Etiskafonder2002

Citera gärna rapporten men ange källan!
Etiska fonder
Kategorier, metoder och finansiell utveckling
Åsa Skillius, Folksam
FÖRORD 2
SAMMANFATTNING 2
1 ETISKA FONDER OCH SRI 4
1.1 INTRODUKTION 4
1.2 BAKGRUND OCH UTVECKLING 4
1.3 DEFINITIONER OCH KATEGORIER 5
1.4 METODER FÖR URVAL 7
1.5 SVÅRIGHETER 8
1.6 BÄSTA FONDEN 11
1.7 FONDERNAS EFFEKT PÅ FÖRETAG OCH OMVÄRLD 11
1.8 STANDARDISERING ELLER MÄRKNING 12
2 SAMBANDET MELLAN FINANSIELL PRESTANDA OCH ETISK PRESTANDA 13
2.1 FYRA ANALYSMETODER 13
2.2 RESULTAT 15
3 FONDERNAS AVKASTNING 15
3.1 METOD 16
3.2 ANALYSENS RESULTAT 16
3.3 FONDERNAS INNEHAV 20
3.4 SLUTSATS 20
REFERENSER 22
BILAGA 23
FORMLER 24
GRAFER 25
DATATABELLER 27
Stockholm april 2002

Etiska fonder ÅS April 2002
2
Förord
Under tre år i rad har Naturvårdsverket givit ut rapporter på temat Miljöfonder (Naturvårdsverket
1999, 2000, 2001). Rapporternas innehåll varierar något, men går igenom ett urval av nordiska
(samt vissa internationella) miljöfonders profil, finansiella utveckling, möjliga kategoriseringar,
etc. Den tredje rapporten i serien gör en mer renodlad analys av 12 fonders riskjusterade avkast-
ning och konstaterar att de undersökta fonderna varken har högre eller lägre riskjusterad avkast-
ning än jämförelseindex. Vidare att ”miljöfondernas avkastning snarare är beroende av de en-
skilda fondförvaltarnas kompetens och förmåga att investera vid rätt tillfälle än fondernas place-
ringsinriktning och storlek.”
SNV ämnar inte fortsätta rapportserien. Folksam vill medverka till att sprida kunskap om feno-
menet miljöfonder, och har därför åtagit oss att författa en rapport över utvecklingen under 2001.
Fenomenet miljöfonder är i denna rapport utvidgat till att även omfatta fonder med sk hållbar-
hetsprofil. Potentiella innehav analyseras inte bara med miljöperspektiv utan även om t ex an-
ställningsförhållanden och företagsetik. Dessa fondtyper har i stort sett konvergerat och avhand-
las numera ofta under samma rubrik.
Sammanfattning
Socialt ansvarsfulla fonder, ”fonder som förenar investerarens finansiella syften med ett socialt
engagemang” är en företeelse med många inbördes skillnader vad gäller det sociala engage-
mangets inriktning och uttryck, och dessutom vad gäller fondernas ålder, placeringsuniversum,
och analysmetod. I volym räknat är numera 39 576 miljoner SEK placerat i 59 miljö-, ideella och
etiska fonder, vilket motsvarar 5,1 procent av det totala svenska fondsparandet. I rapporten görs
en finansiell analys av 19 utvalda fonder, vilkas sammanlagda volym (drygt 27 000 miljoner
SEK) motsvarar 3,5 procent av det totala svenska fondsparandet.
Under 36-månadersperioden 990129-020129 varierar fondernas avkastning från 12,2%, Banco
Svensk Miljöfond, och -1,1%, SEB Miljöfond. Samtliga fonder har givit bättre avkastning än
globala Financial Times World Index, och alla utom SEB Miljöfond bättre än svenska Fondför-
valtarindex. Fem fonder har presterat bättre än Alfred Berg Nordic Index.
Under 12-månadersperioden 010129-020129 har samtliga fonder givit negativ avkastning. Minst
dåliga var Folksam Global Miljöfond (-5,6%) och AP7 Premiesparfonden (-6,5%). Mest backade
LF Miljöteknik (-33,4%). 12 av de 19 fonderna presterade bättre än Fondförvaltarindex.
Från respektive fonds start fram till 020129 har fondernas överavkastning (dvs fondernas avkast-
ning minus avkastningen från en riskfri placering) varierat från 15,0% (KPA Aktiefond) ned till -
28,4% (Banco Etiska Sverige).
När det gäller fondernas innehav tycks dessa inte sensationellt skilja sig från andra fonders, utan
uppvisar särskilt när det gäller fonder med svenska och nordiska urval påfallande vanliga inne-
hav. Detta avspeglar naturligtvis verkligheten: etiska fonder kan inte uppfinna några bolag utan
måste välja från börsnoterade företag som inte varit, inte är och aldrig kommer att bli ofelbara
när det gäller etiska frågor. Men företeelsen etiska fonder gör företag och allmänhet mer vakna
för sådana frågor, och medverkar troligen till att vissa händelser förebyggs. Mervärdet när det

3
gäller etiska fonder kan på så vis sägas vara den påverkan som fonden kan utöva gentemot det
underliggande bolaget och övriga omvärlden när det gäller att uppmärksamma och hantera etiska
frågor.
Att av icke-finansiella skäl utnämna någon fond eller urvalsmetod som den bästa eller sämsta,
alternativt påbjuda standardisering av något moment, är ännu alltför tidigt. Det skulle kunna
kväva intressanta initiativ i en nisch som än så länge är i sin linda. Däremot skulle fenomenet
etiska fonder gynnas av en finare gruppindelning, som skiljer mellan:
• Avstå-fonder. Fonder där investering undviks i företag vars verksamhet strider mot spararens
uppfattning om vad som är etiskt.
• Bäst-i-klassen fonder. Investerar i företag som på något (specificerat) sätt är goda föredömen
för övriga i branschen eller gruppen.
• Ideella fonder. Donerar en del av fondens förmögenhet eller förvaltningsarvode till ett (speci-
ficerat) ideellt ändamål.
• Miljöteknik fonder. Investerar i företag vars verksamhet huvudsakligen (dvs inte som bi-
funktion) syftar till att förbättra den fysiska miljön.
Dessutom förekommer naturligtvis blandformer. Som synes baseras kategorierna på helt olika
grundvalar. Endast den individuelle spararen eller uppdragsgivaren kan avgöra vilket alternativ
som är det rätta för honom eller henne. En allmän rekommendation är att förvaltaren tydligt re-
dovisar vari det etiska momentet består, hur det skall uppfyllas, och regelbundet rapporterar re-
sultaten.

4
1 Etiska fonder och SRI
1.1 Introduktion
Investeringsfonder med teman etik och/eller miljö är ett litet, men snabbt växande, heterogent
fenomen. I volym räknat är 39 576 miljoner SEK placerat i miljö-, ideella och etiska fonder (se
tabell 9), vilket motsvarar 5,1 procent av det totala svenska fondsparandet (772 967 miljoner
SEK, Svensk fondstatistik)1. När Premiesparfonden (vilken spararna inte valt aktivt) exkluderas
blir andelen 2,6 procent.
Utvecklingen av denna typ av fonder har dominerats av Storbritannien och USA, där man nume-
ra hellre talar om Socially Responsible Investments, förkortat SRI, som ska uppfattas mindre vär-
deladdat och mer allomfattande än begreppet etiska fonder2. Organisationen UK Social Invest-
ment Forum definierar SRI på följande vis:
”investeringar som förenar investerarens finansiella syften med ett socialt engage-
mang för exempelvis social rättvisa, ekonomisk utveckling, fred eller en hälsosam
miljö” (egen översättning).
Sverige skiljer sig från de anglosaxiska länderna så till vida att miljöfonderna här har funnits
längre än etiska fonder utan miljöprofil.
1.2 Bakgrund och utveckling
Att utnyttja finansmarknaden för att kanalisera sina besparingar till, eller hålla dem borta från,
vissa ändamål är ett fenomen som kan spåras till biblisk tid. Med ett mer modernt perspektiv kan
företeelsen härledas till 1920-talet och religiösa grupper i USA, där metodister och kväkare var
först med att av övertygelse undvika aktier i ”syndig” verksamhet, med vilket avsågs tobak, al-
kohol samt spel.
Ett försök att förklara framväxten av SRI skulle kunna ta utgångspunkt i efterkrigsperioden, då
det ökande välståndet, utbildningsnivån, och internationella konflikter ledde till att en våg av
samhälleligt medvetande svepte fram, med diskussioner kring samhälleliga rättigheter, kvinnors
lika rätt, och ifrågasättande av investeringar i bl a Sydafrika, vapenindustrin och kärnkraftsener-
gi.
En annan viktig förutsättning för SRI var skiftet från individuellt till institutionellt ägande. In-
dustrins ägare var inte längre välbärgade individer, utan institutionella investerare så som pen-
sionsfonder och försäkringsbolag, med ett publikt mandat.
1 I Naturvårdsverkets senaste rapport (2001) studerades 12 nordiska miljöfonder med ett sammanlagt marknadsvär-
de på drygt 5,4 miljarder kr per 991231.
2 Socially Responsible Investing omfattar, förutom de företeelser som här omnämns, även samhällsinvesteringar.
Detta innebär små (ibland mycket små!), lån till lågränta för individer i fattiga samhällen i hem- och utlandet. Lånen
ska användas till boende, småskaligt företagande och andra lokala projekt. Låneinstitutet vinner gräsrotskontakt och,
har det visat sig, genererar en stadig inkomst. Jämför t ex Grameen Bank i Bangladesh, vars koncept nu tas upp av
andra banker, även för ändamål i Västeuropa.

5
En kritisk syn på industrin stärktes genom de miljökatastrofer som inträffade på 1970- och 1980-
talen. Händelserna nedan omnämns ofta i sammanhanget, särskilt som de i flera fall blev kost-
samma för företagens finansiella partners och på så vis fungerade som en väckarklocka för mil-
jöfrågor.
1976 Seveso, Italien. En olycka i Hoffman-La Roches fabrik sprider dödligt dioxin över ett vidsträckt område.
1979 Harrisburg, Pennsylvania USA. Härdsmälta i kärnkraftsreaktor på Three Mile Island.
1984 Bhopal, Indien. En gasläcka i en Union Carbide fabrik dödar 3 500 personer och skadar hundratusentals
andra.
1986 Bahl, Schweiz. En Sandoz fabrik läcker bekämpningsmedel och kvicksilver och dödar allt liv i floden
Rhen.
1986 Tjernobyl, fd Sovjetunionen. Härdsmälta i kärnkraftsreaktor.
1989 Alaska, USA. Oljetankern Exxon Valdez går på grund, och 38 800 ton råolja läcker ut.
Under 1980-talet ledde de europeiska statliga budgetunderskotten respektive företagens likvidi-
tetsöverskott till utvecklingen av nya finansiella instrument, och den nuvarande penningmarkna-
den. Idag får aktiemarknaden mycket uppmärksamhet i media. En färsk undersökning visar att
77 procent av alla svenskar över 18 år äger aktier (Temo och Aktiefrämjandet 2001).
När det gäller socialt ansvarsfullt fondsparande har de anglosaxiska länderna fortfarande ett för-
språng. I USA steg volymen investeringar i fonder med SR inriktning med 36 procent mellan
åren 1999 och 2001, medan investeringar i övriga fonder steg med 22 procent. Mellan 1991 och
2001 steg det totala kapitalet som förvaltas i SR fonder från 1 500 till 2 003 miljarder dollar,
vilket innebär att nära var åttonde dollar, eller 12,5%, numera är SR förvaltad. Antalet fonder
med SR inriktning i USA uppgick år 2001 till 230 procent (Social Investment Forum 2001). I
England är nu motsvarande 50 miljarder SEK investerade i ett 50-tal etiska fonder, en ökning på
27 procent på två år (vilket kan jämföras med vanliga unit trust som ökade med 10 procent sam-
ma period). Renodlade miljöfonder är en relativt ny företeelse. Uppskattningsvis finns det om-
kring 40 renodlade miljöfonder i Europa och 25 i Nordamerika.
1.3 Definitioner och kategorier
1.3.1 Vad är en ”fond”?
När man talar om en ”fond” gäller det oftast en ömsesidig investeringsfond som förvaltas av en
professionell investerare. Investeraren tar emot pengar från fondandelsägarna (som kan vara pri-
vatpersoner eller företag) och investerar dem i aktier, obligationer, eller något annat finansiellt
instrument. Fördelen för fondandelsägaren är att hon eller han själv inte behöver engagera sig i
placerandet av medlen, utan kan åtnjuta förvaltarens professionalitet. Fondförvaltaren är aktiv
och professionell i den meningen att portföljens innehåll kontinuerligt justeras i förhållande till
bolagens förändrade marknadsförutsättningar, aktiernas värdering, portföljens sammansättning i
övrigt och den allmänna marknadsbedömningen i stort.
Ömsesidiga fonder placerar oftast uteslutande i börsnoterade företag, för att den finansiella ris-
ken inte skall bli för stor. En hög risk innebär att avkastningen på ett innehav varierar mycket,
låg risk att det är relativt stabilt.

