3. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 3
Pensionsskulden
– en överraskning som kan
få effekt på skattsedeln
Nyheten i årets pensionsskuldrapport är att vi
sammanställt kommunernas och regionernas totala
pensionsskulder. Jämfört med tidigare pensions
skuldsrapporter ger den här rapporten en övers
kådlig sammanställning av pensionsskulderna
i Sverige, då välfärden och skatteuttaget är
fördelat på både kommuner och regioner. 1
Vi, liksom flera kommuner och regioner, har insett
att de framtida pensionsskulderna kommer att bli
en tung belastning utöver redan kända välfärds
utmaningar, exempelvis en åldrande befolkning och
ökad urbanisering. Dessutom står flera kommuner
och regioner redan idag med stora underhålls
underskott som till exempel vatten & avlopp,
allmännyttans bostäder och utbyggnad av kollek
tivtrafik. Det är glädjande att vi under senare år
noterat att allt fler kommuner och regioner aktivt
arbetar för att skaffa sig mer information om pen-
sionsskuldsutmaningen samt försöker skapa finan
siella planer för att möta framtiden.
Vi har i tidigare enskilda rapporter fokuserat
på den långsiktiga betalningsförmågan i regioner
och kommuner.
I årets rapport har vi beräknat vad pensions-
skulden skulle få för konsekvenser på skattsedeln
om kommunen och regionen ska få en ekonomi
i balans, inklusive den dolda pensionsskulden.
Resultatet visar att invånarna i över 9 av 10
kommuner skulle riskera få höjd skatt. 2
Syftet med vår rapport är att fler beslutsfattare
inom kommuner och regioner ska få större kunskap
och förståelse för pensionsskuldens utmaningar.
Vi är medvetna om att rapporten är en förenklad
bild av verkligheten, men den ger samtidigt många
kommuner och regioner en god indikation och
vägledning att se till egna förutsättningar.
Under det kommande decenniet ser vi en tids-
period som kommuner och regioner bör ta tillvara
på för att finansiera de dolda pensionsskulderna.
Tas inte frågan om pensionsskulden upp på den
politiska agendan ser vi annars risker med att
pensionsskulden blir en bidragande orsak till
skattehöjningar eller urholkad välfärdsservice.
Sveriges kommuner och regioner står inför stora utmaningar.
Det talas från flera håll om eventuella skattehöjningar och behov av
effektiviseringar inom välfärden. Till dessa utmaningar ska samtidigt
en pensionsskuld, totalt 478 miljarder, läggas till. För att framtidens
välfärd och ekonomi ska fungera väl vill vi med denna rapport sätta
pensionsskulden i ett sammanhang och peka på konsekvenserna
som kan uppstå om inte skulden hanteras i tid.
1
I tidigare kommu-
nala pensionsskulds
rapporter har Gotland
redovisats som en
kommun, men är
i denna rapport
redovisad som
en region.
2
Med begreppet
“ekonomi i balans”
avses i denna rapport
att regionen eller
kommunen ska ha
en balansräkning som
uppnår balans där
tillgångar och skulder
är lika stora, det vill
säga en soliditet
om minst 0 procent
inklusive den dolda
pensionsskulden.
Greger Gustafson, Affärsansvarig Offentlig Affär
4. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 4
Sammanfattning
Pensionsskulden är den skuld som kommuner
och regioner har till sina anställda och före detta
anställda. Pensionsskulden består till största
delen av pensionsförmåner som är intjänade av
de anställda fram till och med 1997. Den skulden
är dold och redovisas inte i kommunernas eller
regionernas balansräkningar, utan som en ansvars
förbindelse. Den synliga pensionsskulden avser
förmåner som är intjänade från och med 1998
och redovisas i balansräkningen som en
pensionsavsättning.
Pensionsskulderna är med andra ord de pengar
som den anställde, enligt pensionsavtalet, har rätt
att få ut i form av tjänstepension så länge denne
lever. Och lever den anställde längre än förväntat
blir både kostnaden och skulden än högre.
