SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  20
Sådant som människan nyttjar och harSådant som människan nyttjar och har
nytta av.nytta av.
Naturresurser är sådant viNaturresurser är sådant vi brukarbrukar ellereller
förbrukarförbrukar från naturen.från naturen.
Skogen, havet och marken.Skogen, havet och marken.
Sådant som människan gör för attSådant som människan gör för att
överleva.överleva.
Basnäringarna i Norden har enligtBasnäringarna i Norden har enligt
tradition varit jordbruket, skogen ochtradition varit jordbruket, skogen och
fisket.fisket.
Ändliga resurser är t.ex.
1. Olja, gas och kol
2. Malmer, sten och sand
3. Metaller
Ändliga resurser är sådant som vi människor inte kan återskapa inom en
överskådlig tid. När t.ex. oljan är slut så kan vi inte göra ny.
Luft, vatten och mark går att nyttja samtidigt som vi
kan förnya det som finns där.
De naturliga kretsloppen är resurser som inte tar
slut. Kallas också för hållbara resurser.
Solens energi är näst intill oändlig…
Luften är livsviktig för oss.
Syret (21%) måste vi ha för att överleva.
Luften har inga gränser, den rör sig fritt över hela
jorden.
Luftföroreningar är alltså ett hot mot oss alla.
Atmosfären är dessutom ett skydd mot solens strålar
och att vi får en temperatur och ett klimat som är
beboeligt.
Vattnet finns i många olika former.
Havet har varit viktigt för människan.
Handelsvägar, fiske, mineraler.
Sötvatten i vattendrag och sjöar ger
oss även dricksvatten och
möjlighet till att tvätta och laga
mat.
Vattnet är också gränslöst och
påverkas av oss alla.
Marken föder oss och ger oss möjlighet att bygga och
utveckla samhället.
Skogen ger oss bl.a. skydd och byggmaterial.
Jorden ger oss möjlighet att odla
Växterna, solfångarna som via fotosyntesen ger oss vårt
livsviktiga syre.
För att allt människan gör ska fungera så behövs energi.
Människan behöver energi för att kunna leva.
Samhällets alla funktioner behöver energi för att
fungera.
•VattenkraftVattenkraft
•OljaOlja
•GasGas
•KärnkraftKärnkraft
•BiobränsleBiobränsle
•VindVind
•JordvärmeJordvärme
•SolenSolen
•Jordbruk
•Skogsbruk
•Fiske
Tre basnäringar som bidragit till rikedomarna i Norden
…men det har tillkommit fler…
Beroende av klimatet
Både för- och nackdelar. Svårare att odla i
kallare klimat men skadeinsekter och
sjukdomar har svårt att överleva frostperioden i
kalla Norden.
Förändring över tid
Från många småbruk till ett fåtal storjordbruk
som producerar mycket.
Teknikintensivt
Jordbruket i Norden bedrivs med mycket teknik
och maskiner. Gödsel och ogräsbekämpning
används också.
Växt- och köttproduktion
Beroende av klimatet så sker mer växtodling i
t.ex. södra Sverige än i norra där man odlar
foderväxter till djurhållningen.
1. Danmark
Nordens främsta jordbruksland med en stor andel
uppodlad mark. En liten del av danskarna jobbar
numera i jordbruket (mekanisering).
Storproducenter av fläskkött.
2. Finland
Mindre jordbruk men fler jordbrukare än i övriga
Norden. Ofta jordbruk i kombination med skogsbruk.
3. Norge
Det norska klimatet gynnar inte jordbruk. Lantbruket
är oftare en bisyssla till fisket. Marken används oftare
till bete (säterdrift). Jordbruket kan inte försörja den
norska befolkningen
– kräver import av jordbruksvaror.
4. Island
Ytterst liten areal uppodlad mark på Island. Klimatets
växlingar gör det svårt att odla. Djurfoder odlas mest –
för mjölkproduktion och fårskötsel.
Förnyelsebar resurs över ett
sekel (100 år)
Skogsbruket i Sverige har under de senaste
århundradena varit uthålligt, där nyplantering
sker när skog avverkats.
Hela Sverige är skog
Sverige är täckt av skog. I söder växer
lövskog samt att det i mellan- och norra Sverige
växer barrskog.
Naturresurs
Sverige tillsammans med Finland är känt som
”Europas vedbod”. Andelen avverkningsbar
skog växer då mer skog planteras än vad som
avverkas.
Hälften av alla Europas barrskogar
finns i Norden
Skog i Norden
Goda jordar för skogsbruk i Sverige och Finland,
jordbruket trivs inte lika bra.
Sverige och Finland har stora exportinkomster från
skogen och dess träprodukter (ex. massa och
pappersvaror)
Lång kuststräcka
De nordiska länderna har långa kuststräckor och har
en lång tradition av fiske. Främst fiskar vi i Nord- och
Östersjön samt Nordatlanten.
Främst i världen
Norge, Danmark och Island hör till de 15 främsta
fiskenationerna i världen och har stor del av sina
inkomster från fisket. Island är mest beroende av
fiskenäringen.
Sill och torsk
Sillen och senare även torsk, har varit de främsta
fiskesorterna inom det nordiska fisket
Moderna fiskeredskap
Fisket idag är högteknologiskt och effektivt. Allt
större fångster tas upp men samtidigt ökar risken för
utfiskning och att fisken ”tar slut”…
Malmfyndigheter
Bergrunden i bl.a. Sverige är rik på mineraler. Malmen
som bryts innehåller t.ex. järn, koppar, bly, zink, guld
och silver.
LKAB
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag. Drivs av
svenska staten och förädlar främst järnmalm till olika
stålprodukter. Dessa exporteras till hela världen.
Svenskt stål
Säljer på hög kvalité och att det kan fås i många olika
varianter.
•RåvarorRåvaror
•MaskinerMaskiner
•ArbetskraftArbetskraft
•EnergiEnergi
•InvesteringarInvesteringar
•BasindustriBasindustri
•FörädlingsindustriFörädlingsindustri
•Nära råvaror ellerNära råvaror eller
konsument?konsument?
•Den Nordiska industrin har vuxit sig stark och gåttDen Nordiska industrin har vuxit sig stark och gått
från råvaruproduktion till förädlade varorfrån råvaruproduktion till förädlade varor
(tillverkningsindustri).(tillverkningsindustri).
•Industrin sysselsätter flest människor i de nordiskaIndustrin sysselsätter flest människor i de nordiska
länderna men är på nedgångländerna men är på nedgång
•Istället växer service- och tjänstesektorn där viIstället växer service- och tjänstesektorn där vi
handlar med aktiviteter och kunskap istället för varor.handlar med aktiviteter och kunskap istället för varor.
Din kunskap blir allt
viktigare!
Den viktigaste resursen av
dem alla…

