Från föredrag vid Asfaltskolans lärarkonferens 2015-09-24

1. Fläckvis lappning och
Vägreglernas förbud
mot ”Split friction”
Asfaltskolans lärarkonferens
Sigtuna, 24 september 2015
Foto: N. Thunborg

2. Expert vägteknik och Thought leader vid WSP
Testförare
Krönikör
Föreläsare
Johan Granlund
 Civilingenjör V.
 17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult & Huvudkontoret.
 15 år som konsult, varav 8 inom VV Konsult.
 Sedan 2014 vid WSP.

3. Upplägg - Dödens fläcktyfus
Vid soltinande tunn is exploderar andelen sladdolyckor.
Fläckvis lappad av asfalt vanlig orsak till farlig split-friction.
Bilars kursstabilitet:
Teori.
Modell och simulering.
Test på provbana.
Betydelsen av däckmönstrets OCH vägytans skrovlighet.
Lagar, regler och kunskap om vägfriktion och split-friction.
Idag serietillverkas dödens fläcktufys => sladdolyckor.

4. God vägfriktion minskar risken för stort krockvåld
Sidokollision ökar krockvåldet, pga. krympt deformationszon.
Vid barmark utgör sidokrockarna 3 % av dödliga mötesolyckor.
På vintern exploderar sidokrockarnas andel; från 3 % till 50 %.
De bredaste vägarna är underrepresenterade i halkolyckorna.
Motmedel inkluderar asfalt med jämn friktion, att minska
behovet av sidofriktion (rätta till feldoserade kurvor, laga
vägojämnheter), bättre halkbekämpning, bredare vägar och
mötesseparerande mitträcken på vägar med 80+ km/tim.
Källa: Vägverket Halk-OLA.

5. 5 olyckor inom 2 veckor
-efter felaktig lappning
Foto: B Andersson, Svt.se
Foto: Stefan Hedlöf
”En varierande friktion i längs- eller tvärled kan innebära en ökad
olycksrisk t.ex. i samband med inbromsning.”
Trafikverket, Effektsamband. Drift och underhåll - Belagda vägar. Sid 38.

6. Lappad olyckskurva (forts)
Rv 61, Åmotfors - Kristinehamn
Vägbanans makrotextur (ytskrovlighet)
Avgörande för våtfriktion samt hastighetsberoende del av friktionen
Olycksplats 10/9 vid distans ca 4680 m (- upp till ca 200 m)
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
4300 4350 4400 4450 4500 4550 4600 4650 4700
Distans [m]
Textur[mm]
MPD Vänster MPD Mitt MPD Höger
66 m lång ”fet”
(bitumenrik) lapp i
höger hjulspår.
Makrotextur under
riktvärdet ”Minst
0.4 mm”.
Risker med fläckvis lappning:
1. Vid regn - mycket olika friktion i inre respektive yttre hjulspår.
2. Soltinande tunn is smälter snabbt på svarta lappar.
 Isfriktion under vä. hjul, asfaltfriktion under hö. hjul.
Våldsamt ”sladdande moment” vid hård bromsning.

7. Bilars kursstabilitet - Teori

8. Bilars kursstabilitet - Modell

9. Bilars kursstabilitet - Simulering

10. Bilars kursstabilitet - Test på provbana
”Remmen op glad wegdek mu split”

11. Bra mönstrade däck ökar våtgreppet...
Höghastighetsfilm av 300 km/h UHP-däcket Nokian Hakka Black
...liksom vägbana med bra
yttextur och rätt geometri
gör.
Kraft överförs mellan ytor.
Mest kraft klaras med blanka slicks på slät asfalt.
Redan vid lätt regn krävs dränerande ”kanaler”.

12. Kursstabiliteten viktigare än bromssträckan
Djupstudier av dödsolyckor visar att den vanligaste
olycksformen är när fordonet tappat stabiliteten och sladdat.
De krafter som stabiliserar fordonet i sidled minskar vid
inbromsning. Kritiskt i horisontalkurvor och girmanövrering!

13. Friktion och TS
Olycksrisken ökar vid låg
friktion:
Bromssträckan ökar.
Styregenskaper och
sidostabilitet försämras.
Trafikverket, Effektsamband, Drift och underhåll - Belagda vägar. Sid 7.
Friktionstal
Olycksrisk
VTI Medd 911A:2001

14. Gällande vägregler för vägfriktion
Säkerhet vid användning:
Vägar skall vara så utformade och utförda att de får tillfredsställande
friktion.
Kontinuerliga friktionsegenskaper hos ytmaterialen skall eftersträvas.
VVFS 2003:140 (VVFS 2010:17) Vägregler: 6.3.4.1 Krav på friktion.
Känd kunskap:
”En varierande friktion i längs- eller tvärled kan innebära en ökad olycksrisk
t.ex. i samband med inbromsning.” Trafikverket, Effektsamband. Drift och underhåll - Belagda vägar.
Sid 38.

