SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  17
Människokroppen del 1
Skelett och leder
Nytt område: Kroppen
• Vi går under några veckor igenom kroppen
• Hur olika dela i kroppen fungerar
• Vanliga problem och sjukdomar
• Hur man kan ta hand om sin kropp
• Avslutar med hur hela kroppen hänger ihop med varandra.
Kroppen består av många olika delar
• Skelettet
• Musklerna
• Lungorna
• Blodomloppet och hjärtat
• Magen
• Nervsystemet
• Hjärnan
Skelettet
• Längst in i våra kroppar finns skelettet, det
är det som håller oss upprätt, och gör av vi
kan gå.
• Skelettet består av ungefär 206 ben på en
vuxen människa, ett nyfött barn har ca
300 skelettdelar sen växer små delar ihop
när barnet blir äldre.
Fråga 1
Fråga 2
Fråga 3
Skelettet har två olika uppgifter
• Det håller oss upprätta och hjälpa oss att utföra tunga saker. Som att lyfta
tungt eller putta en tung bil framåt.
• Skydda ömtåliga delar i kroppen, t ex vårt skallben som skyddar våra hjärnor
från slag. Eller revbenen som skyddar våra lungor och hjärta.
Fråga 4
Skelettet har många fördelar
• Skelettet är hårt med ändå lite böjligt, det gör att det inte går sönder lika
lätt som om det bara hade varit hårt.
• Om skelettet istället var gjort av stål skulle det väga 5 gånger så mycket
• Skelettet är ganska lätt men ändå väldigt starkt.
• Om ben går sönder kan det läka igen.
Fråga 5
Fråga 6
Stora och små ben
• Skelettet består av ca 206
ben och benen finns i
många olika storlekar.
• Det största är lårbenet, det
är ungefär lika långt som en
fjärdedel av kroppens
totala längd.
• De minsta benen sitter i
örat och heter Hammaren,
Sädet och Stigbygeln. De är
ca 5 mm långa. Fråga 7
Fråga 8
Om ben går av kan det läka, ofta behövs gips
men ibland också operationer med skruvar.
Lederna
• För att hålla ihop våra skelettdelar finns lederna.
• Lederna gör att vi kan böja våra ben, vifta med våra armar, böja våra
fingrar och mycket mer.
• Det finns fler än 350 leder i kroppen
Fråga 9
Fråga 10
Lederna behöver hjälp – ledband och brosk
• För att begränsa ledernas rörlighet finns ligament eller ledband,
samma sak men två olika ord. De finns där som extra skydd för
skelettet.
• I slutet på benbitarna finns brosk, brosket fungerar som en extra
kudde mellan olika benbitar, för att benbitarna inte ska skava mot
varandra och gå sönder.
Fråga 11
Fråga12
Ledband/ligament och broskvaddering
Det finns olika typer av leder - kulled
• Kulleder kan röras åt alla håll. De har ett ledhuvud som ser ut som en
kula. Höftleden och axelleden är exempel på kulleder.
Det finns olika typer av leder - gångjärnsled
• Gångjärnsleder kan röras på samma sätt som gångjärnet på en dörr,
fram och tillbaka, eller böjas och sträckas. Armbågsleden samt
fingrarnas leder är exempel på gångjärnsleder.
Lederna har många uppgifter
• Den mest böjliga leden är axelleden, den är en kulled och leden gör
att vi kan röra armen upp och ner fram och tillbaka och kan vrida den
runt ett varv.
Fråga 13
Lederna har många uppgifter
• Det finns också leder som inte är böjliga. Några av de leder som finns
emellan benen uppe i huvudet finns där för att hålla samman de olika
benbitarna.
Fråga 14
Fråga 15
Stora och små leder
• Största är knäleden.
• Minsta leden sitter på minsta benet stigbygeln i örat.
Fråga 16
Fråga 17
Besvär
• Artros är en sjukdom som gör att brosket bryts ner i lederna och
lederna blir stela och hårda. Detta kan göra mycket ont i lederna.
• Ibland kan också lederna slitas ut när man blir äldre. Då kan man byta
ut den leden. Den vanligaste att byta ut är höftleden.
Fråga 18
Fråga 19

Contenu connexe

Tendances

Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg
 

Tendances (20)

Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
 
Livets utveckling
Livets utvecklingLivets utveckling
Livets utveckling
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
 
Skelettet.
Skelettet. Skelettet.
Skelettet.
 