Totalt 478 miljarder i skulder
Jämfört med föregående år ökar den samman-
lagda pensionsskulden i kommuner och regioner
med 4,5 miljarder kronor och uppgår per årsskiftet
2018-12-31 till cirka 478 miljarder kronor. Det inne-
bär att den genomsnittliga pensionsskulden per
invånare uppgår till 46 709 kronor. Men inom
riket är det fortfarande stor variation. Från som
lägst 24 232 kronor till som högst 73 575 kronor
per invånare, viket är en skillnad på nästan
50 000 kr per invånare.
Regionernas samlade pensionsskulder uppgår
till drygt 250 miljarder kronor. Nära 138 miljarder
av dessa skulder är dolda och syns inte i regioner-
nas balansräkningar. Kommunernas samlade
pensionsskulder uppgår till nästan 227 miljarder
kronor. Drygt 186 miljarder av dessa skulder är
dolda och syns inte i kommunernas balans
räkningar.
Höjd skatt en möjlig konsekvens
Vi har beräknat vad pensionsskulderna skulle
få för konsekvenser på skattsedeln. Våra beräk
ningar har utgått från att kommuner och regioner
ska uppnå en ekonomi i balans under en 10-års
period inklusive den dolda pensionsskulden. Resul
tatet visar att invånarna i över 9 av 10 kommuner
skulle få höjd skatt. Läs fullständig tabell över
resultatet på sida 27.
Högst pensionsskuld per invånare,
kommun och region tillsammans.
Skuld per invånare
Sorsele 73 575 kr
Malå 71 421 kr
Skellefteå 67 846 kr
Åsele 67 393 kr
Vännäs 67 135 kr
Lägst pensionsskuld per invånare,
kommun och region tillsammans.
Skuld per invånare
Sjöbo 24 232 kr
Höör 27 297 kr
Åstorp 30 858 kr
Ängelholm 33 596 kr
Trosa 33 770 kr
5. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 5
Utmaningar för
kommuner & regioner
Stigande krav på välfärden
Svensk välfärd står inför stora utmaningar.
I takt med att demografin förändras så behöver
välfärden anpassa sig. SKL, Sveriges Kommuner och
Landsting, uppger att det behövs effektiviseringar,
eller ökade resurser, på 43 miljarder kronor för att
klara välfärden på dagens nivå fram till år 2022. Till
detta kommer nya krav och förväntningar. Svensk
försäkring påpekar i en rapport att det finns en
skillnad mellan individers efterfrågan på vård och
omsorg idag samt vilka behov som den offentliga
verksamheten tillgodoser. De senare årens debatt
pekar på att denna skillnad kommer att förstärkas
framöver.
Rapporten från Svensk försäkring visar att vi
redan idag kan se bortprioriteringar inom vård
och omsorg. I framtiden kan det krävas ytterligare
bortprioriteringar. Slutsatsen blir, enligt rapporten,
att de samlade resurserna i samhället måste i
större utsträckning användas till välfärdstjänster
för att individers behov av vård och omsorg ska
kunna tillgodoses på lång sikt. De ökade kraven
på välfärden kan göra att effektiviseringar blir
nödvändiga. Om effektiviseringarna inte uppnås
finns det en sannolikhet att kostnaden behöver
läggas på skattsedeln för att kunna finansiera
framtidens välfärd.
Urbaniseringen förstärker skillnader
mellan stad och land
Skillnaderna mellan stad och landsbygd blir
allt mer påtagliga i Sverige. Urbaniseringen, vilket
innebär att allt fler invånare lämnar landsbygden till
förmån för storstäder, har pågått under lång tid och
ökat under de senaste åren. Det innebär konkret att
för 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges
befolkning på landet. Idag är det raka motsatsen;
85 procent av svenskarna bor i tätorter.
Dessutom skiljer sig befolkningssammansätt-
ningen mellan glesbygdsorter och större städer.
En normal glesbygdskommun har exempelvis en
större andel befolkning som är 65 år och äldre
(24%) i jämförelse med storstäder (15%). Andelen
som är mellan 20–64 år, dvs. i arbetsför ålder, är
mindre i glesbygdskommuner (54%) i jämförelse
med storstäder (64%). Andelen äldre har ökat
framförallt i förorts- och i glesbygdskommunerna. 1
Enligt Boverket kommer omkring 70 procent av
folkökningen ske i de tre storstadslänen Stockholm,
Göteborg och Malmö. Prognoserna pekar således
på att glesbygdskommunerna kommer fortsatt få
en krympande befolkning – i kombination av en
ökande grupp äldre människor.
