SlideShare une entreprise Scribd logo

handa2014

•
•
Viktoria Saxby
Viktoria Saxby
1  sur  52
Télécharger pour lire hors ligne
Möt KVINNOR som SKAPAR JOBB i hela landet LIVET EFTER karriären / Ställ om till GRÖNT / ALLA familjers vardag ska fungera / BETALT för vad du gör / Stärkt SKYDD för våra BARN / EUROPA påverkar ditt liv / Vi vill ha en GIFTFRI VARDAG / MÄN för jämställdhet / Vinn MALALAS bok / Må bra med en DETOXdrink / WEEKENDTIPS & Korsord ANNIE LÖÖF: FEMINISMEN HAR FÅTT OFÖRTJÄNT DÅLIGT RYKTE HÄNDA VI FÅR SAKER ATT HÄNDA
Möt Annie Lööf 5 Alla familjers vardag ska fungera 8 Få betalt för vad du gör – inte för vem du är 10 Livet efter karriären 12 Stärkt skydd för våra barn 15 Män för jämställdhet – globala rörelser 16 Media – det här vill vi se mindre av Media – det här vill vi se mer av 19 Att ställa om till grönt – IT & Energiminister Anna-Karin Hatt 20 Bra att ha-appar 23 Hållbar välfärd – 4 av 5 nya jobb skapas av småföretagen 24 Möt kvinnorna som skapar jobb i hela landet 25 Weekendtips Att synliggöra det osynliga 40 Dina pengar – dina beslut. Tips för din privatekonomi 42 Världen Angår Oss 44 Europa påverkar ditt liv 45 Må bra – prova en detoxdrink 46 Giftfri vardag & föräldraskap 47 Korsord 48 Tävling – vinn Malalas bok 49 50 4 8 10 12 15 16 18 19 20 23 24 25 40 41 42 44 45 46 47 48 49 441 428 TRYCKSAKPEFC/02-31-162 Innehåll Hända är en tidning från Centerkvinnorna, Sveriges största politiska kvinnoförbund. Upplaga 2014: 70 000 ex Kontakt: Centerkvinnornas riksorganisation, Box 2200; 103 15 Stockholm centerkvinnorna@centerpartiet.se, www.centerkvinnorna.se Ansvarig utgivare: Gunilla Hjelm Chefredaktör: Viktoria Saxby Biträdande: Cecilia Bäckelin Produktion: Turbin Tryck: Forssa print 4 12 20 40 OMSLAGET: FOTO SANNA DAHLÉN STYLING JENNIFER HEDLUND MAKE UP ELIN SVENSSON 2 INNEHÅLL
EN HÅLLBAR strategi för jämställdhet F RIHET FÖR VARJE INDIVID innebär att varje människa ska kunna åtnjuta sina fulla mänsk- liga rättigheter, vara ekonomiskt självständig och förverkliga sina drömmar. Det är ett av- görande skäl till varför jag är Centerkvinna. Tittar vi bakåt i historien så kan vi följa kvinnors kamp för ekonomisk självständighet. För kvinnor som var födda inom adeln fanns ingen valfrihet. Kvinnor giftes bort som ett medel för att skapa allianser mellan familjer, för att öka lantegendomar eller blev hemmadöttrar vars uppdrag var att ta hand om åldrande föräldrar, för evigt ekonomiskt beroende av makens eller faderns eventuella givmildhet. Det kan tyckas som en paradox, men trots fattigdom och små villkor hade ändå fattiga kvinnor en möjlighet att med hårt arbete skaffa en egen inkomst, om än aldrig så liten. Under första världskriget plockade min mormor, född 1905, säckvis med kottar som såldes för att elda med. Hon jobbade hårt och tjänade ett år hela 200 kr. Hon berättade själv om känslan när hon kunde köpa skor och tyg till en klänning för egna pengar. EKONOMISK SJÄLVSTÄNDIGHET är ovärderlig både vad gäller individens frihet och långsiktig hållbarhet för sam- hället. Just detta är ett av de fyra nationella jämställdhets- målen som fastslagits av regering och riksdag och som vi alla har ett ansvar att jobba för. Det nationella målet ligger fast, men vi har inte nått fram ännu. Kvinnor tar ut mer än tre fjärdedelar av föräldraförsäkringen, jobbar deltid, tappar i löneutveckling, har lägre pension och är fort- farande alltför ofta beroende av att det i familjen finns någon annan som drar in pengar. Jämställdhet är egentligen högst konkret – något som påverkar individens vardag i allra högsta grad. Att kvin- nor som grupp tjänar 85 kronor på varje 100-lapp män tjänar kanske låter som ett samhällsproblem som inte berör mig personligen. Men i praktiken innebär det att din mamma, din syster, din fru, din dotter – eller du själv – i genomsnitt har 4400 kronor mindre i plånboken per månad än din pappa, bror, man, pojkvän eller son. På ett arbetsliv blir det 2 376 000 kr, uppräknat till heltider. Räknar man dessutom in att många kvinnor arbetar deltid, dels för att de fortfarande utför 7 veckors obetalt arbete mer än män per år, och dels för att många kvinnodomine- rade branscher fortfarande saknar rätt till heltid, är verk- ligheten att kvinnor tjänar 3 600 000 kr mindre än män på ett arbetsliv. Vad kan du göra – eller inte göra – för de pengarna? BRA EKONOMI är vardagsmakt. Jämställdet i samhället är vardagsmakt för varje enskild individ. Frihet är att ha makt att utforma sitt liv enligt personliga val, som att kunna söka sig till ett bättre arbete med en lön man kan försörja sig på. Att få samma stöd som en man om man vill starta företag. Att ha möjlighet att välja en skola i en bra miljö till sina barn, eller rätt vårdhem för sin åldrande mamma. Ekonomisk självständighet kan ge individen frihet att lämna en våldsam relation. Frihet kan också vara att som individ ha makten och plattformen att göra sin röst hörd. Vi ska fortsätta driva en hållbar politik där alla individer – män som kvinnor, stadsbor som landsbygdsbor, kärn- familjer som HBTQ-familjer, bonusfamiljer eller ensam- stående familjer, inrikesfödda eller utrikesfödda, pojkar som flickor – ska ha samma rättigheter, samma skyldig- heter och samma möjligheter. Sverige ska vara världens bästa land att bo i – för alla. Det, och inget mindre, är Centerkvinnornas mål. Gunilla Hjelm Förbundsordförande Centerkvinnorna 3 LEDARE
FAKTA Namn: Annie Lööf Bor: Strax utanför Stockholm Gör: Partiledare för Centerpartiet och näringsminister Familj: Make Intressen: Att vistas i naturen, t.ex. på långfärdsskridskor eller i vandrarkängor Hemlig talang: Jag har tävlat i luftgevärs- skytte Viktigaste jämställdhetsfrågan: Lika villkor i arbetslivet, hemmet och på makt- positioner Senast sedda film: 12 Years a Slave Senast lästa bok: Innan floden tar oss, av Helena Thorfinn Favoriträtt: Grillad köttbit med en fräsch sommarsallad Favoritresmål: Hem till Maramö Får mig att skratta: Min man, min systerson Melvin och töntiga youtube-klipp Motto: Ingenting är omöjligt, en del saker tar bara lite längre tid
H UR ÄR LÄGET? – Bra, tack. Det börjar dra ihop sig till val och som tävlingsmänniska får det mig alltid att tagga till lite extra. Jag ser fram emot tuffa debatter. Det är tydligt att Annie Lööf drivs av utmaningar. Hon berättar om tävlingshjärnan som slår in både på löpbandet och i de politiska debat- terna. Om åren som målvakt i IFK Värnamo, en tuff juristutbildning och kanske den största utmaningen hittills, att leda Centerpartiet till val- framgång. VAD KOMMER ATT BLI VALETS VIKTIGASTE FRÅGA? – Helt klart jobben. Utan dem dör samhällen. Många småorter har det kämpigt, jobben försvinner och då flyttar människor. Det behövs en poli- tik som får hela Sverige att växa. Annie Lööf lutar sig framåt i stolen, tar fart och börjar berätta om det hon kallar ett modigt Centerparti som fått mycket gjort trots att det ibland varit kämpigt. Vindkraften har sjudubblats, det har blivit upp till tre gånger så billigt att anställa en ung och restau- rangmomsen har halverats. Men det är ändå RUT-avdraget hon är allra mest stolt över. VARFÖR ÄR RUTAVDRAGET EGENTLIGEN SÅ VIKTIGT? – En del är såklart att det gör livet lättare för väldigt många familjer. Tyvärr har fortfarande kvinnor huvudansvaret för att hämta, lämna, vabba och skjutsa. Och så ska man ha det städat hemma också. Det är klart att det sliter. RUT kan vara ett sätt att göra vardagen lättare. Men det finns fler skäl till varför RUT-avdraget behövs, menar hon. – Det har gjort att kvinnor som tidigare tvingades jobba svart nu kan jobba med riktiga avtal och bra lön, ”DET GÖR MIG RIKTIGT, RIKTIGT ARG ATT KVINNOR OCH MÄN FORT- FARANDE INTE HAR LIKA MYCKET BETALT FÖR SAMMA JOBB.” TEXT VIKTORIA RAFT & VIKTORIA SAXBY FOTO SANNA DAHLÉN STYLING JENNIFER HEDLUND MAKE UP ELIN SVENSSON LÖÖF: FEMINISMEN 5 INTERVJU
eller starta ett eget företag. Det är särskilt viktigt för Sverige, som bara har hälften så många kvinnor som är företagare, än andra OECD-länder. Det här behöver vi ändra på om vi ska få en mer jämställd arbetsmarknad och fler kvinnor på styrelseposter. Det blir faktiskt långsamt bättre, bland annat tack vare att vi har öppnat upp välfärdssektorn och satsat på kvinnor som driver företag. DET LÅTER SOM ATT NI HAR HUNNIT MED EN HEL DEL. ÄR DU NÖJD NU, ELLER FINNS DET SAKER KVAR ATT GÖRA? – Det finns hur mycket som helst kvar på min att-göra-lista. Vi behöver fort- sätta sänka kostnaderna för småföre- tagare, vi måste bygga ut bredband på landsbygden, vi vill öka andelen förnybar energi och kanske viktigast av allt – vi måste få fler unga i jobb. HUR SKA NI LYCKAS MED DET? – Det handlar om att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Ett bra sätt att göra det är regeringens YA-jobb, som ser till att man kan kombinera utbildning med arbete. Men i grun- den handlar det om att vi måste skapa fler jobb – och då krävs fler företag som vill anställa. Det är därför jag sliter varje dag för att göra det bättre för företagen. ÄR DU FEMINIST? – Ja, absolut. Feminismen har fått oförtjänt dåligt rykte, fler borde komma ur garderoben som femi- nister. För mig betyder det helt enkelt att man ser ojämställdhet och att man jobbar för att göra något åt den. Krångligare än så är det inte. VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE JÄMSTÄLLDHETSFRÅGAN FÖR DIG? – Ekonomisk självständighet. Att kvinnor och män har samma ekono- miska möjligheter är helt avgörande om alla ska ha samma chans att nå sina drömmar. Det gör mig riktigt, riktigt arg att kvinnor och män fort- farande inte har lika mycket betalt för samma jobb. Det är oacceptabelt. Annie Lööf menar att jobbskatte- avdragen spelar stor roll för att öka den ekonomiska jämställdheten, och självständigheten, genom att det ger mer kvar i plånboken till låginkomst- tagare, vilka oftast är kvinnor. Hon nämner också regelförenklingar och lägre, förbättrade trygghetssystem för företagare, vilket kan göra att fler kvinnor tar steget att starta eget. Samtidigt är hon tydlig med att politiska reformer inte är nog. – Vi måste förändra normerna i grunden också. Se bara på mitt hem- län, Jönköping. Där har vi en stark företagartradition men det är väldigt få kvinnor som är chefer eller vd:ar för företagen. Kvinnorna har andra tjänster och titlar, även om de också är med och driver företaget. Det syns inte i statistiken. Tyvärr är fortfarande bilden av en företagsledare en man – det behöver vi ändra på. VAD GÖR DU FÖR ATT FÅ IN FLER KVINNOR PÅ LEDANDE POSITIONER I SAMHÄLLET? – Jag jobbar bland annat med något som heter Golden Rules of Leader- ship, som är ett initiativ av Maud Olofsson och Hillary Clinton. Det ska stärka kvinnor i ledande positioner och bygga nätverk. En del är att man får ”jobbskugga” en kvinna i ledande position. Jag har själv blivit ”skuggad” av Cecilia som nyligen tog över ett familjebageri. Hon skuggade mig under en dag på jobbet för att få inspiration och kunskap om hur jag arbetar. Jag ska träffa henne igen under våren, något jag verkligen ser fram emot. – Vi har ju lyckats nå 40 procent ordföranden som är kvinnor i statliga bolagsstyrelser så varför skulle inte de börsnoterade bolagen kunna det? säger hon och tillägger: – Det är beklämmande att vi inte har fler kvinnor på ledande positio- ner. Jag är, och tänker fortsätta att vara, en nagel i ögat i valberedning- arna i näringslivet. Resonemanget vad gäller problem och symptom gäller även för föräldra- försäkringen. – Om fler kvinnor ska ta ledande positioner måste vi dela på ansvaret ”TYVÄRR ÄR FORTFARANDE BILDEN AV EN FÖRETAGS- LEDARE EN MAN – DET BEHÖVER VI ÄNDRA PÅ.” 6 INTERVJU
hemma, annars orkar man inte. En nyckel är att fler pappor är hemma med barnen. Därför föreslår Center- partiet en dubblerad jämställdhets- bonus och att man inför en bonus även för VAB-dagar. Vår intervju spänner över många frågeställningar, men oavsett fråga går det inte att ta miste på Annie Lööfs engagemang och driv. På frågan hur hon egentligen orkar axla de två tunga rollerna partiledare och näringsminis- ter svarar hon blixtsnabbt – och med ett snett leende – att det går utmärkt. Och det märks att hon fått frågan förr. – Jag är faktiskt lite trött på att för- klara att jag klarar två roller, eller att berätta om balansen i mitt liv. Jag har aldrig hört samma fråga ställas till Jan Björklund eller Fredrik Reinfeldt. ÅTER TILL POLITIKEN, CENTERPARTIETS VALFRÅGOR ÄR JOBB OCH MILJÖ. BERÄTTA LITE MER OM MILJÖ FRÅGORNA. – Vi vill att det ska vara enkelt och billigt att vara miljövänlig. Det hand- lar om allt från sopsortering till miljö- bilar. Därför har vi bland annat infört en bonus till den som köper en av de bästa miljöbilarna. VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE MILJÖFRÅGAN? – Det är klimatet. Om vi inte lyckas med den utmaningen kommer människor att tvingas flytta, skördar kommer att torka bort och områden kommer att översvämmas. Konse- kvenserna av klimatförändringen skrämmer mig. – Samtidigt är det inte nattsvart. Jag är övertygad om att människors uppfinningsrikedom kommer att göra att vi kan ha både tillväxt och en bra miljö. Grön tillväxt helt enkelt. Det är därför det är så viktigt att vi satsar på forskning och innovation. Gifter i vardagen är ett ämne som Annie Lööf gärna återkommer till. När hon berättar om sin systerson Melvin går engagemanget nästan att ta på. – Det är helt absurt att våra barn omges av en miljö fylld av gifter. Det finns i kläderna, i golvet, i leksakerna och i maten. Här krävs att vi tar kraft- tag både i Sverige och i EU. Jag skulle gärna vilja se förbud av hormon- störande ämnen som ofta finns i bland annat solkrämer. Innan våra vägar skiljs åt går Annie Lööf åter tillbaks till drivkrafterna och viljan att förändra samhället. – Genom mitt politiska arbete har jag haft möjlighet att påverka – och förändra i det stora och det lilla. Hemma i Värnamo kunde det handla om en fråga i socialnämnden. Idag handlar det om större regeringsbeslut, eller till och med internationella för- handlingar om handelsavtal. Det är ett privilegium – och det driver mig framåt. Annie Lööf tillägger: –Jag drivs också av att visa att ingenting är omöjligt – att allt går. Jag har fått höra många gånger att en ung kvinna inte kan vara partiledare och näringsminister. Det har jag naturligtvis aldrig trott på. Det är ett tankesätt jag alltid har kämpat emot. Allt är möjligt. 7 INTERVJU
