnå eller inte har uppnått målen. Kommer även att användas för uppnåendemålen
i skolår tre.
–3–

4. Så här gör läraren för att skriva omdömen
Lärare gör så här för att besvara en undersökning/skriva omdömen: logga in i skola24 som
vanligt. På startsidan finns information om eventuella öppna undersökningar.
Klicka på Svara på undersökningstillfälle.
Du kommer nu rätt in i undersökningen. Hela undersökningen är uppbyggd i en trädformation.
Prova dig fram genom att trycka på de olika raderna. Precis som när man rapporterar frånvaro
kommer de obesvarade frågorna att vara fetstilta och de besvarade kommer att vara i normal stil.
När en fråga är klar hoppar man direkt till nästa obesvarade fråga.
Alla frågor kan besvaras på två sätt: per elev eller per fråga. Ibland är det ena sättet bättre,
ibland det andra. Prova dig fram till vad som passar dig/respektive fråga. Allt är synkroniserat på
ett sätt som innebär att om man besvarat en fråga per elev så kommer det att synas också på det
andra sättet.
–4–

5. Att besvara per fråga
1. Läs frågan.
2. Välj ett svar som kan passa de flesta elever.
3. Markera eleverna.
4. Klicka på skriv.
5. Ändra de elever som ska ha ett annat svar.
6. Spara.
6
1
4
2
3
5
–5–

6. Att besvara per elev
1. Klicka på en elevs namn.
2. Läs frågor och svar. Klicka i rätt svar.
3. Spara.
3
2
1
–6–

7. Skriva ut omdömen
Gör så här för att skriva ut omdömen:
1. Välj Rapporter.
2. Omdöme för elev
3. Grundrapport Omdöme för elev
4. Välj en klass/grupp eller en elev.
5. Klicka på Hämta undersökningstillfälle.
6. Välj rätt undersökning.
7. Under rubriken välj frågor väljer du alla.
8. Under ämnen/kurser väljer du alla (såvida du inte är intresserad av bara något enstaka ämne).
9. Välj om du vill gruppera frågorna per ämne eller per fråga.
10. Klicka på Visa. Ett omdöme i pdf-format kommer att visas till höger, precis som när man tar
fram andra rapporter i skola24. Exempel går att finna i bilaga 1 och 2.
1
10
2+3
4
5
6
7
8
9
–7–

8. Ta fram omdömen med filter (inför klass-/betygskonferens)
När man har klass-/betygskonferens är det viktigt att ta upp om eleverna når målen eller inte i
respektive ämne. För att snabbt få grepp om måluppfyllelsen har vi dessa konferenser direkt efter
en avslutad undersökning där lärarna besvarat frågan Har eleven hittills nått målen? Sedan plockar vi
från skola24 fram ett underlag om varje elev där endast denna fråga syns. För att plocka fram
underlaget gör man exakt likadant som när lärarna ska skriva ut omdömen (jag förutsätter att du
kan det nu), men man gör en del speciella inställningar.
1. Vid välj frågor markerar man endast den fråga som har med måluppfyllelsen att göra.
2. Gruppera per fråga.
3. Växla till Avancerat läge.
4. Inställningar
5. Format
6. Visa inte sidnummer, frågepaket, sammanfattning och frånvaro.
7. Visa endast valda svarsalternativ.
8. Klicka på Visa och omdömet kommer fram till höger precis som när man skapar alla andra
rapporter i skola24. Exempel går att finna i bilaga 3.
4+5
3
3
1
1
6
2
2
7
–8–

