2. 2
Sammanfattning
När man är ungdom eller ung vuxen och har en känsla av att man lever i utsatthet på något sätt kan
man behöva hjälp. Det finns otroligt många insatser i vårt samhälle - kommun, landsting, staten,
föreningar, organisationer, näringsliv - som ska fungera som stöd för dessa individer. Vad fungerar
inte och vad fungerar när det gäller ungdomar som bör få adekvat hjälp med sitt mående och sin
livssituation? Med mitt fördjupningsarbete vill jag synliggöra att samhällets insatser sällan länkar i
varandra när det gäller att hjälpa unga individer som lever i någon form av utsatthet. Att ungdomar
bollas från den ena instansen till den andra utan att någon har ett helhetsgrepp kring individen.
5. 5
1.2 Syfte
Med mitt fördjupningsarbete i distanskursen Socialt ungdomsarbete för yrkesverksamma vill jag
synliggöra att samhällets insatser sällan länkar i varandra när det gäller att hjälpa unga individer som
lever i någon form av utsatthet. Att ungdomar bollas från den ena instansen till den andra utan att
någon har ett helhetsgrepp kring individen. Jag vill även lyfta vad ungdomar önskar för hjälp.
1.3 Frågeställningar
Vad fungerar inte och vad fungerar när det gäller ungdomar som bör få adekvat hjälp med sitt
mående och sin livssituation?
Vilka konsekvenser blir det för unga människor av att de faller mellan stolarna eller bara bollas runt
till olika instanser?
1.4 Metod
• Jag har valt att sammanfatta fyra individers olika kontakter under ett år (2013) under perioden
de var klienter hos oss i Ungdomsteamet. Tre tjejer och en kille med helt skilda bakgrunder och
olika åldrar. Genom Ungdomsteamets kartläggning i möte med dessa ungdomar beskriver jag
vilken hjälp de fått och till vilka samhälleliga instanser de bollats runt emellan.
• Ta del av ”När livet känns fel – ungas upplevelser kring psykisk ohälsa”, rapport från Myndighet-
en för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (f.d. Ungdomsstyrelsen).
• Ta del av ”Bryt tystnaden – barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa”, rapport från
BRIS.
2. Resultat
Här nedan beskriver jag kortfattat fyra ungdomars situationer samt vilka kontakter de haft under ett
år då de var klienter hos Ungdomsteamet 2013.
Tjej född 1995 – söker hjälp för att familjen splittrats genom skilsmässa varpå mamman nu lever med
en ny man och denna tjej inte får flytta dit. Pappan har flyttat med resterande barnaskara till annat
nordiskt land. Tjejen är dessutom i ett förhållande med en 17-årig kille som missbrukar droger och
som i sin tur lever i en dysfunktionell familj där hans föräldrar missbrukar. Med vår hjälp skickas tre
anmälningar in till Socialtjänsten om hennes situation.
Instanser som denna tjej har vänt sig till med Ungdomsteamets hjälp; gymnasieskola (mentor,
kurator, studie- och yrkesvägledare, rektor), Socialtjänsten Barn och Unga (två handläggare,
6. 6
BBIC-kartläggning 5
), Socialtjänsten Ekonomi (tre handläggare), Socialjouren (två i jouren som såg till
att hon fick sova på hotell och pojkvännen blev akutplacerad på familjehem), Socialnämnden samt
dess arbetsutskott, husläkare (tre besök, samma läkare), lasarettet (för operation).
Kille född 1996 – Söker hjälp genom att kuratorn på gymnasieskolan ringer till oss på ungdomens
begäran. Ungdomen definieras som ensamkommande asylsökande ungdom 6
och riskerar att bli
hemlös eftersom han fyller 18 år om två veckor. Han har svår PTSD, är aggressiv och utåtagerande
och har fortfarande problem att förstå det svenska språket till fullo. Hans flykt genom Europa tog ca
sju månader och han har varit i Sverige i ungefär ett år nu. Endast en äldre bror är kvar i livet som
ännu bor i det ursprungliga hemlandet och det var broder som skickade iväg sin lillebror att fly till
Sverige.
Instanser som denna kille vänt sig till med Ungdomsteamets hjälp; Socialtjänsten i annan kommun
(där han ursprungligen är placerad av Migrationsverket), Psykiatrin (psykolog för ensamkommande
flyktingbarn), Socialtjänsten i vistande kommun (tre handläggare), HVB-hemmet (där han endast får
bo tills han fyller 18 år), gymnasieskolan (mentor), Gode man (eftersom ungdomen kommer att få ta
hand om sin ekonomi nu när han fyller 18 år), bostadsbolag/privata hyresvärdar, Socialtjänsten i
grannkommunen (eftersom han hittade bostad i denna kommun). Denna ungdom arbetade vi med
intensivt under fyra veckor för att hitta en bra och snabb lösning och ett tag övervägde vi att IVO-
anmäla en av Socialtjänsternas hantering av hans ärende.