FOTOCREATAS/THINKSTOCK Det finns ett starkt behov av att modernisera föräldraförsäkringen. Därför har Centerkvinnorna presenterat ett omfattande förslag som är anpassat till olika familjekonstellationer. TEXT CATRIN MATTSSON, ORDFÖRANDE I CENTERKVINNORNAS BARN OCH FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGSGRUPP MODERNISERAD F ÖR ATT INKLUDERA möjlig- heten för barnet att bygga nära relationer till fler närstående vuxna vill vi öppna upp föräld- raförsäkringen till att inkludera tredje part. Det ger föräldraförsäkringen en flexibilitet för såväl kärnfamiljer som ensamstående, HBTQ- eller bonus- familjer. Föräldraförsäkringen är främst till för barnets bästa – då ska alla familjekonstellationer, alla föräld- rar, och alla barn i Sverige inkluderas. SVERIGE HAR EN av världens mest generösa system med möjlighet till 480 dagars föräldraledighet. För ökad flexibilitet vill vi införa öppna barn- dagar, som fritt kan fördelas mellan vårdnadshavarna, eller överlåtas till ATT TÄNKA annorlunda 8 FÖR ALLA FAMILJER
max två andra till barnet närstående vuxna. För ensamstående föräldrar kan en mor- eller farförälder underlätta för- äldraskapet samtidigt som det erbjuder barnet tillgång till ytterligare nära relatio- ner. I andra familjer kan det finnas en ny partner eller bonusförälder, och i HBTQ- familjer kan finnas fler än två vuxna som står barnet nära. De öppna barn- dagarna planeras gemensamt av barnets vårdnadshavare. Den nya barn- och föräldraförsäk- ringen är uppbyggd kring Barnkonven- tionens artikel 18 om barnets rätt till båda föräldrarna. Centerkvinnorna vill stimulera till ett gemensamt föräldraskap som sätter barnet i fokus. Barnets rätt till båda föräldrarna ligger bakom förslaget att 90 dagar knyts till vardera vårdnads- havare. Detta innebär att dagens två så kallade pappamånader utökas till tre. Samtidigt föreslår vi att vårdnadshavare som tar ut 180 barndagar var får en kraft- full jämställdhetspremie på 30 000 kronor. DEN NYA BARN och föräldraförsäkrin- gen har fokus på hållbara, långsiktiga lösningar – för ökad jämställdhet, stärkt samhällsekonomi, ökad tillväxt och färre sjukskrivningar. Vi vill höja ersättningen för lägstanivån i barn- och föräldraförsäkringen så att samma grundnivå gäller inom samtliga trygghetssystem. Det måste vara möjligt även för studenter och andra med låga inkomster att kunna bli föräldrar. Föräldraförsäkringen behöver fördelas mer jämnt för att inte riskera ge långsik- tiga negativa konsekvenser för de grup- per som nyttjar försäkringen mest, för närvarande kvinnor. Lång frånvaro från arbetsmarknaden innebär bland annat minskad löneutveckling och låg pensions- utveckling – samtidigt ökar riskerna för ohälsa och sjukskrivning. SOM LIBERALA FEMINISTER tror Center- kvinnorna på valmöjligheter för den enskilde individen. Att se familjen som ett kollektiv är inte liberalt. Så länge kvin- nor tar ut majoriteten av föräldraledighe- ten och vab-dagar under småbarnsåren, kommer många arbetsgivare anse att en kvinna i fertil ålder är mindre attraktiv på arbetsmarknaden än en pappa i samma ålder och situation. Vi vill att alla föräldrar ses som lik- värdiga och vill därmed ha föräldra- mottagningar istället för mödravårds- centraler. Centerkvinnorna vill se långsiktigt hållbara välfärdssystem, och ett modernt, barnvänligt samhälle som omfamnar alla familjer. Vill du läsa mer? centerkvinnorna.se FOTOLINDAYOLANDA/THINKSTOCK Pappor ska behandlas som likvärdiga föräldrar och få sin del av tiden med sina barn. FAKTA EN REDAN INDIVIDUALISERAD FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING • 1974 års föräldraförsäkring var tänkt att öka jämställdheten mel- lan kvinnor och män i samhället. För att underlätta kvinnornas arbetsmarknadsanknytning lades betoningen på kvinnan och man- nen som individer – istället för tidigare fokus på kvinnan. Tan- ken att hälften av dagarna var ämnade åt respektive förälder har funnits med sedan föräldra- penningen infördes 1974. • Idag, 40 år senare, överlåter fortfarande män stora delar av sina dagar till kvinnor som tar ut hela 76 procent av föräldra- försäkringen. Det ojämställda uttaget av försäkringen bidrar till den ojämställda arbetsmarkna- den – och hindrar pappor från tidig anknytning till sina barn. Endast 60 dagar, av de totalt 480, är idag öronmärkta för var- dera förälder. Det tycker vi inte är gynnsamt varken för männen, kvinnorna, barnen, arbetsmark- naden, eller samhället. FOTODAVIDSACKS/THINKSTOCK Catrin Mattsson, ordförande i Center- kvinnornas barn- och föräldraförsäkringsgrupp 9 FÖR ALLA FAMILJER
TEXT VIKTORIA SAXBY FOTO VÅRDFÖRBUNDET INTE VEM DU ÄR OM LÖNESKILLNADER BASERADE PÅ KÖN. DET ÄR HÖG TID FÖR JÄMSTÄLLDA LÖNER! FÅ BETALT FÖR VAD DU GÖR Vi vill att både kvinnor och män ska ha hela hundralappar i sina plånböcker.
A V UNIVERSITETSSTUDE RANDE är idag 60 procent kvinnor jämfört med 40 procent män. Men utbildningen lönar sig inte lika mycket för kvinnorna när man tittar på lönebeskedet. I varje yrkeskategori, förutom i vården där kvinnor tjänar 200 kr mer i månaden, tjänar män mer än kvin- nor – även för likvärdigt arbete. Är du man och arbetar med mark- nadsföring eller företagsekonomi kan du förvänta dig 9000 kronor mer i lönekuvertet än din kollega som är kvinna. OM DET INTE handlar om utbild- ning, eller kompetens – vad lig- ger då bakom löneskillnaderna? Det går inte att komma ifrån att individens kön fortfarande är väsentlig för hur mycket du tjänar. Vi måste förändra de strukturella problemen bakom löneskillna- derna, som den enskilda individen inte själv kan förväntas förändra. Kvinnors arbete värderas lägre. I kvinnodominerade branscher förekommer oftare deltidstjänster, medan mansdominerade bran- scher oftare erbjuder heltidstjäns- ter. Mansdominerade branscher erbjuder ofta högre tjänstepen- sioner. När kvinnor kommer in i mansdominerade branscher stannar löneutvecklingen upp. Tillsammans resulterar allt detta i att genomsnittsmannens pen- sion är hela 44 procent högre än genomsnittskvinnans. DET KRÄVS även politiska föränd- ringar med krav på ett mer delat ansvar för det obetalda arbetet och uttaget av föräldraförsäkringen. Pengar ger kanske inte lycka i sig, men ekonomisk självständig- het ger trygghet. Att kunna för- sörja sig själv utan att vara bero- ende av någon annan ger frihet. Vi vill att alla kvinnor och män ska ha hela hundralappar i sina plånböcker. DET ÄR HÖG TID FÖR JÄMSTÄLLDA LÖNER. DÄRFÖR VILL CENTERKVINNORNA ATT: 1. Andelen heltidsjobb ska öka. Kvinnor och män ska ha samma rätt till heltidsarbete. 2. Lönekartläggningar ska ske årligen. 3. Alla ska ha rätt till individuella lönesamtal och löneförhandlingar. 4. Det måste bli accepterat att göra vinst i alla offentligt finansierade verksamheter. Inför LOV i alla kommuner, vilket ger kvinnor valmöjligheter bland arbetsgivare inom vården. 5. Kvinnodominerade branschers status ska höjas genom budgeterade lönepotter. 6. Det ska vara möjligt att göra lönekarriär inom vård- och omsorgsyrken. 7. Ett jämställt uttag av föräldraledigheten måste stimuleras, bl.a. genom att öron- märka en 3:e månad för vardera vård- nadshavare i föräldraförsäkringen samt en fördubblad jämställdhetsbonus. 8. Fördelningen av det obetalda arbetet för hem och familj måste delas mer lika. Vi vill införa en bonus för ett jämställt uttag av vab-dagar. 9. Skolan ska tillhandahålla obligatorisk privatekonomisk utbildning med genusper- spektiv för att ge individer möjlighet till tidig tillgång till kunskap för framtida beslut. CENTERKVINNORNA ÄR MED I 15:53RÖRELSEN ”LÖN HELA DAGEN” Räknat på en arbetsdag 8–17 jobbar kvinnor gratis efter kl. 15:53. Vi vill att alla ska få lön för hela dagen! www.facebook.com/ Lönheladagen FOTOLÖNHELADAGEN EUROPA Om förutsättningarna för kvinnors yrkesarbetande förbättrades (ex. tillgång till barnomsorg och äldre- omsorg) skulle EU:s BNP öka med 12 procent, enligt OECD. Se videoklipp om Europas ”Gender Pay Gap” här: SVERIGE Kvinnor tjänar 85,9 procent av vad män tjänar, räknar man in deltidsarbete är siffran 75 procent. I pengar blir det 3,6 miljoner kr på ett arbetsliv. Se videoklipp om Lön hela dagen- kampanjen här: KÄLLA EUROPEISKA KOMMISSIONEN KÄLLA DELEGATIONEN FÖR JÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET 11 LIKA LÖN
TEXT SOLVEIG ZANDER, ORDFÖRANDE CENTERKVINNORNAS PENSIONSGRUPP FOTO ISSAURINKO; THINKSTOCK pensionär?
A TT TÄNKA PÅ SIN PENSION är tyvärr extra viktigt för kvinnor. Genomsnitts- mannens pension i Sverige är hela 44 procent högre än genomsnittskvinnans. Kvinnor tjänar mindre än män – 3,6 miljoner mindre på ett arbetsliv i snitt, då de tjänar mindre både strukturellt (branschvis) och individuellt (sämre betalt för samma jobb). Kvinnor jobbar mer deltid, inte sällan ofrivilligt. Kvinnor utför betydligt mer obetalt arbete än män, såsom omsorg för barn och hem. För kvinnor uppgår det obetalda arbetet till 7 veckor per år, eller 6 år per arbetsliv, mer än för män. Kvinnors låga pensioner viftas ofta bort med argumentet att kvinnor inte jobbade utanför hemmet förr. Men om inga förändringar görs i pensions- systemet, på arbetsmarknaden, eller vad gäller det ojämställda, obetalda arbetet – kommer dagens unga tjejer få ännu sämre pensioner än dagens kvinnor som är pensionärer. PENSIONERNA PÅVERKAS av många faktorer, och plånbokens storlek som pensionär bestäms redan när man gör sitt studieval, sitt yrkesval, när man delar upp föräldradagar med sin partner, innan man som ung och kär tänkt på att över hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa och att det då är det den part som utfört mest obetalt arbete som drar det kortaste strået. Individen kan påverka en del själv, men de strukturella förändring- arna behöver politiken, fackförbund och arbetsgivare ta sitt ansvar för. Solveig Zander Ordförande i Center- kvinnornas pensions- grupp, talesperson för socialförsäkringsfrågor Centerpartiet, samt ledamot i Riksdags- gruppens pensions- grupp. CENTERKVINNORNA ANSER ATT DET ÄR HÖG TID FÖR ETT HELHETSGREPP FÖR JÄMSTÄLLDA PENSIONER  HÄR FÖLJER ETT URVAL AV VÅRA 38 ÅTGÄRDSFÖRSLAG PÅ HUR VI NÅR DIT: PENSIONSSYSTEMET: 1. Det ska vara möjligt att överlåta indivi- duella pensionsrätter till partner med gemen- samma barn även från inkomstpensionen. Helst ska man leva jämställt så båda kan jobba heltid. Väljer man ändå att dela upp det betalda och obetalda arbetet ojämställt, är det viktigt att kunna överlåta pensionsrätter för att skydda den part som annars står utan en vettig pension vid skilsmässa, separation eller dödsfall. 2. Rätten att tjäna in till tjänstepension ska följa LAS/riktålder. Tjänstepensionen kommer att utgöra en allt större del av den totala pensionen framöver, men ingår inte i giftorätten. Det bör därför vara möjligt att överlåta delar av tjänstepensionen. 3. Höjd garantipension och skattetekniska lösningar. Garantipensionen ska höjas. Ytterligare skattesänkningar för de med lägst pensioner, genom höjt grundavdrag. Avkastningsskatten för privat pensionssparande ska sänkas för att även gynna låginkomsttagares sparande som idag inte gynnas av avdragsgillt pensions- sparande. 4. Följsamhetsindexeringen på 1,6 procent i pensionssystemet ska halveras. För att säkerställa en värdig pension även för de som lever längst, vilka till störst del är kvinnor, ska indexeringen halveras till 0,8 procent. 5. Skapa jämnare utbetalningar för pensioner mellan åren. Mindre volatilitet i pensionssystemet kan åstadkommas genom att inte höja beloppet bättre år för att inte sänka sämre år. Utan att ta bort balanseringsbromsen, vilken behövs för att säkerställa att pensionskapitalet inte urholkas för unga. ARBETSMARKNADSPOLITIK: 6. Som arbetsgivare ska offentliga sektorn ta ansvar för jämställda löner och rätt till heltid. Staten ska uppmana kommuner och landsting att budgetera för löneökningar inom välfärd- syrken. Lagen om valfrihet, LOV, ger kvinnor fler arbetsgivare att välja mellan och ökar kvinnors företagande och bör införas i hela landet. Årliga lönekartläggningar är ett måste för att få ett slut på oskäliga löneskillnader baserade på kön. FAMILJEPOLITIK: 7. Politiken måste ta sitt ansvar för en mer jämställd föräldrapolitik. Inför en tredje icke-överförbar månad i föräldraförsäkringen och slopa vårdnads- bidraget, fördubbla jämställdhetsbonusen, inför jämställdhetsbonus för vab-dagar, samt öppna barndagar för att inkludera samtliga familjekonstellationer. UPPDRAG OM ÖKAD KUNSKAP & INFORMATION: 8. Ökad information om tidiga val som påverkar pensionen. Berörda myndigheter ska få uppdraget att tydligt informera om vilka val i livet som leder till jämställda pensioner. Att ge sig på uppgiften att jämställdhetssäkra pensioner är ingen lätt uppgift. Det är många parter som berörs och mycket som påverkar utfallet. Centerkvinnornas 38 åtgärdsförslag är ett omfattande och långsiktigt hållbart för- slag som ger en god början. Läs mer om hela förslaget på www.centerkvinnorna.se 13 TIDEN EFTER KARRIÄREN