9. Så här gör administratören för att ta ut statistik
Omdömesmodulen i skola24 har många fördelar. En av dem är att man lätt kan plocka ut statistik
på de inmatade svaren. Man måste då vara inloggad som skoladministratör.
Gör så här för att ta ut statistik:
1. Rapporter
1
2. Omdöme statistik
3. Grundrapport Omdöme per fråga
4. Välj skola om det inte redan är inmatat
5. Välj undersökningstillfälle
6. Välj klass/grupp
7. Välj ämnen (alla)
8. Välj frågetyp (alla)
9. Välj de frågor du vill ha med i statistiken.
10. Under rubriken Gruppering/sammanställning av data väljer
du Ämne/kurs på nivå 1 och Fråga på nivå 2. 2+3
11. Klicka på Visa och en statistikrapport i pdf-format
kommer fram till höger precis som i alla andra
rapporter
man skapar i skola24.
Exempel går att finna i
bilaga 4. 12
4-9
10-11
–9–

10. Så här gör administratören för att skapa en undersökning
För att skapa en undersökning måste man gå igenom fyra olika steg:
1. Mata in frågorna med dess svarsalternativ.
2. Skapa olika filter. Ämnesfilter är bra så att vissa frågor enbart skickas till vissa ämnen och inte
till andra. Även årskursfilter är bra att ha om man inte vill att lärarna ska skapa omdömen för
alla årskurser samtidigt.
3. Kombinera ihop filter och frågor i frågepaket.
4. Stoppa in frågepaketen i en undersökning och starta undersökningen.
Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5
Filter A Filter B Filter C
Undersökning
– 10 –

11. Att skapa frågor
Vad man bör tänka på när man formulerar frågor beskrivs
på sidan 19. Här beskrivs hur man skapar en flervalsfråga.
Principen för hur frågor skapas är dock samma oavsett
frågetyp.
1
2
Gör så här för att skapa frågor:
1. Omdöme
2. Definiera undersökningstillfälle
3. Frågor
4. Ny fråga
5. Under ID skriver du ett ord som gör att du lätt kan hitta 3+4
frågan; ett ord som säger precis vad frågan handlar om.
6. I frågetext skriver du själva frågan.
7. Välj om du vill tillåta lärarna att skriva en kommentar
(fritextfält) eller inte. (Det är inte att rekommendera, se
sidan 21)
8. Välj frågetyp. Vi väljer här Flerval. Övriga frågetyper
beskrivs på sidorna 17-18.
5
9. Under Alternativ skriver du in de olika svarsalternativen
och klickar därefter på Lägg till.
Obs! Du måste vara noggrann med stavning och 6
interpunktion. Det går inte att rätta felskrivningar i efter-
hand. 7
10. Om du vill ha svaren i annan ordning kan du klicka på
flytta upp/ner.
11. Spara.
8
9
11
10
– 11 –

12. Att skapa filter
Filter är nödvändigt att skapa om man inte vill att frågorna
ska besvaras av ALLA lärare om ALLA elever i ALLA
årskurser. Med hjälp av filter kan se till att ett frågepaket
skickas endast till en årskurs eller vissa ämnen. Filtret ska
sedan användas i frågepaketen innan man skapar en
undersökning. 1
2
Gör så här för att skapa filter:
1. Omdöme
2. Definiera undersökningstillfälle
3. Filterdefinitioner
4. Nytt datafilter
5. Under ID skriver du ett ord som gör att du lätt
kan hitta filtret; ett ord som säger precis vad för sorts 3+4
filter det handlar om.
6. Under beskrivande text kan du, om du vill,
beskriva vad det är för ett sorts filter. Detta är
inte nödvändigt.
7. Välj Filtertyp. (Kurs används på gymnasiet) 5
8. Gör ditt urval.
9. Spara.
(6)
7
9
8
– 12 –

13. Att skapa frågepaket
När du har skapat både frågor och filter är det dags att kombinera dessa till frågepaket.
Frågepaketen kan sedan användas och återanvändas när man skapar olika undersökningar.
Gör så här för att skapa frågepaket:
1. Omdöme
2. Definiera undersökningstillfälle
3. Frågepaket
4. Nytt frågepaket 1
2
5. Ge frågepaketet ett kort men bra ID som du sedan
lätt kan hitta.
6. Om du vill kan du skriva in en förklarande text och
markera att den ska synas i rapporter och när lärarna
besvarar frågorna. Kan vara bra att ha, men är inte 3+4
nödvändigt.
7. Välj de filter som du vill ska gälla för frågepaketet.
Det är nu du väljer vem frågorna ska skickas till (lärare,
årskurs, grupper, …)
8. Markera de frågor du vill ska finnas i 5
paketet och klicka på pilen för att föra in
dem i paketet.
9. Spara.
6
7
7
8
8
9
– 13 –

