Kajsa Westling från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockhlms läns landsting (SLL), Utvecklingsavdelningen pratar om varför det är viktigt att arbeta med invånarcentrering inom vården i Stockholm.

1. Patienten i centrum?
Kajsa Westling
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL
Frukostseminarium Transformator 19 april

2. Agenda
§ Varför invånarcentrering/patientcentrering är viktigt
§ Exempel
§ Utmaningar och hinder
§ Framtiden

3. 2013-04-18
Utvecklingsavdelningen
Varför är invånarinvolvering viktigt ?

4. Utvecklingsavdelningen
Vad tycker patienten?
Samverkan mellan olika aktörer problematiskt
- patienten för stort samordningsansvar
- oklart vem som är ansvarig för den enskilda
patientens hälso- och sjukvård
Utlandsfödda och personer med dåligt självskattat
hälsotillstånd mindre nöjda med vården

5. Utvecklingsavdelningen

6. § Läsa pat historien
§ Invånarinvolvering viktigt för att vården på många sätt är
organiserad utifrån sina egna funktioner
§ Exempel NHS Vårt arbete med e-hälsotjänster hälsokonto
§ Utmaningar hinder
– Att tänka nytt på alla nivåer – ett enstaka projekt räcker inte för
att förändra en hel organisation
§ FHS innovationer olika spår – invånare en viktig del . Vårdval.
Bjuda in pat i tidigare skede. Nätverkssjukvård medaktöer
§ Svårt

7. § Läsa pat historien
§ Invånarinvolvering viktigt för att vården på många sätt är organiserad
utifrån sina egna funktioner
§ BILd land uppdelning /org
Som många andra organisationer har man pat bästa som drivkraft men när
man sen organiserar sina tjänster har man ett tydligt utifrån in perspekti.
Pat kommer när vården kallar, man kan inte boka tid över disken på
vårdcentralen (ollie exempel) Dessutom så har vården specialiserat sig på
oliak delar av människan och det är få som ser eller har som sin uppgift att
vårda helheten. BILD Cartoon slutsatser pat rätt och ställning
allra svårast blir det för de som inte själva har möjlighet att koordinera
sina vårdkontakter – utsatta svaga grupper
BILD aktiv hälsostyring förbättring bara genom en ssk att prata med

8. Ledning och styrning
Utmaningen
§ Att skapa en bättre hälso-
och sjukvård, samtidigt
som vårdbehoven och
kostnaderna för vården
ökar

9. Befolkning och vårdbehov ökar

10. Exempel – eHälsotjänster
NHS Health Space 2007
§ Svårt att använda
§ Gap mellan förväntningar
realitet
§ Inte tillräckligt flexibelt

11. SLL:s arbete med
invånarinvolvering när nya
eHälsotjänster tas fram

13. Invånare/patienter önskar
§ Översikt över sina vårdkontakter och dess innehåll
§ Alternativa sätt att kommunicera med vården
§ Följa vissa av vårdens
processer, t.ex.
remissgången, vårdkedjan
§ Delaktig i sin hälsa och vård,
tex rapportera hälsostatus

15. Unga med Adhd = Identifierade
problem
= Visualiserade
konceptförslag
INNAN DIAGNOS NYDIAGNOSTISERAD ATT LEVA MED
MÖJLIG E-TJÄNST: MÖJLIG E-TJÄNST: MÖJLIG E-TJÄNST:
MÖJLIG E-TJÄNST: Samlad information Påminnelser - Bli Logga framsteg -
rättigheterom påmind om när medicin Mot uppsatta mål i
Uppdaterat diagnos-
-
Självgenererad info ska tas. vardagen. MÖJLIG E-TJÄNST:
tiseringsverktyg
med
möjlighet att få reda på
Uppdaterade frågor MÖJLIG E-TJÄNST: MÖJLIG E-TJÄNST: Verktyg för samordning -
som kan hjälpa läkaren vad
som gäller mig, i min
kommun,
i min situation, med Kontakt - Veta vem Kunna kalla till möten, MÖJLIG E-TJÄNST: MÖJLIG E-TJÄNST:
att upptäcka adhd i ett Självskattning - Möjlighet
man ska kontakta när. dela protokoll, samt
tidigt stadie. diagnos. min har jag rätt
Vad att själv få skatta hur man Utökade kanaler för Stöd i vardagen -
Både akut och vid ansvar mellan landsting,
till
och vem kan hjälpa mig få mår, biverkningar kontakt
vid förändring av tillstånd t
frågor. kommun, patient och Få överblick på inbokade
det? medicinering, hur dagen mail och ex
närstående. tider, förnya recept, hämta
sett ut, för att ta kontroll sms. medicin, se planerade
över sin egen process.
aktiviteter etc.
Misstänker att något är 18 år
fel =
BUP Myndi
utredning g
Triggas av Fortsätta
BU Kommu
livsförändrin stötta
P n
g:
Förskolepedago Förskolepsykolo MÖJLIG E-TJÄNST: Medicinerin Nätbaser Skol
g g Överblick av diagnos- Rättigheter g ad a Tonåren
Förälder/ BV Kunna se och förstå utbildning Studierekto Gravidite
Regionalt BUMM (Barn och
närstående C innebörd- en av min vårdprogra ungdoms medicinsk Patientförening r t
BV Vårdcentr diagnos samt dela den m mottagning) ar
Specialpedago Går ut
C al med andra. Möjlighete Hjälpmedel
g skolan
r
BRIS
MÖJLIG E-TJÄNST: Primärvården Assisten
LSS Närstående blir Risk att falla mellan
Skattning närstående - (Arbetsterapeu t
t) projektledare stolar
Skolläkare SOL Att kunna skatta hur ens - Föräldern/närstående har - Vid överflyttning till
barn mår. Socialtjänste Klasslärare ansvaret
för samordning mellan kommun vyxenpsykiatrin.
BUM (Boendestödjar
n
M Rekto landsting, dvs och vårdgivare
skola,
e) - Patienten klarar inte att ta
r andra och allt ansvar helt själv, behöver
Habiliteringscent stödinsatser.
- fortsatt stöd från förälder/
Närstående driver Svårt att veta vad man Stor administrativ Socialtjänste
er Tidskrävande.
- Blir budbärare av närstående.
processen
innan och efter har rätt till och inte rätt börda n
diagnos till information.
- Förskolepersonal eller lärare Svårt att veta vilka rättigheter - Föräldern/närstående Utbildningar för
föräldrar/ Boendestödjar
uppmärksammakan man har som patient och måste administrera barnets
närstående e
symptom.
- Föräldern/närstående har närstående och vad det finns för ärende när
det gäller habilitering,
ansvaret möjligheter till hjälp och stöd i medicinering, läkarkontakter, Struktur/ Samordnare/
för att utredning
vardagen. stöd i hemmet etc. planering assistans
sker.
- Föräldern blir inte lyssnad på,
Sätta upp Landstin
på tagen
mål g
allvar.
BU
P
Psykolo
g
Läkar
e
SSK
STÄNDIGT PÅGÅENDE: Beställa / hämta / ta
medicin Arbetsterape
ut
STÄNDIGT PÅGÅENDE: läkarbesök / Samordnare/
psykologbesök assistans
Försäkringskass
an