6
Vad är då en miljöfond, eller en etisk fond, eller en ideell fond?
Varken när det gäller miljöfonder eller etiska fonder finns någon allmänt vedertagen definition.
Å andra sidan har ett slags praxis utvecklats i branschen.
1.3.2 Etiska fonder
En etisk fond har kommit att gälla en fond där etiska3 bedömningar påverkar valet av investe-
ring. De vanligaste temana för dessa etiska bedömningar är tillverkning av alkohol, tobak, vapen
och kommersiell spelverksamhet. Därutöver finns en stor mängd andra etiska teman, exempelvis
erbjuder företaget EIRIS i Storbritannien bedömning av 40 olika etiska områden, med 350 un-
derteman.
1.3.3 Miljöfonder
Miljöfonderna kan uppfattas som en undergrupp till etiska fonder, där den etiska dimensionen
utgörs av miljöområdet. Miljöfonder kan indelas i tre huvudtyper:
• Miljöteknikfonder. Satsar i miljöteknik, exempelvis tillverkning av vindkraftverk, solfångare,
biobränslen, avfallshantering, filterteknik, etanoldrivna motorer etc.
• Bäst-i-klassen miljöfonder. Placerar i de företag i var industrigren som anses vara bäst enligt
uppställda miljökriterier. Dessa kriterier gäller oftast företagets organisation av sitt miljöar-
bete, dvs att företaget kan visa att de arbetar strategiskt med miljöfrågor.
• Miljöfonder med social dimension. Kombinerar ofta ett urval enligt principen bäst-i-klassen
med sociala kriterier, för att på så vis åstadkomma treenigheten ekonomi, socialt och miljö-
mässigt ansvar.
Den senare gruppen, miljöfonder med social dimension ökar i antal, medan miljöteknikfonder
blir allt färre.
1.3.4 Ideella fonder
En ideell fond är en fond som skänker delar av förvaltningsarvodet eller förmögenheten till ett
(ideellt) ändamål, t ex en forskningsfond eller en förening. Detta innebär bl a att ideella fonder
inte får delta i premiepensionsvalet (eftersom förvaltarna inte får skänka bort spararnas pen-
sionspengar).
1.3.5 Kategorisering
I Naturvårdsverkets rapportserie utnyttjas följande kategorisering:
• Hållbara fonder
• Ideella miljöfonder
3 Det kan diskuteras hur epitetet ’etisk’ skall definieras. Etik är läran om vilka handlingar som är rätt och fel. Ibland
gör man en skillnad mellan "etik" och "moral". "Moral" får då beteckna en uppsättning normer eller regler för vilka
handlingar som är rätt, medan "etik" står för den teoretiska verksamheten att undersöka grunderna för olika moraler
och försöka komma fram till vilken som är den riktiga. Att fokusera på just de områden som här omnämns har
knappast stöd av någon etisk lära. Snarare är det fråga om områden som befunnits möjliga att identifiera.

7
• Miljöteknikfonder
Denna indelning fångar inte upp skillnaderna i analysmetodik, och innebär dessutom att nästan
alla fonder hamnar i kategorin ”hållbara” (se bilagans tabell 1). Därför tillämpas i denna rapport
två kategoriseringar, dels Naturvårdsverkets ovan (i den första kategorin, hållbara fonder, ham-
nar då både bäst-i-klassen fonderna och miljöfonderna med en social dimension), dels en indel-
ning där bäst-i-klassen fonder skiljs från fonder med negativ screening (avstå-fonder, se tabell 9).
1.4 Metoder för urval
En fond kan undvika att placera i viss verksamhet, eller så kan den välja ut viss verksamhet att
placera i. Detta kallas ofta screening (på svenska ungefär filtering). Dessutom kan en fond försö-
ka påverka företagen via dialog.
1.4.1 Screening baserad på företagets affärsidé
Negativ screening innebär att fonden undviker att äga andelar i företag som ägnar sig åt miss-
haglig verksamhet. Några av de vanligaste dimensionerna är att man undviker att placera i före-
tag med inblandning i vapen-, alkohol-, tobak- och spelindustrin (se graf sidan 5).
Graf 1: Exempel på negativ screening i europeiska fonder (Bartolomeo et al 2000). Antal undersökta
fonder är 165.
Positiv screening innebär att fonden investerar i verksamhet som kan godkännas, ett exempel är
miljöteknikfonder som köper aktier i vindkraftsföretag etc.
1.4.2 Screening baserad på företagens produktionsförhållanden eller uppträdande
Istället för affärsidé kan placeringskriterier fokusera på hur produktionen går till och kan, då
screeningen är negativ, undvika företag det förekommit diskriminering (kön, ras), barn- eller
Vanliga negativa kriterier i "etiska" fonder
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Tobak
Kombinationer
Spel
Alkohol
Vapen
Miljö
Brott mot mänskliga rättigheter
Arbetsrätt
Preventivmedel och abort
Djurrätt
%

8
tvångsarbete, organisationsrätt, minimilöner, maximiarbetstider, användandet av djurtester, och
olika miljöaspekter.
Med en positiv screening gör fonden det omvända urvalet och placerar i bolag med en verksam-
het som stämmer överens med vissa kriterier. Dessa kan vara att företaget uppfyller specificerade
uppförandekoder, inte är registrerat för brott mot miljölagstiftning, har en viss andel minoriteter i
ledningen, har anslutit sig till någon företagskod (exempelvis FNs Global Conduct), publicerar
en miljöredovisning, etc.
1.4.3 Aktivt ägarskap
Istället för att undvika eller välja ut vissa typer av bolag börjar det bli vanligt bland kapitalför-
valtare att ägna sig åt aktivt ägarskap, dvs. inleda någon form av dialog med företaget ifråga för
att uppmana till de förbättringar man eftersträvar. Aktivt ägande - i en ”lätt” form (man nöjer sig
med att påtala sin åsikt) - har även börjat bli populärt bland t ex konventionella brittiska pen-
sionsfonder4. Denna hantering av etiska frågor kan kritiseras som ett sätt att slippa minska sitt
investerbara universum, men kan visa sig få större inflytande än om innehaven säljs. Ofta får ju
företagen inte veta skälen till att en kapitalförvaltare valt bort dem av ett eller annat skäl.
Att agera via årsmöten och använda sin rösträtt som aktieägare är än så länge inte så vanligt i
Sverige. I USA används metoden av olika påtryckargrupper som köper ett - oftast litet - antal
aktier och utnyttjar aktieägarmöten för att demonstrera och propagera för sin åsikt.
1.5 Svårigheter
För att bedöma om ett företag klarar de uppställda kriterierna måste man genomföra någon form
av analys. Sådan kan göras med varierande djup, allt från skrivbordsbaserade snabbgenomgång-
ar, till analyser som omfattar jordanalyser av företagens mark samt djupintervjuer med företa-
gens nyckelpersoner. Det är lätt att räkna upp svårigheter som uppkommer.
1.5.1 Gränsdragningar
Ett av problemen är frågan om var man sätter gränserna för företagets verksamhet: vid företags-
grindarna? Ingår delägda dotterbolag? Eller underleverantörernas verksamhet? Om ett företag
har ”outsourcat” i stort sett hela sin produktion, och de anställda endast är kontorspersonal, inne-
bär det att företaget är etiskt oantastligt?
Ofta tvingas fondförvaltare att sätta gränser i procent för hur stor del av företagens intäkter som
kan tillåtas komma från en viss verksamhet, t ex högst 10 procent från försäljning av alkohol. Ju
lägre gränser, desto mer alert måste förvaltaren vara på företagets försäljning och köp av olika
industrigrenar.
4 En studie av den brittiska lagstiftningen om att brittiska pensionsfonder skall uppge sina etiska riktlinjer visade att
96% av pensionsfonderna hade etiska principer, men att dessa var ytterligt vagt formulerade och i de flesta fallen
helt enkelt fastställde att pensionsfonden skulle vara en aktiv ägare (Guptara 2001, i Environmental Finance). En
annan studie visar att det är mycket ovanligt att brittiska pensionsfonder kontrollerar effekten av sitt aktiva ägarskap,
t ex huruvida ett företag åtgärdar missförhållanden efter påpekanden (Ethical Performance).

9
1.5.2 Miljöskadlig verksamhet?
Ambitionen ” att undvika placeringar i miljöförstörande verksamhet” har varit en vanlig fras i
förvaltares etiska regler, och formuleringar av typen ”att främja miljögoda företag” förekommer
fortfarande. Dessa föreskrifter har troligen tillkommit i uppfattningen att miljölagstiftningen för-
hindrar miljöförstöring. Dvs. för att undvika miljöförstörande företag är det bara att kontrollera
vilka företag som blivit fällda för miljöbrott. Men systemet med miljökoncessioner (som utfärdar
tillstånd för s.k. miljöfarlig verksamhet) är snarast ett administrativt system. Huruvida det upp-
dagas om ett företag respekterar de ålagda begränsningarna är beroende av lokala ambitioner och
resurser. Att påstå att svensk, eller någon annan stats, miljölagstiftning förhindrar miljöförstöring
eller miljöskadlig verksamhet är därför tveksamt. Å andra sidan har miljölagstiftningen införlivat
principer som utbytesprincipen (dvs. att man inte får använda kemikalier eller produkter där ett
mindre miljöskadligt alternativ existerar) och principen om att förorenaren betalar. Dessa prin-
ciper har dock visat sig vara svåra att utnyttja juridiskt.
De facto påverkar all industriell verksamhet naturmiljön. Denna artificiella påverkan är per defi-
nition skadlig eftersom de yttre förutsättningarna förändras kraftigare och snabbare att än vad de
levande organismerna förmår anpassa sig till. I början av produktionsledet är miljöpåverkan ofta
geografiskt omfattande och synlig, t ex i basnäringar som gruvdrift eller energiproduktion. Dessa
industrigrenar har sedan länge varit utsatta för kontroll respektive kritik från myndigheter och
miljöorganisationer, och kan ofta visa upp väl utvecklade (och kostsamma) miljöprogram. Läng-
re upp i förädlingskedjan är miljöpåverkan mindre uppenbar, trots att dessa industrigrenar är
beroende av de produkter - och därmed den miljöpåverkan - som basnäringen tillhandahåller.
Dessutom kan miljöprogrammen i de för miljökritik utsatta branscherna även sägas fungera som
alibi för - måhända felaktiga - affärsidéer. Dessa verksamheter blir därmed svårare att ifrågasätta.
På så vis har alla industrisektorer, all produktion (och därmed all konsumtion), en del i miljöför-
störelsen. Det är alltså inte möjligt att undvika miljöförstörande företag. Troligen är det denna
insikt som givit upphov till fondkategorin ”bäst-i-klassen”.
1.5.3 Jämförelser
Analyser för att fastställa vilket eller vilka företag som är bäst-i-klassen är underställda proble-
met att klassen, eller snarare branschen, kan vara mycket heterogen. Oftast utnyttjas en finansiell
branschindelning, som trots regelbunden revidering ändå kan klumpa ihop vitt skilda verksam-
heter. Ett exempel från den svenska börsen är branschen verkstadsindustri, som rymmer så skilda
företag som Electrolux och Assa Abloy.
1.5.4 Aktivt ägande vs Finansiell kultur
I diskussioner om investeringar och socialt ansvar upprepas ofta fondförvaltarens ”ursprungliga”
ansvar, som hävdas vara att maximera vinsten för andelsägarna, varken mer eller mindre. Tradi-
tionellt anses att man inte kan göra detta om man inte får sprida riskerna på alla industrisektorer
och regioner. På så vis kan screenade fonder sägas stå i strid mot förvaltaransvaret. Å andra si-
dan finns viss verksamhet som säkerligen skulle kunna ge stora vinster, åtminstone på kort sikt.
En sådan verksamhet är droghandel. Det finns alltså gränser för vinstmaximeringen.