14. Att skapa undersökningar
När man har skapat alla de frågepaket man vill ha, har man gjort det största jobbet. Det är nu det
roliga börjar. Nu är det dags att skapa den första undersökningen.
Gör så här för att skapa en undersökning:
1. Omdöme
2. Definiera undersökningstillfälle
3. Undersökningar
4. Nytt undersökningstillfälle 1
2
5. I rutan Undersökningstillfälle skriver du en passande rubrik.
Denna titel har flera syften. Dels blir det rubriken i det
utskrivna omdömet, dels används den för att senare
hitta rätt undersökning när man t.ex. ska skriva ut omdömen.
En elev som går många år på en skola kommer så småningom 3+4
att ha många omdömen så det gäller att kunna hitta rätt
undersökning lätt och snabbt. Välj därför text med omsorg.
Börja gärna med tiden (läsår + termin/månad).
6. I rutan Förklarande text ska du nu formulera den inledning som
ska finnas i alla utskrivna omdömen. Tänk på att texten ska vara
anpassad så att såväl föräldrar som eleverna själva ska förstå innebörden.
7. Välj undersökningsperiod. Detta är den tidsperiod som allt underlag för bedömningen kommer
att baseras på. Normalt sett väljer man tid från och med terminens början till och med dead-
line för undersökningen.
8. Välj svarsperiod, dvs. den tid lärarna har på sig att besvara undersökningen. Sätt gärna startdatum
några dagar fram i tiden så att du får tid på dig att förhandsgranska och göra eventuella
ändringar innan lärarna börjar besvara frågorna.
5
6
7
8
– 14 –

15. 9. Klicka på fliken Frågepaket.
10. Markera de frågepaket du vill ha med i undersökningen och därefter på pilen så att de förs
över till valda frågepaket.
11. Spara.
9 12
11
10
10
12. Klicka på fliken Underlag.
13. Kontrollera om tiden som står angiven är den samma som du matade in för
undersökningsperiodens längd. Det är den tid som allt underlag (lärare, grupper, mm.)
kommer att baseras på.
14. Klicka på Hämta underlag för vald period.
13
14
– 15 –

16. Kontrollera att alla lärare, ämnen och klasser/grupper stämmer. Nu är det viktigt att vara extra
noggrann! Det är här som du ser hela undersökningen.
15. Om någon rad ska tas bort – markera då i kanten och klicka på rutan ta bort.
16. För att lättare kunna kontrollera underlaget kan man klicka på rubriken och därmed sortera
enligt lärare, grupp, ämne, kurs, osv.
17. Glöm inte att titta på alla rader.
18. Låt oss säga att undersökningen har startat och man gör en gruppförändring (flyttar en elev
från en grupp till en annan) och man vill att denna förändring ska slå igenom också i
omdömet, kan man markera gruppen och sedan klicka på Uppdatera elevinnehållet för markerade
rader.
19. Spara
18
16
15
17
15
20. Välj nytt frågepaket och gör om 19
punkterna 14-20.
21. När du har hämtat underlag för alla
frågepaketen är det dags för den 20
sista kontrollen. Gå tillbaka i menyn
och välj att Förhandsgranska
undersökningen. Välj en lärare så ser
du precis vad de kommer att se när de
öppnar undersökningen.
Kommentar:
Man kan även lägga till rader i underlaget manuellt.
Välj med hjälp av pilarna - klicka på Visa ny rad - Spara.
21
– 16 –