16. Utvecklingsområden – psykisk ohälsa
Leva med Överblick/ Rättigheter/ Närstående
diagnos Planering Möjligheter
stöd & ansvar
• Förstå sjukdomen • Tider att förhålla sig • Stöd i vardagen • Skyddsnät
till
• Känna kontroll över • Vårdgarantier • Stöd för
• Hjälp att planera närstående
sjukdomsprocessen
• Medicin &
• Hjälp med behandling • Delat ansvar
samordning

17. Utvecklingsområden – cancer
Delaktighet Kontroll Rättigheter Delat ansvar
• Uppleva att man kan • Förstå vårdprocessen • Vårdgarantier • Stöd för
påverka närstående
• Vad som förväntas av • Behandlingsalternati
• Informeras om möjligheter mig v • Dela information
• Delaktig i beslut • Återkoppling/bekräftelse • Stöd i vardagen • Inte ensam

18. KONCEPT #1
Vardagskollen | diagnos
Leva med diagnos /
DIAGNO AKTIVITET KONTAK MÅ RÄTTIGHETER
Närstående stöd & S T L
ansvar Jonas Jonasson Logga Medicinerin Medicinsk
ut g historik
• Ett webbverktyg som ger möjlighet 1975-01-07-4545
för patienten att själv se sin diagnos, Behandlande läkare:
pågående behandling och
medicinering. Närmast anhörig/Kontaktperson:
Sandra
• Patienten kan dela/visa diagnos Jonasson 070
845 76 94
och pågående behandling med
närstående och nya vårdkontakter. Diagnos Mitt nätverkskontrakt
Vad som ska ske om jag blir sjuk
• En plats där man som patient kan
Min fru Sandra Jonasson tar då hand om min ekonomi
kommunicera med vården och och är berättigad att ta beslut som rör min
behandling .
närstående vad man vill ska hända om
sjukdomen försämras Dela info med
>>
(nätverkskontrakt).
Viktigt för mig vid behandling/
Livskvalité
Behandlin
• Kommunicera vad man tycker är viktigt g
Vill inte bli dåsig av mina
mediciner.
vid behandling och ny medicinering. Dela info med
>>

19. KONCEPT #1
Provsvarskollen | sms, email,
webb
Delaktighet & kontroll
• Sms-notifiering eller email som patienten
får efter första provtagningen. Bekräftar
att prov har lämnats för analys och att
patienten nu är inne i systemet.
• Information om när patienten kan
förvänta sig resultat/svar på provet, samt
länk till mer information om
provtagningsproccessen.
• Kontaktuppgifter vid frågor om
provtagnings- förfarandet. Möjlighet att
kontakta Vårdguiden på telefon eller på
webben.
• Viktigt är att inte ge för mycket
information om cancersjukdomar för
att inte skapa onödig oro, utan
fokusera på nästa steg i
provtagningsförfarandet.

20. Utmaningar och hinder
§ Utmaningar och hinder
– Att tänka nytt på alla nivåer – ett enstaka projekt
räcker inte för att förändra en hel organisation

21. Framtidens hälso- och sjukvård
§ Andra steget

22. FHS Programkontor SLL
2013-04-19
22
Idag: vårdens aktörer är inte tillräckligt
sammankopplad
Byt själva bilden med
bilden på sid 5. Alltså
bilderna byter plats, men
texterna behålls.

23. FHS Programkontor SLL
2013-04-19
23
Vårdval och mångfald i vårdnätverk
Vårdnätverk för hälsa
utifrån individens behov

24. 2013-02-28
Sidan 24
FHS - första steget 2012
Målbild 2025 för Framtidsplanen
Hög God kvalitet Hög effektivitet
tillgänglighet och delaktighet säker vård i rätt tid,
Vård i rätt tid säker vård till rätt till rätt patient, på rätt
patient på rätt plats ställe till rätt kostnad

25. Tack!
kajsa.westling@sll.se

26. eHälsa skapar kontroll och trygghet

27. eHälsa skapar Kontroll och
Trygghet [forts.]

28. eHälsa skapar Motivation och
Delaktighet