1. Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets
gemensamma riktlinjer inför budget och plan 2013-2015
På väg mot Sveriges säkraste sjukvård
Vi i den rödgröna politiska majoriteten arbetar för att alla patienter i Landstinget i Kalmar län
ska få den mest tillgängliga, trygga och säkra sjukvården som finns i Sverige. Alla ska ha rätt
till en köfri vård efter behov och en god hälsa på lika villkor.
För att vi ska veta att alla patienter är nöjda ska vården hela tiden jämföras med andras.
Sjukvården i Kalmar län ska ligga i framkanten av utvecklingen och hela tiden förbättra
kvaliteten och säkerheten. Våra framgångar bestäms utifrån hur nöjda och trygga patienterna
och medborgarna är.
Landstinget i Kalmar län ska arbeta öppet och vilja ta del av medborgarnas, patienternas och
medarbetarnas tankar och idéer om hur sjukvården kan göras bättre. Det är i vardagen som
förbättringarna ska genomföras.
Vi i den rödgröna majoriteten vill arbeta för en långsiktigt hållbar, jämställd och solidarisk
sjukvård. Vi är stolta över att få förtroendet att fortsätta resan mot Sveriges säkraste vård och
Sveriges nöjdaste patienter.
* * *
Tidigare uppdrag i riktlinjer och beslut i Landstingsplan 2013-2015 ligger fast.
* * *
1. Sveriges säkraste sjukvård utan köer
Sjukvården ska hela tiden sträva efter att förbättra kvalitén. Att ta tillvara på den
medicintekniska utvecklingen är viktigt för att skapa en kvalitets- och resurseffektiv
organisation och nå målet om Sveriges säkraste sjukvård. Särskild uppmärksamhet och kraft
ska riktas mot att förbättra de medicinska resultaten inom hjärtsjukdomar, stroke och diabetes.
Cancervården och den psykiatriska vården ska förbättras och utvecklas.
Alla som besöker sjukvården ska känna sig trygga. Därför ska vi fortsätta arbetet med att öka
patientsäkerheten. Vi har en nollvision för undvikbara vårdskador. 2014 ska Landstinget i
Kalmar län ha Sveriges säkraste sjukvård. Alla medarbetare ska involveras i
förbättringsarbetet ”Varje dag lite bättre”.
Sveriges kortaste köer ska bli ännu kortare. Sjukvården ska ta nya steg för att tillgodose
medborgarnas behov. Vårdgarantin ska därför förbättras under de kommande åren.
Patienterna har rätt till korta vårdköer och korta väntetider. Långsiktigt ska sjukvården vara
helt köfri.
Den 1 januari 2014 ska vi ha Sveriges säkraste sjukvård
Ett system ska arbetas fram för att kvalitetssäkra hela sjukvården
Arbetet med att nå en köfri vård ska intensifieras
1
2. Den medicinska kvalitén ska förbättras för hjärt- och kärlsjukvård, strokevård och
diabetesvård
Dialysverksamheten ska utvecklas
Konkreta förslag för hur patientens möjlighet att själv delta i säkerhetsarbetet ska tas
fram
Könsuppdelad statistik ska användas som underlag i patientsäkerhetsarbetet
Ett förslag ska tas fram för hur landstingets hälsocentraler ska fortsätta utvecklas
En utredning ska göras för att se över hur inställelsetiderna vid länets samtliga
ambulansstationer ska se ut i framtiden
Resurs- och produktionsplaneringen ska bli ett verktyg i respektive förvaltning
Försöket med samarbete mellan primärvård och ambulans i Högsby ska utvärderas och
om möjligt breddinföras
2. Ännu nöjdare patienter
Landstinget i Kalmar län har Sveriges nöjdaste patienter! Vi ska bli ännu bättre på att
tillvarata patienternas kunskap och se den som en viktig resurs för att kunna erbjuda den bästa
vården.
E-hälsa är samlingsbegreppet för vård och stöd på distans som inte enbart handlar om en
teknisk utveckling utan om att göra hälso- och sjukvården till en integrerad del av vårt
informationssamhälle. Genom användandet av informations- och kommunikationsteknologi
kan man öka tillgängligheten och möta behoven hos patienter och deras närstående.