17. Olika typer av frågor
Ja/Nej-frågor & Enkelvalsfrågor
När det endast ska finnas ett enda svar på en fråga kan man välja mellan två frågetyper, dels
ja/nej-frågor, dels enkelval. Fördelen med ja/nej-frågor är att administratören slipper mata in
svarsalternativen eftersom de dyker upp automatiskt. Man kan här tänka sig frågor av typen
Har eleven hittills nått målen? Då är svaret enkelt: ja eller nej.
På Rörsjöskolan har vi dock inte en enda ja/nej-fråga. Istället använder vi oss av
enkelvalsfrågor (där endast ett svarsalternativ är tillåtet). Vi vill nämligen kunna nyansera våra
svar och har på frågan Har eleven hittills nått målen? valt att ha med följande svar:
Ja.
Ja, men med viss tvekan.
Nej, men är på god väg.
Nej.
Man skulle eventuellt också kunna tänka sig att ha med svaret Ja, med god marginal.
Enkelval Ja/nej-fråga
Flervalsfrågor
Den typ av frågor som vi på Rörsjöskolan använder oss allra mest av är s.k. flervalsfrågor. Fråge-
typen kan användas till alla möjliga sorters frågor. Här är det möjligt att kryssa i ett obegränsat
antal svar. På Rörsjöskolan har vi dock en policy som säger att läraren kryssar i maximalt fem
svar. Då undviker man att vissa elever får endast ett svar medan kamraterna får femton svar.
Undantaget är frågor som handlar om vilka delmål eleven har uppnått. Här måste man ju
självklart kryssa i alla som eleven har uppnått.
Förslag på flervalsfrågor
– 17 –

18. Intervallfrågor
Om man av någon anledning vill visa en graderingsskala i sina svar kan man använda sig av
intervallfrågor där svaren avges som en skala, t.ex. 1-10 eller 1-6.
Man skulle kunna tänka sig följande slags frågor:
I ämnet bild förväntas eleven framställa minst 10 godkända verk under läsåret. Hur många
har eleven hittills färdigställt?
Beskriv elevens aktivitet under lektionerna på en skala 1-6, där 1=inte alls aktiv och
6=mycket aktiv.
Så här ser det ut när läraren svarar.
Så här ser det ut i det färdiga
omdömet.
På Rörsjöskolan har vi valt att inte alls använda intervallfrågor. Vi anser att det är alldeles för lätt
att man mäter kvantitet hellre än kvalitet när man använder sig av intervallfrågor. Se bara på det
dåliga exemplet ovan. Genom att använda oss av enkelvals- och flervalsfrågor tycker vi att vi får
fram svar som säger mycket mer än en graderingsskala. De ovan nämnda frågorna finns således
inte med i våra omdömen. Den enda fråga vi har som skulle kunna passa in här är frågan om
vilken lus-punkt som eleven är på. Vi har dock valt att inte bara ha en siffra utan även mening
som beskriver respektive lus-punkt. Därför använder vi oss av enkelval och inte intervall på
frågan om elevens lus-punkt.
Fritextfält
Det finns i skola24 möjlighet att använda sig av frågor med fritextfält. Vi på Rörsjöskolan avråder
bestämt alla skolor ifrån detta med tanke på personuppgiftslagen och datainspektionen.
Dessutom ger det lärarna merjobb när de själva ska formulera sig. Det är lättare och går snabbare
att kryssa i förutbestämda valmöjligheter.
Ordningsfrågor
Det finns också möjlighet att ordna
svarsalternativ. Man klickar på ett svar som
får prioritet 1, nästa får prioritet 2, osv. Ett
roligt sätt att svara! Men vad händer om man
anser att två svar har samma prioritet? Vi på
Rörsjöskolan har ännu inte kommit på en
fråga som passar bättre att ställa i denna form
än som fler-/enkelvalsfråga. Om någon
kommer på något genialt – hör av er!!
Ordningsfråga
– 18 –