En av de viktigaste faktorerna som speglar
skatteunderlagets storlek är befolkningsutveck
lingen. Ser man till befolkningsförändringen under
de senaste fyrtio åren är det endast 4 av 21 län som
haft en befolkningsökning som är större än genom
snittet i Sverige.
Sveriges kommuner och regioner står inför flera och stora utmaningar.
Vi blir äldre, samtidigt som kraven på välfärden ökar och fler flyttar ifrån
glesbygd in till städer. I denna del lyfter vi några samhällsutmaningar för
att sätta pensionsskulden i sitt sammanhang.
Olika verksamheters volymutveckling för demografi
plus ytterligare 1 % årlig kostnadsökning, Källa: SKL
2010 2015 2020 2025 2030 2035
80
100
120
140
160
180
200
Förskola
Gymnasieskola
Hälso- och sjukvård
Grundskola
Vård och omsorg
1
Källa: Bostadsverket,
Vision för Sverige 2025.
6. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 6
Befolkningsförändring 1978–2018
Källa: SCB
Stockholm
slän
Uppsala
län
Västm
anlandslän
Hallandslän
Örebro
län
Skåne
län
Gotlandslän
Riksgenom
snitt
Blekinge
län
Västra
Götalandslän
Kalm
arlän
Östergötlandslän
Dalarnaslän
Söderm
anlandslän
Värm
landslän
Kronobergslän
Gävleborgslän
Jönköpingslän
Jäm
tlandslän
Västerbottenslän
Norrbottenslän
Västernorrlandslän
20 %
10 %
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
Vi blir fler äldre
Vi blir allt äldre i Sverige. De svenska männen
har den sjätte högsta medellivslängden och de
svenska kvinnorna den fjortonde högsta bland
OECD-länderna. Diskussionerna om den ökade
medellivslängden har hamnat högt upp i samhälls
debatten under de senaste åren och konsekven
serna i välfärdssystemet börjar märkas i praktiken.
Exempelvis har pensionssystemet reformerats så
att vi i framtiden förväntas gå i pension allt senare.
Att den ökade medellivslängden kommer att ställa
högre krav på fungerande sjuk- och äldrevård är
mycket troligt. Fram till år 2070 beräknas andelen
äldre öka kraftigt samtidigt som andelen personer i
arbetsför ålder minskar. Vid 2070 beräknas andelen
som är 65 år eller äldre utgöra nära 25 procent av
befolkningen i Sverige. Det kommer i praktiken
innebära att de som är i arbetsför ålder ska
försörja allt fler.
Befolkningsfördelning fram till 2070 (% av total befolkning)
Prognos. Källa: SCB
1970 2019 2070
0–19 år 27,6 % 23,3 % 22,3 %
20–64 år 58,6 % 56,7 % 53,1 %
65– år 13,8 % 20,0 % 24,6 %
Summa 100 % 100 % 100 %
7. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 7
I framtiden ska färre försörja fler
I morgondagens Sverige ska färre försörja fler.
SKL skriver i sin Ekonomirapport från december
2018 att det finns flera tecken på att den demo-
grafiska belastningen för kommuner och regioner
har påbörjats. Det är framförallt i skola och äldre
omsorg som belastningen förväntas bli som störst.
I grafen ovan syns skillnaderna i Sveriges demografi
med särskilda toppar för 1940-, 1960- och
2010-talisterna. Om 10–15 år;
• blir dagens 1940-talister över 85 år gamla
• går dagens 1960-talister från att vara försörjare
till att bli försörjda i välfärdssystemet
• ska dagens 2010-talister passera genom förskola,
skola och gymnasium
Det innebär att under de kommande 10–15 åren,
kommer framförallt 1980- och 1990-talisterna
bära ett stort ansvar för välfärdsförsörjningen,
innan 2010-talisterna etablerar sig på arbets
marknaden. Vi ser ett demografiskt fönster
kommande decennium, som är ett bra tillfälle
för att hantera och finansiera den dolda
pensionsskulden.
Utöver befolkningsutvecklingen är försörjnings
kvoten ett viktigt nyckeltal för skatteunderlagets
storlek. Försörjningskvoten mäter hur stor andel av
befolkningen som är i yrkesaktiv ålder 20 – 64 år och
hur många dessa i sin tur ska försörja. Det är med
andra ord invånarna i arbetsför ålder som till stora
delar genom arbete och skatteinbetalningar ska
försörja både unga och äldre i samhället.