10
Fondförvaltarens roll har traditionellt även varit den externes, dvs. någon som inte tar del i det
operativa ansvaret för ett företag. Förvaltarens kompetens är att utifrån bedöma vid ett givet till-
fälle ”är det här företaget bra nog att ingå i min portfölj?”. Förvaltaren vill kunna köpa och sälja
innehav utan att vara bunden av ett operativt ansvar, snabbt och utan sentimentalitet. Detta kallas
ofta att ”rösta med fötterna”. Detta passar inte ihop med de nya kraven på inblandning, och är en
viktig förklaring till branschens ovilja att agera.
1.5.5 Informationstillgång
Tillgång till information om företag är ofta ett problem, liksom informationens tillförlitlighet. De
etiska frågorna är naturligtvis känsliga, och är situationen negativ kan man knappast vänta sig att
företaget frivilligt informerar om detta. I Västeuropa och USA finns informationsbyråer som
tillhandahåller miljö- och etikprofiler över stora företag, och vars tjänster man kan abonnera på5.
För verksamhet i övriga länder är informationsbristen besvärande. En studie av amerikanska fö-
retag avslöjar att så många som 75 procent inte lämnar någon information alls om miljö- och
sociala förhållande i anläggningar utanför USAs gränser (IRRC 1999). Ofta har informationsby-
råerna därför kopplat till sig gräsrotsorganisationer för mänskliga rättigheter eller miljö som kan
signalera om lokala skandaler i utvecklingsländer.
Ett mycket vanligt sätt att samla in information om miljöförhållanden och företag är användandet
av enkäter, eller frågeformulär. Under 1990-talet har floden av enkäter med miljöbaserade frågor
som strömmar in till företagen blivit allt stridare. Många företag ser sig nödgade att avstå från att
besvara mer än ett par enkäter som bedöms vara av stor betydelse. Enkäter från finansiella sek-
torn hör ofta till denna kategori.
1.5.6 Vad är dåligt och vad är bra?
Så vad, eller vilken nivå, är acceptabel: är fyra fall av diskriminering acceptabelt? Är fyra pro-
cent under branschens medelvärde dåligt? För att bli godkänd, krävs fullständig garanti av före-
taget att ingen rasdiskriminering förekommer, eller t o m har förekommit tio år tillbaka i tiden
(ofta kan ju en rejäl skandal leda till att ett företag skärper sig)? Krävs kanske därutöver att före-
taget aktivt arbetar mot diskriminering även utanför företaget, genom att stödja en ideell före-
ning? Här kan man rätt och slätt konstatera att åsikterna, och därmed tillämpningen, går isär.
1.5.7 Index
Att samla in information och utvärdera etisk prestanda är tidskrävande och dyrt. Ett enkelt sätt
att skapa ett etiskt fondalternativ kan vara att skapa en indexfond6. Etiska index är emellertid inte
vanliga, utan startas oftast av etiska kapitalförvaltare eller deras konsulter för att skapa ett mer
”rättvist” benchmark för jämförelse av den egna fondens finansiella utveckling. Få index har
5 T ex Investor Responsibility Research Centre IRRC http://www.irrc.org, Council on Economic Priorities CEP
http://www.cepnyc.org/ (listar t ex “Top Performing Companies”), Ethical Investor Research Service EIRIS
http://www.eiris.org.
6 En indexfond innehåller samma företag och i samma proportioner som ett vedertaget index, exempelvis Standard
& Poor’s 500, Dow Jones Industrial Average och FTSE 100. Detta gör analysen billigare, och förvaltningsavgiften
för indexfonder brukar i allmänhet vara lägre än för ”vanliga” aktiefonder.

11
funnits så länge att finansiella jämförelser är tillgängliga. Exempel på sådana index är Dow Jones
Sustainability Group Index, KLD Social Index, och FTSE4Good Indices.
1.6 Bästa fonden
Vilken fond, eller urvalsmetod, är då den bästa? Ofta är fondernas icke-finansiella ambitioner
inte särskilt tydliga. Att utnämna en fond som den bästa vore därför lika subjektivt som fonder-
nas urvalskriterier ibland kan tyckas vara. Den ”bästa” fonden är naturligtvis den som bäst upp-
fyller fondandelsägarens förhoppningar, de finansiella såväl som de icke-finansiella.
1.6.1 Andelsägarna
Varför är då individer intresserade av att investera eller spara grönt eller etiskt? Fyra grupper kan
skönjas (Skillius 1998):
• Individer som undviker att investera i ”oetiska” företag av princip. Man vill inte att ens
pengar ska ha koppling till oönskad verksamhet.
• Individer som vill undvika att investera i företag med framtida kostnader för svag etisk pres-
tanda, t ex ett framtida saneringsansvar eller en stämning pga. könsdiskriminering.
• Individer som ser företag med en viss etik (t ex inom miljösektorn) som tillväxtföretag.
• Individer som ser sparande i etiska fonder som ett sätt att förmå företag att förbättra sin etis-
ka prestanda.
Sparare i den första kategorin, som troligen är störst, kan rekommenderas att söka sig till den
typen av fond där vissa branscher eller företag helt undviks. Sparare i de andra och tredje katego-
rierna bör snarare välja fonder av ”bäst i klassen” typen, innehållande företag som identifierat
och aktivt hanterar eventuella framtida kostnader och marknadsmöjligheter baserade på etik och
miljö. Den sista kategorin av sparare kan välja fonder med ett aktivt ägande. Men även den ge-
nomlysning av företag som ligger till grund för ett ”bäst i klassen”- urval kan innebära en påver-
kan till det bättre.
1.7 Fondernas effekt på företag och omvärld
Har då etiska fonder någon effekt på företagen, eller omvärlden som helhet? Svaret kan inte bli
entydigt. Fonderna agerar på sekundärmarknaden, och de pengar som investeras i fonder går inte
till företagen vars aktier köps eller säljs (såvida det inte är fråga om en nyemission) utan till de
aktieägare man köper av. Fyra möjliga indirekta effekter diskuteras:
• Aktiekursen hos ”goda” företag höjs pga etikfondernas efterfrågan, och sänks hos ”onda”
företag. Detta är dock tveksamt, eftersom volymen socialt ansvarfulla fonder är så liten, och
urvalet sker enligt olika premisser. Effekten kan bli större i och med utnyttjandet av index
eller gemensamma kriterier.
• Uppmuntran. Det är positivt för företaget att vara utvalt till en fond. Styrelse, ledning, de
anställda, samt inte minst miljöansvariga, motiveras att fortsätta med det som gjorde att fö-
retaget valdes ut.
• Ökad uppmärksamhet kring företaget och dess produkter och/eller tjänster, vilket kan leda till
ökad försäljning.

12
• Företaget kan få bättre villkor hos långivare.
Ingen av dessa möjliga effekter har hittills kunnat bevisas i finansiella termer (se avsnitt 2), men
kan ändå vara relevanta. Flera företag (varav försäkringsjätten Allianz är det största) använder de
frågeformulär som ”hållbarhetsindexen” använder som en mall på vad företaget skall uppnå i sin
strävan efter att bli ”hållbara”. Måhända ett pragmatiskt arbetssätt eftersom buden om vad håll-
bart företagande innebär är många och ordrika men substansfattiga.
1.8 Standardisering eller märkning
Ett problem - eller kanske snarare ett intressant moment - när det gäller både etiska och miljö-
fonder är att begreppen får olika människor att föreställa sig olika saker - vad som är "etiskt rik-
tigt" för en person är det kanske inte för nästa. Vad ska få kallas etiskt? Vilka krav skall t ex en
miljöfond uppfylla? För att göra det enklare för konsumenterna har det från en del håll hörs rös-
ter om standardisering, omfattande någon typ av märkning, på områdena etiska eller miljöfonder.
En förstudie på området utarbetades av Naturekonomihuset och SIS Miljömärkning (2000)7. Det
avslutande förslaget tar sikte dels på den analys som föregår investering, dels på förvaltarens
relationer med såväl bolaget som andelsägarna. Det är svårt att se att någon av de 19 fonder som
analyseras i denna rapport inte skulle uppfylla de föreslagna kriterierna, vilket skulle innebära att
frågan om ett fondbolag med en miljöfond investerar i en Svanmärkning beror på fondbolagets
vilja att betala. Förslaget stoppades senare i Nordiska Rådet pga tveksamhet från den danska
representationen.
I en rapport från IVL (Carlsson Reich et al, 2001) konstateras en stor bredd i de etiska fondernas
urvalsanalyser, ”från handpåläggning till stora beslutsteoretiska modeller”. Men, fastställer IVL,
eftersom målen för analys är olika är det också rimligt att analysen ser olika ut. Slutsatsen (som
inte är alltför svår att instämma i) är dock att även om analyserna ofrånkomligen innehåller intu-
itiva och informella moment skall analysen vara analytisk, formaliserad och transparent.
1.8.1 Rekommendation
Trots stora skillnaderna mellan fonderna hamnar de av slentrian ofta i samma kategori, den
”etiska”. Troligen hade tilltron till dessa fonder ökat om en ny indelning tillämpades, t ex:
• Avstå-fonder: Investering undviks i företag vars verksamhet strider mot spararens uppfatt-
ning om vad som är etiskt.
• Bäst-i-klassen fonder. Investerar i företag som på något (specificerat) sätt är goda föredömen
för övriga i branschen.
• Ideella fonder. Donerar en del av fondens förmögenhet eller förvaltningsarvode till ett ideellt
ändamål.
• Miljöteknik fonder. Investerar i företag vars verksamhet huvudsakligen (dvs inte som bi-
funktion) syftar till att förbättra den fysiska miljön.
7 Svanen är Nordiska Rådets miljömärkningssystem. I Sverige administreras systemet kommersiellt av SIS Miljö-
märkning.