En vedette

Människokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganenMänniskokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganenjonathansikh
 
Lyd og hørsel
Lyd og hørselLyd og hørsel
Lyd og hørselamundal
 
Planlegge en reise
Planlegge en reisePlanlegge en reise
Planlegge en reiseamundal
 

En vedette (6)

Vecka 7 relationer kopia
Vecka 7 relationer kopiaVecka 7 relationer kopia
Vecka 7 relationer kopia
 
Människokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganenMänniskokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganen
 
Arbetslivet del 5
Arbetslivet del 5Arbetslivet del 5
Arbetslivet del 5
 
Lyd og hørsel
Lyd og hørselLyd og hørsel
Lyd og hørsel
 
Planlegge en reise
Planlegge en reisePlanlegge en reise
Planlegge en reise
 
Bränsle och el
Bränsle och elBränsle och el
Bränsle och el
 

Similaire à Människokroppen del 1

Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMarie Södergren
 
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02Daniel Mattsson
 
Ergonomi nytt 2012
Ergonomi nytt 2012Ergonomi nytt 2012
Ergonomi nytt 2012larskenne
 
Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tåMoa Wikner
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelettMalin Åhrby
 

Similaire à Människokroppen del 1 (6)

Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemet
 
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
 
Ergonomi nytt 2012
Ergonomi nytt 2012Ergonomi nytt 2012
Ergonomi nytt 2012
 
Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tå
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 
Kvinna och män
Kvinna och mänKvinna och män
Kvinna och män
 

Plus de Marie Södergren (20)

Begrepp om gud eller gudomliga
Begrepp om gud eller gudomligaBegrepp om gud eller gudomliga
Begrepp om gud eller gudomliga
 
Vad ar religion
Vad ar religionVad ar religion
Vad ar religion
 
Heliga berattelser, myter och riter
Heliga berattelser, myter och riterHeliga berattelser, myter och riter
Heliga berattelser, myter och riter
 
Hur funkar betygen
Hur funkar betygenHur funkar betygen
Hur funkar betygen
 
Varfor religionskunskap
Varfor religionskunskapVarfor religionskunskap
Varfor religionskunskap
 
Varfor religionskunskap
Varfor religionskunskapVarfor religionskunskap
Varfor religionskunskap
 
Introduktion till religionskunskap 2
Introduktion till religionskunskap 2Introduktion till religionskunskap 2
Introduktion till religionskunskap 2
 
Eu valet
Eu valetEu valet
Eu valet
 
Eu vad gor eu
Eu vad gor euEu vad gor eu
Eu vad gor eu
 
Eu hur fungerar eu
Eu hur fungerar euEu hur fungerar eu
Eu hur fungerar eu
 
Eu varfor finns eu
Eu varfor finns euEu varfor finns eu
Eu varfor finns eu
 
Klimatforandringar
KlimatforandringarKlimatforandringar
Klimatforandringar
 
Jamstalldhet
JamstalldhetJamstalldhet
Jamstalldhet
 
Kvinnor och arbetsmarknaden
Kvinnor och arbetsmarknadenKvinnor och arbetsmarknaden
Kvinnor och arbetsmarknaden
 
Arbetslivsorganisationer
ArbetslivsorganisationerArbetslivsorganisationer
Arbetslivsorganisationer
 
Fackorganisationerna 2
Fackorganisationerna 2Fackorganisationerna 2
Fackorganisationerna 2
 
Fackorganisationerna 1
Fackorganisationerna 1Fackorganisationerna 1
Fackorganisationerna 1
 