Idag är försörjningskvoten i genomsnitt 0,76
i Sverige. Försörjningskvoten innebär att varje
person i arbetsför ålder, till stor del med sina
skatter, försörjer 0,76 barn och äldre. Kvoten
förväntas öka med kring 25 – 30 procent fram
till 2060. En ökning av försörjningskvoten innebär
alltså att färre ska försörja fler. Redan idag syns
det i diagrammet nedan att framför allt storstads
regionerna har en lägre försörjningskvot, vilket kan
bli en fördel för att möta framtidens utmaningar.
Försörjningskvot
Dalarnaslän
Uppsala
län
Västm
anlandslän
Hallandslän
Örebro
län
Skåne
län
Gotlandslän
Riksgenom
snitt
Blekinge
län
Västra
Götalandslän
Kalm
arlän
Östergötlandslän
Söderm
anlandslän
Värm
landslän
Kronobergslän
Gävleborgslän
Jönköpingslän
Jäm
tlandslän
Västerbottenslän
Norrbottenslän
Stockholm
slän
Västernorrlandslän
0,50
0,55
0,60
0,65
0,70
0,75
0,80
0,85
0,90
Sveriges demografi per födelseår
Källa: SCB
2017
2013
2009
2005
2001
1997
1993
1989
1985
1983
1979
1975
1971
1959
1947
1935
1963
1951
1939
1927
1967
1955
1943
1931
1919
1923
Antal
individer
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
140 000
2010-talister 1960-talister 1940-talister
8. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 8
Svårt att värdera och realisera tillgångar
Enligt Kommuninvest rapport ”Den kommunala
låneskulden 2017” uppgår kommunernas tillgångar
till över 1 200 miljarder kronor. Tillgångsslag inom
kommuner och regioner kan till exempel vara:
vägar, gator, parkeringsplatser, skog och mark,
kommunala bolag, verksamhetslokaler (förskolor,
skolor, idrottsanläggningar), hamnar, flygplatser
och bussterminaler samt medicinsk utrustning.
Kommunernas och regionernas tillgångar är ofta
både svårvärderade och svåra att sälja till det
uppskattade marknadsvärdet. Det beror på att det
många gånger saknas relevanta avkastnings- och
marknadsvärden eller relevanta köpare. Därför är
det viktigt att vara självkritisk till värderingen.
En del kommuner och regioner kan också
påverkas av förluster om det bokförda värdet är
högre än försäljningsvärdet. Det finns därutöver
signaler i marknaden att högkonjunkturen med
god sysselsättningsgrad och fortsatt höga skatte
intäkter närmar sig sitt slut. Om högkonjunkturen
mattas av finns det också risk att realisationsvin
sterna minskar, vilket varit en stark bidragande
faktor som bättrat på sektorns resultat under
de senaste åren.
9. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 9
Kommunernas
pensionskostnader
– en växande utmaning
Den synliga 1 pensionsskulden uppgår till över 40
miljarder kronor och är fortsatt växande. Skulden
består till största delen av förmåner som tjänas in
med inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp. Sedan
år 2010 har den synliga skulden i balansräkningen
ökat med över 20 miljarder, vilket är en ökning
med cirka 100 procent.
Kommunerna har, i jämförelse med regionerna,
större utmaningar med den dolda pensionsskulden.
I kommunerna är över 80 procent, 186 miljarder, av
pensionsskulden dold i redovisningen. Pensions
kostnaderna från den dolda skulden uppgår idag till
cirka 10 miljarder kronor per år och förväntas öka
i och med kommande pensionsavgångar. Dessutom
har nästan hälften av Sveriges kommuner färre
invånare när pensionerna ska betalas ut än när de
tjänades in, vilket göra att pensionskostnaderna
ska fördelas på färre skattebetalare.
1
Den synliga pensions
skulden redovisas i
balansräkningen och
avser förmåner som
tjänas in av anställda
från och med 1998.
Kommunernas samlade pensionsskulder uppgår till nära
227 miljarder kronor, vilket är cirka 22 300 kronor per invånare.