13
Vissa fonder passar in i flera av dessa kategorier, men har oftast ett huvudspår. Ytterligare en
kategori är möjlig, nämligen ”påverkan-fonder”, bestående av fonder som sitt etiska moment
ägnar sig åt ägarstyrning.
Ett obligatoriskt element som vi gärna vill se diskuterat är att förvaltaren tydligt redovisar sina
avsikter och ståndpunkter. Därefter är det sedan upp till investeraren/spararen att avgöra om man
instämmer eller ej. Detta innebär att vilket spår man än beslutar sig för att följa ska man redovi-
sa:
• Ambitioner och ståndpunkter - varför anser man att initiativet är etiskt?
• Med vilka metoder dessa ambitioner skall uppfyllas?
• Förvaltaren bör också lämna årlig information om initiativets prestanda inom det valda temat,
precis som man lämnar information om den finansiella utvecklingen (och vidtar åtgärder om
det verkliga utfallet är långt ifrån det tänkta).
2 Sambandet mellan finansiell prestanda och etisk prestanda
Det hävdas ibland att god hantering av etiska frågor i ett företag leder till ökad lönsamhet. Men
finns något bevis? Metoderna för att analysera en eventuell koppling mellan en etikrelaterad- och
finansiell prestanda kan indelas i fyra kategorier (Skillius 2002).
2.1 Fyra analysmetoder
2.1.1 Aktievärde efter speciell händelse
Denna typ av studie jämför den finansiella utvecklingen av en aktie efter publicerandet av ett
företags etiska eller miljöprestanda. Flera sådana studier har gjorts baserade på den offentliga
databas som amerikanska Environmental Protection Agency handhar, Toxic Release Inventory
(TRI). Ett sådant exempel är en studie som baserad på TRI data och artiklar visade att ju högre
siffrorna (om utsläpp till luft, eller avfallsexporter) i ett företags TRI rapport var, desto troligare
var det att journalister skulle skriva om företagets miljöprestanda. Aktieägarna i dessa företag
kunde notera en statistiskt signifikant nedgång i avkastningen efter den första publiceringen av
information (Hamilton 1995).
2.1.2 Jämförelser av portföljutveckling
I portföljjämförelser jämförs screenade (eller filtrerade, eller rensade, dvs från innehav i företag
med misshaglig verksamhet) med oscreenade portföljer. Metoden är svår att utvärdera eftersom
även små förändringar i urvalstekniken har stora effekter på resultaten. Ett otal studier av den här
typen har gjorts, och ett exempel är en amerikansk studie (Social Investment Forum 1998) som
fann att majoriteten av 183 analyserade SR-fonder gick bättre än sina icke-SR motsvarigheter i
såväl tre, fem som tioårsjämförelserna. Liknande resultat fann Repetto (1996).

14
I en studie av brittiska EIRIS (Havemann & Webster 1999) testas fem fiktiva index, eller urval,
baserade på FTSE All-Share Index. Indexen är närmare beskrivna i bilagan (sid 22).
EIRIS urval
Andel av företagen i FTSE All-
Share Index, % marknadsvärde
Annualiserad avkastning
i relation till
FTSE All-Share Index, %
The charities avoidance 56 0.08
The environmental damage avoidance 54 1.61
The responders 74 0.53
The ethical balanced 47 0.34
The environmental management 57 -0.61
Under den studerade perioden december 1990 till maj 1999 presterade tre av de fem indexen
bättre än och ett lika bra som FTSE. Endast ett av indexen underpresterade.
Ett problem med studier som använder sig av liknande backtrack-metoder är att den variabel på
vilken urvalet skedde kanske inte gällde under hela den studerade perioden.
Det är också ganska vanligt (gäller dock inte studierna ovan) att förvaltare av screenade portföl-
jer tar in en korg av värdepapper som ersätter den uteslutna branschen eller företag, för att på så
vis försöka kopiera den uteslutna branschens/bolagets finansiella utveckling. På så vis kan det bli
än svårare att se vad screening får för finansiell effekt.
Den svenska fondstudie som utfördes på uppdrag av Naturvårdsverket (2001) drar slutsatsen att
den som väljer att investera i miljöfonder inte riskerar att göra ekonomiska uppoffringar i form
av lägre riskjusterad avkastning. Å andra sidan konstaterar studien att flera av de studerade mil-
jöfonderna inte skiljer sig nämnvärt från andra fonder.
2.1.3 Regressionsanalys
Regressionsstudier analyserar den statistiska korrelationen mellan miljö- och finansiell prestanda
genom att använda kvantifierade mått på utvalda företags miljöprestanda, och försöker finna en
korrelation med den finansiella prestandan för ett större universum av företag över tiden. Dessa
studier använder skilda metoder. I en studie från 1998 jämförs den finansiella utvecklingen av 50
brittiska företag, utvalda för sin miljömässiga profil, med mindre miljöutvecklade företag under
en femårsperiod. Jämförelser gjordes både med medelvärdet för den ”icke-gröna” företagsgrup-
pen, och med de bästa företagen i den icke-gröna gruppen. Slutsatsen var att 69 procent av de
utvalda miljöprofilerade företagen hade en bättre finansiell utveckling än medeltalet av de icke-
gröna, medan siffran sjönk till 46 procent när man jämförde med de bästa företagen (Edwards
1998).
Denna typ av studier är naturligtvis begränsad till tillgängliga databaser. Av detta skäl har många
studier gjorts på grundval av amerikanska USEPA Toxic Release Inventory.
En sådan studie gav ett intressant resultat (Naimon 1998). Amerikanska och svenska företag
inom medicinsk teknik som analyserades under fem till åtta år visade på en positiv korrelation
mellan aktievärde och antal kemikaliespill (som är en av de parameter som USEPA samlar in-
formation kring). Dvs. ju fler spillincidenter, desto bättre för aktieägarna!

15
En färsk svensk uppsats av svenska företags aktiekurser mellan 1995 och 2001 hävdar att oetiska
handlingar begångna av företag noterade på Stockholmsbörsen resulterar i att aktiekursen faller
med ett genomsnitt på 5,6 procent (Fernström & Eriksson 2002).
En studie med längre tidsperspektiv analyserar effekterna av bojkotten mot sydafrikanska företag
åren 1984-1988. Trots att 16 stora amerikanska pensionsfonder gjorde sig av med innehav som
hade starka kopplingar till Sydafrika påverkades varken de utsålda innehavens aktiepris, eller
den sydafrikanska finansmarknaden. Den minskade efterfrågan på sålda aktierna verkade ha
neutraliserats av en ökad efterfrågan från andra, mindre samvetsgranna investerare (Teoh et al
1999).
2.1.4 Miljövariabler som komplement
Vad kan en analys av ett företags etiska prestanda tillföra som vi inte redan vet? Det finns få
studier som passar i denna kategori. En ofta citerad är titulerad “Does Improving a Firm’s Envi-
ronmental Management System and Environmental Performance Result in a Higher Stock Pri-
ce?” (Feldman et al, 1996). Emellertid föreslår artikeln bara att volatiliteten (dvs svängningarna
i aktievärdet) hos ett visst företags aktie minskar när information om företagets miljöprestanda
finns tillgänglig, jämfört med situationen när sådan information inte finns tillgänglig. Studien
kontrollerade inte kovariation med andra eventuella dimensioner, så som tillgängligheten av
icke-miljö relaterad information.
2.2 Resultat
Gemensamt för dessa olika typer av studier är att resultaten varierar beroende på vilken prestan-
dafaktor som väljs, samt på vilken tidsperiod som studeras. Det är inte säkert, utan snarare osan-
nolikt, att en ny affärsstrategi som innebär större etiskt ansvarstagande får en omedelbar effekt
på aktievärdet. Ännu finns heller inga standardindikatorer för etisk eller miljöprestanda. Det är
dessutom mycket svårt att särskilja en etisk dimension från andra dimensioner som påverkar ak-
tievärdet. Det kan ju t ex hända att det fanns någon annan företeelse i den ”gröna” företagsgrup-
pen i exemplet under 2.1.3 som inte mättes. En förklaring är att dessa företag hade så pass god
ekonomi att de kunde hålla sig med en miljöstab och profilera sig på miljöfrågor.
3 Fondernas avkastning
Efter modell i Naturvårdsverkets senaste rapport (2001) analyseras i detta stycke risk och av-
kastning för 19 utvalda fonder relativt jämförelseindex från och med fondernas respektive start-
datum till 020129. Dessutom för de senaste 12- och 36-månadersperioderna. Till skillnad från
Naturvårdsverkets rapporter används i denna rapport annualiserade värden, dvs geometriska me-
delvärden, vilket gör analysen mindre känslig för enstaka avvikande värden.

16
3.1 Metod
3.1.1 Urval
I bilagans tabell 1 listas de 19 fonder som analyseras i denna rapport. Fonderna erbjuds den
svenska marknaden och har samtliga en miljö- eller etisk profil. Deras ålder varierar från drygt
13 år till 1 år. Utelämnade från analys är fonder vilka som sin etiska profil enbart har en ideell
komponent, eftersom dessa fonder i sina placeringsurval inte skiljer sig från icke-etiskt profilera-
de fonder. Det totala antalet etiskt profilerade fonder är 59 till antalet och återfinns i bilagans
tabell 9. De tre jämförelseindex som valts är desamma som utnyttjas i Naturvårdsverkets senaste
rapport. I många fall är dessa inte de index som förvaltarna själva använder som jämförelsein-
dex.
3.1.2 Riskjusterad avkastning
På grundval av dagliga noteringar från SIX framräknades fondernas respektive medelavkastning,
standardavvikelser samt avkastningens lägsta och högsta värde från startdatum. Tabeller och
formler återfinns i bilagan. Som jämförelse presenteras motsvarande mått (baserade på samma
tidsperiod) för svenska Fondförvaltarindex (de svenska fondbolagens index där ingen aktie väger
mer än 10 procent), Financial Times World Index för globala fonder, samt Alfred Bergs Nordic
Index i de fall fonden investerar i nordiska företag. I tabell 9 presenteras samtliga SR fonder som
erbjuds den svenska marknaden, med uppgifter om volym, kategoritillhörighet, eventuell ideell
komponent och totalkostnadsandel, TKA8.
Som mått på riskjusterad avkastning används Sharpekvoter. Sharpekvoten ställer fondens ge-
nomsnittliga avkastning i relation till dess risk (eller volatilitet, i detta fallet standardavvikelse).
Även Treynorkvoter kan användas som mått på riskjusterad avkastning. Treynorkvoter sätter
istället fondens genomsnittliga avkastning i relation till dess betavärde (eller marknadsrisk), dvs
hur fonden varierar i förhållande till ett jämförelseindex. Valet av jämförelseindex blir av stor
vikt, och få fonder kan jämföras med de ”standardindex” som här utnyttjats för Sharpekvot.
Många fonder använder också komposit av index som jämförelse, dvs kombinationer av 2-3 oli-
ka index. Därför presenteras inga Treynorkvoter i denna rapport. Formler återfinns i bilagan.
3.2 Analysens resultat
3.2.1 Senaste 36-månaders perioden
De 36 senaste månaderna har givit följande annualiserade avkastning (geometriskt medelvärde),
med den högst avkastande fonden först (bilagans tabell 7). Som jämförelse presenteras även av-
kastning för indexen samt en riskfri placering (3-månaders statsskuldsväxel). Det bör erinras om
att avkastning inte uppnås utan risk (risk i dessa sammanhang är detsamma som volatilitet, dvs
hur mycket avkastningen varierar uppåt och nedåt. Om avkastningen varierar mycket talar man
om hög volatilitet eller risk, och tvärtom. Enligt ekonomiskt teori bör en hög risk belönas med en
högre avkastning jämfört med en fond med låg volatilitet, eller risk). Därför presenteras nedan
8 TKA= Totalkostnaden i fonden uttryckt i procent av den genomsnittliga fondförmögenheten. Totalkostnaden be-
står av förvaltningskostnader, räntekostnader och transaktionskostnader (till exempel courtage, skatter och eventu-
ella övriga kostnader).