19. Att tänka på när man formulerar frågor och svar
Skola24 ger möjlighet att ställa en rad olika typer av frågor. Här nedan kommer ett par råd; ett par
saker som det kan vara bra att tänka på när man formulerar egna frågor och svarsalternativ till
omdömesmodulen i skola24.
Utgå från den egna skolans arbetssätt
Det fiffiga med skola24s omdömesmodul är att varje skola själv utformar undersökningarna så
som det passar dem. Man måste inte ta över någon annans formuleringar eller tankar utan kan
utgå från den egna skolans arbetssätt. Varje skola har – förhoppningsvis – redan gjort ett stort
utvecklingsarbete och detta arbete ska inte vara ogjort. Plocka fram allt material som ni redan
använder er av inför t.ex. utvecklingssamtal. Se vad som är bra och mindre bra. Vad vill ni behålla
och vad vill ni förändra? Utgå från detta när ni skapar frågor och svarsalternativ till
undersökningarna i skola24.
Utgå från styrdokumenten
Glöm inte bort styrdokumenten! Regeringens beslut att varje elev ska få skriftliga omdömen i
grundskolan innebär att föräldrar och elever ska få skriftlig information om elevernas
kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne. Det är viktigt att det finns en klar koppling
till målen. Läs gärna läroplanen och kursplanerna en gång till. Där finns mycket att hämta.
Syftet
Det är lätt att omdömet blir alldeles för stort och omfattande. Det är lätt att förivra sig. Man vill
ju så mycket och man har så mycket att mäta och förmedla. Tänk dock på att omdömena ska
läsas av någon och att denne någon ska orka ta sig igenom dokumentet. Ha hellre få men bra
frågor. Det viktigaste är alltid att man funderar över syftet. Vad är syftet med undersökningen?
Vad är syftet med respektive fråga och svarsalternativ? Vad vill ni ta reda på och förmedla vidare
till eleven och dess vårdnadshavare?
Vad bedömer vi?
Fundera på vad ni bedömer – kvalitet eller kvantitet, helhet eller detaljer, kunskap eller beteende?
Titta på hur man beskriver ämnet och målen i kursplanen och försök ha samma inriktning i de
frågor och svar som ni formulerar. Gå inte för mycket in på detaljer! Om man börjar göra listor
på slöjdmoment, kapitel i so-boken eller andra ämnesområden är det lätt att man binder upp sig
till ett visst läromedel eller till att man ska göra vissa moment i vissa årskurser. Flexibiliteten
minskar.
Tänk på om frågorna ni vill ställa är relevanta eller inte. De ska vara målrelaterade och
fokusera på kunskap och färdigheter, inte på uppförande. Se därutöver till att informationen i
omdömena är framåtblickande och inte innehåller känslig information som kräver
sekretessbehandling.
Se likheter mellan olika ämnen
Ju fler ämnen en fråga kan användas till desto bättre är det. Alla språk kan till exempel få samma
frågor eftersom man i språk – oavsett om det är svenska, engelska, spanska eller något annat
språk – utgår från samma färdigheter, dvs. läsa, skriva, tala och lyssna. Många praktiska ämnen
kan också få samma frågor. Man arbetar ju bland annat med verktyg/redskap/instrument i såväl
musik som hemkunskap, bild,
slöjd och idrott. Eventuella frågor
om aktivitet, ansvar, samarbete,
läxläsning kan ställas till alla
ämnen. Tänk bara på att det kan
vara bra att ta med svarsalternativ
som Vi har ännu inte arbetat
tillräckligt med detta. alternativt
Bedöms inte i ämnet.
– 19 –

