ÅTERHUS - Praktiska erfarenheter från Forma, ett pågående projekt om återbruk av tunga byggnadsdelar (NCC) - Anna-Clara Ackebo
•
0 j'aime•108 vues
Presenterat på Betongdagen den 3 november 2022.
Recommandé
Recommandé
Contenu connexe
Tendances
Tendances (20)
Plus de Svenska Betongföreningen
Plus de Svenska Betongföreningen (19)
ÅTERHUS - Praktiska erfarenheter från Forma, ett pågående projekt om återbruk av tunga byggnadsdelar (NCC) - Anna-Clara Ackebo
- 1. 1 ÅTERHUS Praktiska erfarenheter från Forma, ett pågående projekt om återbruk av tunga byggnadsdelar Anna-Clara Ackebo, gruppchef miljö och hållbarhetsspecialist, NCC
- 4. 4 Anna-Clara Ackebo Gruppchef Miljö, Hållbarhetsspecialist NCC Building Sverige anna-clara.ackebo@ncc.se
- 5. 5 We Land, Helsingfors Återhus – att bygga hus av hus
- 6. 14 samverkans- partners 6 B e h o v s ä g a r e Använd a r e / B r u k a r e / K u n d Utvecklare
- 7. 4 pilotprojekt 7 Inventering Kvalitetssäkring Projektering Färdigställd byggnad METODER FÖR ÅTERBRUK:
- 8. Kvalitetssäkring 8 Inventering genom befintlig dokumentation och platsbesök 1 Okulär besiktning och icke- förstörande provningar på plats 2 Beslut om fortsatta åtgärder i dialog med beställare 3 Förstörande provning genom provuttag på plats och provning i laboratorium 4 Sammanställning av analyser och rekommendationer för återbruk 5 Kontroll efter demontering och verifiering av prestanda 6 I samtliga piloter har vi genomfört samma arbetsprocess med kvalitetssäkring
- 9. Forma, Solna Business Park 9 • Kontor och handel: cirka 50 000 kvadratmeter BTA • Pilotprojekt med möjlighet att skala upp återbruk • Utgår från demonteringsobjekt och matchas mot nyproduktionsprojekt • Utgångspunkt: återbrukspotential i befintligt material
- 10. 10 Drivkrafter till förändring Återbruk av 8500 m2 hdf Sparar 480 ton CO2 Minskat avfall med 3400 ton Motsvarar 2681st flygresor tur och retur Sthlm- Gbg
- 11. Forma, Projekteringsprocessen 11 • Återbruksinventering • Provning av betong, utvärdering utifrån handlingar • Utvärdering och kvantifiering av möjlig resurs, uppskattas till ca 45% av total BTA • Utvärdering lagring och transporter • Demontering utrett, knäcker bjälklagen • Pelarindelning och spännvidder i nytt hus utgår ifrån återbrukade HDF-element
- 12. 12 Erfarenheterna från Forma Ekonomiskt positivt när återbruk fått genomslag Gamla håldäck likvärdiga nya Något längre genom- förandetid Spännvidder likvärdiga som vid trästomme Återbruk av tunga byggnadsdelar lättare än förväntat! Tidig planering och involvering nödvändig
Notes de l'éditeur
- I samtalen kring material och konstruktionsval börjar det nu pratas om cirkulärt byggande eller cirkularitet. Men när vi pratar om cirkularitet så återkommer vi oftast till återvinning av material men cirkularitet omfattar mer än bara att återvinna. Återvinning spelar absolut en viktig roll i det hållbara byggandet MEN För att bibehålla mesta möjliga värde i materialen behöver vi arbeta mer med direkt återanvändande Det ger störst besparingar eftersom behovet av nyuttag av råvara minskar och vi behöver använda mindre energi för att bearbeta materialet Vi vill förlänga en produkts liv så länge det går och sedan cirkulera för ett annat användningsområde Utöver återbruk handlar cirkulärt byggande om att vi börjar designa för att minska avfallet och förbereda för framtida demontering.
- Vi vet alla om att vi befinner oss i en värld med stora utmaningar inom miljö och klimat. Tillverkning av byggmaterial har visat sig stå för majoriteten, omkring 80 %, av byggskedets klimatpåverkan Så för att styra om mot ett mer klimatsmart byggande behöver vi se över hur vi arbetar med våra befintliga material och ta vara på de resurser vi redan har. Därför vill jag passa på att visa avfallstrappan som vi alltid bör arbeta i linje med. - Allra högst upp i trappan är att inte riva alls, utan bevara, bygga om och på så sätt förebygga att avfall uppstår. Men när vi arbetar i projekt med rivning eller större ombyggnationer så ska vi självklart utreda återbrukspotential som är nästa steg Efter det kommer material och energiåtervinning.
- NCC är en del av innovationsprojektet ‘Återhus – att bygga hus av hus’ som undersöker möjligheten av återbruk av tunga byggnadsdelar. Finansieras av Vinnova med fokus på samverkan. Det har länge ansetts svårt att återbruka tunga byggnadsdelar som stomme och fasad, samtidigt vet vi att dessa delar, som ofta består av mycket betong och stål, står för den största klimatpåverkan när vi bygger. Projektet har utvecklat metoder, processer och verktyg för att kunna återbruka tunga byggnadsdelar . Återhus ambition är att reda ut flera frågeställningar, så som ansvar, demonterbarhet, kvalitetssäkring, hur man ska montera samt information om teknisk prestanda. Betong och stål är två av de mest resurs- och energiintensiva materialen under byggnation och har ofta lång livslängd kvar vid rivning. Genom att tillgängliggöra dessa resurser kan avfallsmängder, utsläpp och förbrukning av jungfruliga resurser minska signifikant från bygg- och fastighetsbranschen. Under projektets gång har fokus blivit möjligheten till att återbruka hdf bjälklag.