17
fondernas annualiserade Sharpekvot (Sharpekvoten ställer fondens genomsnittliga avkastning i
relation till dess risk, formel sid. 23).
990129-020129
Fond / Index
Avkastning
36 mån
Sharpe
36 mån
Banco Svensk Miljöfond 12.2 0.37
UBS Ecoperformance 8.4 0.23
SEB Östersjö 7.3 0.15
Robur Miljöfond 6.0 0.11
SPP/Storebrand Miljö 5.8 0.10
Alfred Bergs Nordic Index 5.6 0.07
Robur Talenten 4.7 0.05
Banco Etiska Global 4.5 0.04
Carlson Världsnaturfonden 4.4 0.03
Statsskuldsväxel 3 mån 3.7 0.0
SalusA. Ö. Nordisk Miljöfond 3.6 -0.01
Banco Ideella Miljöfond 3.4 -0.01
LF Miljöteknik 2.9 -0.04
Fondförvaltarindex 1.3 -0.11
SEB Miljöfond -1.1 -0.25
Financial Times World Index -7.7 -0.74
NB: Vi manar till stor försiktighet och avråder från övertolkningar av de fall där framräknade Sharpekvoter blir
negativa. När så sker undviker man ofta att presentera värdet.
Graferna (bilagan, sidan 25) illustrerar hur avkastningen varierar i förhållande till risken (avkast-
ningens standardavvikelse). Om två fonder uppnått samma avkastning, dvs deras symboler har
samma position i längdled, men där den ena har högre risk, dvs dess symbol ligger högre upp i
grafen, är ur finansiell synvinkel fonden med den lägre positionen det bättre valet. På så vis bör
valet bli grafens nummer 8 (SalusAnsvar Öhman Nordisk Miljöfond) snarare än nummer 2
(Banco Ideella Miljöfond), eftersom dessa fonders avkastning varit nästan den samma, men ris-
ken högre i den senare fonden.
3.2.2 Senaste 12-månaders perioden
Samma analys för de 12 senaste månaderna (bilagans tabell 5) ger följande resultat:
010129-020129
Fond / Index
Avkastning 12 mån Sharpe 12 mån
Folksam Globala Miljöfond -5.6 -0.48
AP7 Premiesparfonden -6.5 -0.58
Banco Svensk Miljöfond -10.8 -0.57
SPP Aktieindexfond Global Etisk -11.4 -0.92
KPA Aktiefond -13.7 -0.79
UBS Ecoperformance -14.4 -0.81
Salus A. Etisk Index Europa -15.9 -1.01
SPP/Storebrand Miljö -17.3 -1.06
SalusA. Ö. Nordisk Miljöfond -20.1 -1.06

18
Alfred Bergs Nordic Index -21.0 -0.88
SEB Östersjö -21.6 -1.01
Etix 50 -21.8 -0.66
Fondförvaltarindex -21.8 -0.97
Financial Times World Index -22.1 -1.47
Banco Ideella Miljöfond -22.4 -0.87
Carlson Världsnaturfonden -22.6 -0.94
Banco Etiska Global -22.8 -1.39
Banco Etiska Sverige -23.0 -0.83
Robur Miljöfond -24.5 -1.21
Robur Talenten -25.9 -1.26
LF Miljöteknik -33.4 -1.60
Under denna period har Folksam Global Miljöfond och AP7 Premiesparfonden givit bäst, eller
snarare minst dåligt, resultat, mätt såväl i avkastning som riskfri avkastning (Sharpekvoter).
Sämst har LF Miljöteknik presterat.
3.2.3 Från respektive startdatum
I bilagans tabell 2 redovisas fondernas genomsnittliga dagsavkastning räknat från respektive
fonds startdatum. Som nämnts varierar fondernas löptider, och tabellen bör främst utnyttjas för
jämförelser mellan fond och index under samma tidsperiod. Som tidigare noterats (Naturvårds-
verket 2001) kan dock noteras att den genomsnittliga dagliga avkastningen varierar, från topp-
noteringen KPA Aktiefond med 0,08% per dag, följt av Carlson Världsnaturfonden med 0,075%
per dag, till bottennoteringen Banco Etiska Sverige med - 0,092% per dag.
Högsta standardavvikelse har Etix 50 med 0,0208, dock inte dramatiskt högre än standardavvi-
kelsen för Alfred Berg Nordic Index under samma period (0,0185). Lägst standardavvikelse har
SEB Miljöfond 0,0103, tätt följd av SPP Aktieindexfond Global Etisk och LF Miljöteknik (båda
0,01073).
På dagsbasis varierar fondernas Sharpekvoter från högsta 0,070 för Banco Ideella Miljöfond till
Banco Etiska Sverige med -0,047. Men varken topp- eller bottennoteringen skiljer sig väsentligt
från t ex Fondförvaltarindex, som under de aktuella perioderna överträffar Banco Ideella Miljö-
fond, respektive är ännu lägre är Banco Etiska Sverige.
I bilagans tabell 3 redovisas den annualiserade avkastningen sedan respektive fonds start, och
jämförs med den annualiserade avkastningen från tre olika index för samma tidsperioder. I listan
nedan presenteras resultaten i storleksordning. Högst annualiserad avkastning, även i relation
med jämförelseindex, har KPA Aktiefond (18,8% där FT World Index givit -7,0), och Carlson
Världsnaturfonden (18,8% mot Fondförvaltarindex 15,1). Sämst utveckling har SalusAnsvar
Öhman Etisk Index Europa (0,5%, vilket ändå är klart bättre än Financial Times World Index -
13,4), samt Robur Talenten (2,4% där Alfred Bergs Nordic Index gått 7,1).
Relevanta jämförelseindex är av stor vikt, och det bör återigen påminnas om att de tre jämförel-
seindexen som här nyttjats ofta inte stämmer överens med de jämförelseindex som förvaltarna
själva valt. I denna jämförelse tycks de nordiska eller svenska fonderna missgynnas av det nor-

19
diska indexets starka utveckling, precis som de globala fonderna gynnas av svaga FT World In-
dex. Tabellen nedan listar fonderna med den fond som gått bäst i förhållande till närmsta jämfö-
relseindex (Fondförvaltarindex FFI för fonder med svenskt urval, Alfred Bergs Nordic Index
ABNI för nordiska och FT World Index FTWI för globala och europeiska fonder), först.
Från resp. start t o m 020129
Fond
Annualiserad
avkastning
fond, %
Annualiserad
avkastning in-
dex, %
Differens
fond - 1:a index
Annualiserad
avkastning
statsskuldsväxel
KPA Aktiefond 18.8 -7.0 FTWI 25.8 3.8
Folksam Global Miljöfond -6.4 -21.9 FTWI 15.5 4.0
SPP/ Storebrand Miljö 14.8 0.8 FTWI 14.0 4.0
SalusAnsvar Ö. Etisk Index Europa 0.5 -13.4 FTWI 13.9 4.0
AP7 Premiesparsfonden -9.8 -22 FTWI 12.2 4.1
Banco Ideella Miljöfond 13.7 2.9 FTWI 10.8 7.8
Banco Etiska Global 2.7 -7.9 FTWI 10.6 3.7
SPP Aktieindexfond Global Etisk -7.8 -17.9 FTWI 10.1 4.1
UBS Ecoperformance 8.2 -1.6 FTWI 9.8 3.9
Carlson Världsnaturfonden 18.8 15.1 FFI 3.7 7.8
Banco Svensk Miljöfond 14.9 12.4 FFI 2.5 5.2
SEB Östersjöfond 9.1 6.6 ABNI 2.5 3.7
LF Miljöteknik 6.0 4.9 ABNI 1.1 7.2
SEB Miljöfond 5.0 4.2 FTWI 0.8 5.2
SalusAnsvar Ö. Nordisk Miljöfond 4.4 4.5 ABNI -0.1 3.7
Etix 50 -21.8 -21.5 FFI -0.3 4.1
Robur Miljöfond 11.9 13.6 ABNI -1.7 4.2
Banco Etiska Sverige -24.4 -21.4 FFI -3.0 4.0
Robur Talenten 2.4 7.1 ABNI -4.7 3.9
Nedan presenteras fondernas Sharpekvoter, tillsammans med Sharpekvoter för index under
samma perioder.
Från resp. start t o m 020129
Fond
Sharpe fond Sharpe FFI Sharpe FTWI Sharpe ABNI
KPA Aktiefond 0.63 -0.12 -0.70 0.08
Carlson Världsnaturfonden 0.59 0.39 -0.29 0.08
SPP/ Storebrand Miljö 0.57 0.14 -0.21 0.30
Banco Svensk Miljöfond 0.51 0.37 -0.07 0.34
Robur Miljöfond 0.41 0.33 -0.12 0.39
Banco Ideella Miljöfond 0.29 0.39 -0.38 -0.02
SEB Östersjöfond 0.22 -0.09 -0.72 0.10
UBS Ecoperformance 0.22 -0.12 -0.36 0.10
SalusAnsvar Ö. Nordisk Miljöfond 0.04 -0.16 -0.74 0.03
SEB Miljöfond -0.01 0.52 -0.08 0.32
Banco Etiska Global -0.05 -0.15 -0.76 0.04
LF Miljöteknik -0.07 0.42 -0.18 0.23
Robur Talenten -0.07 -0.08 -0.34 0.12
SalusAnsvar Ö. Etisk Index Europa -0.19 -0.42 -1.07 -0.18
Folksam Global Miljöfond -0.51 -1.05 -1.56 -0.87
SPP Aktieindexfond Global Etisk -0.70 -0.98 -1.34 -0.89
AP7 Premiesparsfonden -0.75 -1.00 -1.49 -0.95
Etix 50 -0.78 -0.97 -1.47 -0.95

20
Banco Etiska Sverige -0.92 -1.02 -1.53 -0.83
Vi manar till stor försiktighet och avråder från övertolkningar av de fall där framräknade Shar-
pekvoter blir negativa. Dock kan några enkla konklusioner göras: med undantag för Banco Ide-
ella Miljöfond och LF Miljöteknik har samtliga fonder högre Sharpekvot än svenska Fondför-
valtarindex. Alla fonder utan undantag slår det globala Financial Times World Index. Sex fonder
har lägre Sharpekvot än Alfred Bergs Nordic Index, nämligen SEB Miljöfond, Banco Etiska
Global, LF Miljöteknik, Robur Talenten, SalusAnsvar Öhman Etisk Index Europa och Banco
Etiska Sverige.
Mer lättillgänglig - och utan Sharpekvoter - är måhända grafen (bilagan, sid. 26) där var fonds
eventuella överavkastning (dvs avkastning minus motsvarande utveckling för en riskfri place-
ring, en 3-månaders statsskuldsväxel) plottas gentemot sin standardavvikelse.
3.3 Fondernas innehav
Hur mycket skiljer sig fonderna åt i praktiken? I tabell 8 redovisas de analyserade fondernas fem
största innehav. Som synes är skillnaderna små mellan fonderna med svensk eller nordisk ur-
valsbas. Det har naturligtvis att göra med att den svenska börsen domineras av ett litet antal bo-
lag med internationell utbredning. Dessa bolag har resurser och ett starkt incitament att satsa på
miljösidan, samt kanske ännu viktigare på miljörelaterad information. Även i de globala fonder-
na återkommer vissa företag, i tre av fonderna beror detta på att de baseras på ett och samma
urvalsindex. Vissa företag har gjort miljö- och/eller social medvetenhet till en del av sin affärsi-
dé, och placerar sig ofta högt i utvärderingar (men inte alltid i samtliga, vilket ibland ger upphov
till förvirring bland de utvärderade företagen). Huruvida dessa företag verkligen är bättre ur
miljö och social synvinkel än andra företag är i frånvaro av en objektiv måttstock omöjligt att
bedöma.
3.4 Slutsats
Under de senaste 36 månaderna varierar fondernas avkastning från 12,2%, Banco Svensk Miljö-
fond, och -1,1 för SEB Miljöfond. Sharpekvoten är 0,37 samt -0,25. Samtliga fonder har givit
bättre avkastning än globala Financial Times World Index, och alla utom SEB Miljöfond bättre
än svenska Fondförvaltarindex. Fem fonder har presterat bättre än Alfred Berg Nordic Index.
De senaste 12 månaderna har alla fonder givit negativ avkastning. Minst dåliga var Folksam
Global Miljöfond (-5,6%, Sharpe -0,48) och AP7 Premiesparfonden (-6,5%, Sharpe -0,58). Mest
backade LF Miljöteknik (-33,4%, Sharpe -1,60). 12 av de 19 fonderna presterade bättre än Fond-
förvaltarindex.
Från respektive fonds start fram till 020129 och i förhållande till jämförelseindex är KPA Aktie-
fond och Folksam Globala Miljöfond de fonder som avkastat bäst, + 28,8% samt +15,5% relativt
Financial Times World Index. Sämst är Robur Talenten som givit 4,7% lägre avkastning än Al-
fred Berg Nordic Index. Om man för samma perioder istället jämför fondernas överavkastning,
dvs från fondernas avkastning subtraherar avkastningen från en riskfri placering, belägger KPA
Aktiefond återigen topplaceringen med 15,0%, följd av SPP/Storebrand Miljöfond, 10,8%. Bot-
tenplaceringen intar Banco Etiska Sverige med -28,4%. En jämförelse av riskjusterad avkastning

21
(Sharpekvot) ger samma resultat, KPA Aktiefond överst med 0,63 och Banco Etiska Sverige -
0,92.
På kort sikt finns det egentligen inga skäl att vänta sig sämre - eller bättre - avkastning från hela
gruppen etiska fonder jämfört med fonder som inte profilerar sig etiskt. Snarare bör erinras om
de stora skillnader i urvalsuniversum, principer och metoder som finns inom gruppen. De analy-
serade fonderna utgör en blandning av globala, nordiska och svenska fonder. De har olika ålder
och arbetar efter olika principer, även om kategorin "hållbara fonder" är absolut störst. Fonder-
nas innehav tycks inte nämnvärt skilja sig från andra fonders. Mervärdet när det gäller etiska
fonder kan i stället sägas vara den påverkan som fonden kan utöva gentemot det underliggande
bolaget och övriga omvärlden när det gäller att uppmärksamma och hantera etiska och miljöfrå-
gor.