Drygt 186 miljarder av dessa skulder är dolda och syns inte
i kommunernas balansräkningar.
Kommuner med lägst pensionsskuld per invånare
Kommun Skuld per invånare
Sjöbo 763 kr
Höör 3 829 kr
Åstorp 7 390 kr
Knivsta 8 598 kr
Ängelholm 10 127 kr
Kommuner med störst pensionsskuld per invånare
Kommun Skuld per invånare
Sorsele 38 392 kr
Arjeplog 36 993 kr
Bräcke 36 761 kr
Malå 36 238 kr
Härjedalen 35 927 kr
Kommunernas samlade pensionsskulder intjänade från och
med 1998 i balansräkningen 2010–2018
2010 2011 2012 2013 2014 2015 20182016 2017
mdkr
45
35
25
15
40
30
20
10
10. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 10
Därför ökar pensionskostnaderna
i kommunerna
Det är viktigt att skilja på pensionsskuld
och pensionskostnad. Pensionsskulden är en
nuvärdesvärdering som syftar till att synliggöra
kommunernas och regionernas pensionsåtaganden.
Det är SKL som sätter värderingsparametrarna,
som till exempel ränta och livslängd. Pensions
skulden påverkar inte heller fullt ut dagens kost-
nader då merparterna av skulderna är dolda i
redovisningen. Pensionskostnaderna däremot
är de faktiska kostnader som kommuner och
regioner betalar för anställda och före detta
anställda och som fullt ut belastar innevarande
års resultaträkning och verksamhet.
De dolda pensionsskulderna för kommunerna
har under de senaste åren sjunkit. Det beror
bland annat på ökat antal pensionsutbetalningar,
men också att fler kommuner valt att amortera
på pensionsskulden. Däremot har istället pensions
kostnaderna ökat, vilket beror på främst tre
anledningar:
• Utbetalningar från den gamla pensionsskulden
ökar. För drygt tio år sedan var cirka 10 procent
av pensionsskulden under utbetalning. Idag är
drygt hälften av pensionsskulden under utbetal-
ning. Om tio år är cirka 90 procent av pensions
skulden under utbetalning. Den ekonomiska
belastningen blir dessutom mer påtaglig om
pensionstagarna lever längre än förväntat eller
om kommunens befolkningsunderlag minskar.
• Fler arbetstagare tjänar över 7,5 inkomstbas
belopp, vilket bland annat är en effekt av det
så kallade lärarlönelyftet.
• Fler anställda inom kommunsektorn. Enligt
SKL:s ekonomirapport från december 2018
kommer inte effektiviseringar och digitalisering
att räcka till – utan kommunerna förväntas öka
antalet anställda vilket också kommer öka
pensionskostnaderna.
11. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 11
Kommunernas långsiktiga betalningsförmåga
Soliditet är ett mått som förklarar hur stor andel av
tillgångarna som är finansierade med eget kapital
och är ett finansiellt mått för den långsiktiga betal
ningsförmågan. Måttet visar därmed hur finansiellt
stark eller sårbar en organisation är. För ett företag
är minst 30 procent soliditet en vanlig norm för att
vara finansiellt stabil. Statistiska Centralbyråns,
SCB, branschstatistik visar att den genomsnittliga
soliditeten i svenska företag är cirka 43 procent.
Kommunernas genomsnittliga soliditet uppgår
till cirka 44 procent, men när den dolda pensions
skulden räknas med sjunker den genomsnittliga
soliditeten till cirka 26 procent. I 45 av Sveriges
Kommuner med en
soliditet lägre än –15%
Riksgenom
snitt
NorbergGullspång
M
ullsjö
Grum
sHärnösand
Bjurholm
Lille
Edet
Storfors
M
alå
Vingåker
Tim
råKram
fors
Sm
edjebackenDegerfors
Bräcke
Laxå
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0 %
10 %
20 %
30 %
kommuner är soliditeten negativ när den dolda
pensionsskulden inkluderas. Fler än 7 av 10
kommuner har en soliditet som är lägre än
normen om 30 procent.
Lägst soliditet inklusive den dolda pensions-
skulden har Laxå (-41%), Bräcke (-29%) och
Degerfors (-28%).
Utöver de dolda och synliga pensionsskulderna
har kommunernas långfristiga skulder ökat kraftig.