Contenu connexe

Similaire à Resurser och näringar år 8

Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg
 
Fult fiske - Greenpeace granskning 2012
Fult fiske - Greenpeace granskning 2012Fult fiske - Greenpeace granskning 2012
Fult fiske - Greenpeace granskning 2012Jan Isakson
 
Greenpeace - Fiskare som fuskar_small
Greenpeace - Fiskare som fuskar_smallGreenpeace - Fiskare som fuskar_small
Greenpeace - Fiskare som fuskar_smallJan Isakson
 
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda shortSkogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda shortNaturskyddsföreningen
 
Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...
Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...
Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...Suomen metsäkeskus
 
Från frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_Jungell
Från frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_JungellFrån frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_Jungell
Från frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_JungellSuomen metsäkeskus
 
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Presentation av Nya Zeeland
Presentation av Nya ZeelandPresentation av Nya Zeeland
Presentation av Nya Zeelandhuldenje
 
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globalt
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globaltNaturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globalt
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globaltAnn-Sofie Lusth
 

Similaire à Resurser och näringar år 8 (16)

Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 
Fult fiske - Greenpeace granskning 2012
Fult fiske - Greenpeace granskning 2012Fult fiske - Greenpeace granskning 2012
Fult fiske - Greenpeace granskning 2012
 
Greenpeace - Fiskare som fuskar_small
Greenpeace - Fiskare som fuskar_smallGreenpeace - Fiskare som fuskar_small
Greenpeace - Fiskare som fuskar_small
 
Ekologi Ludvig
Ekologi LudvigEkologi Ludvig
Ekologi Ludvig
 
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda shortSkogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
 
Öland
ÖlandÖland
Öland
 
öLand
öLandöLand
öLand
 
Norge
NorgeNorge
Norge
 
norge
norgenorge
norge
 
Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...
Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...
Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...
 