22
Referenser
Bartolomeo M. et al (2000) Green and ethical funds in Europe Avanzi Milano Italien. Data från
1999
Carlsson Reich M., Wolff R., Zaring O., Zetterberg L. & Åhman M. (2001) Ethical Investments -
Towards a Sound Theory and Screening Methodology IVL Report B 1425 Stockholm
Edwards D. (1998) The Link between Company Environmental and Financial Performance
Earthscan, London
Ethical Performance Newsletter, Dunstans Publishing Canterbury UK
Feldman S.J., Ameer P. & Soyka P.A. (1996) Does Improving a Firm’s Environmental Mana-
gement System and Environmental Performance Result in a Higher Stock Price? ICF Kaiser
International, Inc., Fairfax VA.
Fernström S. & Eriksson G. (2002) Påverkas svenska företags aktievärde av uppmärksammade
oetiska handlingar? D-uppsats Handelshögskolan, Stockholm
Guptara P. (2001) ”A hard look at SRI ”Environmental Finance Vol 3, No 1 2001, Fulton
Publishing London
Hamilton J.T. (1995) “Pollution as News: Media and Stock Market Reactions to the Toxics Re-
lease Inventory (TRI)” Data Journal of Environmental Economics and Management No 28
(1): pp 98 -113 Academic Press.
Havemann R. & Webster P. (1999) Does Ethical Investment Pay? Ethical Investment Research
Service, London
IRRC (1999) www.irrc.org
Naimon J.S. (1998) The relationships between corporate environmental trends and financial
communitySeminarium 980519 Naturvårdsverket, Stockholm
Naturekonomihuset & SIS Miljömärkning (2000) Svanenmärkning av aktiefonder, förstudie.
Naturvårdsverket (1999) Nordiska miljöfonder 1998 (SNV Rapport 4956)
Naturvårdsverket (2000) Nordiska miljöfonder 1999 (SNV Rapport 5055)
Naturvårdsverket (2001) Miljöhänsyn i fondsparande Avkastning och risk i nordiska miljöfonder
(SNV Rapport 5135)
Repetto R. (1996) Diversification and the Alleged Costs of Environmentally Sound Portfolios
World Resources Institute, Boston US
Social Investment Forum (1998) Screened Mutual Fund Statistics
www.socialinvest.org/areas/research/other/FundStats_12-31-98.htm
Social Investment Forum (2001) 2001 Trends Report www.socialinvest.org/areas/news/2001-trends.htm
Skillius (1998) ”The Role of Consumer Information Instruments” Paper presented at the interna-
tional workshop Green Investment - MarketTransparency and Consumer Information Berlin
October 7th
1998
Skillius (2002, doktorsavhandling under process) Evaluating Corporate Environmental Perfor-
mance for the Financial Service Sector
Temo och Aktiefrämjandet (2001), undersökning citerad i Dagens Nyheter 020122 ”Svensken
placerar i byrån vid börsras”
Teoh S.H., Welch I., & Wazzan C.P. (1999) ”The Effect of Socially Activist Investment Policies
on the Financial Markets: Evidence from the South African Boycott” Journal of Business
1999 vol. 72, no 1
UK Social Investment Forum www.uksif.org

23
Bilaga
EIRIS index Urval
The charities
avoidance index
Utesluter företag inom fyra vanliga områden: alkohol eller tobaksproduktion (om > 3% av
omsättning), försäljning av alkohol eller tobak (om >10% av omsättning), militär inbland-
ning (tillverkning eller försäljning av strategiska varor eller tjänster för militär användning),
samt pornografi (publicering, tryckning eller grossistförsäljning av tidskrifter med pornogra-
fisk material eller distribution av ”cut 18” certifierade filmer eller videofilmer). Överviktat i
konsumentvaror och underviktat i verkstadsindustri och råvarusektorn.
The environmen-
tal damage avoi-
dance index
Undviker de företag som åsamkar sådana miljöskador som EIRIS klienter identifierat som
viktigast: produktion av växthusgas, intensiv jordbruk, kärnkraft, tillverkning och använd-
ning av ämnen skadliga för ozonlagret, tillverkning och marknadsföring av kemiska be-
kämpningsmedel, företag dömda för överträdelser av miljölagar, tillverkning av PVC, väg-
byggen, försäljning av bränsle och fordonsanvändning, användning, försäljning och utvin-
ning av tropiskt ädelträ samt överträdelser av utsläppstillstånd för vattendrag. Detta urval är
överviktat i tjänstesektorn och den finansiella sektorn, samt underviktat i verkstadsindustri
och råvarusektorn.
The responders
index
Gör ett positivt urval och identifierar företag som verkar svara mot etiska frågeställningar
såsom: samhällsengagemang, öppenhet, lika rättigheter, miljöinitiativ, utbildning, fackan-
slutning. Företagen tilldelades poäng för vart område beroende på dess signifikans, och
indexet utgörs av de företag som fick mer än fem poäng. Underviktat i tjänstesektorn, basin-
dustrin och finansiella sektorn, samt överviktat i råvarusektorn samt konsumentvaror.
The ethical balan-
ced index
Utesluter företag med sådan verksamhet som mest ogillades av EIRIS klienter (djurför-
söktjänster, spel (>10% omsättning), vapentillverkning, vapenexport, inblandning i nukleära
vapensystem, drift av kärnkraftsreaktorer, tillverkning av ozonskadliga ämnen, marknadsfö-
ring av bekämpningsmedel innehållande förbjudna substanser, pornografi, oansvarig mark-
nadsföring i tredje världen, tillverkning av tobak (>10% omsättning) samt utvin-
ning/användning av tropiska träslag i stora kvantiteter. Kvarvarande företag gavs minuspo-
äng beroende på sin inblandning i överklagad reklam, alkohol, djurförsök, spel, växthusgas,
överträdelser av hälso- och säkerhetsregler, mänskliga rättigheter, intensivt jordbruk, militär
verksamhet, kärnkraft, ozonskadliga ämnen, bekämpningsmedel, politiska donationer, fäl-
lande domar förorening, PVC, vägar, tredje världen, tobak, tropiskt virke, vattenförorening,
samt positiva poäng för samhällsengagemang, öppenhet, miljöinitiativ, lika rättigheter, samt
positiva produkter och tjänster. Starkt överviktat i tjänstesektorn, överviktat i finans och
servicesektorerna. Underviktat i konsumentvaror, råvaror och verkstadsindustrin.
The environmen-
tal management
index
Urvalskriterierna var miljöuttalanden, publicerade miljöredovisningar, implementerade
miljöledningssystem, certifierad alternativ energiutveckling och energieffektivisering. Över-
viktat i råvaror, konsumentvaror och servicesektorn, starkt underviktat i finans, och under-
viktat i tjänstesektorerna.

24
Formler
Effektiv avkastning
Pjt + Djt
r jt =
Pjt-1
Där r jt är dagsavkastning för fond j vid tidpunkt t, Pjt är NAV
för fond j vid samma tidpunkt, Djt är utbetalad utdelning vid
samma tidpunkt och Pjt-1 NAV kursen föregående dag.
Sharpekvot
_ _
r p - r f
Sh p =
σp
Där r p är den genomsnittliga dagliga avkastningen för fond p,
r f är avkastningen från en riskfri placering (här ränta från 90
dagars statsskuldväxel), och σp standardavvikelsen för av-
kastningen för fond p.
Mäter avkastning relativt totala risknivån, eller standardavvi-
kelsen.
Treynorkvot
_ _
r p - r f
Tr p =
βp
Där r p är den genomsnittliga dagliga avkastningen för fond p,
r f är avkastningen från en riskfri placering, och βp betavärdet
för fond p.
Även här mäts kvoten avkastning per riskenhet, men istället
för total risk används systematisk risk (systematisk, eller
marknadsrisk, kan ej diversifieras bort).
En fonds betavärde
σpm
β =
σ2
m
Där σpm är kovarians i avkastning från fond respektive mark-
naden (index ) och σ2
m är variansen i marknadens avkastning.

25
Grafer
Avkastning vs risk 36 månader
0
5
10
15
20
25
30
-10 -5 0 5 10 15
Avkastning, %
Standardavvikelse,%
1 Banco Etiska Global
2 Banco Ideella Miljöfond
3 Banco Svensk Miljöfond
4 Carlson Världsnaturfonden
5 LF Miljöteknik
6 Robur Miljöfond
7 Robur Talenten
8 SalusA. Ö. Nordisk Miljöfond
9 SEB Miljöfond
10 SEB Östersjö
11 SPP/Storebrand Miljö
12 UBS Ecoperformance
13 Fondförvaltarindex
14 Financial Times World Index
15 Alfred Bergs Nordic Index
16 Statsskuldsväxel 3 mån
16
1
2
35
4
6
7
89
10
11
12
13
14
15
Avkastning vs risk 12 månader
0
5
10
15
20
25
30
35
40
-40 -30 -20 -10 0
Avkastning, %
Standardavvikelse,%
1 AP7 Premiesparfonden
3 Banco Etiska Sverige
7 Etix 50
8 Folksam Globala Miljöfond
9 KPA Aktiefond
10 LF Miljöteknik
11 Robur Miljöfond
12 Robur Talenten
13 SalusA. Ö. Etisk Index Europa
15 SEB Miljöfond
16 SEB Östersjö
17 SPP Global Etisk
20 Fondförvaltarindex
21 Financial Times World Index
22 Alfred Bergs Nordic Index
10
7
3
4
226
20 5
16
21
2
14
17
12 11
1
15 8
1318
919

26
Överavkastning vs risk sedan resp. start
0
5
10
15
20
25
30
35
-40 -30 -20 -10 0 10 20
Överavkastning, %
Standardavvikelse,%
1 AP7 Premiesparsfonden
3 Banco Etiska Sverige
7 Etix 50
8 Folksam Global Miljöfond
9 KPA Aktiefond
10 LF Miljöteknik
11 Robur Miljöfond
12 Robur Talenten
13 SalusA. Ö. Etisk Index Europa
15 SEB Miljöfond
16 SEB Östersjöfond
17 SPP Global Etisk
18 SPP/ Storebrand Miljö
3
7
1
17
8
16 9
18
6
5
11
419
14
15
10
13
2
12

27
Datatabeller
Tabell 1. Analyserade fonder
Fond
Start
datum
SNV typ Inriktning Volym Tkr
AP7 Premiesparfonden 001102 Hållbar Global 19 000 000
Banco Etiska Global 981230 Hållbar Global 311 158
Banco Etiska Sverige 000407 Hållbar Sverige 31 627
Banco Ideella Miljöfond 900115 Hållbar/ Ideell Global/ Stora bolag 361 428
Banco Svensk Miljöfond 941003 Hållbar
Sverige/ Medelstora
bolag
94 897
Carlson Världsnaturfonden 880602 Hållbar
Sverige/ Medelstora
bolag
359 109
Etix 50 001102 Hållbar Sverige
avslutad
feb. 02
Folksam Globala Miljöfond 000406 Hållbar Global 145 143
KPA Aktiefond 990301 Hållbar Global 704 226
LF Miljöteknik 910103 Miljöteknik Global 352 979
Robur Miljöfond 960219 Hållbar
Norden/ Medelstora bo-
lag
967 130
Robur Talenten 971222 Hållbar Norden 48 116
SalusAnsvar Öhman Nordisk Miljöfond 981228 Hållbar Norden 127 070
SEB Miljöfond 911022 Hållbar Global 404 293
SEB Östersjö 990201 Hållbar/ Ideell Östersjöregionen/ Norden 143 409
SalusAnsvar Ö. Etisk Index Europa 991025 Hållbar Europa 101 224
SPP Aktieindexfond Global Etisk 000526 Hållbar Global 124 655
SPP/Storebrand Miljö 961202 Hållbar Global
839 845
(010601)
UBS Ecoperformance 970616 Hållbar/ Miljöteknik Global 3 886 020
Summa 27 017 549
Vissa fonder har bytit typ under sin livslängd. Exempel är LF Miljöteknik. Banco Ideella Miljöfond var före 1992 en
allemansfond. SalusAnsvar Öhman Nordisk Miljöfond hette före 020101 SalusAnsvar Öhman Resurs och Miljö-
fond.
Tabell 9 innehåller data om samtliga etiskt profilerade fonder på den svenska marknaden.