Tjej född 1991 – Söker hjälp för att hon nu blivit hemlös och dessutom är arbetslös, har svår ångest,
självskadebeteende samt en mängd fobier. Har nyligen avslutat ett 3-årigt förhållande och därför
hemlös eftersom före detta pojkvännen äger lägenheten. Uppvuxen i dysfunktionell familj där
mamman och pappan är skilda sedan många år tillbaka. Tjejen har som barn varit vittne till
mammans två suicidförsök. Mamman är sedan länge i ett aktiv alkoholmissbruk, där denna tjej har
ett starkt medberoendeförhållande till mamman.
Instanser som denna tjej har vänt sig till med Ungdomsteamets hjälp; Socialtjänsten Ekonomi (tre
handläggare), Socialtjänsten Barn och Unga (två handläggare/behandlare vid anordnad aktivitet),
Arbetsförmedlingen (två handläggare), Arbetsmarknadsåtgärd (två ledare), Psykiatrin (psykolog),
Terapicenter (KBT-terapeut), tandläkare (kontakt via KBT-terapeut och betald av socialtjänsten),
ideell förening (för att komma i kontakt med andra ungdomar/unga vuxna som lever/levt i
dysfunktionella familjer med missbruksproblematik).
5
BBIC – Barns behov i centrum. Kartläggning av barnets behov, föräldrarnas förmåga samt familj och miljö.
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic/grunderna
6
Migrationsverkets information om ensamkommande barn och ungdomar
http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-och-ungdomar.html
7. 7
Tjej född 1993 – Söker upp vår tjejverksamhet som vi har i våra lokaler en gång i veckan. Fram-
kommer att hon känner sig vilsen i sin sexualitet, behöver mycket stöd i livet och har svår ångest.
Instanser som denna tjej har vänt sig till med Ungdomsteamets hjälp; Socialtjänsten Ekonomi (två
handläggare), husläkare (fyra besök, två olika läkare), Arbetsförmedlingen (utredare om arbets-
förmåga), psykiatrin (utredning om diagnos/LSS), psykiatrin i annat landsting (arkivarie, för att ta del
av äldre journal om tidigare utredning gjorts under uppväxten), habiliteringen (uppföljning av utredd
diagnos), Socialtjänsten LSS (en handläggare), Jobbcentrum (en handläggare samt en handledare vid
arbetsmarknadsåtgärd), Vuxenutbildningscentrum (studie- och yrkesvägledare), Vuxenutbildning
(lärare), RFSL (gruppmöten).
2.1 Rapporter
På regeringens uppdrag har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor skrivit rapporten
När livet känns fel – ungas upplevelser kring psykisk ohälsa (mars 2015). En kartläggning där 730 unga
mellan 13 och 25 år genom ett digitalt frågeformulär gett sina berättelser om vad de gör för att må
bra och hur de vill få stöd när de inte mår bra. ”Ett mycket tydligt resultat från vår studie är att unga i
första hand hanterar sitt dåliga mående själva – de upplever inte att det stöd som samhället erbjuder
är tillgängligt eller anpassat efter deras behov” 7
.
I denna rapport beskrivs tydligt vad unga istället önskar när de mår dåligt.
”Unga är förhållandevis samstämmiga när de beskriver vad de önskar ifall de mår dåligt och behöver
stöd. Det handlar om att
o respekteras som en person och inte bemötas som ett problem
o någon lyssnar och eventuellt ställer relevanta frågor
o erbjudas en avstressande samtalsmiljö som är tillgänglig och personlig/familjär
o ges tillräckligt mycket tid för att bygga förtroende och möjliggöra samtal kring känsliga ämnen
o ges stöd på annat sätt än att prata
o få tillgång till välkomnande mötesplatser med hemlik miljö utan att det blir privat
o erbjudas olika arenor, både fysiska och digitala
o få tillgång till makt, inflytande och delaktighet” 8
Även information från Psynkprojektet 9
, som Sveriges Kommuner och Landsting driver sedan 2012,
hänvisas i denna rapport. Ett projekt för barns och ungas psykiska hälsa med syfte till att samordna
samhällets statliga instanser för barn och unga som riskerar att utveckla eller redan upplever psykisk
7
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2015, Rapport; När livet känns fel – ungas upplevelser
kring psykisk ohälsa. Sid 21.