1. HELA LIVET RÄKNAS Fakta: Det är livsinkomsten som räknas – deltidsarbete, långa föräldraledigheter, obetalt arbete i hemmet, yrkesval, och förtids- pensionering påverkar pensionen. Tips: Börja jobba tidigt i livet, sluta så sent som möjligt och dela på föräldraansvaret så att du kan jobba heltid. Pensionssystemet är uppbyggt kring heltidsarbete. Om du jobbar deltid – se till att bli kompenserad av din part- ner för förlorade pensionsinkomster. (Vid ev. skilsmässa, eller dödsfall, är det för sent). 2. SKAFFA KUNSKAP Fakta: Det finns mycket hjälp och rådgivning att få. Tips: Skaffa ett lösenord på minpension.se och få en överblick på dina pensionsdelar. Fråga din arbetsgivare om tjänstepensionen. Se över ditt premiepensionsval och välj fonder med låga förvaltningsavgifter. 3. EFTERLEVANDESKYDD Fakta: Efterlevandeskydd innebär höga avgifter. Tips: Lägg till efterlevnadsskyddet när barnen är små, men ta bort det när de är stora. Att slopa återbetalningsskydd kan ge 10 procent mer i din tjänste- privata och premiepension. 4. LÖNEFÖRHANDLA OCH LÖNEVÄXLA FÖR HÖGRE TJÄNSTEPENSION Fakta: Män löneväxlar mer än kvinnor – alltså får en högre tjänstepension istället för löneökningar. Det finns många skattetekniska fördelar med att löneväxla, och kapitalet delas inte vid skilsmässa. Tips: Löneförhandla om du har möjlighet! Välj en arbetsgivare som erbjuder tjänstepension. Kan du inte få tjänstepension – be om högre lön så du kan kompensera genom privat pen- sionssparande. Kan du inte få löneförhöjning – be om högre tjänstepension. 5. ÖVERFÖRA PENSIONSPOÄNG Fakta: Enligt Pensionsmyndigheten kvali- ficerar över 200 000 par till att dela på premiepensionen, t.ex. om en partner utför mer obetalt arbete, men utnyttjas enbart av 8 000 par. Tips: Bäst är att leva jämställt och jobba heltid. Om en partner ändå väljer att gå ned i arbetstid för att utföra mer obetalt arbete, t.ex. med hem och barn – överför, ge bort/ta emot pensionspoäng som kompenserar förlus- ten av betalt arbete och pensionspoäng. 6. SPARA MER, AKTIVT PLACERANDE KAN GE STOR VINST Fakta: Kvinnor pensionssparar mindre summor och tar lägre risker. Tips: Var aktiv med dina placeringar – pas- sande risk beroende på ålder, låga avgifter och aktivt engagemang kan ge stora vinster. Ränta på ränta och små sparade summor blir stora över tid. Som egenföretagare behöver du själv ta extra ansvar för pensionssparandet. 7. KUNSKAP: TJÄNSTEPENSION ÄR INTE GIFTORÄTTSGODS, DET ÄR DÄREMOT PRIVATPENSION Fakta: Än så länge delar man inte på tjänstepension. Då män oftare löneväxlar till sin tjänstepension än kvinnor blir det en inkomst/säkerhet som inte finns med vid ev. bodelning/skilsmässa. Tips: Privat pensionssparande kan man däre- mot dela på. Man kan även överföra pensions- poäng från premiepensionen, dock inte (ännu) från inkomstpensionen eller tjänstepensionen. 8. FÖRTIDSPENSIONER GER INGA PENSIONSRÄTTER Fakta: Betydligt fler kvinnor än män blir förtidspensionärer. Tips: Din hälsa är det viktigaste du har – ta väl hand om dig själv och kräv bra villkor på din arbetsplats. Att dela mer lika på obetalt arbete kan också minska risk för sjukdom. 9. FRITIDSLÖN! PENSIONER KAN VARA KUL  SE DET SOM ETT SÄTT ATT TJÄNA PENGAR! Fakta & Tips! Att se pensionen som en framtida ”fritidslön” kan motivera till att planera för den dagen. Försök tänka om från att se pensionssparande som något tråkigt till ett sätt att tjäna mer pengar till din framtida, uppskjutna lön. PENSIONER FÖR KVINNOR OCH MÄN: • Mer än hälften av alla kvinnor i Sverige idag får garantipension. • Av de som får garantipension är 85 procent kvinnor. • Pensionsåldersutredningen fastslår att eftersom det gemensamma pensions- kapitalet minskar, kan 80-talisterna komma att få så lite som 40 procent av deras lön från den allmänna pensionen i framtiden. KÄLLA PENSIONSMYNDIGHETEN OBETALT ARBETE, LÖNESKILLNADER OCH DELTIDSARBETE: • 1/3 av kvinnorna i Sverige arbetar deltid, jämfört med 10 procent av männen. Heltidsarbete är ofta en förutsättning för en bra pension. • Kvinnor och män är lika friska före föräldraskapet, men efter första barnet dubbleras kvinnors sjukskrivningar – fram tills det yngsta barnet är 15 år. • Om du tjänar 30 000 kr/mån och går ned till 80 procent under 10 års tid när barnen är små, blir din pension 4 000 kr mindre i månaden. KÄLLA DELEGATIONEN FÖR JÄMSTÄLLDHET I ARBETS LIVET SAMT PENSIONSMYNDIGHETEN FOTODIETERHAWLAN;THINKSTOCK pension: optimera TEXT CHRISTINA LEMARK, EKONOVI & VIKTORIA SAXBY, CENTERKVINNORNA 14 TIDEN EFTER KARRIÄREN
D E ALLRA FLESTA barn i vårt land lever i ett tryggt hem, trivs i skolan och har många goda vänner. Precis som det ska vara. Men det finns också barn som varje dag är rädda för pappas slag, fruktar klasskamraternas mobbing eller oroar sig för att bli bortgifta under sommarlovet. Det är för dessa barn som vi i Center- rörelsen jobbar intensivt med barn- skyddsfrågor. Vi accepterar inte att ett enda barn ska leva med våld eller hot i sin vardag. Hemmet, sko- lan och fritidsaktiviteterna ska vara fria från alla former av våld eller över- grepp. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Vi vill införa två nya brottsrubricer- ingar; barnmisshandel och grov barn- fridskränkning. Att utsätta barn för våld och andra kränkningar är gene- rellt sett värre än mot vuxna. Detta behöver tydliggöras genom allvarli- gare påföljder. Ett barn som till exempel upplever hur pappa slår mamma i hemmet utsätts samtidigt för en psykisk misshandel, vilket också ska vara straffbart. Vi vill också se över en kriminali- sering av mobbing. En sådan lag ska gälla både för barn och för vuxna, dvs. både i skolan och på arbets- platser. Enstaka förolämpningar eller ofredanden upplevs kanske inte som så allvarliga, men när en person ständigt utsätts för detta blir det långt mycket värre för den utsatta än de enskilda brotten var för sig. Centerpartiet har under lång tid jobbat för att helt förbjuda barnäk- tenskap. På samma sätt ska den som tvingar någon annan att gifta sig kunna dömas för tvångsgifte. Det är också ett problem att barn undanhålls från den ena föräldern. Idag är det olagligt att föra bort ett barn utan tillstånd, s.k. egenmäktig- het med barn. Men finns det gemen- sam vårdnad och tillåtelse att ta med sig barnet till en annan plats så är det inte olagligt att sedan undanhålla bar- net. Detta måste ändras. Centerpartiet har också ett starkt engagemang för de barn som har hamnat snett i tillvaron. Tyvärr finns det även barn under 15 år som har begått många brott. För att hjälpa dessa att så snabbt som möjligt lämna kriminaliteten bör det finnas tillgäng- liga barnskyddsgrupper. Ett samar- bete mellan socialtjänst, skola, polis, föräldrar, sjukvården, fritidsledaren eller andra som behöver vara med i en grupp runt barnet för att få honom eller henne på rätt väg igen. När ett barn har begått ett allvarligt brott vill vi att en omvänd ”Lex Bobby-granskning” ska göras. Vad har gått fel på vägen dit och hur kan sam- hället framöver se till att hjälpa barn så att det inte ska behöva hända igen? Detta är endast ett litet urval av alla de rättsliga frågor som vi i Centerrörelsen driver för att stärka skyddet för våra barn. Vill ni veta mer om våra förslag på åtgärder mot kränkningar på nätet, mot virtuella våldtäkter, förstärkt grooming- lagstiftning, hur Barnkonventionen ska införlivas i svensk lagstiftning, förbättring av situationen för barn i häkte, skärpt straff för sexköp av barn osv. så är ni välkomna att kontakta oss. STÄRKT SKYDD FÖR VÅRA BARN TEXT JOHAN LINANDER, RÄTTSPOLITISK TALESPERSON C OCH VICE ORDFÖRANDE JUSTITIEUTSKOTTET 15 TRYGGHET
Jorden runt börjar män och pojkar stå upp tillsammans med kvinnor och flickor och engagera sig för jämställdhet. Alla mår bättre av mindre begränsande könsroller. Pojkar är inte nödvändigtvis starka för att de är män och flickor är inte “starka för att vara en flicka”. Men tillsammans är vi starka! TEXT VIKTORIA SAXBY FOTO VIKTORIA SAXBY / HOPEEXHIBITS.ORG / MENCARE.ORG D ET ÄR EN förutsättning att få med sig män och pojkar om verklig förändring ska ske – det är trots allt fort- farande män som har de flesta och de tyngsta maktpositionerna i världen. Idag finns dessutom en ökad med- vetenhet om att ojämställdheten även missgynnar män och pojkar själva genom de bitvis destruktiva normer om vad det betyder att ”vara en man”. Ofta förväntas pojkar och män vara tuffa och försvara sig – inte sällan med våld – för att vara ”manliga.” Flickor får större frihet att uttrycka olika känslor medan pojkar får snävare ramar att röra sig inom. Män som är deprimerade söker sällan hjälp. Självmordsstatistiken är högre för pojkar och män. Män är förvisso den stora majoriteten av förövare vad gäller våld och sexuellt våld men män utsätts även för andra mäns våld – till exem- pel drabbar gatuvåldet ofta unga killar. VI MÅSTE SLUTA begränsa diskussio- nen kring jämställdhet till en kvin- nofråga, eller en maktkamp mellan könen. Det finns strukturer som miss- gynnar kvinnor som måste förändras – men dessa förändras lättare om man lyfter upp att båda könen förlorar på ojämställdheten – även män och pojkar. Det ojämställda föräldraansvaret leder till att fler pappor än mammor förlorar kontakten med barnen efter skilsmässor. Fortfarande finns sämre tolerans för långa föräldraledigheter i mansdominerade branscher. Fler icke-överförbara månader i föräldra- försäkringen skulle betyda mycket för män. Studier visar att män som är nära sina barn från allra första början mår bättre både fysiskt och psykiskt – och till och med lever längre. Naturligtvis vore det bra även för barn och kvinnor om båda för- äldrarna naturligt skulle räknas som likvärdiga. Jämställdet är bra för alla, för kvin- nor, barn och män. För samhälle, ekonomi, utveckling, tillväxt och långsiktig hållbarhet. Det är vad man kan kalla en win-win situation. MÄN OCH POJKAR The Mask You Live In av The Representation Project It´s a Men´s Issue – Jackson Katz TED-talk om mäns våld mot kvinnor Ring the Bell – indisk kampanj av Bajao mot våld i hemmet. Ibland kan det vara så enkelt som att ringa på dörren. MenEngage.org – globalt sam- arbete med över 500 NGOs Men-Care.org – global kampanj för att förändra attityder och normer, även pappagrupper. Män för jämställdhet arbetar med maskulinitet, våldspreven- tion och jämställt föräldraskap i Sverige. De driver bl.a. Macho- fabriken.se, killfrågor.se, och #fattaman. FOTO THE MASK YOU LIVE IN / THEREPRESENTATIONPROJECT.ORG FOTODAVIDHERDIES/”THEWORLD´S MOSTINFLUENTIALMEN”BYHOPEEXHI BITS.ORG/MENCARE.ORG VILL DU LÄRA DIG MER? 16 GLOBALA RÖRELSER
J AG TROR DE FLESTA AV OSS oavsett kön anser att jämställdhet mellan könen borde vara en självklarhet. Tyvärr har vi inte nått ända dit ännu och det bör ingen acceptera. Det är dock olyckligt att det är främst kvinnorna som driver jämställdhetskam- pen, när det är vi män som verkligen kan göra skillnad och som dessutom har skyldighet att ta ansvar för denna orättvisa. Jag är själv inget föredöme. Även om jag alltid tyckt att jämställdhet mellan könen är viktigt och något som är självklart att sträva mot, så kan jag inte påstå att jag aktivt bidragit till att göra vårt samhälle mer jämställt. Jag är i ärlighetens namn rätt nöjd över att känna att jag gör och tycker "rätt” och jag tror inte heller att jag är ensam om att endast passivt stödja strävan mot ett mer jäm- ställt samhälle. Det är nog många män som mer eller mindre omedvetet valt den passiva vägen. Det duger dock inte. Ska det till verklig föränd- ring måste fler män gå i bräschen. Det är vi som huvudsakligen äger problemet. Det är vi som verkligen kan skapa förändring. Men då måste fler män aktivt våga visa att diskriminering mot kvinnor inte är okej i någon form. Att sexual- och våldsbrott mot kvinnor är något som angår alla män, inte bara idioterna som utför brotten. Vad kan vi då göra? Grunden är nog att bli mer medvetna om när diskriminering sker och att vi aktivt agerar när vi möter diskriminering. Att vi inte tolererar att våra kvinnliga kollegor tjänar mindre, att vi inte tolererar kvinnonedsättande kommentarer och att vi ifrågasätter normer som begränsar kvinnors möjligheter. Jag tror också att fler män måste vara förebilder och utåt aktivt ta ställning för ett mer jämställt samhälle. Det kan inte bara vara kvinnor som skriver arga blogginlägg eller delar artiklar på Facebook om den senaste våldtäkten där förö- varen gick fri på oklara grunder. Ju fler "vanliga" män som agerar utåt i frågan, desto enklare blir det för andra män att hänga på. Jag tror även att män måste prata mer med sina barn om jämställdhet och kanske främst med sönerna som behöver goda manliga förebilder och förståelse för sin framtida roll i ett mer jäm- ställt samhälle. Vi män kan göra mycket, bara vi förstår både vår möjlighet och vårt ansvar att göra skillnad i strävan mot ett jämställt samhälle. Det dags att sluta gömma sig. Det är dags att vi män kliver fram. Nu. Daniel Öhgren Centerpartist och man DET ÄR VI MÄNsom verkligen kan göra skillnad ”Män måste prata mer med sina barn.” TEXT & BILD DANIEL ÖHGREN 17 KRÖNIKA