År 2010 uppgick de långfristiga skulderna till cirka
127 miljarder och vid bokslutet 2018 till cirka 320
miljarder. En ökning med över 150 procent, eller
nästan 200 miljarder.
12. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 12
Regionernas
pensionsskulder
fortsätter öka
Den synliga pensionsskulden som redovisas
i balansräkningen uppgår till över 113 miljarder
kronor och är fortsatt växande. Skulden består
till största delen av förmåner som tjänas in med
inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp. Sedan år
2010 har den synliga skulden i balansräkningen
ökat med nästan 70 miljarder, vilket är en
ökning på över 150 procent.
Prognosen, fram till 2023, visar på en fortsatt
ökning av pensionsskulden med cirka 6o miljarder
kronor. Ökningen beror främst på att löner över
7,5 inkomstbasbelopp fortsätter att öka.
Regionernas samlade pensionsskulder uppgår till över 250
miljarder kronor, vilket motsvarar 24 530 kronor per invånare.
Cirka 138 miljarder av dessa skulder är dolda och syns inte i
regionernas balansräkningar.
mdkr
20232012
0
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Regionernas pensionsskulder
Källa: Kolada och Skandias beräkningar
Synlig pensionsskuld Dold pensionsskuld Totalt
350
250
150
300
200
100
50
13. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 13
kr per
invånare
I genomsnitt uppgår regionernas pensions-
skulder till cirka 24 500 kronor per invånare,
men variationen är stor. När vi exkluderar Region
Gotland i jämförelsen – som både är en kommun
och en region – så har ovanstående regioner högst,
respektive lägst pensionsskuld.
Det innebär att det skiljer nästan 16 500 kronor per
invånare mellan den region som har den högsta
respektive lägsta pensionsskulden per invånare.
Pensionsskuld per invånare
Region
Västerbotten
Region
Örebro
län
Region
Norrbotten
Region
Uppsala
Region
Värm
land
Region
Västernorrland
Region
Blekinge
Region
Östergötland
Region
Dalarna
Region
Gävleborg
Region
Jäm
tland
Härjedalen
Riksnivå
Region
Västm
anland
Västra
Götalandsregionen
Region
Jönköpingslän
Region
Kronoberg
Region
Skåne
Region
Sörm
land
Region
Stockholm
Region
Halland
Region
Kalm
arlän
Regioner med högst
pensionsskuld per invånare
Region Skuld per invånare
Västerbotten 35 184 kr
Örebro 30 392 kr
Norrbotten 30 128 kr
Uppsala 29 230 kr
Värmland 28 112 kr
Regioner med lägst
pensionsskuld per invånare
Region Skuld per invånare
Halland 18 761 kr
Stockholm 19 670 kr
Sörmland 22 535 kr
Skåne 23 469 kr
Kronoberg 24 059 kr
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
14. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 14
Pensionskostnaderna ökar i regionerna
Enligt Skandias prognoser kommer de totala
pensionskostnaderna för regionerna, i löpande
priser, att öka med cirka 40 procent under den
kommande tio-årsperioden med.
De totala pensionskostnaderna består av
pensionsutbetalningar som tjänats in före 1998,
pensionskostnaderna för dagens anställda samt
de finansiella kostnaderna. Pensionskostnaderna
för dagens anställda består av en premiebestämd
pension samt att vissa anställda med lön över 7,5
inkomstbasbelopp även har rätt till en förmåns-
bestämd pension.
Svag betalningsförmåga i regionerna
Den genomsnittliga soliditeten i regionerna är
cirka 18 procent, men när även den dolda pensions
skulden inkluderas, sjunker soliditeten till i genom
snitt cirka -26 procent.
Inkluderat hela pensionsskulden är det enbart
regionerna Jönköping (6%) och Östergötland
(4%) som uppvisar en svag positiv soliditet. Lägst
soliditet har regionerna Jämtland (-143%), Dalarna
(-88%), Skåne (-68%), Västernorrland (-57%) och
Värmland (-56%).
Ingen av regionerna når således upp till normen
om 30 procent i soliditet och kan därför betraktas
som finansiellt svaga. Dessutom uppvisar 19 av
21 regioner en negativ soliditet, det vill säga att
skulderna överstiger tillgångarna. Att soliditeten
är negativ ger en indikation att flera regioner har
en ansträngd ekonomi redan idag.
