Från fiberbanksworkshop 2016-10-06--2016-10-07, SGU och Uppsala universitet

1. Biologiska effekter av
fiberbankar – lärdomar från 50
år av recipientundersökningar
SGU Fiberbanksworkshop 2016-10-06
Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet

2. SIVL-SSVL ”Återhämtningsprojekt” Utvärdering av
miljöförhållanden i elva recipienter 1965-2015
Arbetsgrupp:
IVL
SKUTAB
Referensgrupp:
NV
HaV
SKUTAB
Göteborgs univ.
NordMiljö
ÅF
HaV
Lst X
SSVL

3. Utsläppens utveckling
Jerkeman & Norrström, 2016Jerkeman & Norrström, 2016
klor-alkali Svidén, 2003 massa och papper Hanson, 1969

4. Svar på minskad belastning av organiskt material
Utbredning av
reducerade
bottnar har
successivt
minskat
Lst Y 2003
Förbättrade syreförhållanden, bottenfauna har återkoloniserat
Lst Y 2003

5. Svar på Hg-förbudet 1968
Sediment Fisk
Förbättrade
syreförhållanden
Storskalig
variation

6. Svar på ändrade blekningsmetoder
Dioxiner

7. Toxicitetstester i laboratorium och modellekosystem
Akut toxicitet fisk
TEF för olika produktionstyper, för tre
organismgrupper
Klorateffekt på blåstång

8. Toxicitet vildlevande fisk
Fabrik
Historiskt (före 2000)
Senare tid (efter
2000)
Senaste bedömning (2016-09-20)
Hälsoeffekter
1980-talet
Hälsoeffekter
1990-talet
Hälsoeffekter
2000-talet
A
B
C
Påverkansklasser
Hög
påverkan
Tydlig
påverkan
Måttlig
påverkan
Svag/ingen
påverkan
Ingen eller
bristfällig
kunskap
D
E
F
G
H
I

9. Många av de miljöproblem som påvisats kan anses vara lösta.
Kvarstående biologisk påverkan är:
Ett bidrag till den storskaliga tillförseln av näringsämnen
till omgivande hav.
En fördröjd återhämtning av mjukbottenfaunan i några
områden där historiska utsläpp av organiskt material
lagrats in i bottnarna.
I några fall , genom tillförseln av fosfor, en stimulerad
produktion av växtplankton och därtill relaterade
effekter på ljusförhållanden, makrofyter, fiskproduktioneffekter på ljusförhållanden, makrofyter, fiskproduktion
etc.
I några områden kvarvarande påverkan på fiskhälsa
– Sannolikt främst beroende av historiska utsläpp till
sediment av:
• extraktivämnen och dess metaboliter
• högmolekylärt lignin och ligninrester
– Eventuellt förstärkta vid tillfälliga spill- och kondensatutsläpp

10. Förstärkt bioturbation
Sjunkande halter av miljöfarliga ämnen i sediment och biota har generellt gått hand i
hand med förbä>rade syreförhållanden och återkolonisa?on av bo>enfauna →
Ökad bioturbation verkar hittills inte vara en riskfaktor i undersökta områden. Andra
sedimentologiska processer (t.ex. begravning och erosion) förefaller viktigare

11. Fiberbanksprojekt vid IVL
1975-1985, omfattande kartläggning av fibersediment och
utveckling av metodik för omhändertagande (Bergström et al.,
1975; Bergström et al., 1976; von Post, 1977; Lundberg & von Post,
1979;Eriksson et al., 1981; Boman & Bergström, 1985; von Post,
1988).
Slutsatser
– På alla platser där skogsindustri har bedrivits har utsläpp av– På alla platser där skogsindustri har bedrivits har utsläpp av
fibermaterial skett. Där recipienten har varit ett strömmande
vattendrag eller exponerats mot öppet hav har fibermaterialet
med tiden transporterats bort.
– På övriga platser har hela eller delar av den utsläppta
fibermängden ansamlats till s.k. fiberbankar.
– nedbrytningen anaerobt i anslutning till recipientens botten och
aerobt i fiberbankarnas ytskikt.
– Nedbrytningen långsam - varierar med typ av produktion (mek-,
kem-, returfiber)

