3. Transformator Design 2016
VEM SOM HELST SOM BRINNER FÖR SKOLAN ÄR VÄLKOMMEN ATT GÅ MED OCH DISKUTERA.
Vi som ordnade Walk n Talk i Almedalen 2016 var:
• Skolvåren - ett rikstäckande nätverk med främsta syfte att skapa en ljusare framtid
genom att förbättra och förändra skolan i Sverige. Visionen är att skapa ett hållbart
lärande samhälle.
• Fler Unga är en ideell förening vars syfte är att öka ungdomars politiska inflytande
och att fungera som en plattform för spridning av kunskap och verktyg för påverkan.
Där ungdomar diskuteras skall ungdomar representeras.
• Transformator Design arbetar med service design med stor påverkan för ett
mänskligare samhälle. Ungdomar och skolan är jätteviktiga, här formas framtidens
samhälle.
VILKA VAR MED I WALK N TALK I ALMEDALEN 2016?
4. Transformator Design 2016
INT
ERAKTIONER
IDÉGENERER
ING
TRIGGERMAT
ERIAL
I
NSIKTER
SERVICEDESIGN ÄR EN ITERATIV PROCESS KUNDINSIKTER
OCH UTVECKLING I
SAMMA PROCESS
Almedalen
Walk n Talk 2016
Denna rapport
Workshop 22/9-2016
Det handlar om att genom samtal förstå användarnas (elevernas) utmaningar,
behov och drivkrafter och hitta lösningar tillsammans med dem och
tjänsteleverantören (skolan).
Nya samtal med
unga
När och var?
6. Transformator Design 2016
DET DIGITALA ÄR EN SJÄLVKLAR DEL AV UNGDOMARS LIV,
DE BEHÖVER FRÄMST LÄRA SIG ATT HANTERA DET
Både ungdomar och lärare ser att skolan inte är i fas
med den digitala utvecklingen och att undervisningen
på många sätt är traditionell och föråldrad. Ungdomar
pratar ex. om att programmering bör införas tidigt under
skolgången, då det är en grundläggande kunskap för
att förstå hur den digitala världen är uppbyggd. “Vi
har fortfarande slöjd under hela grundskolan men inte
programmering”.
Samtidigt finns en medvetenhet kring vilka risker
som finns med den digitala världen, som näthat och
tillgängligheten till information som kräver källkritik. Det är
inte rimligt att kräva att lärare ska agera nätmoderatorer
men skolan skulle kunna ta ansvar genom att inkludera
nätetik i undervisningen.
JAG ÖNSKAR ATT
JAG FICK LÄRA MIG
PROGRAMMERING
I GRUNDSKOLAN,
DET HETER JU
MODERNA SPRÅK
VAD DÅ “DET NYA
DIGITALA”, DET BARA
ÄR
7. Transformator Design 2016
DIGITALISERING I SIG HAR INGET EGENVÄRDE - DET ÄR ETT
VERKTYG FÖR KUNSKAP OCH LÄRANDE
Både ungdomar och lärare ser att digitialiseringen är en
möjlighetsöppnare men att det handlar om att förstå hur
det kan användas för att skapa mervärde i undervisningen.
Utbildning idag handlar till stor del om att på bästa sätt
kunna ta till sig kunskap men informationssamhället vi
lever i idag handlar om att sålla och vara källkritisk. I och
med det har skolans uppdrag snarare kommit att handla
om att hantera kunskapen som finns överallt, snarare än
att bistå med fakta och lärande.
Ungdomar tycker att det är viktigt att lärare förstår
vilken kunskap som ungdomar redan besitter och att
de kan utnyttja den befintliga digitala kompetensen i
undervisningen. Genom att ta tillvara på det som elever
redan kan skulle respekten för lärare öka och eleverna
skulle uppleva att de var mindre hierarkier och att elever
och lärare skulle vara mer jämställda.
VARFÖR SKA VI LÄRA
OSS SAKER UTANTILL,
ALLT FINNS JU PÅ WIKI
DU BEHÖVER INTE
LÄNGRE GÅ TILL EN
SÄRSKILD LOKAL FÖR
ATT FÅ KUNSKAP, DET
FINNS ÖVERALLT OCH
DÄRMED FÖRÄNDRAS
SKOLANS ROLL
8. Transformator Design 2016
LÄRARNA ÄR ANSVARIGA FÖR ATT DIGITALISERINGEN TAS IN I
UNDERVISNINGEN
Ungdomar ser digitaliseringen som självklar, den måste
in i undervisningen och det skapar mycket frustration när
lärare inte är med på banan, ex. när det tar tid att göra
saker som ungdomarna ser som självklara i den digitala
världen.
