Bibliometri Vad är det och hur räknar man? Kritisk granskning: Hur bör man (inte) använda bibliometri? Fördelning av forskningsmedel med bibliometri Hur den svenska regeringen använder publikationsstatistik för fördelning av medel till landets lärosäten Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Open Access Vad menas och hur skapar man open access? Internet och open access skapar nya publiceringsformer Publikationshantering Hur vårdar du dina tillgångar i publikationsekonomin?

1. Den nya publikationsekonomin
– bibliometri, open access och ekosystemet för forskningsinformation
Ulf Kronman
Samordnare för programmet OpenAccess.se och publiceringsfrågor
Kungliga biblioteket
Örebro universitet, 2014-10-01

2. Programmet OpenAccess.se
• Samordnar utvecklingen mot
open access i Sverige
• Samverkar med Vetenskapsrådet
och andra forskningsfinansiärer
• Kungliga biblioteket koordinerar
– Expertgrupp för open access och
publiceringsfrågor
– Konferenser, möten och föredrag
– Webbplats, blogg och e-postlista

3. Seminariets delar
• Bibliometri
– Vad är det och hur räknar man?
– Kritisk granskning: Hur bör man (inte) använda bibliometri?
• Fördelning av forskningsmedel med bibliometri
– Hur den svenska regeringen använder publikationsstatistik
för fördelning av medel till landets lärosäten
– Det svenska ekosystemet för forskningsinformation
• Open Access
– Vad menas och hur skapar man open access?
– Internet och open access skapar nya publiceringsformer
• Publikationshantering
– Hur vårdar du dina tillgångar i publikationsekonomin?

4. Bibliometri för utvärdering av forskning
– publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått

5. Bibliometri = statistiska analyser av publikationer
• Produktion – publikationer
– Hur många per organisation, forskare, krona?
• Genomslag – citeringar
– Blir publikationerna lästa och gör intryck i
forskarsamfundet?
• Samverkan – nätverk
– Samförfattande, ämnesrelationer och
citeringsrelationer
• Dynamik
– Hur förändras ovanstående indikatorer över tiden?

6. Datakällor för bibliometri
• Thomson Reuters Web of Science (ISI)
– 12 000 tidskriftstitlar och 148 000 konferensrapporter
– 47 miljoner artikelposter
• Elsevier Scopus
– 21 000 tidskriftstitlar och 17 000 konferensserier
– 50 miljoner artikelposter
• Google Scholar
– Samlar in "allt på nätet" – ostrukturerade data
– Tidskriftsartiklar, konferensrapporter, doktorsavhandlingar,
böcker, rapporter …
• Egen publikationsdatabas
– Bättre täckning – fler typer av dokument
– Verifierade data – koppling forskare och organisation
– Inga citeringsdata – ingen världsdata

7. Olika forskningsfälts synlighet i Web of Science
Web of Science's täckning i Norge
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kemi
Biomedicin
Fysik
Medicin & farmakologi
Biologi
Matematik
Konferenstryck
Rapporter
Teknik
Odontologi
Nationalekonomi
Psykologi
Humaniora
Övrig samhällsvetenskap
Dataunderlag från norska Database for statistikk om høgre utdanning (DBH)
Böcker
Tidskriftsartiklar

8. Citeringar – ojämnt fördelade
http://www.syque.com/quality_tools/toolbook/Variation/measuring_spread.htm

9. Citeringar i relation till publikationstyp och ålder
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Average citations related to age and document type
Review articles
Original articles

10. Citeringar i relation till ämne och ålder

11. Fältnormerad citeringsgrad ("Crown" – cf)
• Publiceringsår
– Fler citeringar ju fler år sedan publicering
• Dokumenttyp
– Översiktsartiklar får 2,5 gånger fler
citeringar än originalartiklar
• Forskningsfält
– Cellbiologi 10 gånger fler citeringar än
matematik
• Normering jämför lika med lika
– Samma år, dokumenttyp och forskningsfält
– Normerat världsmedelvärde = 1
– Mer än 1 => större genomslag än
världsgenomsnittet
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Average citations related to age and document type
Review articles
Original articles
70
60
50
40
30
20
10
0
Average citation per original publication related to age and subject field
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Cell Biology
Immunology
Microbiology
Oceanography
Psychology
Plant Sciences
Zoology
Physics, Applied
Economics
Sociology
Veterinary Sciences
Law
Mathematics
Humanities, Multidisciplinary