- Återhus förenar idag 14 samverkansparter och inkluderar akademi, forskningsinstitut, offentliga och privata aktörer, konsulter, specialister, tillverkare. Genom den breda kompetensen kompletterar deltagarna varandra med praktisk, teknisk och akademisk kompetens. Aktörerna representerar hela värdekedjan och det är spännande att det är en stor bredd av aktörer och kompetenser som arbetar i samverkan.
- Återhus har identifierat återbrukslösningar samt definierat arbetssteg som säkerställer kvaliteten på både genomförandet och materialet, med utgångspunkt i fyra pilotprojekt i Solna och Uppsala I de fyra pilotprojekten testas och verifieras metoder för återbruk. Det handlar om allt ifrån inventering, kvalitetssäkring, projektering, till färdigställd nybyggnation. Återhus har tittat på frågor så som; Vad krävs för att få till återbruksdemontering? Har elementen rätt dimensioner och hållfasthet för att användas på nytt? Hur kvalitetssäkrar vi materialet? Hur inkluderas återbruk i befintlig byggprocess? Går det att uppskatta en kostnad för återbruk?
- En viktig fråga som många funderar kring är kvalitetssäkring av betongelementen. Kvalitetssäkringen var ngt som vi behövde ha på plats för att överhuvudtaget kunna återbruka tunga byggnadsdelar i praktiken. För att visa på att återbrukat material uppfyller samma krav som nytt har vi tagit hjälp av RISE som lett processen som säkerställer kvaliteten på materialet, som testar materialet på plats och i labb. Vi har arbetat fram en metodik för kvalitetssäkring som baseras på att utgå från befintliga handlingar och icke-förstörande provtagning. Detta för att behålla så mycket av materialet som möjligt, minska behovet av transport, miljöpåverkan och att utföra testningen kostnadseffektivt. Efter okulärbesiktning och första provtagningen beslutas om vidare åtgärder och förstörande provning av RISE i deras laboratorium. Resultatet ger då svar på återbrukspotentialen och kvalitet av materialen. Att de är likvärdiga i prestanda. Efter analysen tas beslut om möjligheter för återbruk. Som ett sista steg kontrolleras materialet efter demontering för att säkerställa att det inte påverkats negativt.
- Fyra pilotprojekt där NCCs projekt Forma är ett av dessa. Projektet är i ett skede där vi möjliggör för återbruk för att se om det är realistiskt att genomföra. I Forma har vi utgått från rivningsobjektet/demonteringsobjektet och sedan matchat mot nyproduktionsprojektet. Istället för att projektera en ny byggnad och hoppas på att kunna få tag på i återbrukat material så har vi utgått från det materialet som funnits tillgängligt och undersökt dess återbrukspotential.
- 1 ton; 7 resor sthlm-gbg, t/r. Jämfört med klimatförbättrad betong, steg 1.
- Vi har utgått från de håldäck som finns i demonteringsprojektet in i designen av det nya huset. Spännvidderna är kortare än vid projektering av vanliga kontorshus i betong men likvärdigt som att vi hade byggt med trästomme Det vi ser i kommande projekt är att vi bör utgå från dessa kortare spännvidder för att kunna göra byggnader flexibla, Och skapar då möjlighet för antingen återbrukade hdf där vi får tag på det eller eventuellt träbjälklag. Kontor med trästomme som har kortare spännvidder ändå kan hyra ut (exempelvis Magasin X), det finns andra värden som hyresgäster uppskattar Vi behöver öppna upp för flera klimatsmarta byggnader utöver trä. Branschen behöver samverka för att få hyresgäster att förstå värdet i en byggnad som har återbrukat av betongstomme Och synliggöra hållbarhetsnyttan trots att det inte är lika synligt som trä. Vi behöver börja mäta CO2 per BTA så att hyresgäster kan jämföra klimatpåverkan för de ytor de hyr.
- Genom metoden för kvalitetssäkring har vi identifierat att gamla håldäck är likvärdiga nya element Något högre kostnad nu men sannolikt direkt ekonomiskt positivt när återbruk fått genomslag Kostnad blir högre idag då vi inte har utarbetade metoder för provning och kvalitetssäkring. Mer standardiserade metoder skulle kunna sänka kostnaden. Med ökade materialpriser kan också jämförelsen mellan återbruk och nytt material öka mer. Inventering, planering, demontering för återbruk ger något längre genomförandetid men vi ser framåt att det sannolikt kommer att gälla alla framtida rivningsobjekt Spännvidder från återbrukade håldäck är likvärdiga kontorshus med trästomme. Kortare spännvidder ger många klimatoptimeringsmöjligheter Återbruk av tunga byggnadselement är lättare än förväntat men kräver tidig planering och involvering av rätt kompetens. Kostnad för arkitekt och konstruktör kan öka då planeringsskedet blir viktigt för att få fram produkter med lägre klimatpåverkan.