Pensionsfonder räcker inte till skulderna
Det positiva i sammanhanget är att regionerna
i större utsträckning än kommuner har pensions
fonder. Pensionsfondernas uppgift är att täcka
upp för framtida pensionsutbetalningar. Regio
nernas samlade marknadsvärde på pensionsfon
derna motsvarar endast en fjärdedel av de totala
pensionsskulderna. Pensionsfondernas storlek
varierar mellan de olika regionerna. Region
Sörmland har de bästa förutsättningarna med
en pensionsfond som täcker cirka två tredje-
delar av pensionsskulden, medan Region Skåne
och Region Stockholm inte har några pensions-
fonder alls.
15. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 15
150%
130%
110 %
90 %
70 %
50 %
30 %
10 %
10 %
Regionernas soliditet
inklusive dold pensionsskuld
Region
Västerbotten
Region
Gotland
Region
Örebro
län
Region
Norrbotten
Region
Uppsala
Region
Värm
land
Region
Västernorrland
Region
Blekinge
Region
Östergötland
Region
Dalarna
Region
Gävleborg
Region
Jäm
tland
Härjedalen
Riksnivå
Region
Västm
anland
Västra
Götalandsregionen
Region
Jönköpingslän
Region
Kronoberg
Region
Skåne
Region
Sörm
land
Region
Stockholm
Region
Halland
Region
Kalm
arlän
Andel av pensionsskulden som är täckt med pensionsmedel
Källa: Bearbetad data från SCB och regionernas årsredovisningar. Data från 2017.
Riksgenom
snitt
Region
Jönköping
Region
Halland
Region
Örebro
Region
Gävleborg
Region
Kronoberg
Region
Stockholm
Region
Skåne
Västra
Götalandsregionen
Region
Västm
anland
Region
Gotland
Region
Kalm
arlän
Region
Jäm
tland
Härjedalen
Region
Västerbotten
Region
Uppsala
Region
Sörm
land
Region
Blekinge
Region
Dalarna
Region
Värm
land
Region
Norrbotten
Region
Östergötland
Region
Västernorrland
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
16. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 16
Skattehöjningar är ett av de verktyg som kom-
muner och regioner kan ta till för att finansiera
de växande pensionsutbetalningarna och pensions
kostnaderna. Vi har i denna rapport valt att beräkna
hur stor skattehöjning som skulle krävas för att
kommuner och regioner ska få en ekonomi i balans
inklusive den dolda pensionsskulden.
Vi har i beräkningarna valt att alla kommuner
och regioner ska få skulder och tillgångar i balans
och uppvisa en soliditet om minst noll procent –
inkluderat den dolda pensionsskulden. Om kravet
på soliditet skulle uppgå till 30 procent är förstås
utmaningen än större. Vi har dessutom antagit
att balansen i ekonomin ska återställas under
en 10-årsperiod.
Resultatet visar att invånarna i över 9 av 10
kommuner skulle riskera få höjd skatt, för att
kommunen och regionen ska få en ekonomi
Pensionsskuldernas
effekt på skatten
i balans. Exempelvis skulle invånarna i Bräcke
kommun påverkas av en höjning av skatten
med totalt med 2 kronor och 20 öre under en
10-årsperiod. I kronor och ören innebär det
i genomsnitt en ökad skatt på 3 848 kronor
per år och invånare under en 10-årsperiod.
Nedan följer de kommuner och regioner som
sammanlagt skulle behöva höja skatten med
mer än en krona för att få en ekonomi i balans,
inklusive den dolda pensionsskulden.