15. Problem med kravet: Medelvärde över 20 m kan dölja korta
hala fläckar som orsakar instabilitet, i synnerhet för MC.
Säkerhetskravet gäller hela vägbanan
10.1. Krav på färdigt lagers yta:
”Bitumenbundna lager ska utföras och
kontrolleras med avseende på friktion … så att
ställda krav uppfylls.”
”För vägbana, gångbana och cykelbana med
bundet slitlager ska medelvärdet av
friktionstalet på en 20 m sträcka vara ≥ 0,50.”
Trafikverket Krav beskrivningstexter för Bitumenbundna lager i vägkonstruktioner,
TDOK 2013:0529
”Friktionstalet ska bestämmas enligt TDOK
2014:0134”

16. Blank asfaltskarv ska friktionsmätas
 "På en ny vägyta …mäter man där huvuddelen av trafiken normalt placerar sitt högra hjul.”
 ”Om annan del av vägbanan okulärt … bedöms ha lägre friktion mäts även denna del.”
TDOK 2014:0134, Bestämning av friktion på belagd väg.
Asfaltskarv ges minst 2 dm bred försegling, vilken
sandas av med 0-2 eller 0-4 mm stenmjöl för att
skapa vägfriktion.
Risker: Sandning sker inte? Stenmjölet fastnar inte?
Mätning: Det 1 dm smala mäthjulet kan missa
skarven och därmed mäta missvisande högre friktion
(mäter bredvid skarven).
Tolkning av friktionsdata från skarv:
• Lågt friktionsvärde visar risk, precis som för
hjulspåren.
• Högt värde bevisar inte god skarvfriktion.

17. Serietillverkning av dödens fläcktyfus - tanklappning
Risker med fläckvis lappning:
1. Vid regn blir våtfriktionen olika i hö./vä. hjulspår.
2. Soltinande tunn is smälter snabbt på svarta lappar.
 Isfriktion under vä. hjul, asfaltfriktion under hö. hjul.
Våldsamt ”sladdande moment” vid hård bromsning.

18. + Bra att underdimensionerad trasig vägkant lagas.
- Livsfara: Lagning måste avslutas med ytbehandling av hela körfältets bredd!
Serietillverkning av dödens fläcktyfus - massalappning
Väg W583

19. Serietillverkning av dödens fläcktyfus - spårytbehandling
Rv 26, norr om Lesjöfors

20. Serietillverkning av dödens fläcktyfus – fetfläckar
Underlaget har betydelse
Heating satte fyr på underlagets vita körfältspil, som gav extra
värme till befintlig asfalt.
Vid asfaltomläggningen har hett bitumen uppenbart flutit upp
och skapat en svart körfältspil på vägytan.
RemixadasfaltpåE16vidMellsta.

21. Serietillverkning av dödens fläcktyfus – fetfläckar
Nylagd asfalt på E16 väster om Mellsta, Borlänge.
En oönskad trend är att
nylagd asfalt blöder och
får farliga fetfläckar.
Ett par grundproblem:
1. Tyvärr planfräses
sällan underlaget.
Klistret rinner ned och
anhopas i djupa spår.
När den heta asfalten
läggs på, flyter klistret
upp och ger fetfläckar i
hjulspåren.
2. Bitumen från
”blaskiga lagningar”
flyter på liknande sätt
upp till ytan.

22. Sammanfattning - Dödens fläcktyfus
Vid soltinande tunn is exploderar andelen sladdolyckor.
Fläckvis lappning av asfalt ger ofta trafikfarlig split-friction.
Vägfordons kursstabilitet, från teori till praktik.
Betydelsen av däckmönstrets OCH vägytans skrovlighet.
Lagar, regler och kunskap om vägfriktion och split-friction.
Idag serietillverkas dödens fläcktufys = sladdolyckor.
-Hur utforma arbeten med fläckvis lappning framöver:
Massalappning avrundas med heltäckande ytbehandling?
HP27 försegling kan vara utmärkt på privata lågfartsytor,
men hur kvalitetssäkra mot split friction på statliga vägar?
-Förebygga fetfläckar; eliminera grundorsakerna.