VARFÖR PORTRÄTTERAS MÄN MED KLÄDER OCH KVINNOR UTAN? Så här bär män respek- tive kvinnor en skjorta i American Apparels kataloger. Genusfotografen Tomas Gunnarsson utsåg företaget till Årets Sexist 2013. DET ÄR SVÅRT ATT BLI DET MAN INTE KAN SE M EDIA PÅVERKAR och ger oss budskap om hur vi ”ska vara” som man eller pojke, kvinna eller flicka. Många bilder i media är onödigt könsstereotypa. Andra katastrofalt sex- istiska – till och med våldsamma. Då vi idag omges av media på ett helt annat sätt än för bara några decennier sedan är det än viktigare att vi lär oss att bli mediekritiska. De budskap mediabilder förmedlar motverkar ofta sam- hällets strävan för jämställdhet och demokrati och kan vara rent ohälsosamma sett ur ett folkhälsoperspektiv. När agenturer rekryterar modeller utanför behandlingskliniker för anorexia måste vi fråga oss vilka slags mediabilder vi kan acceptera. VI BEHÖVER SÄGA NEJ till det vi inte vill se och ja till de positiva exemplen. Här presenterar vi goda förebilder, projekt och kampanjer som hjälper oss att nå dit. DET HÄR VILL VI SE MINDRE AV (HELST INGENTING ALLS) TEXT VIKTORIA SAXBY REKLAM MED INSLAG AV VÅLD/ SEXUELLT VÅLD MOT KVINNOR: FOTOGENUSFOTOGRAFEN.SE,DUNCANQUINN BILDER OCH PRODUKTER SKAPAR NORMER: Var är pappornas barn? FOTOGENUSFOTOGRAFEN.SE FOTO GENUSFOTOGRAFEN.SE, OMSLAG AV TIDNINGEN GQ MODELLER TYCKS BLI ALLT SMALARE I USA bantar idag 46 procent av 10-åriga flickor. I Sverige uppskattas ca 100 000 människor lida av ätstörningar. Anorexia Nervosa är tio gånger vanligare bland tjejer än killar. KÄLLOR THE NATIONAL EATING DISORDER FOUNDATION, USA OCH FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, SVERIGE FOTOTHEEXHIBITIONPROJECT OVERKLIGA OCH OHÄLSOSAMMA KROPPSIDEAL: FOTO NICKOLAY LAMM Konstnär Nickolay Lamm har skapat en Barbie i normala kroppsmått (av en 19-åring): 18 MEDIA
DET HÄR VILL VI SE MER AV! BILDER OCH PRODUKTER SKAPAR NORMER  DESSA KAMPANJER GÖR OSS GLADA: FOTOBRLEKSAKERFOTOTOYSRUSSWEDEN FOTOPOLARN&PYRET WOMENUPSWEDEN.COM – ett ledarskapsinitativ med mål att utveckla nästa generations toppledare genom utbildning och mentorskap. Initierat av Maud Olofsson under Hillary Clinton´s International Council on Women´s Business Leadership. GOLDENRULES.SE – Golden Rules of Leadership har som mål att göra världen mer jämställd genom att fler kvinnor ska nå ledande positioner. Skriv under du med för att 1. Dela ditt nätverk med andra kvinnor 2. Aktivt lyfta kvinnor som förebilder 3. Stärka och synliggöra kvinnor som är ledare. RÄTTVISEFÖRMEDLINGEN.SE Över 55 000 rättviseförmedlare i sociala medier samarbetar för att konstruktivt kor- rigera skevheter i samhället. Här får du tips på hur man hittar kompetens som hamnat i skymundan på grund av stereotypa före- ställningar om kön, ursprung och fysiska förutsättningar. TACKANEJ.SE Kampanjen #tackanej uppmanar män att tacka nej till helmanliga paneler och jurygrupper. Enligt Rättviseförmedlingen består experterna som kommer till tals i media till 80 procent av män. GENUSFOTOGRAFEN.SE Följ briljanta Genusfotografen Tomas Gunnarsson. Du kommer att få upp ögonen för ett och annat vad gäller könsstereo- typisk reklam. #NOTBUYINGIT – en app- och twitterkampanj av TheRe- presentationProject.org. Ger snabba resultat när konsumentmakten visar att de inte ”köper” idén eller varan. Företag drar tillbaka produkter och kampanjer. Has- htagen #MediaWeLike hyllar positiva mediabilder. FOTONOTBUYINGIT FAKTA: Idag tillåts könsdiskriminerande reklam i Sverige helt utan sanktioner. Till skillnad från de andra nordiska länderna finns i Sverige ingen lag mot könsdiskriminerande reklam. Istället finns stiftelsen Reklamombudsmannen som är näringslivets självreglering – finansierad av reklambranschen själv. THE REPRESENTATION PROJECT.ORG Filmen ”Mis(s)Repre- sentation” tar upp hur media bidrar till underrepresen- tationen av kvinnor på maktpositioner genom att visa en överrepresentation av sexualiserade och begränsande bilder av kvinnor i media – men även hur porträttering av män i media och videospel ofta är destruktiv för pojkar och unga män. SVERIGESKVINNOLOBBY.SE I en undersökning av Sveriges kvinnolobby uppgav 90 procent av de kvinnliga respon- denterna att reklam fått dem att må dåligt över sitt utseende och sin vikt. (30 procent bland pojkar och män). Sveriges Kvinnolobby driver i samarbete med det mediekritiska nätverket Allt är möjligt.se projektet #Reklamera – ett initiativ mot könsdiskriminerande reklam. VAR MED OCH REKLAMERA KÖNSDISKRIMINERANDE REKLAM GENOM #REKLAMERA Fota reklamen och dela via #reklamera eller reklamera@sverigeskvinnolobby.se. Kvinno- lobbyn anmäler reklamen till Reklamom- budsmannen och meddelar företaget som står bakom att vi vill reklamera deras reklam. 19 MEDIA
Det var som allra tuffast i början av finanskrisen, vilket påverkade hela regeringssamarbetet. Det var som allra roligast när Alliansen skapades och tillträdde. Det säger Centerpartiets Anna-Karin Hatt i en öppenhjärtig intervju med tidningen Hända. TEXT VIKTORIA RAFT FOTO MARTIN EDSTRÖM Hatt energi Sveriges hållbara omställning leder
D ET ÄR BARA HON, Anders Borg och Fredrik Reinfeldt kvar i regeringskansliet ”från det gamla gänget” – skaparna bakom Alliansen. – Det fanns ju ingen manual för hur man regerar. Perioden när vi förberedde Alliansen och tillträdde är utan tvekan den mest utvecklande perioden i mitt yrkesliv, säger Anna- Karin Hatt. Hon var en av nyckelspelarna i framtagandet av Alliansen och vid regeringstillträdet. Vi ses för en intervju i hennes tjänsterum på näringsdepartementet. Vintern slaskar utanför de stora fönstren och våren känns ännu långt bort. Europaparlamentsvalet och riks- dagsvalet känns desto närmare och det går inte att ta miste på den glöd Anna-Karin Hatt har inför att gå in i valrörelse. HON TILLTRÄDDE som IT- och region- minister efter valet 2010 och ett år senare tog hon över energifrågorna när Maud Olofsson lämnade politiken. Det första hon gjorde på IT-området var att fatta beslut om att införa en ”digital agenda” för Sverige. Den vikti- gaste pusselbiten i agendan är utökad IT i skolan, något som hon brinner för. – Att möta eleven där hen är, möjliggörs genom mer IT i skolan. Genom ökad tillgång till datorer, läsplattor, att se videoklipp med läraren, ger eleverna möjligheter till alternativa sätt att lära. Det behöver inte minst de elever som har svårast i skolan. Det är därför det här är så viktigt – för att det ökar möjligheterna för att fler och fler elever ska gå ut grundskolan varje år med fullständiga kunskaper och betyg. Just det här området tycker hon borde ha kommit längre. Regeringen har fattat beslut om en IT-strategi i skolan, nu måste kommunerna snabba på utvecklingen och se till att införa reformen också. – Jag är lite frustrerad över att vi inte kommit längre men samtidigt förstår jag vissa kommuners begrän- sade möjligheter också. IT kostar både tid och pengar, säger hon. Enligt Anna-Karin Hatt behövs det ett digitalt lärarlyft där även IT-kompe- tensen hos lärarna höjs. Det finns mycket kvar att göra på det området. När det kommer på tal blir gesterna yvigare och större. Viljan att förändra – och skapa större möjligheter för alla elever att tillgodogöra sig kunskaper bättre och lättare – är stor. ANNAKARIN HATTS engagemang bör- jade i hållbarhets- och miljöfrågorna – något som fortfarande håller i sig. Inte minst får hon stort utrymme för hållbarhetsfrågorna i sitt arbete som energiminister – den person som de facto leder Sveriges hållbara energi- omställning. Jag är stolt över hur långt vi kommit i energiomställ- ningen. Sverige har redan uppnått sina EU-mål och ligger nu på 51  procent förnybar energi. – Jag är även stolt över hur vi genomförde arbetet med den digitala agendan. Det banade väg för ett nytt arbetssätt för hela regeringen. Hon förklarar att arbetssättet hand- lade om att bjuda in intressenter brett till att vara med och diskutera behovet och strategier för IT. Det innebar i slutändan att 150 företag skrev under agendan och började arbeta med den. – Det var ett nytt sätt att använda regeringsmakten på – att bjuda in allmänhet, akademi och näringsliv att gemensamt fatta beslut om vad som bör göras. Därefter kunde de medverkande själva fatta rätt beslut för att nå uppställda mål, utifrån sina verkligheter. ANDRA OMRÅDEN som Anna-Karin Hatt är särskilt stolt över är och Centerpartiet varit med och skapat energiöverenskommelsen som ligger i Alliansen. – Vi centerpartister är verkligen ansvarstagande. Vi bryr oss inte bara om våra egna portföljer som vi ansva- rar för i regeringen, vi är med och bidrar på alla fronter. Inte minst har vi varit med och förändrat skolan. Det är viktigt att komma ihåg, tycker jag. DU LYFTER MÅNGA BRA SAKER SOM CENTERPARTIET VARIT MED OCH ARBETAT FÖR MEN NÄR HAR DET VARIT SOM TUFFAST? – Det har varit tufft flera perioder. Men allra tuffast var det i början av finanskrisen hösten 2008 – innan vi visste hur allvarligt det skulle bli och vilka effekter det skulle få. Det var tufft för hela regeringssamarbetet. Samtidigt förklarar hon att det är en period som var mycket givande eftersom samarbetet i Alliansen gick så bra. Sverige har en stark ekonomisk sits idag på grund av att vi fattade rätt beslut då. Det har vi fått mycket eloge för i det europeiska samarbetet. HUR ÄR DET ATT (OFTAST) VARA ENSAM KVINNA OCH MINISTER I TVÅ SÅ MANSDOMINERADE BRANSCHER? – Å ena sidan är det en fördel för jag blir lyssnad på, bara för att jag är i minoritet och sticker ut vilket ju är positivt för då får jag gehör för vår politik. Å andra sidan lider samman- hanget av att vi inte har en mer jäm- ställd representation. Det är bekläm- mande att vi inte har kommit längre. Anna-Karin Hatt berättar att hon lyfter jämställdhetsperspektivet – och andra kvinnor – så ofta hon kan och att det är ett sätt att försöka öka ”MILJÖANSVAR OCH HÅLLBAR- HETSFRÅGOR ÄR NÅGRA AV MINA HJÄRTEFRÅGOR." 21 INTERVJU
jämställdheten. Hon pekar på att intresset för IT- och ingenjörsutbild- ningarna ökat stort bland unga kvin- nor de senaste åren och att det bådar gott för framtiden. Hon nämner också Golden Rules of Leadership som något mycket positivt. Initiativet Golden Rules lyfter bland annat kvinnligt mentorskap och ledarskap och en rad framstående näringslivs- profiler, både kvinnor och män, har ställt sig bakom initiativet. – Om det ska hända något tillräck- ligt fort för en ökad jämställdhet och om vi ska få en ökad representation av kvinnor på ledande poster måste även männen ta ansvar för frågan. Och det är många som ställt sig bakom just Golden Rules. Anna-Karin Hatt axlar, förutom minister-posten, även rollen som vice partiledare. Jag frågar henne hur hon väljer att lägga upp sitt arbete och hur hon prioriterar sin tid? – För mig handlar det om ett för- hållningssätt till sitt liv. Jag behöver ha balans mellan yrkeslivet och privatli- vet. Jag måsta ha tid att koppla av och vara med mina barn om jag ska pre- stera som politiker och beslutsfattare. HON TILLÄGGER att A och O är att prioritera – och prioritera bort. Jag har bra medarbetare som jag har för- troende för och som har förtroende för mig som ledare. – Vi här på staben jobbar strategiskt efter vår plan och vi försöker beta av en fråga i taget. Vi måste självklart snabbt kunna hantera det som even- tuellt dyker upp men eftersom vi har en plan och vi har förtroende för var- andra, lyckas vi med det. Hon understryker att hon inte är ensam – utan sin stab skulle det inte gå eftersom hon hela tiden bär sina två roller – som minister – och som vice partiledare. FÖR FÖRSTA GÅNGEN sedan 1998 kan- diderar Anna-Karin Hatt i riksdags- valet. Hon kallar det för ”det finaste uppdrag man kan få” – att få förtro- endet att representera i riksdagen. Vid sidan av sin kandidatur ligger fokus på att öka Centerpartiets representation i både kommun, landsting och riksda- gen men också i regeringen. – Målet är att öka Centerpartiets inflytande i regeringen, säger hon med övertygelse. En röst på Centerpartiet garanterar en röst på det långsiktigt hållbara. I alla våra politiska beslut handlar det om långsiktighet för att skapa något bättre. Det kan röra sig om en hållbar energiomställning, som jag är stolt över att Centerpartiet så starkt bidragit till. Det kan också handla om en långsiktigt välfungerande skola, en annan av mina hjärtefrågor. Anna-Karin Hatt understryker än en gång att Centerpartiet är ett modigt och ansvarstagande parti. Det är därför vi går till val på hållbarhet. Det är därför Centerpartiet tar ansvar i långt fler frågor än vad som finns i de egna regeringsportföljerna. – Vi tar ansvar och påverkar långt mer än vad som står i propor- tion till vår storlek. Det ska vi vara stolta över. FAKTA Namn: Anna-Karin Hatt Bor: Söder om Stockholm Gör: Andra vice ordförande i Centerpar- tiet, IT- och energiminister Familj: Tre barn Intressen: Familjen förstås, och min trädgård Hemlig talang: Är en hejare på att svänga ihop en god chokladfondant Viktigaste jämställdhetsfrågan: En jämställd arbetsmarknad – i Sverige och världen. 22 INTERVJU