12. Missbrukade bibliometriska indikatorer
• Citeringar (C)
– Citeringar kan inte jämföras rakt av
mellan olika tidpunkter och forskningsfält
• Thomson Reuters Journal Impact Factor (JIF)
– Genomsnittlig citeringsgrad för en tidskrift
– Är inte tillämplig på tidskriftens artiklar
• h-index: h antal publikationer citerade minst h
gånger
– Ej justerad för forskningsfält, karriärlängd,
samförfattande
70
60
50
40
30
20
10
0
Average citation per original publication related to age and subject field
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Cell Biology
Immunology
Microbiology
Oceanography
Psychology
Plant Sciences
Zoology
Physics, Applied
Economics
Sociology
Veterinary Sciences
Law
Mathematics
Humanities, Multidisciplinary

13. Visualiseringar av bibliometriska relationer

14. Mäter bibliometri forskningskvalitet?
– en kritisk granskning

15. Ett fåtal högciterade artiklar skapar medelvärdet
Confidence interval in relation to analysed number of publications
y = 2.06x-0.41
R² = 0.96
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1 10 100 1000 10000
95% confidence interval
Number of analysed publications (full count)

16. Mäter citeringsbibliometri forskningskvalitet?
Ja, om: Nej, om:
Forskningen publicerar
sig i internationella
tidskrifter
Forskningen genererar
böcker, rapporter, patent,
debattartiklar och
praktiska resultat
Impact (citeringar) =
kvalitet
Citeringar betyder något
annat än impact
Forskningen är
"konventionell"
Forskningen är ung, smal
och paradigmbrytande
Datamaterialet är stort
(> 500 publikationer)
Datamaterialet är litet
(< 50 publikationer)

17. Hur bör man använda bibliometri?
• Som statistiskt underlag till sakkunniga
– Som komplement till kunskap om ämnet och den bedömda
organisationen
• Bibliometri fungerar bäst på makronivå
– En statistisk genväg till kvalitetsbedömning
Peer review Bibliometri
Lärosäten
1 10 100 1000 10000 100000
Publikationer per år
Individer
Grupper
Länder

18. Fördelning av forskningsmedel
med publikationsstatistik

19. Forskningspolitiska propositionen 2008
• 10% av lärosätenas basanslag
konkurrensutsattes
– 5% baserat på externa medel
– 5% baserat på publikationer och citeringar
– 2014: Ökat till 20%
• Produktion gånger genomslag
– Publikationer gånger citeringar
– Antal publikationer och citeringar justeras för
olikheter i forskningsfälten
• All statistik baserad på Thomson Reuters
databas Web of Science
– Vetenskapsrådet föreslog utvidgning av
dataunderlaget från Kungl. bibliotekets SwePub

20. Web of Science + SwePub = sant?
Web of Science's täckning i Norge
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kemi
Biomedicin
Fysik
Medicin & farmakologi
Biologi
Matematik
SwePub-data
Teknik
Odontologi
Nationalekonomi
Psykologi
Humaniora
Övrig samhällsvetenskap
Web of Science-data

21. Forskningspolitiska propositionen 2012
• Fokus - ny modell för fördelning av medel
till lärosätena
– Baserad på kollegial bedömning
– VR levererar modell till årsskiftet 2014/2015
• KB får uppdrag att utveckla SwePub för
statistik tillsammans med VR
– Data från SwePub blir en del av den nya
fördelningsmodellen
• VR får uppdrag att utveckla SweCRIS
– Nationellt forskningsinformationssystem
– Publikationsdata från SwePub blir del av
SweCRIS

22. Svenska ekosystemet för forskningspublikationer
Lokal
publikationsdatabas
(DiVA)
SwePub
Kungl. biblioteket
Prisma
Vetenskapsrådet
Research.se
SweCRIS
Vetenskapsrådet
Forskare
Publikation CV för ansökan
Regering
Universitetsledning
Rapporter
Analyser
Insamling
Utsökning
?