Genom att praktiskt använda sig av patienternas erfarenheter och synpunkter kan sjukvården
förbättras. Sjukvården ska bejaka att medborgarna vill påverka och göra egna val. Patienter
och närstående är en viktig resurs för utvecklingen av sjukvården.
Patienterna ska erbjudas ett särskilt ”vårdkontrakt” innehållande framförallt en väl
fungerande samordning av behandling och mål för en god vårdplanering tillsammans
med patienten.
Patienternas möjlighet att påverka innehållet i vården ska stärkas genom ett
förhållningssätt utifrån ”inga beslut om mig utan mig”
Patientberättelser ska aktivt användas i förbättringsarbetet
Handlingsplanen för E-hälsa ska fortsätta vidareutvecklas och implementeras för att
öka tillgängligheten och förenkla för patienterna
Möjligheten för patienter och anhöriga att söka kunskap och information via nätet ska
utökas
Satsningar på god och hälsosam mat med fler alternativ ska göras. Målet är Sveriges
godaste sjukhusmat
Arbetet med att förebygga undvikbar slutenvård ska fortsätta
2
3. 3. Jämlik och jämställd vård
Sambandet mellan klasstillhörighet och hälsa är tydligt. När klyftorna i samhället ökar, så blir
också skillnaderna i hälsa och livslängd större. Eftersom gapet mellan fattiga och rika, liksom
mellan kvinnor och män, ökar i Sverige så faller det tyngre på landstinget att motverka
konsekvenserna av regeringens politik.
Hälso- och sjukvården ska därför särskilt prioritera arbetet för en jämlik och jämställd vård.
Klass-, etnicitets- och könsskillnader i ohälsa ska motverkas, liksom de skillnader i ohälsotal
som finns mellan länets olika delar. Ersättningssystemet inom Hälsovalet ska i största möjliga
mån utgå ifrån socioekonomiska faktorer.
HBT (homo, bi och trans) -personers situation ska uppmärksammas och deras rättigheter
garanteras genom att medarbetarna utbildas i bemötande. Det förebyggande arbetet genom det
folkhälsopolitiska planen är en viktig del för att nå en jämlik och jämställd vård.
Landstinget ska i årsredovisningen särskilt redovisa de insatser som har genomförts
för att uppnå en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård
Statistik för hälso- och sjukvården skall vara könsuppdelad
Den översyn av tillgänglighet för funktionsnedsatta som gjorts ska följas upp
Landstingsplanen ska granskas utifrån jämlikhet och jämställdhet
Jämställdhet ska vara en del av det långsiktiga fortbildningsarbetet
Uppdrag ska ges att följa och analysera hur screening kan användas för att förebygga
och tidigare upptäcka sjukdom
En kunskapsplan för jämlik och jämställd vård ska arbetas fram
Samordningen av sjukvården för asylsökande ska förbättras
4. Kraftsamling för barn och unga
Barn och ungdomars möjligheter att föra fram klagomål, ge synpunkter och delge sina
erfarenheter från vården ska stärkas. Barn och unga är en särskilt viktig grupp i samhället och
de ska ha bästa möjliga vård. Vi ser hur barnfattigdomen ökar och hur allt fler barn mår
psykiskt dåligt. Att satsa på förebyggande insatser är avgörande för att stärka barns och ungas
utveckling. Särskilt insatserna för att främja barn och ungas psykiska hälsa och att möta
psykisk ohälsa behöver utvecklas för att möta behoven.
För att förbättra barns och ungas hälsa krävs en samverkan kring deras uppväxtvillkor genom
familjecentraler och genom ökad samverkan med olika samhällsaktörer samt genom att stödja
hälsofrämjande metoder inom skola och barnomsorg. För att få till stånd en kraftsamling ska
ett helhetsgrepp tas kring barns och ungas hälsa.
Idag upplever vi att det finns en rad ingångar för barn och unga till vården. Detta ska
förenklas för dem genom en kraftsamling. En gemensam inventering av alla verksamheter
som finns, vilket uppdrag varje verksamhet har och hur väl helheten fungerar för barn och
unga och deras familjer ska göras. Arbetet har påbörjats och målet är att utveckla
helhetsstrategier. Genom att ge rätt vård, i rätt tid och på rätt nivå säkerställs att effektiva
vård- och stödinsatser möter de behov som finns för att säkerställa barn och ungas psykiska
och kroppsliga hälsa.