20. Tips till schemaläggaren/skoladministratören av skola24
När man skapar en omdömesundersökning är det bra om så mycket som möjligt kan göras
automatiskt så att man sparar in på det manuella arbetet. Därför bör man redan när man lägger
schemat fundera på ett par saker om man vill minska skola24-administratörens arbetsbörda. Ju
större framförhållning, desto lättare blir det i slutändan. Det finns också ett par saker som man,
redan på schemaläggningsstadiet, bör betänka för att omdömena ska ge ett professionellt intryck.
Detta är så klart bara mina rekommendationer. Var och en gör i slutändan som den vill.
Lärare
Alla lärare som ska komma åt att besvara omdömen för en grupp/klass i ett visst ämne bör finnas
med i schemafilen och där vara kopplade till klassen/gruppen i ämnet om administratören ska
kunna hämta allt underlag automatiskt. Om man t.ex. vill att en specialpedagog ska kunna besvara
omdömen med sin egen inloggning ska denne finnas med på minst en lektion i veckan i klassen/gruppen.
Men det går även att mata in underlaget manuellt.
Ämnesbeteckningar
I omdömena skrivs ämnena på samma sätt som på schemat. Om man i schemafilen anger att
engelska ska ha ämnesbeteckningen Eng eller En är därför inte helt oviktigt. Man bör följa en viss
standard, t.ex. samma som i betygskatalogen där engelska förkortas En och bild förkortas Bl.
Särskilt bra är det om låg- och mellanstadieskolor använder samma ämnesbeteckningar som de
högstadieskolor eleverna går vidare till.
Om man läser kursplanen ser man att slöjd är ett ämne, inte två. Kursplanen gör ingen
skillnad mellan textilslöjd och trä- & metallslöjd. Så är det alltså även när man sätter betyg. Med
detta i åtanke skulle man nog kunna säga att det är professionellt att även omdömena skrivs för
ämnet slöjd och inte uppdelat i de olika slöjdarterna. Således bör man redan i schemafilen tänka
på att låta slöjd vara ett enda ämne. Om man som schemaläggare vill förtydliga vilken slöjdart
eleven ska ha, kan man istället göra det via salens namn.
Det är behändigt och lätt att skriva so eller no på alla lektioner i schemat. Men om betyg i åk
8-9 sätts i respektive ämne och inte som blockbetyg är det bra om det är likadant i omdömena.
Det är ju inte särskilt professionellt om man i ett omdöme skriver att eleven har nått målen i no,
men sedan när betygen sätts visar det sig att eleven inte har nått målen i t.ex. kemi eller biologi.
Vill man att respektive no-ämne ska finnas med i omdömet får man se till att respektive ämne
finns med på schemat på enskilda lektioner redan på schemat. Om det inte gör det finns möjlig-
heten att lägga in ämnet manuellt när man skapar omdömesundersökningen. Men man ska då
komma ihåg att frånvaron för dessa ämnen inte blir korrekt i det utskrivna omdömet.
Svenska & Svenska som andraspråk
Det är viktigt att elever som har svenska som andraspråk blir bedömda i detta och inte i svenska.
Detta gäller ända från årskurs ett. Se till att alla elever som ska bedömas i svenska som andraspråk
har detta i schemafilen redan från läsårets första dag.
Enskilda ämnen eller ”arbetspass”
Många skolor för de lägre årskurserna arbetar mycket i tema och en vanlig fråga är då om man
inte kan fortsätta med det utan måste börja ha ”högstadiescheman” där man reglerar vad som ska
hända exakt varje lektion. Så är det naturligtvis inte. Man kan självklart låta alla lektioner heta t.ex.
"arbetspass" på schemat och istället ta fram underlaget för omdömesundersökningarna manuellt. Men
det ger administratören mer jobb än om denne kan hämta allt underlag automatiskt. Om man vill att
administratören ska kunna hämta allt underlag automatiskt ser man till att ämnena finns med på
schemat. Det räcker med att de enskilda ämnena kommer med på en lektion minst en gång i veckan.
Att ha med de enskilda ämnena färre tillfällen än en gång per vecka är inte tillrådligt eftersom man
ju har möjlighet att få med respektive ämnes frånvaro i omdömet. Det ser inte riktigt bra ut att man
bedömer ett ämne som man bara haft en enda gång under en termin. Rådet är alltså att varje
klass/grupp har matematik, engelska, bild, osv. minst en lektion i veckan. Resten av tiden kan kallas
arbetspass eller tema.
– 20 –