Arbetslivet 1
Arbetslivet 1Arbetslivet 1
Arbetslivet 1
 
Vad är musikhjälpen
Vad är musikhjälpenVad är musikhjälpen
Vad är musikhjälpen
 
Årets tema
Årets temaÅrets tema
Årets tema
 

Människokroppen del 1

  • 2. Nytt område: Kroppen • Vi går under några veckor igenom kroppen • Hur olika dela i kroppen fungerar • Vanliga problem och sjukdomar • Hur man kan ta hand om sin kropp • Avslutar med hur hela kroppen hänger ihop med varandra.
  • 3. Kroppen består av många olika delar • Skelettet • Musklerna • Lungorna • Blodomloppet och hjärtat • Magen • Nervsystemet • Hjärnan
  • 4. Skelettet • Längst in i våra kroppar finns skelettet, det är det som håller oss upprätt, och gör av vi kan gå. • Skelettet består av ungefär 206 ben på en vuxen människa, ett nyfött barn har ca 300 skelettdelar sen växer små delar ihop när barnet blir äldre. Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3
  • 5. Skelettet har två olika uppgifter • Det håller oss upprätta och hjälpa oss att utföra tunga saker. Som att lyfta tungt eller putta en tung bil framåt. • Skydda ömtåliga delar i kroppen, t ex vårt skallben som skyddar våra hjärnor från slag. Eller revbenen som skyddar våra lungor och hjärta. Fråga 4
  • 6. Skelettet har många fördelar • Skelettet är hårt med ändå lite böjligt, det gör att det inte går sönder lika lätt som om det bara hade varit hårt. • Om skelettet istället var gjort av stål skulle det väga 5 gånger så mycket • Skelettet är ganska lätt men ändå väldigt starkt. • Om ben går sönder kan det läka igen. Fråga 5 Fråga 6
  • 7. Stora och små ben • Skelettet består av ca 206 ben och benen finns i många olika storlekar. • Det största är lårbenet, det är ungefär lika långt som en fjärdedel av kroppens totala längd. • De minsta benen sitter i örat och heter Hammaren, Sädet och Stigbygeln. De är ca 5 mm långa. Fråga 7 Fråga 8
  • 8. Om ben går av kan det läka, ofta behövs gips men ibland också operationer med skruvar.
  • 9. Lederna • För att hålla ihop våra skelettdelar finns lederna. • Lederna gör att vi kan böja våra ben, vifta med våra armar, böja våra fingrar och mycket mer. • Det finns fler än 350 leder i kroppen Fråga 9 Fråga 10
  • 10. Lederna behöver hjälp – ledband och brosk • För att begränsa ledernas rörlighet finns ligament eller ledband, samma sak men två olika ord. De finns där som extra skydd för skelettet. • I slutet på benbitarna finns brosk, brosket fungerar som en extra kudde mellan olika benbitar, för att benbitarna inte ska skava mot varandra och gå sönder. Fråga 11 Fråga12
  • 12. Det finns olika typer av leder - kulled • Kulleder kan röras åt alla håll. De har ett ledhuvud som ser ut som en kula. Höftleden och axelleden är exempel på kulleder.
  • 13. Det finns olika typer av leder - gångjärnsled • Gångjärnsleder kan röras på samma sätt som gångjärnet på en dörr, fram och tillbaka, eller böjas och sträckas. Armbågsleden samt fingrarnas leder är exempel på gångjärnsleder.
  • 14. Lederna har många uppgifter • Den mest böjliga leden är axelleden, den är en kulled och leden gör att vi kan röra armen upp och ner fram och tillbaka och kan vrida den runt ett varv. Fråga 13
  • 15. Lederna har många uppgifter • Det finns också leder som inte är böjliga. Några av de leder som finns emellan benen uppe i huvudet finns där för att hålla samman de olika benbitarna. Fråga 14 Fråga 15
  • 16. Stora och små leder • Största är knäleden. • Minsta leden sitter på minsta benet stigbygeln i örat. Fråga 16 Fråga 17
  • 17. Besvär • Artros är en sjukdom som gör att brosket bryts ner i lederna och lederna blir stela och hårda. Detta kan göra mycket ont i lederna. • Ibland kan också lederna slitas ut när man blir äldre. Då kan man byta ut den leden. Den vanligaste att byta ut är höftleden. Fråga 18 Fråga 19