8
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2015, Rapport; När livet känns fel – ungas upplevelser
kring psykisk ohälsa. Sid 106
9
http://psynk.se/ompsynk.428.html
8. 8
ohälsa. ”Utgångspunkten var att det på många platser kan vara oklart vilken funktion eller
verksamhet som ska ge första linjens insatser 10
/../. Det bör vara tydligt vilken aktör som har vilket
uppdrag och hur gränsdragningen mellan uppdragen ser ut /../.” 11
En annan rapport jag valt för mitt fördjupningsarbete är Barnombudsmannens Bryt tystnaden – barn
och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa (2014). Här har Barnombudsmannen lyssnat till 62
barn och unga (8-24 år) som delat med sig av upplevelser och erfarenheter av den hjälp som finns att
få när man mår psykiskt dåligt. Dessa individer har erfarenheter av elevhälsan, ungdomsmottag-
ningar, barn- och ungdomspsykiatrin (bup), och psykiatrisk slutenvård och tvångsvård. ”Ett åter-
kommande tema i barnens berättelser handlar om trösklar som gör det svårt att få hjälp tidigt när
man börjar må dåligt. Barnen berättar också om hur viktigt det är att få information och att vara
delaktig i sin vård. Brister i lyhördhet och dialog kan leda till att vårdinsatser aldrig påbörjas eller
avbryts i förtid. Några barn beskriver hur detta lett till farliga situationer som förvärrat självskade-
beteende och självmordsförsök.” 12
Cecilia Modig, som ingår i Barnombudsmannens expertråd samt
är ordförande i MIND 13
, säger att ”För många unga kan det kännas nästan oöverstigligt svårt hinder
att beställa tid, sitta i ett väntrum och sedan titta någon i ögonen som man inte känner och som man
inte vet om man kan ha förtroende för.” 14
Denna rapport ger samma bild av de ungdomar som sökt
Ungdomsteamets hjälp, nämligen att de har varit med om att bli nekade vård, blivit skickade mellan
olika instanser och vårdinrättningar och att de blivit utskrivna innan de fått adekvat hjälp. ”Fler barn
och ungdomar berättar om långa väntetider och känslan av att bli bollad mellan olika enheter.” 15
Denna rapport tar även upp hur viktigt det är med långsiktiga relationer och att ett återkommande
tema är att vuxna byts ut och försvinner samt hur svårt det är att bygga ett förtroende när man hela
tiden möter nya människor när man befinner sig i ett utsatt läge. Så här beskriver Freja det; ”Om man
ska träffa en person två gånger och vet att man ska byta, då känns det som att det ändå inte är
någon idé.” 16
10
Med första linjen menas den funktion eller verksamhet i kommuner och landsting dit barn och unga med
problem kan vända sig till i första hand.
11
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2015, Rapport; När livet känns fel – ungas upplevelser
kring psykisk ohälsa. Sid 30.
12
Barnombudsmannen, 2014. Rapport; Bryt tystnaden – barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa.
sid 8
13
MIND – stödförening för psykisk hälsa
14
Barnombudsmannen, 2014. Rapport; Bryt tystnaden – barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa .
sid 24-25
15
Barnombudsmannen, 2014. Rapport; Bryt tystnaden – barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa
sid 36
16
Barnombudsmannen, 2014. Rapport; Bryt tystnaden – barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa
sid 57
9. 9
3. Slutsats och diskussion
Jag kan konstatera att de flesta av de ungdomar och unga vuxna som sökt upp oss i Ungdomsteamet
har stora erfarenheter av att samhället brister när det gäller insatser och att det ofta är långa
väntetider för att få hjälp . De bollas runt utan att någon tar ett helhetsgrepp kring individen,
eftersom samhället ofta är uppbyggt så att varje instans är ett individuellt "stuprör". Även svårig-
heterna med att känna tillit och förtroende till den man söker hjälp hos är en hög igenkänningsfaktor
i de två rapporter jag valt här i min fördjupningsuppgift.
Den röda tråd jag sett gällande ungdomar idag består av fyra viktiga faktorer:
1) psykisk ohälsa
2) dysfunktionell familj, där föräldrarna ej har förmåga att fullt ut ta sitt ansvar.
3) avsaknaden av någon annan vuxen som dessa individer har förtroende för/kan känna tillit till.
4) ingen i samhället i övrigt tar ett helhetsbegrepp kring var och en av dessa unga individer.
Rapporterna från BRIS och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor bekräftar redan den
bild jag har av att samhället består av en rad länkar som inte bildar en stark kedja och att unga
individer därför mår ännu sämre och/eller halkar ännu mera snett när livet gungar rejält gällande
psykisk ohälsa.
Jag anser att det saknas ett kontaktmannaskap kring dessa individer som är i behov av hjälp. Ett
kontaktmannaskap som innebär att den personen har ansvar för ett helhetsbegrepp kring en individ.
Även om BRIS föreslår att varje landsting/region ska inrätta en barnlots, så gäller det endast hjälp och
en helhetssyn inom vårdapparaten och ej i övriga delar av individens utsatta livssituation.
4. Slutord
Min fråga kvarstår.
Vem/vilka i samhället tar ett helhetsbegrepp och ansvar för dessa ungdomar och unga vuxna som
lever i gråzonen när de själva inte förmår att finna adekvat hjälp eller när föräldrarna inte har
förmågan att ta sitt ansvar?