Från frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_Jungell
Från frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_JungellFrån frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_Jungell
Från frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_Jungell
 
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
 
Presentation av Nya Zeeland
Presentation av Nya ZeelandPresentation av Nya Zeeland
Presentation av Nya Zeeland
 
Ekologi
EkologiEkologi
Ekologi
 
Ekologi (1)
Ekologi (1)Ekologi (1)
Ekologi (1)
 
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globalt
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globaltNaturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globalt
Naturkunskap - En hållbar utveckling i Sverige och globalt
 

Plus de Lars Thim

Nationalstatens framväxt hi år 8-9
Nationalstatens framväxt hi år 8-9Nationalstatens framväxt hi år 8-9
Nationalstatens framväxt hi år 8-9Lars Thim
 
Amerikanska revolutionen år 8
Amerikanska revolutionen år 8Amerikanska revolutionen år 8
Amerikanska revolutionen år 8Lars Thim
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Lars Thim
 
Ww i hi år 9
Ww i hi år 9Ww i hi år 9
Ww i hi år 9Lars Thim
 
Kommunen år 8
Kommunen år 8Kommunen år 8
Kommunen år 8Lars Thim
 
Atmosfären ge år 7
Atmosfären ge år 7Atmosfären ge år 7
Atmosfären ge år 7Lars Thim
 
Oceanerna ge år 7
Oceanerna ge år 7Oceanerna ge år 7
Oceanerna ge år 7Lars Thim
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Lars Thim
 

Plus de Lars Thim (9)

Nationalstatens framväxt hi år 8-9
Nationalstatens framväxt hi år 8-9Nationalstatens framväxt hi år 8-9
Nationalstatens framväxt hi år 8-9
 
Amerikanska revolutionen år 8
Amerikanska revolutionen år 8Amerikanska revolutionen år 8
Amerikanska revolutionen år 8
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7
 
Ww i hi år 9
Ww i hi år 9Ww i hi år 9
Ww i hi år 9
 
Kommunen år 8
Kommunen år 8Kommunen år 8
Kommunen år 8
 
Källkritik
KällkritikKällkritik
Källkritik
 
Atmosfären ge år 7
Atmosfären ge år 7Atmosfären ge år 7
Atmosfären ge år 7
 
Oceanerna ge år 7
Oceanerna ge år 7Oceanerna ge år 7
Oceanerna ge år 7
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7
 