28
Tabell 2. Daglig medelavkastning etc fr o m fondernas resp. startdatum, samt index för samma
perioder
Fond / Index
Medel dagsav-
kastning
Standard
avvikelse
Minimi av-
kastning
Maximum
avkastning
Sharpe kvot
AP7 Premiesparsfonden -0.00034 0.01160 -0.03603 0.04336 -0.02974
Fondförvaltarindex -0.00086 0.01653 -0.07908 0.04718 -0.05208
FT World Index (USD) -0.00093 0.01103 -0.03526 0.04587 -0.08410
Alfred Bergs Nordic Index -0.00091 0.01860 -0.06160 0.06057 -0.04914
Banco Etiska Global 0.00020 0.01389 -0.05649 0.05675 0.01450
Fondförvaltarindex 0.00012 0.01363 -0.07908 0.04718 0.00848
Alfred Bergs Nordic Index 0.00034 0.01743 -0.07190 0.07193 0.01941
Banco Etiska Sverige -0.00092 0.01940 -0.06393 0.05540 -0.04756
Banco Ideella Miljöfond 0.00059 0.01282 -0.06912 0.11015 0.07094
FT World Index (USD) 0.00015 0.00808 -0.04928 0.05208 0.05718
Banco Svensk Miljöfond 0.00062 0.01192 -0.06606 0.06700 0.05204
Carlson Världsnaturfonden 0.00075 0.01164 -0.06186 0.09465 0.06426
Etix 50 - 0.00076 0.02085 -0.06121 0.08151 -0.03639
Fondförvaltarindex - 0.00082 0.01648 -0.07908 0.04718 -0.04998
FT World Index (USD) - 0.00090 0.01100 -0.03526 0.04587 -0.08225
Folksam Global Miljöfond -0.00018 0.01289 -0.04199 0.05446 0.04972
KPA Aktiefond 0.00080 0.01515 -0.04942 0.06565 0.05275
LF Miljöteknik 0.00029 0.01073 -0.07449 0.08645 0.02658
Robur Miljöfond 0.00052 0.01169 -0.04494 0.05653 0.04390

29
Fond / Index
Medel dagsav-
kastning
Standard
avvikelse
Minimi av-
kastning
Maximum
avkastning
Sharpe kvot
Robur Talenten 0.00019 0.01342 -0.04980 0.05662 0.01377
SalusA. Ö. Nordisk Miljöfond 0.00032 0.01216 -0.05413 0.04674 0.02624
SalusA. Ö. Etisk Index Europa 0.00008 0.01142 -0.04951 0.04403 0.00715
SEB Miljöfond 0.00025 0.01026 -0.09068 0.06960 0.02385
SEB Östersjöfond 0.00040 0.01513 -0.04945 0.05152 0.02612
SPP/ Storebrand Miljö 0.00062 0.01198 -0.06934 0.04838 0.05167
SPP Aktieindexfond Global Etisk -0.00027 0.01073 -0.03900 0.03260 -0.02484
UBS Ecoperformance 0.00039 0.01240 -0.04479 0.05320 0.03141

30
Tabell 3. Annualiserad avkastning och Sharpekvot sedan fondernas respektive start
Fond / Index
Annualiserad avkastning
sedan start, %
Sharpe
AP7 Premiesparsfonden -9.8 -0.75
FT World Index (USD) -22.0 -1.49
Banco Etiska Global 2.7 -0.05
Banco Ideella Miljöfond 13.7 0.29
Fondförvaltarindex 15.1 0.39
FT World Index (USD) 2.9 -0.38
Alfred Bergs Nordic Index 7.3 -0.02
Carlson Världsnaturfonden
18.8
0.59
(OBS SSVX START 900102)
Fondförvaltarindex
15.1
0.39
(OBS FFI START 930101)
Etix 50 -21.8 -0.78
Folksam Global Miljöfond -6.4 -0.51
KPA Aktiefond 18.8 0.63

31
Fond / Index
Annualiserad avkastning sedan
start, %
Sharpe
Robur Talenten 2.4 -0.07
SalusA. Ö. Nordisk Miljöfond 4.4 0.04
SalusA. Ö. Etisk Index Europa 0.5 -0.19
SEB Miljöfond 5.0 -0.01
SEB Östersjöfond 9.1 0.22
SPP/ Storebrand Miljö 14.8 0.57
SPP Aktieindexfond Global Etisk -7.8 -0.70

32
Tabell 4. Daglig medelavkastning den senaste 12-månaders perioden (20010129 - 20020129)
Fond / Index
Daglig avkastning
medel
Standard
avvikelse
Minimi
avkastning
Maximum
avkastning
Sharpe
kvot
AP7 -0.00020 0.01150 -0.03603 0.04336 0.02261
Banco Etiska Global -0.00095 0.01216 -0.04648 0.03717 -0.04044
Banco Etiska Sverige -0.00083 0.02061 -0.06393 0.05540 -0.01779
Banco Ideella Miljöfond -0.00082 0.01902 -0.05740 0.05037 -0.01914
Banco Svensk Miljöfond -0.00032 0.01636 -0.05920 0.04666 0.00856
Carlson Världsnaturfonden -0.00085 0.01787 -0.05999 0.05291 -0.02211
Etix 50 -0.00067 0.02122 -0.06122 0.08152 -0.00995
Folksam Globala Miljöfond -0.00015 0.01259 -0.04000 0.05446 0.02450
KPA Aktiefond -0.00048 0.01413 -0.04311 0.06214 -0.00180
LF Miljöteknik -0.00150 0.01472 -0.04104 0.05558 -0.07098
Robur Miljöfond -0.00101 0.01485 -0.03952 0.05653 -0.03683
Robur Talenten -0.00108 0.01491 -0.03825 0.05662 -0.04159
SalusAnsvar Ö. Nordisk Miljöfond -0.00068 0.01434 -0.05413 0.04674 -0.01574
SEB Miljöfond -0.00055 0.01308 -0.03997 0.04800 -0.00661
SEB Östersjö -0.00084 0.01603 -0.04945 0.04634 -0.02346
SalusAnsvar Ö. Etisk Index Europa -0.00061 0.01245 -0.04951 0.04403 -0.01196
SPP/Storebrand Miljö -0.00043 0.01058 -0.02781 0.03260 0.00316
SPP Aktieindexfond Global Etisk -0.00067 0.01271 -0.03598 0.03797 -0.01680
UBS Ecoperformance -0.00051 0.01424 -0.03852 0.05320 -0.00391
Financial Times -0.00093 0.01113 -0.03526 0.04587 -0.04196
Tabell 5. Annualiserad avkastning för den senaste 12 månaders perioden
Fond / Index Avkastning 12 mån, % Sharpe 12 månader
AP7 -6.5 -0.58
Banco Etiska Global -22.8 -1.39
Banco Ideella Miljöfond -22.4 - 0.87
Banco Svensk Miljöfond -10.8 -0.57
Carlson Världsnaturfonden -22.6 -0.94
Etix 50 -21.8 -0.66
Folksam Globala Miljöfond -5.6 -0.48
KPA Aktiefond -13.7 -0.79
LF Miljöteknik -33.4 -1.60
Robur Miljöfond -24.5 -1.21
Robur Talenten -25.9 -1.26
SalusA. Ö. Nordisk Miljöfond -20.1 -1.06
SEB Östersjö -21.6 -1.01
SalusA. Ö. Etisk Index Europa -15.9 -1.01
SPP/Storebrand Miljö -17.3 -1.06
SPP Aktieindexf. Global Etisk -11.4 -0.92
UBS Ecoperformance -14.4 -0.81
Financial Times -22.1 -1.47

33
Tabell 6. Daglig medelavkastning den senaste 36-månaders perioden (19990129 - 20020129)
Fond / Index
Daglig avkastning
medel
Standard
avvikelse
Minimi
avkastning
Maximum
avkastning
Sharpe
kvot
AP7 Start 2000
Banco Etiska Global 0.00027 0.01381 -0.04912 0.05675 0.02662
Banco Etiska Sverige Start 2000
Banco Ideella Miljöfond 0.00025 -0.05740 0.01591 0.05647 0.02228
Banco Svensk Miljöfond 0.00056 0.01463 -0.05920 0.04842 0.04518
Carlson Världsnaturfonden 0.00029 0.01542 -0.05999 0.06583 0.02514
Etix 50 Start 2000
Folksam Globala Miljöfond Start 2000
KPA Aktiefond Start mars 1999
LF Miljöteknik 0.00022 0.01436 -0.05776 0.05588 0.02169
Robur Miljöfond 0.00032 0.01317 -0.04494 0.05653 0.03148
Robur Talenten 0.00027 0.01346 -0.04615 0.05662 0.02741
SalusA. Ö. Nordisk Miljöfond 0.00029 0.01217 -0.05413 0.04674 0.03152
SEB Miljöfond 0.00003 0.01215 -0.04756 0.04836 0.01025
SEB Östersjö 0.00040 0.01513 -0.04945 0.05152 0.03249
SalusA. Ö. Etisk Index Europa Start 2000
SPP/Storebrand Miljö 0.00062 0.01198 0.01273 -0.06934 0.05167
SPP Aktieindexf. Global Etisk Start 2000
UBS Ecoperformance 0.00039 0.01245 -0.04298 0.05320 0.03951
Financial Times -0.00027 0.00965 -0.03939 0.04587 -0.01802

34
Tabell 7. Annualiserad avkastning för den senaste 36 månaders perioden
Fond / Index
Avkastning 36
månader %
Sharpe 36 mån
AP7 - -
Banco Etiska Global 4.5 0.04
Banco Etiska Sverige - -
Banco Ideella Miljöfond 3.4 -0.01
Carlson Världsnaturfonden 4.4 0.03
Etix 50 - -
Folksam Globala Miljöfond - -
KPA Aktiefond - -
Robur Talenten 4.7 0.05
SalusA. Ö Nordisk Miljöfond 3.6 -0.01
SEB Östersjö 7.3 0.15
SalusA. Ö. Etisk Index Europa - -
SPP/Storebrand Miljö 5.8 0.10
SPP Aktieindexf. Global Etisk - -
Financial Times -7.7 -0.74

