Miljö – Cirkulär ekonomi - Katja Fridh (LTH) och Bodil Hökfors (Cementa).
•
0 j'aime•671 vues
Miljö – Cirkulär ekonomi. Presenterat av Katja Fridh, LTH och Bodil Hökfors, Cementa på Betongdagen den 13 oktober 2016 i Stockholm.
Recommandé
Recommandé
Contenu connexe
En vedette
En vedette (20)
Plus de Svenska Betongföreningen
Plus de Svenska Betongföreningen (20)
Miljö – Cirkulär ekonomi - Katja Fridh (LTH) och Bodil Hökfors (Cementa).
- 1. Miljö Cirkulär ekonomi Katja Fridh, Lunds Tekniska Högskola Bodil Hökfors, Cementa
- 2. Stora cirklar • Inte nog med att vi redan arbetar cirkulärt så arbetar vi med väldigt stora cirklar • Pantheon….cirkeln är inte slut ens efter 2000 år
- 9. Bränslen
- 10. Energi + Aska(Råmaterial) = Bränsle Kol Väte Kväve, Syre… Kalcium Kisel Aluminium Järn Aska
- 13. Slagg = alternativt råmaterial
- 16. Betongproduktion • Nya mindre koldioxidbelastade cement med nytt innehåll ger nya betongegenskaper • Ökande användning av krossballast ger nya recept • Strukturutveckling – Uttorkningsegenskaper • Beständighet – Saltfrostnedbrytning – Synergi mellan olika nedbrytningsmekanismer
- 19. • Christer Ljungkrantz och Ronny Andersson • LTH, CBI, IVL, Cementa, Abetong, Swerock, Strängbetong, Betongindustri, Färdigbetong • Finansiering Absolut! Men vad behövs?
- 20. Strategi • Karbonatiseringsdjup • Befintliga betongmängder • Industrifakta • Sju applikationer med tillhörande klimat
- 21. Beräkning av upptag i Sverige Befintligt bestånd och nybyggnad Inklusive upptag i avfallsprodukter Inklusive potentiellt upptag i avfallsprodukter med ny avfallshantering år UpptagCO2/år1000ton
- 24. Ny och förbättrad avfallshantering • Krossad betong har ett snabbare CO2- upptag • Använd krossad betong som ballast • Skapa system för att kategorisera avfallsbetong • Återvinn oreagerat cement
- 26. Frågor? Vi ses i vimlet! Bodil Hökfors Projektledare PhD Utvecklingsavdelningen bodil.hokfors@cementa.se 0708-80 24 41 www.cementa.se Katja Fridh Lektor, PhD Avdelningen för Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola katja.fridh@byggtek.lth.se 0703-29 47 56 www.byggnadsmaterial.lth.se
Notes de l'éditeur
- K: Tack Johan! K: Godmorgon allesammans, jag heter Katja Fridh och arbetar på Lunds Tekniska högskola B: Och jag heter Bodil Hökfors och arbetar på Cementa. Vi ombads att prata om Miljö i ett cirkulärt ekonomi perspektiv och vi skall visa att även om begreppet är nytt så är arbetsättet gammalt och beprövat för våra branscher, cement- och betongindustrin. Bland annat så ska jag prata om användningen av alternativa bränslen, så som industriella restprodukter vid cementtillverkningen som faktist är både ett sätt att återanvända energi och material. Ett sätt att tillämpa cirkulärt ekonomiskt tänk. Katja ska bl.a. prata om CO2 upptag i befintliga betongbyggnader, infrastruktur mm. Betydande mängd. K: Vad är då cirkulär ekonomi för cement och betong. Från linjära till cirkulära affärsmodeller. Effektivt användande av naturresurser.
- K:Vad är det då för cirklar vi pratar om? Jo det är såklart från framtagning av råmaterial för cementtillverkning till återanvändning av konstruktionens rivningsmaterial. K: Något som det pratas alldeles för lite om är hur lång livslängd betong har! Det är riktigt riktigt stora cirklar vi pratar om! För Pantheon denna fantastiska kyrka i betong är vi fortfarande på bruksdelen av cirkeln efter 2000 år…….låt det sjunka in lite 2000 år…..
- B: Vi skall här idag visa på några viktiga exempel på vad vi i cement- och betongindustrin gör för att minska betongens miljöbelastning. Så att ni har kunskap om och kan ta en miljödiskussion om betong! För miljöbelastningen kommer alltid att komma upp när det gäller betong och den ska vi inte ducka för, eller hur?! K: Däremot så är inte alltid alla påståenden så korrekta och/eller ofta rykta ur sitt sammanhang och det är inte alltid lätt att bemöta dem – vi vet ju att produktionen har sin miljöbelastning i början av cirkeln….det går ju inte att komma ifrån och vad gör vi då för att minska den? B: Mkt info i den här bilden, vi ska ge smakprov på cirkulärt tänkande i varje tårtbit. Visar högst upp, råmaterialutvinning, via cementtillv, betongtillv, brukarskedet, återvinning vid konstruktioners rivning.
- B: Avfallshierarkin är utgångspunkten där lyfter man fram prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet. Prioriteringsordningen innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt K: Britisk standard BS 8001 lyfter även fram förlängd livslängd som hållbarhetskriterie. Vilket ju passar oss pro-betongare ypperligt!