Lärarnas förhållningssätt till digitala hjälpmedel är en
grundförutsättning för att de ska kunna använda det
i undervisningen. Det handlar dels om förståelse för
vilka möjligheter det kan ge och dels om att förstå hur
hjälpmedlen på bästa sätt kan användas.
Lärare som arbetet ett antal år och som har ett etablerat
arbetssätt har i vissa fall svårt att förändra sitt sätt att
arbeta, tillika vara mottagliga för digitala hjälpmedel.
LÄRARE KAN BETE
SIG PRECIS SOM
BARN, DE SOM INTE
VILLE JOBBA DIGITALT
SLUTADE NÄR JAG
INFÖRDE EN DIGITAL
SATSNING
10. Transformator Design 2016
GUIDA OCH UPPMUNTRA UTIFRÅN INDIVIDENS BEHOV
OCH LÄRFÖRMÅGOR
Dagens skola är inte anpassad för alla individers behov
utan främst för de med ett eget driv, studiemotivation och
lätt att lära på traditionella sätt.
Lärare behöver kunna se och guida ungdomar
utifrån ett bredare perspektiv och fler typer av behov.
Här kan digitala hjälpmedel spela stor roll, då det
kan bidra till ökad flexibilitet i inlärningen, ex. om
en individ är visuell, kinestetisk eller auditiv. Om
det finns en funktionsnedsättning som påverkar
inlärningsmöjligheterna kan det vara lättare att ta
hänsyn till dessa och stödja inlärning i en digital
undervisningsmiljö.
Även sättet att skapa grupperingar inom skolan skapar
snedfördelning. Ålder säger i sig inte så mycket om
kunskapsnivå. Alternativa sätt att skapa grupper
inom skolan skulle kunna vara målsättningar och
intresseområden.
SKOLAN BÖR
INTE VARA EN
FABRIK DÄR ALLA
STÖPS I SAMMA
FORM
BARA FÖR ATT VI
ÄR FÖDDA SAMMA
ÅR ÄR VI INTE LIKA
11. Transformator Design 2016
LÄRAREN SOM LEDARE ÄR A OCH O FÖR EN
JÄMSTÄLLD UNDERVISNING
Det finns ett stort behov av tydligt ledarskap i
klassrummen, ungdomar ser att lärare ibland brister i
sitt pedagogiska ledarskap genom att snarare bli en
kunskapsbank än undervisare och ledare. “Jag har
haft lärare som mest tittar ner i sina papper och inte är
uppmärksam på det som händer i klassrummet”.
Lärare måste vara uppmärksamma på de som inte
hänger med eller inte bidrar, och förstå vilka behov och
förutsättningar de har, men också vilka roller de tar.
Ansvaret för att hålla ihop en grupp och genomföra ett
arbete lämnas ofta till de mer drivna eleverna. De mer
drivna eleverna är oftare tjejer som faller inom ramarna
för “duktig flicka”-syndromet. Killar förväntas inte ta lika
mycket ansvar som tjejerna i en grupp vilket gör att en
ofta manlig “slackerkultur” skapas. “Jag provade att sätta
ihop alla slackers i samma grupp, då insåg de att de ju
behövde jobba”.
LÄRARNA ÄR
JU DE SOM FORMAR
NÄSTA GENERATION,
DE HAR ETT ANSVAR I
ATT JOBBA
NORMKRITISKT
JAG HAR HAFT
LÄRARE SOM MEST
TITTAR NER I SINA
PAPPER OCH INTE
ÄR UPPMÄRKSAM PÅ
DET SOM HÄNDER I
KLASSRUMMET
12. Transformator Design 2016
JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHET BEFÄSTS I SKOLAN OCH
BEHÖVER FÅ MER UTRYMME I KLASSRUMMET
Jämställdhet och jämlikhet behöver få större utrymme i
skolan. Även om jämställdhet lyfts i många sammanhang
utanför skolan så har samhället oroande nog gått bakåt i
utvecklingen inom vissa områden, ex. respekten för tjejers
kroppar och integritet. Ungdomar upplever att de får för
lite stöd i detta från skolan och sina lärare. Kränkningar
bortförklaras och förminskas vilket leder till att killar
fortsätter kränka och tjejer får acceptera eller ha strategier
för att skydda sig. “Vi tjejer måste hålla ihop och ha rätt
killkompisar”.
Det är viktigt att dessa frågor lyfts upp och ageras på
samma sätt som tex mobbning. Eleverna behöver få
diskutera normer och förhållningssätt med varandra,
modererade av lärare för att skapa sunda reflektioner och
ställningstaganden. En stor del av lärarkåren representerar
i hög grad traditionella normer och värderingar, vilket
gör att medvetenheten är liten om behovet att agera
normkritiskt.