Med dagens smarttelefoner och surfplattor öppnar sig bokstavligen en hel värld i din hand. Här följer några tips på rättvis elektronik och hjälpsamma, eller bara roliga, appar du kan ladda ned via App Store eller Play Store. BRA ATT HAAPPAR TEXT VIKTORIA SAXBY GRÖN GUIDE  AV NATURSKYDDSFÖRENINGEN Vill du leva miljövänligt men känner dig osäker på hur du väljer rätt? Vilka leksaker är bra? Vilka är miljöbusarna i städskrubben och bot- tennappen i fiskdisken? Vilka varor är viktigast att välja eko – och hur skulle frigolit sorteras nu igen? Grön Guide gör det lätt att välja rätt. FOTONATURSKYDDSFÖRENINGEN.SE WWF TOGETHER  AV VÄRLDSNATURFONDEN Har du en dotter eller son som älskar djur och natur – njut av den vackra appen WWF Together FOTOWWFTOGETHER FAIRPHONE  RÄTTVIS ELEKTRONIK Vill du vara säker på att din telefon inte finansierar krig och konflikt och sexuellt våld i t.ex. Demokratiska republiken Kongo – beställ en Fairphone, rättvisevänlig elektro- nik. Kostar cirka 325 euro. Fairphone.com FOTOFAIRPHONE.COM RIKTIGA VYKORT  AV POSTEN.SE Längtar du efter den gamla goda tiden när man fick hederliga vykort? Riktiga Vykort gör fysiska vykort av dina foton och Instagrambilder (eller färdiga motiv). Stora högblanka vykort i A5- eller A4 som pos- tas direkt till mottagaren, i hela världen. FOTOPOSTEN.SE ANTECKNA DIREKT PÅ PDF  AV GOODNOTESAPP.COM Ta handskrivna anteckningar direkt på surfplattan – eller på en pdf. Skapa an- teckningsböcker, fyll i formulär, skriv under dokument, måla, rita geometriska figurer, stryk under– eller använd tangentbordet. Skönt att slippa pappersanteckningar och utskrivna dokument på jobbmötet eller i skolbänken. FOTOGOODNOTESAPP.COM WALKIE TALKIE, GRATIS SMS & MMS  AV VOXER.COM Skicka ljudmeddelanden ögonblickligen. Mottagaren kan välja att svara direkt eller senare. Skicka röstmeddelanden, sms och foton gratis – så länge du har internet/wifi. FOTOVOXER.COM SPARA MATERIAL  AV GETPOCKET.COM Samla material du vill följa upp men inte hinner hantera i stunden. Längre texter, artiklar, videoklipp, recept – väl sparade i Pocket kommer du åt dem även utan internetuppkoppling. FOTOGETPOCKET.COM 23 IT & TEKNIK
MÖT företagarna SOM SKAPAR JOBB I HELA LANDET! 4 av 5 nya jobb skapas av jobb ger tIllväxt små- företagen = hållbar välfärd 24 HÅLLBAR VÄLFÄRD
EN VANLIG DAG tar frisören Sandra Wik emot kunder på salongen fram till lunch. Sedan gör hon tvärtom – packar ner kam och sax och åker hem till de kunder som inte kan ta sig till salongen. Det har blivit en blomstrande affärsidé. – Den här veckan ska jag till ett pensionärspar, till sjukhuset, till några barnfamiljer och sedan till Stockholm för ett bröllop. Ibland är jag ute på arbetsplatser också. Jag behöver ju bara en sax, sedan kan jag klippa var som helst, konstaterar Sandra. Idén kom i samband med Sandras gammelfarmors hundraårsdag, för trots att hon fyllde hundra var det ingen på ålderdomshemmet som hade lagt håret på henne inför födelsedagen. Alla människor, även hundraåringar som inte kan ta sig till en salong vill ju känna sig fina. När Sandra startade var det bara hon, en bil och en sax. Två år senare har hon både lokaler och en anställd. – En del kunder vill hellre komma till en salong och det är bra ur marknads- föringssynpunkt – folk ser att vi finns, och kan se vilka vi är innan de släpper hem oss, säger Sandra. Mitt mål är att Cut and Drive ska finnas över hela landet. Det ska vara enkelt att unna sig en klippning och kommer jag till kun- den sparar det tid. Men det viktigaste är inte att finnas på många platser utan att det finns kvalitet i det jag gör. Att hjälpa människor är min driv- kraft. Vill du starta företag är mina tips att våga fråga och ta emot råd. Det är jättebra att ha ett nätverk av andra företagare att bolla tankar med och viktigast av allt är att tro på dig själv och din idé! MED BEMANNINGS och rekryteringsföretaget ExpanderaMera gav sig Jessica Löfström in i den konservativa byggbranschen. Hon väjer inte för konflikter och arbetar envist med att reformera villkoren för många hantverkare. År 2000 kom Jessica Löfström fram till att beman- ning skulle bli hennes nya affärsidé. Hon funderade på vilken nisch som fanns ledig och fann en lucka: byggnadssektorn. Men det fanns en anledning att affärsområdet inte rörts; ett väldigt starkt fackförbund, Byggnads. En lång kamp drog igång. – Arbetstagare med korta påhugg på olika ställen kan om det vill sig illa ha olika villkor varje vecka. Detta ville LO-sfären och Almega avvärja och tecknade därför bemanningsavtalet, som följer nivåerna på respektive arbetsplats. Men Byggnads ville inte rätta in sig i det ledet. 2007 kom en vändpunkt med ett provisoriskt avtal mel- lan Byggnads och bemanningsbranschen. Sedan dess har relationen gradvis blivit mindre frostig. Idag har företaget expansionsplaner även till Norge och Danmark. EXPANDERAMERA VÄRNAR en rättvis och renhårig byggnadsbransch och driver därför kampanjen ”Stoppa svartjobb” med föreläsningar, och certifiering av arbetsplat- ser. Man medfinansierar även Isabellestipendiet som årligen ger 20 000 kr till en hantverkare som är kvinna. – Om du startar eget, sitt inte och vänta och fila på din affärs- plan för länge. Ut och träffa kunder snabbt! Din vision på pappret kanske inte motsvarar kundernas behov. CUT & DRIVEFRISÖREN SOM BESTÄMDE SIG FÖR ATT GÖRA TVÄRTOM TEXT ÅSA CLARA ÅHLANDER FOTO CUT & DRIVE EXPANDERAMERA FÖRETAG MED KVINNOR I LEDNINGEN GER BÄTTRE LÅNGSIKTIG TILLVÄXT TEXT KARIN LUNDBERG FOTO EXPANDERAMERA FAKTA Namn: Sandra Wik Bor: Karlstad Gör: Frisör, driver Cut and Drive Familj: Mamma, pappa, storebror Intressen: Resor, umgås med vänner Hemlig talang: Jättebra på musikquiz Viktigaste jämställdhetsfrågan: Att tjejer får samma villkor, och uppmuntran, att driva företag som killar. FAKTA Namn: Jessica Löfström Bor: Stockholm Gör: VD Familj: Sambo och två barn Intressen: Familjen, hästar och arbetet Hemlig talang: Duktig på att utbilda hästar Viktigaste jämställd- hetsfrågan: Kvotering för att få förebilder. Har du inte förebilder synliga går det inte att få fram nya. 25 JOBBSKAPARNA
VIKTORIA BLOMBERG BOOK bestämde sig för att satsa på ny teknik i en ny bransch. Sedan fyra år driver hon Appbyrån, som gör applikationer till mobiltelefoner. När Viktoria Blomberg Book star- tade Appbyrån stack hon ut – bland alla unga, tekniknördiga killar kom en fyrtioårig tvåbarnsmamma med ett förflutet som fotograf. Det visade sig vara ett smart drag. – Jag har fått många kunder från ställen som har kvinnor på sina mark- nadsavdelningar, kommunikationen med mig har varit lättare än med ett gäng 20-åriga killar. Jag tror att det är bra att våga vara sig själv, att inte låtsas vara som alla andra företag i samma bransch, säger hon. Den nya karriären rullade igång för fyra år sedan. Viktoria fick syn på en nystartad utbildning, program- mering för Iphone och Android, och bestämde sig för att söka. – Att samla all information i en app i telefonen, det fanns något tilltalande i det. Dessutom såg jag en möjlighet att kombinera nya idéer, formgivning och foto. – Efter tre veckor på utbildningen startade jag och min man Patrik Appbyrån. Vi såg potentialen och kände efterfrågan och tänkte: vi satsar. Det fanns ett enormt intresse, det var inte riktigt någon som gjorde appar hösten 2010. Nu är konkurrensen mycket större. HUR HAR DET VARIT ATT GE SIG IN I EN MANSDOMINERAD BRANSCH SOM TEKNIKBRANSCHEN? – Jag har blivit väl mottagen, det har funnits en nyfikenhet. Men på sina håll har jag mötts av en ganska stelbent syn, till exempel när jag har sökt innovationspengar på statliga Almi. Jag förstod att det inte skulle bli jättelätt, men lite mer uppmunt- ran och respekt hade jag väntat mig. En affärsutvecklare föreslog att jag skulle baka kakor till mina kunder. Sådant skaver lite grann. VILKEN ÄR DIN DRIVKRAFT? – Dels att snabbt kunna fånga upp nya idéer och ny teknik – det är jätteroligt. Dels förstås att tjäna pengar. HAR DU NÅGOT TIPS TILL DEN SOM VILL STARTA FÖRETAG? – Det är bra att ha en buffert, det kan ta ett tag innan man får in så mycket pengar att man kan leva på sitt före- tag. Och var modig. Killar säger att de är experter när de har jobbat en vecka med något – om vi kvinnor anammar samma attityd tycker jag att det är bra! FAKTA Namn: Viktoria Blomberg Book Bor: Malmö Gör: VD för Appbyrån som gör användar- vänliga appar Familj: Man och två barn Intressen: Konst, kaffe, kallbad Hemlig talang: Kan vifta på öronen Viktigaste jämställdhetsfrågan: Lika lön för lika arbete. APPBYRÅN ”MAN SKA VÅGA VARA SIG SJÄLV” TEXT ÅSA CLARA ÅHLANDER FOTO MIRIAM PREIS ”Man måste vara lite modig. Killar säger att de är experter när de har jobbat med något i en vecka – jag tycker att vi kvinnor borde anamma samma attityd!” 26 JOBBSKAPARNA
SCANDINAVIAN STUDIOS OCH PASSION FOR BUSINESS "SOM ENTREPRENÖR MÅSTE MAN DRIVAS AV PASSION" TEXT ÅSA CLARA ÅHLANDER FOTO SCANDINAVIAN STUDIOS OCH PASSION FOR BUSINESS ANNA BRÅKENHIELM BRINNER för ett arbetsliv där kvinnors kompetens tas bättre till vara. Själv har hon bland annat startat karriärmagasinet Passion for Business för att inspirera. Anna Bråkenhielm skrev TV-historia genom att köpa rättigheterna till Expedition Robinson för snart tjugo år sedan. Därefter har hon varit VD inom TV-branschen – i dag på Scandinavian Studios – och startat två TV-produktionsbolag och en tidning. Det senaste projektet är att bygga upp ett sporthäststall i Skåne. – Jag har hållit mig till TV, tidningar och hästar. Det är det jag kan och är intresserad av. Jag kan inte vara VD för ett bolag som säljer skruvar, jag tror att som entreprenör måste man drivas av passion, säger hon. HUR BLEV DU ENTREPRENÖR, VAD I DEN ROLLEN LOCKAR DIG? – Jag ville bli journalist, det var min mission. Jag kom tidigt in i TV-branschen och när jag väl hade börjat insåg jag att det jag ville göra var att få mina idéer för- verkligade. Det blev min drivkraft, tillsammans med ett frihetsbehov. Att vara VD eller att ha eget före- tag har passat mig, det är det enda sättet att få bestämma allt själv. DU STARTADE TIDNINGEN PASSION FOR BUSINESS, SOM VÄNDER SIG TILL KVINNOR  VAD HAR DU FÖR VISION MED DEN? – Det är oerhört viktigt att kvin- nors tankekraft och arbetskraft tas tillvara, både som företagare och som anställda. Det är en stor drivkraft att se till att det blir mer jämställt och det är viktigt att inspirera, peppa och få andra att våga. Jag brinner för de här frågorna. ÄR KVINNOR FÖR DÅLIGA PÅ ATT STARTA FÖRETAG I SVERIGE? – Kvinnor startar småföretag i högre utsträck- ning än män. Det finns tyvärr få riktigt stora bolag som både har startats av och drivs av kvinnor. VAD ÄR DITT TIPS TILL DEN SOM FUNDERAR PÅ ATT STARTA FÖRETAG? – Starta bolag inom ett område där du har yrkeserfarenhet och ett nätverk och kan få tag i kapital. Identifiera dina kunder, gör en budget och se till att du blir lönsam, håll i alla kostnader och sälj, sälj, sälj! ”Det är viktigt att se till att det blir mer jämställt och att fler kvinnor kommer fram, jag brinner för de här frågorna”, säger Anna Bråkenhielm. FAKTA Namn: Anna Bråkenhielm Bor: Bromma Gör: VD Familj: Isak, 11, och Tilda, 10 Intressen: Sport- hästar, dressyr Hemlig talang: Har tyvärr ingen Viktigaste jäm- ställdhetsfrågan: Kvotering, för att det tråkigt nog är nödvändigt för samhällsekonomin. 27 JOBBSKAPARNA
MJÖLKBONDEN MALIN SUNDIN FRAMTIDENS BONDE KOMMER ATT VARA EN FÖRETAGARE TEXT ÅSA CLARA ÅHLANDER FOTO MALIN SUNDIN MJÖLKBONDEN MALIN SUNDIN kämpar med lönsamheten men älskar friheten, omväxlingen och att jobba med naturen. När Malin Sundin var 24 år tog hon över hemgården. – Mamma och pappa ville trappa ner och jag flyttade hem och växlade upp. Jag var tvungen att prova, säger hon. Att ingen dag är den andra lik är det bästa med mitt jobb. Jag älskar mitt yrke, men någonstans måste även jag som mjölkbonde kunna leva. När jag tittar på utgifter och inkomster och går minus nio månader av tolv, då undrar jag ju vad jag håller på med. HUR TÄNKER DU SOM BONDE KRING MILJÖN? – Miljön är det vi bönder håller på med hela tiden. Som bonde förvaltar jag jorden för framtiden. Det största hotet mot miljön är att jordbruket ska försvinna, mulens och klövens landskap finns bara om bonden och djuren är här. VAD ÄR VIKTIGT FÖR ATT DU SJÄLV SKA FORTSÄTTA? – Jag vill ha betalt för arbetet jag lägger ner. Tidigare generationer har bott kvar och slitit ut sig trots att det inte har varit lönsamt. Framtidens bonde kommer att vara mer av en företagare. MAMA MIA MAMA MIA SER TILL HELA MÄNNISKAN TEXT KARIN LUNDBERG FOTO MAMA MIA HON ÄR EN ARBETSMYRA och lobby- ist som inte drar sig för att ta strid för rätten att kunna välja. Christina Wahlström banade väg för valfrihet i mödravården redan för 25 år sedan. Christina Wahlström hade arbetat många år som barnmorska. Men hon kände att hon inte kunde påverka sin arbetssituation, trots många idéer om hur förlossningsvård och mödravård skulle kunna bedrivas. 1988 startade hon därför en egen mödravårdsmottagning med 3 andra barnmorskor. Det var hårt arbete från start. – Jobbigast var att det fanns en läkargrupp som själva ville bedriva privat vård och starkt motarbetade oss barnmorskor. Vi blev anmälda, men Socialstyrelsen gav oss rätt, säger Christina. 25 år senare är situationen som vårdföretagare betydligt bättre. – Men statusen för barnmorskor behöver fortfarande höjas. – Kunden är inte en livmoder, utan en kvinna med tankar, känslor, familj, individuella behov och förut- sättningar. Det anpassar vi oss efter, genom generösa öppettider kvällar och helger, kompetens inom HBTQ- frågor och annan service. – Det som driver mig i mitt före- tagande är ett samhällsengagemang. Med vår verksamhet arbetar vi väl- digt kostnadseffektivt genom mer vård på rätt nivå. – Mitt råd till den som vill starta eget är att tro på det du ska satsa på; var modig, nyfiken och arbetsam! De flesta som har en bra idé och jobbar hårt lyckas! FAKTA Namn: Malin Sundin Bor: Orsa Gör: Lantbrukare med mjölkkor Familj: Föräldrar och syskon Fritid: Djur, mina draghundar, och natur Hemlig talang: Gillar att skriva Viktigaste jämställdhetsfrågan: Definierar mig som bonde och företagare. Inte som kvinnlig företagare. – Bönder är också företagare, även om många bönder inte identifierar sig så, kon- staterar Malin Sundin. FAKTA Namn: Christina Wahlström Bor: Enebyberg Gör: Grundare Mama Mia. Välfärdsgrupp 8 Familj: Man sedan 50 år, 3 barn, barnbarn Intressen: Trädgårdsarbete, samhällsen- gagemang Hemlig talang: Tränat backhoppning Viktigaste jämställdhetsfrågan: Att kvinnor ska få bedriva företag på lika villkor som män. 28 JOBBSKAPARNA