23. Open Access
– nya krav på tillgänglighet för dina publikationer

24. Från kommunikation till publikationsekonomi
• Forskarnas kommunikation blev en
marknad
– Förlag och tryckerier behövdes för
paketering och spridning av publikationer
• Affärsmodell baserad på forskarnas behov
av uppmärksamhet och anseende
– Tidskrifternas renommé blev hårdvaluta
• Förlagen betalar varken författare,
redaktörer eller granskare
– Ändå marknadsmässiga
prenumerationspriser

25. Vetenskaplig publicering – prenumeration
Projekt
! Bibliotek
Universitet
Forskare
Allmänhet
Publikation
!
Forsknings-finansiär
$
$
$
$
Tidskrift
Förlag
!
Redaktör
Forskare !
Granskare
Forskare !
!
Forskare
(annan organisation)
$
Företag
Myndigheter
$ ?
Överlåtelse av
upphovsrätten
§

26. Vad innebär open access?
Fri tillgång till vetenskapliga publikationer på internet
– Med hänsyn till författarens ideella upphovsrätt
… free availability on the public internet, permitting any
users to read, download, copy, distribute, print, search, or
link to the full texts of these articles, crawl them for indexing,
pass them as data to software, or use them for any other
lawful purpose, without financial, legal, or technical barriers
other than those inseparable from gaining access to the
internet itself. The only constraint on reproduction and
distribution, and the only role for copyright in this domain,
should be to give authors control over the integrity of their
work and the right to be properly acknowledged and cited.
Budapest Open Access Initiative 2001

27. Gratis och libre – grader av frihet i open access
• Gratis OA – tar bort ekonomiska hinder
– Fritt att läsa – men inget mer
• Libre OA – tar bort hinder för användning
– Gratis OA + ytterligare frihet för återanvändning
Creative Commons CC-BY licens gör det fritt att:
– ladda ned och samla in för bearbetning
– länka, kopiera och sprida vidare
– indexera för sökning i databaser
– göra textmining
– skapa bearbetningar

28. Vetenskaplig publicering – open access
Projekt
! Bibliotek
Universitet
Forskare
Allmänhet
Publikation
!
Forsknings-finansiär
$
$
$
$
Tidskrift
Förlag
!
Redaktör
Forskare !
Granskare
Forskare !
Forskare
(annan organisation)
Företag
Myndigheter
$
$
! ! !
!
OA-krav

29. Två huvudvägar till open access
Gyllene vägen
Publicera i en tidskrift med
en open access-modell
Producenten finaniserar
Gröna vägen
Placera en kopia i ett öppet arkiv
– ämnesarkiv eller vid eget
lärosäte
Parallellpublicering

30. Parallellpublicering – den gröna vägen till OA
• Definition
– Kopia av publikationen på annat
ställe än i tidskriften
• Fördelar
– Ändrar inte det traditionella systemet
– Relativt små extra kostnader
• Nackdelar
– Extra arbete för forskare och bibliotek
– Embargo-tid mellan publicering och open access
– Ej tidskriftens slutversion av artikeln
– Inte ekonomiskt hållbart för tidskrifterna på sikt
– Artikeln sällan fri för återanvändning (”Libre OA”)

31. OA-tidskrift – den gyllene vägen till OA
• Definition
– Artikeln fri att läsa på tidskriftens webbplats
• Fördelar
– Den slutgiltiga artikeln som open access
– Inget embargo
– Artikeln fri för återanvändning (”Libre OA”)
– Ekonomiskt hållbart för tidskrifterna/förlagen
• Nackdelar
– Kostsamt för universitet och forskningsfinansiärer
– Dubbla system under övergången
– Hybrid-OA – friköpta artiklar i prenumerationstidskrifter –
skapar dubbla kostnader

32. Stödet för open access ökar
• Svenska forskningsfinansiärer kräver open access
sedan 2010
– Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond,
Formas, Wallenbergstiftelsen, FAS,
Östersjöstiftelsen
– Max 6 månaders fördröjning av fri tillgång
(12 månader för humaniora och samhällsvetenskap)
• EU-kommissionen
– all EU-stödd forskning i Horizon 2020 open access från år 2014
– Max 6 månaders fördröjning av fri tillgång
(12 månader för humaniora och samhällsvetenskap)
– EU uppmanar medlemsländerna att anta nationella OA-policyer

33. En svensk nationell policy för open access?
• Forskningspolitisk proposition för 2013-
2016
• Vetenskapsrådet får i uppdrag att
"utforma nationella riktlinjer för öppen
tillgång till vetenskaplig information"
– Förslag levereras hösten 2014
– Remiss via webbenkät i oktober 2014
• Kungliga biblioteket får i uppdrag att
stödja Vetenskapsrådet i arbetet
– Harmonisering med OA-kraven i Horizon
2020?