I skolan pratas det inte nämnvärt mycket om andra
diskrimineringsgrunder än kön men diskussionen bör
breddas till att gå utanför jämställdhet kvinnor-män och
även tala om jämlikhet och diskriminering.
BRY DIG INTE OM
ATT KILLARNA
TAFSAR - DE ÄR
BARA KÄRA I DIG
PÅPEKAR JAG
ORÄTTVISOR
UPPFATTAS
JAG BARA SOM
JOBBIG
14. Transformator Design 2016
DET SAKNAS ETT FORUM DÄR ELEVER KAN VARA MED OCH
PÅVERKA - PÅ RIKTIGT
Skolungdomar upplever att de ofta tillfrågas att vara med
att tycka men när det väl kommer till kritan spelar det
ingen roll. De saknar ett forum där de faktiskt kan vara
med och påverka.
Som lärare är det viktigt att tänka igenom hur det går
att jobba med elevinvolvering, på riktigt. Skolan behöver
ta tillvara på elevernas kunskaper, engagemang och
erfarenheter så att en bra gemenskap kan skapas där
många deltar och påverkar. Det är också viktigt att sätta
gränser för vad som eventuellt inte går att påverka och
kommunicera det tydligt, ex. när det gäller läroplanen.
Det traditionella sättet att påverka genom att engagera
sig i föreningar, styrelser etc lockar bara ett fåtal
ungdomar och stöter bort många. Man efterfrågar mer
konkreta sätt att påverka genom att göra, istället för att
diskutera.
VILJAN ATT
ENGAGERA SIG FINNS
MEN DET BEHÖVS
NYA SÄTT ATT GÖRA
DET PÅ
JAG SKULLE
ALDRIG VILJA BLI
POLITIKER, DET ÄR
INGET FÖR MIG
15. Transformator Design 2016
JAG HAR LÄRT MIG
ATT HANTERA STRESS
MEN DET HAR JAG
FÅTT GÖRA UTANFÖR
SKOLAN
BRA PSYKISK HÄLSA ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT TA TILL
SIG KUNSKAP
Normen är att psykisk ohälsa är någonting skamfyllt och
negativt finns även i skolan. Att inte må bra, inte våga
prata om det och därmed inte kunna förbättra sin situation
kan på sikt leda till att skolungdomar inte klarar av att
prestera på den nivå de har potential för.
Den som är avvikande från normen tex i könsuttryck
tvingas ofta kämpa på två fronter vilket påverkar den
psykiska hälsan och skolresultaten. Man kämpar för att få
förståelse, respekt och acceptans från andra elever, men
också från oförstående och okunniga lärare. “Min kompis
är transsexuell, men vi har bara omklädningsrum för tjejer
och killar.”
Trots att det finns skolhälsovård tar många ungdomar
snarare hjälp med att hantera sin psykiska ohälsa utanför
skolan. Detta trots att det kan vara skolan eller skolmiljön
i sig som påverkar hur de mår, “jag har lärt mig att hantera
stress men det har jag fått göra utanför skolan”.
Sociala medier har även en stor inverkan på ungdomars
självbild, vilket kan vara både positivt och negativt.
“Likesamhället gör att vi ständigt tävlar om varandras
uppmärksamhet”.
DET FINNS EN
SKAM KRING PSYKISK
OHÄLSA, BÅDE
I SKOLAN OCH I
SAMHÄLLET I STORT
16. Transformator Design 2016
TYDLIGARE KOPPLING MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV
ÖNSKAS
Ungdomar ser att kunskap om vad som krävs
i “verkliga livet” är viktigt att inkludera i skolan,
exempelvis att skriva CV, personligt brev och att
förstå hur och när de måste söka till universitetet.
Idag värderas andra kunskaper i skolan än vad
som värderas i arbetslivet och det glappet behöver
överbryggas.
Många ungdomar vill också att undervisningen
ska kopplas mer till arbetslivet, med studiebesök,
jobbmässor och skolprojekt hos riktiga arbetsgivare.
Prao är bra, men man skulle hellre vara kortare tid
hos fler abetsgivare än en vecka på samma ställe för
att få inblick i fler yrken än de man har närmast i sin
omgivning. “Det gav inte så mycket, jag fick sitta på
en stol och titta på i fem dagar.”
EN GÅNG PÅ TRE
ÅR HADE VI EN
FÖRELÄSARE FRÅN
VERKLIGHETEN
DET VIKTIGA ÄR
ATT RUSTAS INFÖR
FRAMTIDEN OCH
FÖRSTÅ VAD EN
ÄR BRA PÅ