3
4. Alla verksamheter ska ha ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv och FN:s Barnkonvention
ska självklart genomsyra hela landstingets arbete.
Kraftsamlingen av våra insatser för barn och unga ska fortsätta och intensifieras
Samordningen av barn och ungas psykiska hälsa ska utvecklas i hela länet genom en
vidareutveckling av Psynk-projektet
Tydligare samverkan kring barn och ungas uppväxtvillkor genom familjecentraler ska
utvecklas
Skillnader i hälsa hos barn och ungdomar ska särskilt uppmärksammas
Barnchecklista med nyckeltal och målformulering ska användas i all
landstingsverksamhet
En barnkonsekvensbedömning ska ske vid beslut på verksamhetsnivå som berör barn
och ungas situation som patienter, brukare, besökare eller närstående
5. Samverkan kring äldres hälsa
Befolkningen i Kalmar län blir allt äldre. En högkvalitativ vård ska erbjudas för alla oavsett
ålder och hälsobild genom ett kvalitetslyft. Landstingets målsättning är en komplett vårdkedja
för de mest sjuka äldre, med äldreteam och speciella vårdplatser för akut geriatrisk vård.
Vårdkedjan som också inkluderar många av kommunens verksamheter ska vara
sammanhängande mellan äldreboende, primärvård, akutvård och slutenvård. Detta möjliggörs
med fokus på samverkan. Patienternas önskemål om vård i livets slutskede och palliativ vård
vid svåra sjukdomstillstånd ska tillvaratas.
Samverkan med kommunerna ska utvecklas genom satsning på gemensamma
teamutbildningar
Läkemedelsbehandlingar och enhetliga läkemedelsgenomgångar ska säkras
Samverkan och samarbete mellan vårdgivare ska utvecklas för att skapa en helhetssyn
kring vården för äldre och dess kvalitet
Psykisk hälsa för äldre ska särskilt uppmärksammas och redovisas i aktuella
verksamhetsplaner
Vårdplaneringen för äldre ska följas upp och kvalitetssäkras i samarbete med
kommunerna
6. Utveckling av cancervården
Cancer är vår tids största folksjukdom. Satsningen på cancervården kommer att fullföljas
genom en rad konkreta åtgärder. Den regionala cancervårdplanen kommer att ligga till grund
för detta omfattande arbete.
Patienter med diagnostiserad cancer ska garanteras ett kontaktteam på behandlande
klinik
Vårdgarantin för patienter med cancer ska implementeras
Införandet av en kirurgrobot ska förberedas för att förbättra vårdkvaliteten med
modern teknik
En handlingsplan ska tas fram för att garantera fyra veckor till behandling
4
5. 7. Psykisk hälsa
Den stora utmaningen för psykiatrin är rekrytering av personal. Det är nödvändigt att
undersöka flera rekryteringsmetoder för att lyckas fylla behovet. Stort fokus kommer att
läggas på rekrytering och kompetensutveckling av medarbetare under planperioden.
Den psykiatriska vården i Landstinget i Kalmar län ska hålla hög klass i allt från det
förebyggande arbetet i primärvården till akut- och slutenvård. Vi ser arbetet med barn och
unga som en viktig del i det förebyggande arbetet.
Generalplanen för psykiatrins lokaler ska genomföras
Fler metoder för rekrytering ska prövas
Första linjens psykiatri ska utvecklas och organisatoriskt förtydligas
En vårdgaranti för beroendevården ska tas fram
Samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa ska utvecklas
Möjligheten att använda digitala lösningar för första linjens psykiatri ska
implementeras
8. Hälsa för livskvalitet
Den vård som finns närmast patienterna är primärvården genom modellen Hälsovalet.
Hälsocentralernas arbete ska fortsätta att inriktas på det förebyggande folkhälsoarbetet och
arbeta för att nå visionen om Hälsolänet. Konkret handlar det om att hjälpa ännu fler
medborgare att ändra livsstil och leva sunt, utan tobak, med balanserad kost och måttligt med
alkohol. Vi vill att naturupplevelser ska kunna användas för att underlätta för sjuka människor
att tillfriskna. Att förbättra sin hälsa genom fysisk aktivitet och kulturupplevelser ska
uppmuntras.