MEDARBETARNA PÅ ÄLDREBOENDET är uppenbart stolta över sitt arbete. Alla presenterar sig och berättar om sitt arbete. Catharina Tavakolinia, grundare av Kavat Vård AB och VD, går runt i frukostmatsalen och småpratar bekvämt med de inneboende. VAD TROR DU HAR GJORT KAVAT VÅRD SÅ POPULÄRT? Kavat Vårds äldreboenden är något jag själv skulle vilja bo på när jag blir äldre. Vår verksamhet präglas av omtanke och genuint intresse för äldre, vi vill att det ska vara per- sonligt, nära och småskaligt. Sen är det klart att vi fyllt ett behov – till exempel genom att skapa äldreboenden med olika språkinriktningar, såsom persiska, arabiska och spanska äldreboenden. Vi är fyra delägare med mångårig erfarenhet av att driva äldreomsorg i såväl kommunal som privat regi, som till- sammans startade Kavat Vård 2006. Idag har vi 300 med- arbetare och en årlig omsättning på 120 miljoner kronor, berättar Catharina. Jag skulle vilja se en äldrepeng i Sverige, precis som skol- pengen eftersom människor idag nekas för att de inte bor i rätt kommun och kommunerna då hänvisar till egna plat- ser. Då ser man mer till att fylla kommunens behov än att uppfylla medborgarens behov, t.ex. ett språkbehov. Ingen vill väl ta bort sådant som fungerar och som kostar mindre än om kommunen tar över? BERÄTTA OM HUR DU SER PÅ KVALITETEN INOM VÅRDEN IDAG – En myt är att de misstag eller brister som sker inom pri- vat vård inte sker inom det offentliga. Tvärtom har utveck- lingen av den privata sektorn medfört att den offentliga verksamheten också blivit bättre. Idag finns det kvalitets- system som inte fanns tidigare och det privata är bättre på att göra kvalitetskontroller – vi får ju inte några tillstånd om vi inte lever upp till kvalitetskraven. Begreppet ”vinster i välfärden” har skapat misstänksam- het mot att allt inom välfärdsföretagande handlar om vinst. Jag tänker tvärtom – blir misstänksam över varför en kom- mun inte vågar släppa in konkurrens. Är det för att de tror att de inte kommer att klara konkurrensen? Människor väljer ju själva – och då väljer de det bästa alternativet. Dessutom ifrågasätts inte andra upphandlade tjänster som tar hand om sårbara grupper, såsom färdtjänst eller skol- skjuts – sådana verksamheter får gå med vinst. Att kvinnor blir företagare och kan tjäna pengar på sitt yrke verkar tyvärr upplevas som ett hot. Jag tror att det som driver många entreprenörer är just känslan av att göra skillnad. Att vara entreprenör är att fånga upp ett behov, se något som behövs och skapa förut- sättningar. Att skapa arbetstillfällen, skapa resultat och att få se nöjda boende – det är min drivkraft! FAKTA Namn: Catharina Tavakolinia Familj: Maken Reza. 6 barn i modern storfamilj, 3 bor hemma. Bakgrund: 30 års erfarenhet från vård och omsorg inom offentlig, ideell och privat sektor. Fritid: Familj, 2 hundar, träning, resor och väl- färdsgruppen 8 Hemlig talang: Bra på att tvätta fönster utan ränder! Viktigaste jämställdhetsfrågan: företagande på lika villkor – tvinga inte in oss i välfärdssektorn i samhällsbolag. KAVAT VÅRDHÄR SKULLE VI SJÄLVA VILJA BO TEXT VIKTORIA SAXBY FOTO KAVAT VÅRD 29 JOBBSKAPARNA
NÄR VARDAGSPUSSLET BLEV för svårt tog hon saken i egna händer. För att hjälpa andra och sig själv startade Irina Swahn hemserviceföretaget Hemänglarna. ”Att vara VD är min plats på jor- den”, säger hon. Irina Swahn hade precis flyttat till Karlstad för att studera fastighetsekonomi. Hon var nybliven mamma och med släkten kvar i hemlandet Ryssland sak- nade hon hjälp för att klara den stressiga vardagen. – Som kvinna, mamma och invandrare med höga ambitioner var det inte lätt att få det liv jag ville ha. Genom att starta eget företag gav jag mig själv chansen att visa vad jag kan, säger Irina Swahn som sedan sju år är VD och delägare i företaget Hemänglarna. Att registrera företaget var bara en teknisk detalj. Hennes meritlista var redan lång. I Ryssland studerade hon barnpsykologi, arbe- tade i resebranschen, som tv-journalist och inom polisen. När hon kom till Sverige, för snart 14 år sedan, var det som au-pair. – Jag söker ständigt efter ny kunskap. Alla mina erfarenheter har jag hjälp av i företaget. När jag star- tade kunde jag ingenting om löneprogram, skatt eller anställningsavtal men jag fick mycket stöd och kom snabbt in i näringslivet. Det tog mig fyra år innan jag kunde andas ut. IDAG HAR HON 40 anställda och kund num- mer ett finns fortfarande kvar i det stigande kund- registret. En stark förebild har varit Monica Lindstedt, grundare av Hemfrid och en pionjär på marknaden för hushållsnära tjänster. – Jag fastnade för kon- ceptet men också för hen- nes samhällsengagemang. Det är otroligt viktigt att alla ska ha tillgång till vita, hushållsnära tjänster. En renovering kan oftast vänta men rutavdraget kan hjälpa i situationer som är ohåll- bara. Irina ser att hennes tjäns- ter ger positiva effekter på familjer. – Om rutavdraget tas bort är jag rädd att vi inte kommer att existera och kunderna kommer att må sämre. Familjer köper tjänster som fortfarande till största delen sköts av kvinnan. På så sätt får hon möjlighet att arbeta, gå kur- ser, träna och må bra, vilket i längden kan leda till mins- kade sjukskrivningar. – Min vision är att det i framtiden ska finnas en hemängel i varje hem. FAKTA Namn: Irina Swahn Bor: Karlstad Gör: VD och delägare Hemänglarna Familj: Dottern Alexandra, 7 år Intressen: Resa, träffa nya människor, träning och mode. Hemlig talang: Älskar musik, dansar tango. Är en bra vän och mentor. Viktigaste jämställdhets- frågan: Fördelningen av för- äldradagar. Vill också få in fler killar i hemservicebranschen. HEMÄNGLARNA EN HEMÄNGEL I VARJE HEM TEXT PERNILLA SJÖHOLM FOTO HEMÄNGLARNA.SE 30 JOBBSKAPARNA
HELIANTHUS FÖRSKOLOR DRÖMMEN OM ATT FÅ VISA BARNEN SVERIGE TEXT PERNILLA SJÖHOLM FOTO MARIA MACRI SOLVEIG SUNNEBO SAKNADE PULSEN inom den kommu- nala förskolan och valde att gå efter egna visioner. Idag är hennes företag Helianthus Förskolor, känd för sina för- skolebussar, på väg att rulla ut i Europa. Pedagogisk utbildning och en lång lista med åsikter satte Solveig Sunnebo på en chefsposition inom den kom- munala förskolan. Under många år hoppade hon mellan chefsstolar på både lägre och högre nivåer. – Jag saknade puls, direkt ledarskap och kontakt med verkligheten. Dagarna fylldes med kurser, möten och omorganisationer som handlade väldigt lite om de människor vi faktiskt jobbade för, barnen och deras föräldrar, säger Solveig Sunnebo. Hon bestämde sig för att dra ut på egna äventyr och 2002 startade hon bolaget Helianthus Förskolor. Idag driver hon tretton förskolor i fyra kommuner. – Jag kan ju bara beklaga att jag inte bröt mig loss tidi- gare. Det var inte svårt att starta eget företag men jag var besviken över att de gamla strukturerna ändå levde kvar i organisationen så länge. När vi väl kom vidare började den riktiga resan och idén med mobila förskolor tog fart. DE FÖRSTA FÖRSKOLEBUSSARNA BÖRJADE rulla i Vårby gård fem år senare. – Jag drömde om att få visa barnen Sverige. Jag ville ge dem drömmar och visioner bortom den värld de dagligen levde i. Bussarna kom att bli hennes signum som är vida känt inte bara i Sverige utan också internationellt. – Sverige är ett bra klingande varumärke som namn och vi måste passa på att kliva ut på marknaden nu när det finns ett sug. Vi kan det här med förskola, både bygga och driva. Nära till hands för Helianthus Förskolor ligger export till Tyskland. – Jag vill sätta ett avtryck. Om jag vågar, då vågar alla. Jag vill vara med och visa upp den svenska förskole- modellen, den är fantastisk. Trots tajt schema, med produktutveckling såsom sol- panelklädda bussar, giftfria leksaker och närproducerad mat, tar Solveig sig alltid tid att hjälpa andra företagare som är kvinnor. – Vi kvinnor måste hjälpa varandra ut på marknaden. Det är viktigt att känna sig välkommen så att steget inte blir för stort. Vi måste ta oss tid och inte se varandra som konkurrenter, marknaden är tillräckligt stor. FAKTA Namn: Solveig Sunnebo Bor: Sundbyberg Gör: Ägare och VD Helianthus Förskolor, Sweducare styrelsen, Välfärdens grupp 8 Familj: Make och två vuxna barn Intressen: Politik, trädgård, kultur Hemlig talang: Korsordsproffs och väldigt bra på Backgammon – vinner alltid. Viktigaste jämställdhetsfrågan: Att kvinnor ska kunna driva företag på samma villkor som män. 31 JOBBSKAPARNA
SKIVARP GÄSTGIVAREGÅRD TÄNK DIG EN DAG DÅ ALLA SMÅFÖRETAG I SVERIGE STÄNGDE NER! FOTO JEANETTE BOMAN TEXT VIKTORIA SAXBY DÅ SKULLE ALLA FÖRSTÅ hur viktigt det är att små- företagen får de förutsätt- ningar som behövs för att skapa jobb för sig själva och andra. Om affären och frisören stänger flyttar inte folk dit, bussarna slu- tar gå och skolan stänger. Nedläggningsekorrhjulet snurrar fort, säger företaga- ren och företagsrådgivaren Jeanette Bohman. Friheten att fatta mina egna beslut är det bästa med att vara egenföretagare. En bra egenskap för en företa- gare är mod – att våga miss- lyckas, satsa, tänka nytt och bryta ny is. Känslan när en idé blir verklighet, eller när företagets siffror står på rätt sida om strecket i slutet på året, är fantastisk! FÖR VÅRT FÖRETAG har sänkningen av restaurang- momsen betytt väldigt mycket. Min egen obetalda arbetstid har jag gett till en annan person som fått ett jobb med avtalsenlig lön, kunskap och referenser. Jag kan utveckla företaget och göra vår marknadsföring på dagen i stället för på natten! Framförallt har den skapat fler jobb och mins- kat fusket– vilket i sig ger ökade skatteinbetalningar. Arbetsgivaravgifterna vårt företag betalar in ger mer än vad momsen sänkts, vilket betyder fler i jobb. Samhället har tjänat på momssänkningen. Restaurangbranschen är oerhört tyngd av lagar och regelverk. Företagaren själv har långt ifrån det trygg- hetssystem som en anställd har. Vad händer med företa- get om företagsledaren i ett småföretag blir långvarigt sjuk? Jag vill se en nyckel- personsförsäkring som en del av de sociala avgifterna. Jag vill också att man helt tar bort sjuklöneansvaret för de minsta företagen. Det är ett stort steg att gå från att vara enmansföre- tagare till att anställa – du är plötsligt ansvarig för en annan människa som har betydligt bättre villkor än du själv, och du ska kunna anställningslagar. En företa- gare i Sverige har för många skyldigheter och för få rät- tigheter. Varje litet företag – enmansföretag eller ett som erbjuder andra människor jobb – gene- rerar skattepengar till vår gemensamma välfärd. Det finns människor som tror att välfärdspengar bara finns där! Man ser inte kopplingen mellan företag och inbetalda skatter och välfärden. Jag tjatar mycket om samhällets ekosystem – det är en stor uppgift att få människor att förstå länken mellan företag och en håll- bar välfärd. VILKA RÅD SKULLE DU VILJA GE TILL NÅGON SOM FUNDERAR PÅ ATT STARTA FÖRETAG? Ha en genomtänkt affärs- plan. Skapa nätverk, för problem uppstår… allt från att ha för mycket att göra till likviditetsproblem eller att kunderna sviker. Tänk framåt. Var är ditt företag om 2, 5, 10 år? Ha en marknadsföringsstra- tegi, kunden knackar inte på dörren samma dag som du registrerar ditt företag. Och håll fast vid din vision och affärsidé för ditt före- tag – drömmen som gjorde att du tog steget till att bli egenföretagare! FAKTA Namn: Jeanette Bohman Bor: Skivarp, i södra Skåne Gör: Driver Skivarps Gäst- givaregård med min man, föreläser, bloggar Familj: Gift med Johan, har 2 söner, 2 hundar Intressen: Debatter, matlagning Hemlig talang: Ställer ut fotografier Viktigaste jämställdhets- frågan: Trygghetsfrågorna för företagaren och välfärds- företagande 32 JOBBSKAPARNA