Resurser och näringar år 8

  • 1.
  • 2. Sådant som människan nyttjar och harSådant som människan nyttjar och har nytta av.nytta av. Naturresurser är sådant viNaturresurser är sådant vi brukarbrukar ellereller förbrukarförbrukar från naturen.från naturen. Skogen, havet och marken.Skogen, havet och marken.
  • 3. Sådant som människan gör för attSådant som människan gör för att överleva.överleva. Basnäringarna i Norden har enligtBasnäringarna i Norden har enligt tradition varit jordbruket, skogen ochtradition varit jordbruket, skogen och fisket.fisket.
  • 4. Ändliga resurser är t.ex. 1. Olja, gas och kol 2. Malmer, sten och sand 3. Metaller Ändliga resurser är sådant som vi människor inte kan återskapa inom en överskådlig tid. När t.ex. oljan är slut så kan vi inte göra ny.
  • 5. Luft, vatten och mark går att nyttja samtidigt som vi kan förnya det som finns där. De naturliga kretsloppen är resurser som inte tar slut. Kallas också för hållbara resurser. Solens energi är näst intill oändlig…
  • 6. Luften är livsviktig för oss. Syret (21%) måste vi ha för att överleva. Luften har inga gränser, den rör sig fritt över hela jorden. Luftföroreningar är alltså ett hot mot oss alla. Atmosfären är dessutom ett skydd mot solens strålar och att vi får en temperatur och ett klimat som är beboeligt.
  • 7. Vattnet finns i många olika former. Havet har varit viktigt för människan. Handelsvägar, fiske, mineraler. Sötvatten i vattendrag och sjöar ger oss även dricksvatten och möjlighet till att tvätta och laga mat. Vattnet är också gränslöst och påverkas av oss alla.
  • 8. Marken föder oss och ger oss möjlighet att bygga och utveckla samhället. Skogen ger oss bl.a. skydd och byggmaterial. Jorden ger oss möjlighet att odla Växterna, solfångarna som via fotosyntesen ger oss vårt livsviktiga syre.
  • 9. För att allt människan gör ska fungera så behövs energi. Människan behöver energi för att kunna leva. Samhällets alla funktioner behöver energi för att fungera.
  • 11. •Jordbruk •Skogsbruk •Fiske Tre basnäringar som bidragit till rikedomarna i Norden …men det har tillkommit fler…
  • 12. Beroende av klimatet Både för- och nackdelar. Svårare att odla i kallare klimat men skadeinsekter och sjukdomar har svårt att överleva frostperioden i kalla Norden. Förändring över tid Från många småbruk till ett fåtal storjordbruk som producerar mycket. Teknikintensivt Jordbruket i Norden bedrivs med mycket teknik och maskiner. Gödsel och ogräsbekämpning används också. Växt- och köttproduktion Beroende av klimatet så sker mer växtodling i t.ex. södra Sverige än i norra där man odlar foderväxter till djurhållningen.
  • 13. 1. Danmark Nordens främsta jordbruksland med en stor andel uppodlad mark. En liten del av danskarna jobbar numera i jordbruket (mekanisering). Storproducenter av fläskkött. 2. Finland Mindre jordbruk men fler jordbrukare än i övriga Norden. Ofta jordbruk i kombination med skogsbruk. 3. Norge Det norska klimatet gynnar inte jordbruk. Lantbruket är oftare en bisyssla till fisket. Marken används oftare till bete (säterdrift). Jordbruket kan inte försörja den norska befolkningen – kräver import av jordbruksvaror. 4. Island Ytterst liten areal uppodlad mark på Island. Klimatets växlingar gör det svårt att odla. Djurfoder odlas mest – för mjölkproduktion och fårskötsel.
  • 14. Förnyelsebar resurs över ett sekel (100 år) Skogsbruket i Sverige har under de senaste århundradena varit uthålligt, där nyplantering sker när skog avverkats. Hela Sverige är skog Sverige är täckt av skog. I söder växer lövskog samt att det i mellan- och norra Sverige växer barrskog. Naturresurs Sverige tillsammans med Finland är känt som ”Europas vedbod”. Andelen avverkningsbar skog växer då mer skog planteras än vad som avverkas.
  • 15. Hälften av alla Europas barrskogar finns i Norden Skog i Norden Goda jordar för skogsbruk i Sverige och Finland, jordbruket trivs inte lika bra. Sverige och Finland har stora exportinkomster från skogen och dess träprodukter (ex. massa och pappersvaror)
  • 16. Lång kuststräcka De nordiska länderna har långa kuststräckor och har en lång tradition av fiske. Främst fiskar vi i Nord- och Östersjön samt Nordatlanten. Främst i världen Norge, Danmark och Island hör till de 15 främsta fiskenationerna i världen och har stor del av sina inkomster från fisket. Island är mest beroende av fiskenäringen. Sill och torsk Sillen och senare även torsk, har varit de främsta fiskesorterna inom det nordiska fisket Moderna fiskeredskap Fisket idag är högteknologiskt och effektivt. Allt större fångster tas upp men samtidigt ökar risken för utfiskning och att fisken ”tar slut”…
  • 17. Malmfyndigheter Bergrunden i bl.a. Sverige är rik på mineraler. Malmen som bryts innehåller t.ex. järn, koppar, bly, zink, guld och silver. LKAB Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag. Drivs av svenska staten och förädlar främst järnmalm till olika stålprodukter. Dessa exporteras till hela världen. Svenskt stål Säljer på hög kvalité och att det kan fås i många olika varianter.
  • 19. •Den Nordiska industrin har vuxit sig stark och gåttDen Nordiska industrin har vuxit sig stark och gått från råvaruproduktion till förädlade varorfrån råvaruproduktion till förädlade varor (tillverkningsindustri).(tillverkningsindustri). •Industrin sysselsätter flest människor i de nordiskaIndustrin sysselsätter flest människor i de nordiska länderna men är på nedgångländerna men är på nedgång •Istället växer service- och tjänstesektorn där viIstället växer service- och tjänstesektorn där vi handlar med aktiviteter och kunskap istället för varor.handlar med aktiviteter och kunskap istället för varor.
  • 20. Din kunskap blir allt viktigare! Den viktigaste resursen av dem alla…