Den nya folkhälsopolitiska planen ska genomsyra verksamheten
På samma sätt som motion ska kultur kunna rekommenderas i syfte att förbättra hälsan
Möjligheten att teckna avtal med verksamhet som erbjuder vård av patienter med
långvarig smärta och palliativ vård ska undersökas
Arbetet med Tobaksfri Duo ska fortsätta och följas upp
9. Varje dag lite bättre
Landstinget i Kalmar läns förbättringsarbete är numer ett nationellt riktmärke. Vi ska fortsätta
vår satsning på ”Varje dag lite bättre” med inriktningen att nå Sveriges säkraste och
tillgängligaste vård. Vi kommer att stärka patientinflytandet och förbättra patienternas
vårdkedjor samt utveckla ledarskapet inom landstinget.
Under planperioden fortsätter satsningen på ”Varje dag lite bättre”
”Varje dag lite bättre” ska vara en huvudstrategi som genomsyrar hela verksamheten
Alla verksamheter ska vara involverade i förbättringsarbetet
5
6. 10. Politik för hållbar ekologisk utveckling
Vi vill att sjukvården i Kalmar län ska gå före i miljöomställningen. Landstinget ska ha en
medveten inriktning på förebyggande miljöarbete och ett konsekvent kretsloppstänkande.
Gällande energi, livsmedel och transporter ska konstruktiva idéer lyftas fram. Satsningar på
vindkraft och minskad energianvändning ska genomföras.
Inom tandvård och sjukvård ska målet vara att kemikalie- och antibiotikaanvändningen
minskas. Vi vill att maten som serveras på sjukhusen i största möjliga mån är klimatsmart och
ekologiskt producerad.
Arbetet med att initiera, följa och utvärdera miljömålen ska utvecklas
Satsningar på vindkraft ska göras
Andelen ekologisk och klimatsmart mat i landstingets verksamhet ska ökas
Landstingets klimatstrategi ska revideras
11. Engagerade medarbetare
Landstinget i Kalmar län har kompetenta, engagerade och stolta medarbetare. Landstinget ska
vara ett föredöme som arbetsgivare med goda arbetsmiljöer och ändamålsenliga lokaler.
Arbetet med mönsterarbetsplatser ska fortsätta genom att bland annat förbättra medarbetarnas
inflytande genom dialog och samverkan och möjligheter till kompetensutveckling. Målet är
att fortsätta ha landets friskaste medarbetare.
Det aktiva förbättringsarbetet som startats ska även i fortsättningen stöttas och stimuleras.
Alla medarbetare ska utbildas i förbättringskunskap. Även fortsättningsvis ska medarbetare
kunna ansöka om medel för att bedriva konkreta förbättringsarbeten. Arbetet med
etableringen av en läkarutbildning kommer att fortsätta.
Alla medarbetare ska fortsätta att involveras och utbildas i förbättringsarbetet ”Varje
dag lite bättre”
Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ska fortsätta aktivt
Landstinget ska sträva efter att medarbetarna har en anställning på 100% men med
möjlighet att begära önskad sysselsättningsgrad
Landstingets arbetsplatser ska vara jämlika och jämställda
Rekryteringsplanen av nya medarbetare ska tydliggöras
Medarbetarna ska utbildas om HBT-personers situation
Administrationen i vården ska effektiviseras genom effektivt IT-stöd och genom
insatser som leder fram till ökad kompetensmatchning
Chefskapets och ledarskapets betydelse för att skapa förutsättningar för en bra
personalpolitik ska tydliggöras
12. Folkhögskolorna
Folkhögskolorna är en viktig resurs som ska användas och ses som en utvecklingskraft för
landstinget och regionen. Folkbildningens roll, att ge människor en andra chans och vara en
viktig del i det livslånga lärandet, ska framhållas. Bildningsmålen och den unika pedagogiken
ska värnas.
6
7. Landstingets interna utbildning bör, om möjligt, förläggas till folkhögskolorna. Nyckelkurser
för smärtpatienter har enligt forskning visat sig vara effektiva för patienterna, där placeringen
varit en väsentlig faktor. Därför ska fortsättningsvis nyckelkurser erbjudas på våra
folkhögskolor.