KRAKAS KROGENTREPRENÖRSKAP GER KVALITET, FRIHET OCH KREATIVITET  OCH JOBB PÅ LANDSBYGDEN TEXT VIKTORIA SAXBY FOTO KRAKAS.SE  IBLAND UPPLEVER jag företagsklimatet i Sverige som motarbetande snarare än uppmuntrande, det tror jag är en av förklaringarna till att Sverige har färre före- tagare än resten av Europa. Vill man driva ett företag med hög kvalitet är de ekonomiska ramarna tighta. Det krävs mod att våga kasta sig ut i eget företagande – men är man väl där vill man aldrig återvända till en anställning. – Det bästa med att vara egenföretagare är friheten, även om det innebär en hel del osäkerhet vad gäller den ekonomiska tryggheten. Jag älskar att driva mitt eget företag och får utrymme för ”galna” idéer och kreativitet. Dessutom tycker jag om att arbeta hårt.  MINA RÅD till någon som funderar på att starta företag är att ta hjälp med de ekonomiska bitarna, bokföring, kontakter med Skattemyndigheten. Det är viktigt för välbefinnande och framgång och skapar utrymme för att göra det man är bäst på. De första två åren fortsatte jag att arbeta ”extra”, det gav andrum och möjlighet att hålla mig till min affärsidé. Småföretagandet betyder otroligt mycket för att hela landet ska leva. Jag anser att småföretagandet är en förutsättning för en levande landsbygd. Denna åsikt baserar jag på erfarenheten av att bo på den gotländska landsbygden och i Riksgränsen – på båda dessa platser driver vi lyckade små företag. – Tack vare sänkningen av restaurangmomsen har jag kunnat anställa fler och bemanna restaurangen enligt en modell som gjort att intäkterna ökat, det har betytt mycket för mitt företag. Därtill finns pengar över till att höja kvalitén ytterligare. VI LÄGGER ner mycket tid, pengar och ansträngning på att hitta närbelägna leverantörer, odlare och upp- födare för att arbeta miljövänligt. Vi har en person som på en halvtid ägnar sig åt kompostering och åter- vinning. Vi arbetar även med egna odlingar. Det som driver mig som entreprenör är friheten att få skapa. I restaurangbranschen är responsen från gästerna omedelbar vilket ger enorm tillfreds- ställelse. FAKTA Namn: Ulrika Karlsson Bor: På Gotland och i Riksgrän- sen. Gör: Krögare, skribent och föreläsare. Familj: Sambo Patrik, sonen Charlie Pep, 4 år. Intressen: Skidåkning, träning, och vin. Hemlig talang: Lätt för att memorera namn Viktigaste jämställdhetsfrå- gan: Att leva jämställt. I företa- gande är genusperspektivet viktigt. 33 JOBBSKAPARNA
HARGS GÅRD MARMELADDROTTNINGARNA PÅ HARGS GÅRD TEXT PIA TINGVALL FOTO PIA TINGVALL SOLDATTORPETS MEJERI ”VILL MAN NÅGOT SKA MAN VÅGA” TEXT ÅSA CLARA ÅHLANDER FOTO MIRIAM PREIS MARIA TUVESSON LINDGREN jobbade som säljare, men drömde om något eget. När hon var 45 bestämde hon sig. Via en fundering på getter landade tanken i – ost. – Jag har alltid varit intresserad av genuin mat, det som vi är dåliga på att bevara: vårt kulturarv. När jag väl kom på att man kunde lära sig att göra ost, då blev det så. I dag tillverkar Maria 70 kilo ost i veckan, drygt tre ton om året. Allt görs för hand i det lilla mejeriet hemma på gården. Mjölken kommer från grannkorna på andra sidan landsvägen – så närproducerat som det kan bli. –Vi har en stor mjölkgård i närheten, med förträfflig mjölk! Korna har ätit av gräset som växer kring vårt hus, det blir en unik ost från Hyby och vår egen jordmån. HUR HAR STEGET TILL ATT BLI EGENFÖRETAGARE VARIT? – Stort! Det var svårare och jobbigare än jag förväntade mig – bara att göra en ost är en utmaning. Samtidigt är det väldigt roligt. Jag fick oerhört mycket uppskattning, det gav en extra puff. HAR DU NÅGOT TIPS TILL DEN SOM VILL STARTA EGET FÖRETAG? –Man ska inte vara så rädd för att misslyckas! Gör en ordent- lig budget och tänk på att allt tar dubbelt så lång tid som man har föreställt sig. FAKTA Namn: Maria Tuvesson Lindgren Bor: Hyby, utanför Malmö Gör: Driver Soldattorpets mejeri Familj: Man och utflugen son Intressen: Ridning och trädgård Udda talang: Bra på att göra inbakade flätor och att stiga upp tidigt Viktigaste jämställdhets- frågan: Lika lön ”Mjölken till Marias ostar kommer från grannens kor – mer närproducerat kan det knappast bli.” LÄTTA SNÖFLINGOR dansar runt bilen. Jag kör ut ur Kisa samhälle och när- mar mig Hargs gård där Ann-Sofi Johansson, en av Marmeladdrottning- arna, väntar. Drottningarnas rike är byggt på sommarens bär och frukter. Ann-Sofi har just avslutat ett marme- ladkok av blåbär, och huset är fyllt av förföriska dofter. Harg är en anrik gård, som ägs av Ann-Sofi och hennes bror. Båda bedriver företagande med gården som bas. För Ann-Sofie började företa- gandet 1987, när hon och svägerskan IngMarie började plantera jordgubbar på markerna. Något som växte till självplock på stora arealer. – Vi har gått från att odla olika bär till att endast odla havtorn och rabar- ber. Övriga ingredienser kommer från flitiga plockare i bygden. Det blir 4–6 ton frukt och bär per år. Resultatet är 25 000 burkar mar- melad per år! Utbudet varierar en del. Mycket beror på naturen. – Är det ett bra plommonår kan det bli fyra olika plommonmarmela- der. Det är ju det här som är så här- ligt! Att få gifta ihop olika smaker i de stora kopparkärlen. Företaget har två ben till. Eko- logiska ägg, och evenemangsverk- samhet. En gång i månaden anordnas frukost på Hargs gård. ”Halv-åtta hos oss”. Det är anspråkslöst, en mötes- plats för den som kan och vill – och mycket populärt. Likaså anordnas pubkvällar. Det ska vara roligt! Som vi har det nu är det verkligen roligt. Precis som det ska vara! FAKTA Namn: Ann-Sofi Johansson Bor: Hargs gård, Kisa Gör: Marmelad! Familj: Ja Intressen: Företagandet Hemlig talang: Det finns inget hemligt. Jag talar om allt! Viktigaste jämställdhetsfrågan: Att kvinnor ska få ta samma plats som män – Frida Wallbergs världsmästarskap i boxning blev bara en notis i media. 34 JOBBSKAPARNA
KARINS VÅRD & OMSORG ”JAG VILL GÖRA HEMTJÄNST PÅ ÄLDRES VILLKOR” TEXT INGER FREDRIKSSON FOTO JENNIE NILEDE NÄR BODENS KOMMUN införde LOV, lagen om valfrihetssystem, inom hemtjänsten var Karin Mogemark beredd. En månad efter beslutet kunde de äldre i Harads med omnejd välja ”Syster Karins vård och omsorg”. – Jag ville göra hemtjänsten mer på de äldres villkor och efter deras behov. – Man har liksom haft som sin mening om äldrevården, säger syster Karin på sin trygga norr- ländska. KARIN HAR LÅNG ERFARENHET från vården i såväl Sverige som i Norge, bl.a. som distriktssköter- ska. Det hade hon nytta av när hon 2010 skulle bli godkänd i den kvalitetskontroll som alltid görs av företag som ska svara för hem- tjänst. Det har inte varit någon dans på rosor, men alla nöjda äldre och andra kunder gör job- bet meningsfullt. – Jag har förstås inte haft någon längre semester, jag har inte tor- dats, säger Karin. Harads har ungefär 500 invå- nare. Här finns bland annat bad- hus, affär, skola, bensinstation och vårdcentral. Att det inte bor så många i Harads gör att ”Syster Karins” fixar lite av varje utöver vanlig hemtjänst. Bland det extra finns gräsklippning och snöskott- ning samt hårvård, skönhetsvård och fotvård. Kunderna trivs med valfrihe- ten. ”Syster Karins” hade högsta betyg i kommunens mätning. Bodens kommun har inte varit lika uppskattande. Det socialde- mokratiska styret ville avskaffa valfriheten. Då ställde gamling- arna upp och demonstrerade för sin rätt att välja. Kommunen backade. – Det är inte precis tack vare kommunen som jag gör det här. Man får snåla och snåla för att få det att gå runt. Kommunen har sänkt ersättningen med sju pro- cent per timme, därför att kom- munens egen hemtjänst är dyrare än vår. Allt tal om vinster i välfärden, har hon därför svårt att förstå. Det måste handla om de riktigt, riktigt stora företagen. Ett små- företag, som Karins, måste göra många olika saker för att få till en vinst. För de sju milen i bilen, som hon kanske måste köra fyra gånger om dagen för att komma till dem som bor längst bort, i Lakaträsk, ersätts inte. – Vi som jobbar här i gles- bygden och har mycket restider skulle behöva ha högre ersättning. SYSTER KARINS GER JOBB åt elva personer, inklusive de tim- anställda. Karin tror att många av dem hade varit arbetslösa, om inte hennes företag hade funnits. Det har varit en tuff resa, men jag tror att jag skulle göra om det. Vi gör något meningsfullt och kunderna är nöjda, säger Karin Mogemark, som äger och driver ”Syster Karins vård och omsorg” i Harads, Boden. FAKTA Namn: Karin Mogemark Bor: Harads, 45 km nordväst om Boden Gör: Sjuksköterska, entreprenör Familj: Två vuxna barn, sambo Intressen: Naturen, det är därför jag bor här Hemlig talang: Målar tavlor Viktigaste jämställdhetsfrågan: Lika lön för lika arbete 35 JOBBSKAPARNA
REHACT DET SOM DRIVER MIG ÄR ATT VARA MED OCH FÖRÄNDRA VÄRLDEN TEXT KARIN LUNDBERG FOTO GUNTA PODINA MED EN NY ENERGI och ventilations- lösning vill REHACT sänka energi- behovet i fastigheter. VD Svante Bengtsson, som förutom sitt miljö- engagemang även är engagerad i jämställdhetsfrågor och medlem i Centerkvinnorna, låter sitt engage- mang genomsyra hela verksamheten. Den patenterade värmeväxlaren RVU återvinner energi då frisk luft förtempereras genom att tillföra eller plocka bort värme från luften. Systemet minskar en byggnads behov av köpt energi med upp till 85 procent genom att använda återvunnen energi i fastigheten. REHACTs verksamhet bestod först enbart av forskning men är idag är ett publikt bolag med många utmärkelser i bagaget. – Den största utmaningen har varit finansieringen, då investerare inte vågat utmana energibranschen. REHACT har idag sin utveckling i Sverige, med försäljning även mot utlandet, då systemet kan installeras i både kalla och varma klimat. – Det som driver mig är att vara med och förändra världen. Byggsektorn är traditionsrik och konservativ. Utmaningen är att göra skillnad i en sektor som har så stort inflytande på energiåtgången. – Mitt råd till den som startar före- tag är: Tänk igenom satsningen. Det tar ofta längre tid än förväntat innan allt rullar på. Smyg igång, ha småjobb vid sidan av. Ta hjälp av mentorer. FAKTA Namn: Svante Bengtsson Bor: Munsö, Ekerö Gör: VD Familj: Särbo och son Intressen: Musik, körsång, kultur, tanke- nötter Hemlig talang: Bra på att hitta på nya texter till kända låtar Viktigaste jämställdhetsfrågan: Att ge alla samma förutsättningar BACKLUNDS BOENDEANNONSEN VAR EN UPPENBARELSE  DET HÄR SKA JAG GÖRA! TEXT JOSEFINE JONDELIUS FOTO MIA SPANGE BACKLUNDS BOENDE I DALARNA ligger vid Siljan – i Vikarbyn. Med sin vackra utsikt över sjön är boendet oftast fullbokat året om. Marie och hennes man har tagit sitt Bed and Breakfast från ett rum i den privata bostaden, till ett stort B&B. Idag dri- ver de även Rättviks tunnbrödsbageri med en annan familj. HUR GICK DET TILL NÄR DU STARTADE? – För 12 år sedan gick jag en driva eget-kurs. Vi började med att hyra ut ett rum hemma samtidigt som jag behöll min anställning. Sedan blev det en stugby på gården och sen köpte vi huset som blev Backlunds boende. VARFÖR B&B? – Jag har alltid varit intresserad av service. När jag såg annonsen för huset kände jag att det här ska jag göra! Det var som en liten uppenbarelse, skrattar Marie. Sen visste jag inte att det skulle bli så här stort. Idag har vi 86 bäddar. HUR TROR DU FRAMTIDEN SER UT FÖR SMÅFÖRETAGARE, SPECIELLT I MINDRE KOMMUNER SOM RÄTTVIK? – Det skulle underlätta om man för- enklade fler regelverk kring företa- gande. Det är synd att ta död på den kreativiteten eftersom många entre- prenörer lyfter småbyar och håller dem levande. HAR DU TIPS TILL ANDRA SOM VILL STARTA EGET? – Gå en starta–eget-kurs. Knyt kontakter med människor. Tunnbrödsbageriet t.ex. – vår partner där lärde jag känna på en kurs! FAKTA Namn: Marie Henriks Backlund Bor: Vikarbyn, Dalarna Gör: Driver B&B och bageri Familj: Gift med Lasse, 4 barn Intressen: Skidor, MC & föreningsliv Hemlig talang: Spelat hockey & bandy Viktigaste jämställdhetsfrågan: Lika lön 36 JOBBSKAPARNA
CALI AB ÅKERIET SOM INKLUDERAR EN LIVSLÅNG DRÖM TEXT KARI KAPLA FOTO GUNTA PODINA CAMILLA LINDGREN hade egentligen planerat att gå en frisörutbildning hösten 2010, men i väntan på kurs- start tog hon lastbilskort. Hon fick möjlighet att övningsköra hos ett före- tag och när hon hade kortet i handen startade hon eget åkeri som underen- treprenör för dem. Camilla anställde en chaufför och efter ett och ett halvt år hade hennes företag dragit ihop tillräckligt med pengar för att banken skulle bevilja ett lån till egen lastbil. Nu intervjuar hon för att anställa ytterligare en chaufför. Med ett livslångt intresse för häst- hoppning, två SM-titlar och lands- lagstävling i bagaget har Camilla länge velat ägna mer tid åt att träna och tävla. Nu när hennes åkeri är eta- blerat och rullar på med anställd per- sonal finns det tid till det. Nu har hon även fått möjlighet att till hästskötseln anställa en ung kvinna från FAS 3. Rik och känd-dö som legend är Camillas motto. Känd ska tolkas som i betydelsen att synas och därmed kunna påverka, och att vara en före- bild för andra unga kvinnor. Legend handlar om att våga ha stora visioner, om att lyckas som entreprenör, och att inte ge upp när motgångarna kom- mer utan att köra på. Rik är man när man har möjlighet att kunna hjälpa andra, till exempel genom att kunna anställa unga människor som behö- ver komma ut på arbetsmarknaden. DET LÅTER SÅ ENKELT och självklart när Camilla berättar sin historia att det är lätt att glömma att hon som alla andra företagare tampas med problem och motgångar. Ett halvår in i upp- starten av företaget var hon helt slut- körd och ville bara lägga ner alltihop, men eftersom hon ville förverkliga sin dröm bet hon ihop och körde på. I dagsläget lägger Camilla hälften av sin tid på åkeriet och hälften på häs- tarna. Hon är också en av Tillväxt- verkets ambassadörer för kvinnors företagande. Med tanke på att Camilla hunnit med allt detta vid 25-års ålder känns det som att hon är på god väg att leva upp till sitt motto. FAKTA Namn: Camilla Lindgren Bor: Västerås Gör: Driver åkeriet CaLi AB Familj: Pappa, plastmamma & syster Intressen: Hästar och allt med motorer Hemlig talang: Bra på att rita och pricksäker Viktigaste jämställdhetsfrågan: Ett jämställt arbetsliv – samma möjligheter för män och kvinnor. 37 JOBBSKAPARNA
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014
handa2014