21. Namnge grupper, frågor och undersökningar rätt
När ni har använt omdömesmodulen i skola24 en längre tid kommer det att finns ett stort antal frågor
och undersökningar. För att du ska hitta lätt och snabbt är det viktigt att redan från början namnge
dessa på ett smart sätt. Hos oss inleds alla frågor som ska till språklärare med ordet Språk.
Frågor som ska till alla ämnen inleds med ordet Alla. Alla undersökningar inleds på samma
sätt: Läsåret + årskursen, t.ex. 0809 åk 6 ...
Likaså kommer det att underlätta ditt arbete om du redan i schemafilen har namngett olika
grupper på ett konsekvent och smart sätt. I olika listor sorteras grupperna i alfabetisk ordning.
Allt som börjar på siffror hamnar dock längst upp. Därför har jag namngett alla grupper som ska
komma med i omdömena med årskurssiffran först. Eftersom vi på Rörsjöskolan aldrig har mer
än en årskurs per undersökning är det lätt att hitta alla grupper som ska med i en undersökning
för årskurs sju om alla grupper också börjar med siffran sju. Således kan grupperna heta 7sv:1,
7sv:2, 7ma:1, 7ma:2, 7spv:1, 7spv:2, osv. Grupper som inte ska med i omdömena har oftast
bokstäver först (mentorsgrupper heter t.ex. Ment-MK och Ment-OI).
Det man frånvarorapporterar dyker upp i omdömet
När skoladministratören ska skapa en undersökning hämtas alla klasser, lärare och ämnen
(=underlaget) automatiskt och baseras då på den frånvarorapportering som har gjorts under
undersökningsperiodens längd. Om då en idrottslärare har frånvarorapporterat en bildlektion så
kommer denne också att få möjlighet att besvara omdömen i bild. Inte bra! För att undvika detta
kan skoladministratören under inställningar i skola24 spärra möjligheten för lärare att
skapa/ändra sina lektioner. De kan då inte själva lägga in sig på ett annat ämne eller annan klass
utan administratören har full kontroll. Alla eventuella fel är då administratörens/schemaläggarens
egna. Lärarna kan ju ändå vid behov rapportera varandras lektioner via den s.k. vikariefunktionen.
Ett annat sätt att undvika detta är att korta undersökningsperiodens längd på bara den sida där man
hämtar underlaget.
Ibland har man temadagar eller ämnesdagar och då kanske idrottsläraren ändå ska in och
arbeta på en bildlektion. För att undvika felaktigheter i kommande omdömesundersökningar
brukar vi på Rörsjöskolan döpa om sådana planerade lektioner. De kan t.ex. heta aktivitetsdag eller
helt enkelt lektion.
Om två lärare normalt sett undervisar en klass i samma ämne så kan båda ha tillgång till att
besvara omdömen. Om den ena matar in ett svar kan den andra se det och till och med ändra svaret.
Om en lärare har samma elever i både hel- och halvklass i samma ämne och man inte har
tagit bort t.ex. halvklassen från undersökningen kommer läraren att se såväl halv- som helklass.
Men det är synkroniserat så att när läraren har skrivit in svar på eleven i helklass kommer det
fetstilta att försvinna även från halvklassen. Det räcker alltså med att besvara omdömen en gång
per elev och ämne.
Kommentarfält
Som nämnts tidigare använder vi på Rörsjöskolan oss inte av frågor med fritextfält. Vi tillåter inte
våra lärare att formulera sig fritt i skola24 med tanke på personuppgiftslagen och datainspek-
tionen. På övriga frågor kan man lägga in kommentarfält vilket ger den enskilde läraren möjlighet
att fritt formulera en kommentar till det inmatade svaret. Inte heller detta använder vi oss av på
Rörsjöskolan. Vi avråder alla andra bestämt ifrån att använda dessa kommentarfält. Försök hellre
se till så att svarsalternativen är så heltäckande som möjligt.
Tidsgräns & deadline
För oss har det varit viktigt att alla lärare ska ha en jämn arbetsbörda. Redan i början av läsåret
bestäms vilka veckor undersökningarna för respektive årskurs ska vara öppna. Vi låter varje stor
undersökning med många frågor vara öppen två veckor åt gången. Små undersökningar med
enbart en fråga kan vara öppna en vecka. Undersökningar som handlar om uppnåendemålen i åk
5 är öppna ca två månader.
Det är möjligt att ha två undersökningar öppna samtidigt, men fler bör det inte vara. Vi
försöker se till så att undersökningarna överlarandra. Vecka 40-41 är en undersökning
öppen, vecka 41-42 en annan och vecka 42-43 den tredje.
– 21 –