Samarbetet med kulturinstitutionerna ska utvecklas
Minst 20% av den totala utbildningsverksamheten ska vara hälsoinriktad
Ett uppdrag ska ges om att utveckla en modell för kultur och hälsa i samarbete med
utvecklingsenheten
En modell för ökat inköp av ekologisk och klimatsmart mat ska utvecklas
13. Forskning och utveckling
För att utveckla medarbetarnas kompetens i olika vårdsituationer ska ett skillcenter knytas till
forsknings- och utvecklingsenheten. Allt ifrån operationer till förlossningar och
hjärtstillestånd ska kunna simuleras. Med hjälp av ett skillcenter får medarbetarna möjlighet
att testa nya metoder och får mer rutin på komplicerade situationer. Detta blir till stor nytta för
patienterna. Den patientnära vården och omsorgen inom såväl primärvård som psykiatri och
sluten vård ska utvecklas. Detta ska ske tillsammans med Linnéuniversitetet och E-
hälsoinstitutet.
Efter en lång tids förberedelser öppnas nu möjligheten att studera till läkare i Kalmar.
Utbildningen kommer att drivas i ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Lunds universitet,
Landstinget i Kalmar län och Region Skåne. Landstinget kommer förereda sig för detta
genom förstärkt handledning, akademiska tjänster och ändamålsenliga lokaler i samverkan
med Linnéuniversitetet för att uppnå högsta kvalitet på utbildningen
Samarbetet med näringslivet kring innovationer i vården ska utvecklas
Samverkan med universitet inom området ska fortsätta att utvecklas
Digital vårdplanering ska fortsätta utvecklas
Förutsättningar ska skapas för genomförandet av läkarutbildningsavtalet
En utredning ska tillsättas för att se över förutsättningarna att integrera medicinteknik
och IT med varandra
14. Kollektivtrafiken
En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för att hela regionen ska leva. Det är ett miljövänligt
transportmedel som möjliggör arbets- och utbildningspendling och turism. De satsningar på
kollektivtrafiken som har påbörjats kommer att fortsätta. Kollektivtrafiken ska planeras på ett
sådant sätt att den är så tillgänglig som möjligt för alla utifrån de behov som finns och alltid
med säkerheten i fokus. Den nuvarande resegarantin för sjukresor ska följas och utvärderas.
En viktig förutsättning för att utveckla resandet är att infrastrukturen förbättras. Det kan
handla om exempelvis trafikplatser eller förbättrad räls. I främst städerna behövs särskilda
bussfiler skapas i syfte att öka snabbheten i ingående regiontrafik.
En fortsätt utveckling av trafiksystemen med buss/tåg/cykel är nödvändig för att skapa
långsiktighet i tilltron på arbetspendling. Införandet av styv tidtabell (avgår samma klockslag)
och halvtimmes- och timmestrafik är ett annat sätt att öka resandet.
7
8. Kollektivtrafiken ska granskas och planeras utifrån jämställdhets- och
jämlikhetsperspektiv
Kontinuerlig redovisning av kundnöjdhet ska redovisas
En utredning kring länsfärdtjänst ska genomföras
En utveckling av resegarantin ska utredas
Vid nästa stora upphandling ska kollektivtrafiken vara fossilbränslefri
15. Ordning på ekonomin
Landstinget i Kalmar län har en välskött ekonomi men står liksom många andra landsting,
framförallt på landsbygden, inför stora utmaningar de närmaste åren. Demografi och
medicinteknisk utveckling gör att sjukvården hela tiden kostar mer. Detta kombineras med
urholkade statsbidrag och osäkra skatteintäkter som ger landstingen sämre förutsättningar och
ett minskat ekonomiskt utrymme.
För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en fortsatt långsiktigt stabil och stark
ekonomi. Det krävs överskott i ekonomin och en god hushållning för att finansiera
nödvändiga förbättringar. Att äventyra ekonomin är i grunden att äventyra medborgarnas rätt
till en väl fungerande sjukvård. Med ökad kunskapsstyrning ges incitament för att nå
uppställda kvalitets- och tillgänglighetsmål.
Överskottsmålet ska vara 2 %
Inga avgiftshöjningar inom planperioden för hälso- och sjukvården kommer att
genomföras
Kvalitetsersättningssystemet inom hälso- och sjukvården ska fortsätta utvecklas
8