12. Saneringar
– Örserumsviken vid Westerviks pappersbruk (Hg omg. 1 och
PCB omg. 2)
– Järnsjön i Emån recipient till Nyboholms bruk (PCB)
– Svartsjöarna nedströms Pauliströms pappersbruk (Hg).– Svartsjöarna nedströms Pauliströms pappersbruk (Hg).
– Iggesund
– Korsnäsverken (Hg)
– Skutskär (Hg).

13. Utmaningar
Biologisk rening vid låga temperaturer
Muddermassorna varierar i sammansättning och biologisk
aktivitet, samt låga vattentemperaturer i början och slutet av
muddringssäsongen → anpassa kemikaliesystem ochmuddringssäsongen → anpassa kemikaliesystem och
avvattningskapacitet för att kunna hålla kvalitetskraven på
vattnet som återförs till recipienten
Högsommar – lukt
Förbehandling (rensning/silning) om massorna behöver
pumpas långväga

14. Potential 1985
Fibrerna var av så pass god kvalitet att de skulle kunna
användas för massaproduktion, dock behövs tvättning och
silning för att ta bort sand och nollfiber.
Ur energisynpunkt var materialet som sådant av god kvalitet.Ur energisynpunkt var materialet som sådant av god kvalitet.
Huvudanledningen till att återvinning av fibrerna inte kom
igång i någon större omfattning var att det, vid den
tidpunkten, inte bedömdes som ekonomiskt lönsamt i
förhållande till andra råvaror.

15. Fiberbankar i recenta studieområden
Fabrik Fiberbanks-
förekomst
Dominerande process för
eliminering
Karlsborg Nej erosion
Domsjö Ja
Östrand JaÖstrand Ja
Iggesund Nej muddring
Vallvik Nej erosion
Norrsundet Ja
Korsnäs Nej muddring
Grycksbo Ja
Frövi Nej överlagring
Skoghall Nej erosion, överlagring
Mönsterås Nej erosion

16. Varför förhöjda halter av PCB, DDT och
andra klorerade pesticider i fibersediment
Plausibla förklaringar
– ”timglaseffekten” (Jonsson et al., 1986) stor mängd ved (och bark)
från ett upptagningsområde med atmosfärisk deposition
koncentreras till en punktkälla. DDT har använts som pesticid vid
timmervältorna.timmervältorna.
– Bruken urbana miljöer där hamnverksamhet, strömförbrukning etc.
medfört att t.ex. PCB använts.
– Bruken ofta i flodmynningsområden, ”zone of maximum turbidity”
när sött möter salt utflockning av suspenderat material från
avrinningsområdet (Håkanson, 1984; Dyer 1986)
– Specialfall, pappersbruk som använt PCB-haltigt returpapper
som råvara (Munksjön, Järnsjön, Örserumsviken)

17. Sammanfattning
Resiliensen och förmågan till återhämtning efter att belastning upphört är god
hos akvatiska ekosystem
Halter av miljöfarliga ämnen sjunker generellt i sediment och biota
Kvarvarande effekter på fiskhälsa och mjukbottenfaunautbredning beror
sannolikt till största delen på historiska utsläpp som lagrats in i sedimenten
Metodiken för muddring och avvattning av fibersediment är välbeprövadMetodiken för muddring och avvattning av fibersediment är välbeprövad
Återvinning av fiber bör diskuteras om framtida saneringsåtgärder övervägs
Utbredningen av fiberbankar har minskat successivt genom överlagring, erosion,
nedbrytning och muddring
Påverkan av miljöfarliga ämnen i kvarvarande fibersediment synes vara begränsad
vad beträffar upptag i fisk

18. Tack för uppmärksamheten!