Kommunalskatt Regionskatt Sammanslagenskatt
Genomsnittligskatteökning(kr)
föreninvånareperår
Skattehöjning(kr)under10årstidförattfåekonomiibalans
Bräcke 1,10 1,10 2,20 3 848
Ragunda 0,69 1,10 1,79 3 142
Malå 0,92 0,61 1,53 3 004
Smedjebacken 0,71 0,81 1,52 3 087
Storfors 0,60 0,72 1,32 2 431
Bjurholm 0,66 0,61 1,27 2 225
Grums 0,55 0,72 1,27 2 417
Laxå 0,76 0,49 1,25 2 369
Sorsele 0,59 0,61 1,20 2 169
Kramfors 0,60 0,59 1,19 2 205
Degerfors 0,69 0,49 1,17 2 220
Filipstad 0,39 0,72 1,11 1 885
Krokom 0,00 1,10 1,10 2 104
Strömsund 0,00 1,10 1,10 1 943
Åre 0,00 1,10 1,10 2 065
Berg 0,00 1,10 1,10 1 917
Härjedalen 0,00 1,10 1,10 2 079
Östersund 0,00 1,10 1,10 2 235
Timrå 0,41 0,59 1,00 2 007
Ekonomi i balans
Med begreppet “ekonomi i balans” avses
i denna rapport att regionen eller kommunen
ska ha en balansräkning som uppnår balans där
tillgångar och skulder är lika stora, det vill säga
en soliditet om minst 0 procent inklusive den
dolda pensionsskulden.
17. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 17
Beräkningarna i rapporten har genomförts av
Skandias analytiker. Uppgifter i rapporten baseras
på uppgifter från SCB samt från kommunernas och
regionernas årsredovisningar rörande uppgifter
om skulder och tillgångar. Uppgifter på pensions
kostnad bygger på Skandias egna beräkningar
där den aggregerade förändringen använts för att
prognosticerat hela sektorn utveckling. Antag-
anden i prognoser förlitar sig i möjligaste mån
på SKL:s prognos för löneökning och förändring av
basbeloppen. Uppgifter avseende skattesatser och
skatteunderlag har hämtats från SCB vilket ligger
till grund för beräkning av skattebelastning för
underfinansierad pensionsskuld.
Gotland har behandlats som en region i sin helhet.
För Gnosjö kommun har uppgifter från balans
räkning från 2017 använts.
Vid beräkningar av genomsnittsvärden i rapporten
har så kallat viktat medelvärde använts.
För beräkning av nödvändig skattehöjning har
beräkning gjorts för att återställa eget kapital,
dvs en soliditet om minst noll procent när hela
pensionsskulden, pensionsavsättning och ansvars
förbindelse tagits upp i balansräkningen, det vill
säga fullfondering.
Behovet av skattetillskott har beräknats separat
för varje kommun och vilken region den tillhör.
Resultatet har sedan ställts i relation till varje
kommuns skatteunderlag. I tabellen visas behovet
av skattehöjning under en 10-årsperiod för att
återställa balansen. Antaget är att uppräkning av
skatteunderlag och underskott utvecklas i samma
takt under perioden.
Metod
34. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 34
Referenser
https://www.svenskforsakring.se/globalassets/rapporter/valfard/sf_rapport1_varframtidavalfard.pdf
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/
https://sverige2025.boverket.se/en-urbaniserad-varld.html
OECD data. Life expectancy at birth (indicator). Paris: OECD; 2017. [citerad 6 mars 2018].
doi: 10.1787/27e0fc9d-en
https://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/utbildningsdepartementet/
barn--och-ungdomsutbildning/pm_lararlonelyftet-290615.pdf
35. Dolda pensionsskulder riskerar skattehöjningar 35
Skandia – det ledande
pensionsbolaget som
tar ansvar
Skandia är Sveriges ledande pensionsbolag som i
över 160 år har försett människor med ekonomisk
trygghet. Vi knyter ihop människors två viktigaste
privatekonomiska åtaganden – bolån och pension.
Med en transparent prismodell på bolån kan vi
erbjuda rabatt till de som också har sin tjänste
pension hos oss. Genom att erbjuda sparande med
garanti, fondsparande, försäkringar för hälsa och
trygghet, banktjänster och rådgivning skapar vi
möjligheter för ett långt och ekonomiskt tryggt liv
för våra närmare 2 miljoner kunder. 1,4 miljoner av
dessa är också ägare i Skandia. Våra cirka 2 000
medarbetares yttersta uppgift är att maximera
värdet för spararna över livstiden av deras försäk
ringar. Engagemang för våra ägare, företags- och
privatkunder samt ansvaret som följer av att
förvalta deras 650 miljarder kronor i kapital genom
syrar hela vår verksamhet. Genom vår modell för
värdeskapande, vårt erbjudande och våra ställ
ningstaganden inspirerar vi våra kunder till ett långt
och ekonomiskt tryggt liv.