34. Open access skapar nya publiceringsformer
• Mega journals
– Renodlad peer-review service utan hänsyn till urval för läsare
– PLoS ONE – 80 artiklar/dygn
• Funder journals
– Fritt att publicera och läsa
– eLife – Wellcome Trust
• Community journals
– PeerJ – livstids författarmedlemskap för $99
• Post-publication open peer review
– F1000Research, ScienceOpen
• ”Second-tier” mega-journals
– Scientific Reports (Nature)
– Science Advances (Science)
– Open Biology
– SpringerPlus
– BMJ Open (BMJ)
– SAGE Open

35. OA mega-journals as a second-tier service
Nature Science
Subscription-based
selection services
for readers
Of sellable value to readers?
Manuscripts Peer review
Reject Pay publishing fee
Scientific Reports Science Advances
Open Access
Peer review services

36. Future: A two-tier system of services?
Subscription-based "Nature Digests" "Science Selection"
alert/digest services
for readers
Of interest to readers?
Scientific Reports Science Advances
Mega-journals
peer review services
for authors
Pay publishing fee
Manuscripts Peer review
Reject
PLoS ONE

37. Oseriösa förlag och tidskrifter
• Författaravgifter skapar grund för en ny marknad
– Tidskrifter utan seriös peer review
– Bjuder in till publicering via spam-liknande e-post
– Lurar oerfarna forskare i behov av meritering
• Jeffrey Bealls lista med misstänkt skumma
tidskrifter och förlag
– http://scholarlyoa.com/publishers/
• OASPA – Open Access Scholarly Publishers
Association
– Medlemmar i OASPA är garanterat seriösa
• DOAJ – Directory of Open Access Journals
– Kommer bara att lista seriösa tidskrifter

38. Hur du hanterar
publikationsekonomin

39. Hur optimerar man sitt bibliometriska utfall?
• Skriv artiklar på engelska i internationella tidskrifter
• Kontrollera tidskriftens genomslag (Journal Impact
Factor) och att den indexeras i Web of Science
• Samarbeta och sampublicera
• Referera till dina tidigare publikationer (själv-citera)
• Använd ett unikt och konsekvent författarnamn
• Ange tydliga organisationsanknytningar
• Gör dig unik med en identifierare från ORCID.org

40. Hur hanterar du krav på open access?
• Inkludera en publiceringsstrategi i projektplanen
– Vilka kanaler?
– Publiceringsavgifter?
– Förenliga med finansiärens krav?
• Läs kontraktet med forskningsfinansiären
• Läs avtalet (CTA) med tidskriften/förlaget
– Försök få undantag om det inte stämmer med
finansiärens krav
– ”Right to publish” istället för överlåtelse av
upphovsrätt

41. Om du publicerar i en open access-tidskrift
• Kontrollera att tidskriften är seriös
– Kolla DOAJ, OASPA, Web of Science och Scopus
– Kolla Bealls lista för misstänkt oseriösa tidskrifter
• Kontrollera om den kräver publiceringsavgifter (APC)
– Täcker finansiär eller moderorganisation
publiceringskostnaderna?
• Behåller du copyright på artikeln?
– Helst CC-BY-licens som tillåter fri återanvändning

42. Tack för mig!
Frågor?
Diskussion!
Web: openaccess.se
Blogg: openaccess.kb.se
E-mail: ulf.kronman [at] kb.se
Twitter: @UlfKronman
Kronman, U: Managing your assets in the publication economy.
Confero. 2013. DOI: http://dx.doi.org/10.3384/confero13v1130117

43. Redskap för forskare och bibliotekarier
• DOAJ.org – Directory of
Open Access Journals
– Hitta OA-tidskrifter inom olika
ämnesområden
• SHERPA/ROMEO
– Villkor för parallellpublicering
• OASPA – OA Scholarly Publishers
Association
– Kontrollera vilka förlag som är seriösa
• Bealls lista
– Kontrollera vilka tidskrifter som kan vara
oseriösa

44. En pragmatisk definition av open access
• Vad
– Den slutgiltiga artikeln eller sista sakkunniggranskade
manuset
• När
– Senast 6 månader efter publicering
(12 månader för humaniora och samhällsvetenskap)
• Var
– Beständig lagring hos en tidskrift/förlag
– Beständig lagring ett repositorium – med tillhörande
metadata
• Hur
– Licens som ger rättigheter till fri spridning, användning i
undervisning och insamling för text-mining