- Övergång från avfallshierarkin till råmaterial utvinning……
- B: Ja stora mängder naturliga råmaterial krävs för att tillverka cement. Vi måste göra det med största försiktighet och ansvar.
- Övergång från råmaterialutvinning till alternative bränslen……
- B: cementklinkertillv, mellanprodukten innan vi mal den tillsammans med gips och får cement. Höga temperaturer krävs, bränslen. 10% av råmtrlmängden ca. Alt br, avfall från andra industrigrenar, hushåll mm, plast, trä, gummidäck, lösningsmedel, Steg 3 på avfallshierarking, men bättre än så, nämligen materialåtervinning också.
- Bränslen: Alternativa bränslen. Inte bara energi
- B: Vi använder bränsleaskan som råmaterial! Energiutvninning lågt prioriterat, men vi nyttjar också bränsleaskan som råmaterial. Så den delen som inte förbränns I bränslet och ger energi ger råmaterial. Cementtillverkning kräver kalcium kisel aluminium o järn. Ovanligt, ersätter jungfrulig kalksten och sand.
- Övergång från alternative bränslen till alternative råmaterial…..
- B: Vi använder stora mängder råmaterial, som jag började med att nämna i första tårtbiten. Främst kalksten, kalcium-källa. 80% av råmaterialet. Söker med ljus o lykta efter andra kalciumbärare, hittar bla i stålindustrins restprodukter, krav på kemi och mängder.
- B; Bl.a. använder vi luftkyld masugnsslagg som alternativt råmaterial. Iställer för värsta scenariot, deponi så en källa till kalcium och kisel för cementtillverkningen. Snabbkyler man denna så kan den användas som ersättare för cement i betongtillverkning – Katja din tur.. K: så om du använder den luftkylda slaggen så ersätter den kalksten och sand, och om man snabbkyler och mal den så kan den ersätta cement i betong.
- Övergång från alternative råmaterial till betongproduktion……
- Något om FA, kalkfiller och kalcinerade leror (referera till förra årets mycket omtalade föredrag av Karen Scrivener)
- Dessa insatser påverkar betongen!! Nya modeller och mätningar behövs – vi skall ju vara säkra på att det är lika bra som tidigare
- Övergång från betongproduktion till bruksskedet……
- Vi människor har uppfunnit ett sätt att utvinna CaO ur kalksten – vi tvingar ur CO2 ur kalkstenen med hög temperatur. Sedan jobbar betongen under hela sin livstid med att ta tillbaka koldioxiden – detta kallar vi karbonatisering och den sker varesig vi vill eller ej. Okej…..men går detta upptag att beräkna? Är det verkligen något att ta hänsyn till?
- JAPP! Det som behövdes var Två riktigt envisa män – Christer Ljungkrantz och Ronny Andersson och många riktigt intresserade forskare och företag LTH, CBI, IVL, Cementa, Abetong, Swerock, Strängbetong, Betongindustri, Färdigbetong Projekt finansierat av konsortiet för svensk betongforskning
- Först måste vi ta reda på hur djupt karbonatseringen har nått. En modell utvecklats av Lars-Olof Nilsson (LTH) användes samt mätdata sammanställd av Björn Lagerblad (CBI). Karbonatiseringshastigheten beror av många olika saker som tex: Mängd cement, mängd CaO i cementet, relativa fuktigheten, mängd CO2 i luften, ytskikt, diffusions-koefficienter…. Betongmängder: Detta var knepigt…. Cementanvändningen fick bli det som definierade den byggda betongvolymen i Sverige varje år……. Industrifakta gav oss data på hur investeringen i byggsektorn fördelades till anläggning, bostader, annat? Dessa fick representeras av sju applikationer: Bro Flerbostadshus Kontor Takpannor Marksten Sprutbetong Slipers Dessa applikationer representerar vissa betongtyper (vct, cementmängder, cement sort) och omges av vissa typer av klimat (RF) Då har vi det vi behöver för att beräkna karbonatiseringsdjupen och volymerna - Då kan upptaget under tex ett specifikt år beräknas
- Summerade vi upptaget 2011 blev det 300 000 ton CO2 och det motsvarar 15% av utsläppet i Sverige under samma år Även om det blev ett betydande upptag så är ju potentialen i avfallet enormt!!!
- Övergång från bruksskedet till återvinning…..
- För om vi kan hantera vårt betongavfall på rätt sätt så kan 100% återvinnas!
- Prefabindustrin använder redan krossad betong som ballast men det är dags att skapa standarder så att inblandningen kan få vara större och för att kunna använda material som vi inte kan hela historien kring Allt cement reagerar inte i våra betongkonstruktioner – kan vi återvinna den kan vi minska på råvarouttaget jag faktiskt hela cementproduktionen…….och vi har slutit vår cirkel!
- B: Hoppas vi spridit lite ljus och givit er en inblick i hur vi ser på cirkulärt ekonomiskt tänk inom cement och betong. Relativt nytt begrepp, men ett gammalt arbetssätt inom cement- och betongbranschen. Vi är mitt i det, jobbar med många delar och kan förstås bli ändå bättre.