22. Lärare i de yngre årskurserna framför gärna att de önskar att undersökningarna ska vara öppna
under längre tid än två veckor, främst för att de ska kunna sprida utvecklingssamtalen. Vi har dock
inte tillmötesgått dessa önskemål av flera skäl. Lärare som undervisar flera klasser/årskurser ska
inte ha för många undersökningar öppna samtidigt. Det ska finnas en deadline som alla ska hålla
för att man också ska kunna få jämförelsedata. Det finns inga hinder för att ha utvecklingssamtal
ett par veckor efter att en undersökning har avslutats. Även om det rent tekniskt finns möjlighet
att öppna upp en avslutad undersökning gör vi det inte. Om vi hade gjort det skulle de redan utskrivna
omdömena förlora sitt värde. Deadline för varje undersökning ska vara välkänd och hållas av samtliga!
Mentorer/klassföreståndare ska veta när de kan skriva ut färdiga omdömen och ge till eleverna.
Det som är gjort är gjort
När man väl har skapat frågorna i skola24 kan man inte gå in och redigera texten. Enda sättet
vore att ta bort hela frågan och mata in den på nytt. Detta är okej om frågan ännu inte har
använts i någon undersökning. Men om frågan har använts och man tar bort den, så tar man
automatiskt också bort de svar som redan har skrivits av lärarna. Därför ska man alltid låta
använda undersökningar, svar och frågepaket vara.
För att undvika att tryckfelsnisse släpper igenom stavfel och interpunktionsfel i frågorna
rekommenderar jag att ni skriver och redigerar alla frågor i ett ordbehandlingsprogram innan ni
”spikar” dem. Sedan är det lätt att markera och kopiera hela frågan i t.ex. Word och bara klistra in
i skola24.
Det tar tid att skapa något bra
Hos oss på Rörsjöskolan har arbetet med omdömena satt igång en bra pedagogisk diskussion.
Lärare har diskuterat sinsemellan. Elever och vårdnadshavare har diskuterat med lärarna och
medvetenheten om kunskapsbedömning har ökat. För att samstämmighet kring hur man tolkar
varje fråga ska råda måste det finnas tid till att fortsätta diskussionen. Likaså bör det finnas tid att
utvärdera och förändra frågorna och dess svarsalternativ minst en gång om året.
När vi på Rörsjöskolan startade med omdömesmodulen utgick vi från de omdömen vi redan
arbetade med i pappersformat när vi skapade våra frågor. Därefter körde vi ett år innan vi
utvärderade. Vid den utvärderingen kom det fram en massa nya alternativ och andra året med
omdömena blev ännu bättre än innan. Utvärdering och fortlöpande diskussioner är således av
yttersta vikt. Tänk på att det tar tid att skapa något bra!
Lycka till!
Malmö 2008-09-11
Marina Karlsson
Rörsjöskolan i Malmö
– 22 –

23. Bilaga 1: Exempel på omdöme, mål att uppnå år 5
– 23 –

24. Bilaga 2: Exempel på omdöme, inför utvecklingssamtal
– 24 –

25. Bilaga 3: Exempel på underlag för klass-/betygskonferens
– 25 –

26. Bilaga 4: Exempel på statistikrapport
– 26 –