35
Tabell 8. Fondernas fem största innehav
Fond Fem största innehav Fond Fem största innehav
AP7 Premievalsfonden
Ericsson
AstraZeneca
Nordea AB
General Electric Co
Microsoft Corp
Robur Miljöfond
Ericsson
Novo Nordisk
Vestas Windsystems
JM
Tomra
Banco Etiska Global
Tyco International
American Int’l Group
Microsoft
General Electric Co
Conoco
Robur Talenten
Ericsson
Novo Nordisk
Vestas Windsystems
JM
Stora Enso R
Banco Etiska Sverige
Hennes & Mauritz
Ericsson
Tele2
Nokia
Skandia
SalusAnsvar Öhman Nordisk
Miljöfond
Ericsson
Vestas Windsystems
Nokia
Europolitan
Neg Micon
Banco Ideella Miljöfond
Hennes & Mauritz
Ericsson
Tele2
Nokia
North American Index
SEB Miljöfond
Pfizer
Brit-Borneo Oil & Gas
Intel
Glaxosmithkline
USD
Banco Svensk Miljöfond
Ericsson
Nokia
Scandiaconsult
Kinnevik
Lindex
SEB Östersjö
Nokia
Ericsson
Danske Bank
Telekomunikacja
Polska Hansabank
Carlson Världsnaturfonden
Ericsson
Astrazeneca
Hennes & Mauritz
Shb
Nordea
SalusAnsvar Öhman Etisk
Index Europa
Novartis
BP
Glaxosmithkline
Vodafone
Royal Dutch Ptl.
Etix 50 Fonden avslutad feb. 02
SPP Aktieindexfond Global
Etisk
Pfizer
BP
Intel
Glaxosmithkline
Johnson & Johnson
Folksam Globala Miljöfond
Pfizer
BP
Intel
Home Depot
Johnson & Johnson
SPP/Storebrand Miljö
Shell Transport and Trad
United Technologies
First Data
Enron
Sony
KPA Aktiefond
Hennes & Mauritz
Telia
Astrazeneca
Nokia
Tele2
UBS Ecoperformance
(sep 2001)
Bristol Myers Squibb
Johnson & Johnson
3M
Verizon
Bank of America
LF Miljöteknik
Vestas Windsystems
Neg Micon
Tomra
Johnson Matthey
Millipore
Uppgifter från Morningstar samt fondförvaltare

Tabell 9. Svenska SRI fonder
Fondbolag och fond Metod
Ideellt
inslag
Extern konsult
Förmögenhet
(TKr)
TKA
2000 (%)
Placerings-
inriktning
Start
datum
eller år
PPM
1 Aktie-Ansvar Europa 2% 59 939 1,46
Europa, stora
bolag
2000 Ja
2 Aktie-Ansvar Sverige
Avstår från alkohol
tobak
vapen 2% 652 063 1,48
Sverige, stora
bolag
1965 Ja
3 Banco Etiska Sverigefond Nej 31 627 - Sverige 000406 Nej
4 Bancos Etiska Sverigefond Pension Nej Data saknas för fonden
Sverige, medel-
stora bolag
2000 Ja
5 Banco Hjälpfond
1% av ff
till ideella
org.
284 862 1,99
Primärt Sverige,
stora bolag
1995 Nej
6 Banco Human
2% av ff
till ideella
org.
2 209 085 1,94
Primärt Sverige,
stora bolag
1990 Nej
7 Banco Human Pension
1/3 av f-
arvode till
ideella
org.
20 686
Data
saknas
Primärt Sverige,
stora bolag
2000 Ja
8 Banco Ideella Miljö
1% av ff
till miljö-
org.
361 428 1,94
Primärt Sverige,
stora bolag
1984 Nej
9 Banco Kultur Nej 80 054 1,95
Primärt Sverige,
stora bolag
1996 Nej
10 Banco Samarit
2% av ff
till ideella
org.
582 173 1,94
Primärt Sverige,
stora bolag
1994 Nej
11 Banco Samarit Pension
Avstår från
alkohol
tobak
vapen
Brott mot konventio-
ner kring barnarbete
diskriminering
union busting,
internationella miljö-
lagar
1/3 av f-
arvode till
ideella
org.
17 252
Data
saknas
Primärt Sverige,
stora bolag
2000 Ja
12 Banco Etiska Global Som ovan + pornografi Nej
Global
Resource
Management
311 158
3,14
(1999)
Global 981230 Nej

Etiska fonder Åsa Skillius
2
Ideellt
inslag
Extern konsult
Förmögenhet
(TKr)
TKA
2000 (%)
Placerings-
inriktning
Start
datum
eller år
PPM
13 Banco Svensk Miljö Bäst-i-klassen miljö
30% av
förv arvo-
de till
DNS
Det Naturliga
Steget
94 897 2,02
Sverige, medel-
stora bolag
941005 Nej
14 Carlson TCOs Etiska fond Data saknas för fonden 2001 Nej
15 Carlson Världsnaturfond
Avstår från tobak
alkohol
2% av ff
till WWF
WWF 359 109 1,87
Sverige, medel-
stora bolag
880615 Nej
16 Carnegie Eldsjäl 1
1% av ff t
ideella
föreningar
28 448 1,90
Sverige, stora
bolag
1996 Nej
17 Carnegie Eldsjäl 2
2% av ff
ideella
org.
56 228 1,90
Sverige, stora
bolag
1996 Nej
18 Etix 50 Bäst-i-klassen Nej
Etik-
analytikerna
Fonden avslutad feb. 02 2000 Nej
19 Folksam Globala Miljö Bäst-i-klassen Nej DJSGI 145 143 1,43 Global 000403 Ja
20 Folksam Idrottsfond
Avstår från tobak
alkohol
1% av ff
Riks-
idrotts-
förbundet
236 417 0,97 Global 1995 Nej

3
Ideellt
inslag
Extern konsult
Förmögenhet
(TKr)
TKA
2000 (%)
Placerings-
inriktning
Start
datum
eller år
PPM
21 Humanix 175 Europe EU/EFTA 010801 Nej
22 Humanix 175 USA USA 010801 Nej
23 Humanix 200 Global Global 010801 Nej
24 Humanix 50 Sweden
Avstår från tillverk-
ning av alkohol
tobak vapen
Brott mot konventio-
ner kring mänskliga
rättigheter
miljö
Nej
Caring
Company AB
Data saknas för fonderna
Sverige 010801 Nej
25 KPA Etisk Aktiefond Nej 704 226 1,81 Global 990331 Ja
26 KPA Etisk Blandfond 1 Nej 128 559 1,23 Global blandfond 990331 Ja
27 KPA Etisk Blandfond 2 Nej 376 692 1,80 Global blandfond 990331 Ja
28 KPA Etisk Räntefond
tobak vapen spel
energiproduktion från
fossila bränslen/uran
Nej
Caring
Company AB
86 839 0,44 Kort räntefond 990331 Ja
29 Länsförsäkringar Hjärnfond
Fokus på IT, läkeme-
del, bioteknik, medi-
cinsk teknik
2% av ff t
forskning
259 851 2,15 Global 1994 Nej
30 Länsförsäkringar Miljöteknik
Fokus på IT miljöfö r-
bättrande teknik
Nej 352 979 1,83 Global 901210 Ja
31 Länsförsäkringar U-Hjälp
tobak
vapen
spel
2% av ff t
hjälporg.
Caring
Company AB
108 703 1,78
Global, bland-
fond
1996 Nej

4
Ideellt
inslag
Extern konsult
Förmögenhet
(TKr)
TKA
2000 (%)
Placerings-
inriktning
Start
datum
eller år
PPM
32 Nordbanken Olympia
2% av ff t
olympiska
kommittén
772 161 1,80
Sverige, medel-
stora bolag
1988 Nej
33 Robur Gåvofond
2% av ff t
hjälp
org’er
11 761 1,55 Sverige 1999 Nej
34 Robur Sv. Kyrkans Aktiefond Mega Nej 918 722 0,63
Sverige, stora
bolag
1995 Nej
35
Robur Sv. Kyrkans Miljöfond Talen-
ten
Nej 48 116 1,56
Norden, medel-
stora bolag
1997 Nej
36 Robur Sv. Kyrkans Mixfond Mega Nej Data saknas
Sverige, bland-
fond
1999 Nej
37 Robur Sv. Kyrkans Värdepapper
Avstår från
alkohol
tobak
vapen
spel
Nej
Caring
Company AB
1 561 017 1,52
Primärt Sverige,
stora bolag
1980 Ja
38 Robur Miljöfond Bäst-i-klassen miljö Nej 967 130 1,51
Norden, medel-
stora bolag
960201 Ja
39 SalusAnsvar Öhman Hjärt & Lung
Fokus på läkemedel
och medicinsk teknik
25% av f-
arvode till
Forskning
Hjärt &
Lung
711 280 2,10 Global 1989 Ja
40 SalusAnsvar Öhman Resurs & Miljö Bäst-i-klassen miljö
25% av f-
arvode till
SNF
EcoBalance 127 070 2,10 Norden 981223 Ja

5
Ideellt
inslag
Extern konsult
Förmögenhet
(TKr)
TKA
2000 (%)
Placerings-
inriktning
Start
datum
eller år
PPM
41
SalusAnsvar Öhman Etisk Index Eu-
ropa
Nej 101 224 1,20 Europa 991020 Ja
42 SalusAnsvar Öhman Etisk Index Japan Nej 130 871 0,80 Japan 991020 Ja
43
SalusAnsvar Öhman Etisk Index Paci-
fic
Nej 89 390 1,00 Asien exkl Japan 991020 Ja
44 SalusAnsvar Öhman Etisk Index USA
Avstår från
alkohol
tobak
vapen
Nej 650 190 1,00 USA 991020 Ja
45 SEB Cancer
tobak vapen
1% Can-
cerfonden
85 448 2,40 Europa 1999 Nej
46 SEB Miljöfond Bäst-i-klassen
12 % av f-
arvode till
WWF
DJSGI 404 293 3,20 Global 911022 Nej
47 SEB Lux (F) Miljöfond Bäst-i-klassen 12 WWF DJSGI 64 359
Data
saknas
Global 1993 Nej
48 SEB Sv Läkare Forskning
tobak vapen
1% av ff
till Svens-
ka Läkare-
sällskapet
62 545 2,40 Global 1999 Nej
49 SEB Östersjöfond/WWF
vapen bil
petroleum tobak
1% av ff
till WWFs
Östersjö-
program
WWF 143 409 2,10 Norden 990201 Nej
50
SHB Göteborgs Universitets Forsk-
ningsfond
2% av ff
till forsk-
ning
91 028 1,70
Primärt Sverige,
stora bolag
1996 Nej

6
Ideellt
inslag
Extern konsult
Förmögenhet
(TKr)
TKA
2000 (%)
Placerings-
inriktning
Start
datum
eller år
PPM
51 SHB Chalmers Globalfond
2% av ff
till stiftel-
sen Chal-
mers
22 494
Data
saknas
Global 2001 Nej
52 SHB Radiohjälp 2% 75 211 1,70
Sverige, medel-
stora bolag
1995 Nej
53 Sjunde AP-fonden Premiespar
19 044 000
(2001)
0,70 Global blandfond 2000 Ja
54 Sjunde AP-fonden Premieval
Avstår från lag &
konventionsbrott
Nej
Etik
analytikerna
667 000 (2001) 1,0 Global 2000 Ja
55 Skandia Cancerfond (fd Carlson) Avstår från tobak
2% av ff
till forsk-
ning
315 227 1,87
Sverige, bland-
fond
1988 Nej
56 Skandia Fond Idéer för liv
tobak vapenindustri
2% av ff t
stiftelse
IFL
113 163 1,71 Norden 1995 Nej
57 SPP Aktieindexfond Global Etisk
Avstår från tobak,
alkohol, spel
Bäst-i-klassen
Nej DJSGI 124 655 0,99 Global 000525 Nej
Bäst-i-klassen miljö
Avstår från tobak,
personminor
Nej
839 845
(010601)
1,54 Global 1997 Nej
59 UBS Eco-Performance Bäst-i-klassen miljö Nej 3 886 020
Data
saknas
Global 1997 Ja
Totalt 39 576 047
ff = fondförmögenhet Uppgifter från Morningstar och fondförvaltare
f-arvode = förvaltningsarvode

Etiskafonder2002

Recommandé

Recommandé

Contenu connexe

En vedette

En vedette (15)

Similaire à Etiskafonder2002

Similaire à Etiskafonder2002 (20)

Etiskafonder2002