Recommandé

Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009Centerpartiet
 
Magasin08
Magasin08Magasin08
Magasin08AndersFjellman
 
arsredovisning_mentor_sverige_2014
arsredovisning_mentor_sverige_2014arsredovisning_mentor_sverige_2014
arsredovisning_mentor_sverige_2014Moa Stridde Arevald
 
Ett orättvist sverige
Ett orättvist sverigeEtt orättvist sverige
Ett orättvist sverigeModeraterna
 
(M) Jämställdhetspolitisk Plattform
(M) Jämställdhetspolitisk Plattform(M) Jämställdhetspolitisk Plattform
(M) Jämställdhetspolitisk PlattformModeraterna
 
Riktlinjer LåT Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LåT Ungdomsgenerationen Ta PlatsRiktlinjer LåT Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LåT Ungdomsgenerationen Ta PlatsSocialdemokraterna
 
Jamstalldhetsbarometern 2014
Jamstalldhetsbarometern 2014Jamstalldhetsbarometern 2014
Jamstalldhetsbarometern 2014Martin Andersson
 
吃水果的意外收穫
吃水果的意外收穫吃水果的意外收穫
吃水果的意外收穫Amy Yeh
 

Recommandé

Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009Maud Olofsson Almedalstal 2009
Maud Olofsson Almedalstal 2009Centerpartiet
 
Magasin08
Magasin08Magasin08
Magasin08AndersFjellman
 
arsredovisning_mentor_sverige_2014
arsredovisning_mentor_sverige_2014arsredovisning_mentor_sverige_2014
arsredovisning_mentor_sverige_2014Moa Stridde Arevald
 
Ett orättvist sverige
Ett orättvist sverigeEtt orättvist sverige
Ett orättvist sverigeModeraterna
 
(M) Jämställdhetspolitisk Plattform
(M) Jämställdhetspolitisk Plattform(M) Jämställdhetspolitisk Plattform
(M) Jämställdhetspolitisk PlattformModeraterna
 
Riktlinjer LåT Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LåT Ungdomsgenerationen Ta PlatsRiktlinjer LåT Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LåT Ungdomsgenerationen Ta PlatsSocialdemokraterna
 
Jamstalldhetsbarometern 2014
Jamstalldhetsbarometern 2014Jamstalldhetsbarometern 2014
Jamstalldhetsbarometern 2014Martin Andersson
 
吃水果的意外收穫
吃水果的意外收穫吃水果的意外收穫
吃水果的意外收穫Amy Yeh
 
fannie mae Form 10-K 2007
fannie mae Form 10-K 2007fannie mae Form 10-K 2007
fannie mae Form 10-K 2007finance6
 
EECS 441 StudyMates Design preso
EECS 441 StudyMates Design presoEECS 441 StudyMates Design preso
EECS 441 StudyMates Design presonickorlando
 
Nuevos cambios en el monotributo
Nuevos cambios en el monotributoNuevos cambios en el monotributo
Nuevos cambios en el monotributoSiemprefm Cientouno Punto Cinco
 
Scheda tipologie comunicazione
Scheda tipologie comunicazioneScheda tipologie comunicazione
Scheda tipologie comunicazioneCaterina Policaro
 
Gacetilla de prensa sede san luis 01 07-13
Gacetilla de prensa sede san luis 01 07-13Gacetilla de prensa sede san luis 01 07-13
Gacetilla de prensa sede san luis 01 07-13Siemprefm Cientouno Punto Cinco
 
Documento vial 33 años de democracia
Documento vial 33 años de democraciaDocumento vial 33 años de democracia
Documento vial 33 años de democraciaSiemprefm Cientouno Punto Cinco
 
Mayan ruins by gracy joseph
Mayan ruins by gracy josephMayan ruins by gracy joseph
Mayan ruins by gracy josephGracy Joseph
 
Le 10 leggi del servizio clienti
Le 10 leggi del servizio clienti Le 10 leggi del servizio clienti
Le 10 leggi del servizio clienti Paolo Fabrizio
 
"I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex...
"I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex..."I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex...
"I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex...Complexity Institute
 
Graph Partitioning and Spectral Methods
Graph Partitioning and Spectral MethodsGraph Partitioning and Spectral Methods
Graph Partitioning and Spectral MethodsCarlos Castillo (ChaTo)
 
[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...
[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...
[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...GIDIF-RBM
 
PDCA cycle
PDCA cyclePDCA cycle
PDCA cycleshubhendra mahawar
 
Public policy support for commercialisation of cassava industry in Central Af...
Public policy support for commercialisation of cassava industry in Central Af...Public policy support for commercialisation of cassava industry in Central Af...
Public policy support for commercialisation of cassava industry in Central Af...Technical Centre for Agricultural and Rural Cooperation ACP-EU (CTA)
 
La filière manioc : Opportunités et défis pour la jeunesse
La filière manioc : Opportunités et défis pour la jeunesseLa filière manioc : Opportunités et défis pour la jeunesse
La filière manioc : Opportunités et défis pour la jeunesseTechnical Centre for Agricultural and Rural Cooperation ACP-EU (CTA)
 
Jeunes et culture du manioc en zone de fôret
Jeunes et culture du manioc en zone de fôretJeunes et culture du manioc en zone de fôret
Jeunes et culture du manioc en zone de fôretTechnical Centre for Agricultural and Rural Cooperation ACP-EU (CTA)
 
Strategy for boosting agribusiness development along cassava value chain for ...
Strategy for boosting agribusiness development along cassava value chain for ...Strategy for boosting agribusiness development along cassava value chain for ...
Strategy for boosting agribusiness development along cassava value chain for ...Technical Centre for Agricultural and Rural Cooperation ACP-EU (CTA)
 
5 3 гэр бүл төлөвлөлт
5 3 гэр бүл төлөвлөлт5 3 гэр бүл төлөвлөлт
5 3 гэр бүл төлөвлөлтazora14
 
Plan-Do-Check-Act (P-D-C-A)
Plan-Do-Check-Act (P-D-C-A)Plan-Do-Check-Act (P-D-C-A)
Plan-Do-Check-Act (P-D-C-A)Rahul Laxman Iyer MSE Mech Eng, EIT, LSSBB/TPS/Kaizen
 
Mod, mentorskap och politiska initiativ
Mod, mentorskap och politiska initiativMod, mentorskap och politiska initiativ
Mod, mentorskap och politiska initiativSara Ekenstierna
 
Genus
Genus Genus
Genus NinaEmilsson1
 
Kristdemokraterna Valplattform 2010
Kristdemokraterna Valplattform 2010Kristdemokraterna Valplattform 2010
Kristdemokraterna Valplattform 2010Alliansfritt Sverige
 
Maud Olofsson Almedalstal 2008
Maud Olofsson Almedalstal 2008Maud Olofsson Almedalstal 2008
Maud Olofsson Almedalstal 2008Centerpartiet
 

Contenu connexe

En vedette

fannie mae Form 10-K 2007
fannie mae Form 10-K 2007fannie mae Form 10-K 2007
fannie mae Form 10-K 2007finance6
 
EECS 441 StudyMates Design preso
EECS 441 StudyMates Design presoEECS 441 StudyMates Design preso
EECS 441 StudyMates Design presonickorlando
 
Scheda tipologie comunicazione
Scheda tipologie comunicazioneScheda tipologie comunicazione
Scheda tipologie comunicazioneCaterina Policaro
 
Mayan ruins by gracy joseph
Mayan ruins by gracy josephMayan ruins by gracy joseph
Mayan ruins by gracy josephGracy Joseph
 
Le 10 leggi del servizio clienti
Le 10 leggi del servizio clienti Le 10 leggi del servizio clienti
Le 10 leggi del servizio clienti Paolo Fabrizio
 
"I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex...
"I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex..."I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex...
"I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex...Complexity Institute
 
[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...
[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...
[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...GIDIF-RBM
 
5 3 гэр бүл төлөвлөлт
5 3 гэр бүл төлөвлөлт5 3 гэр бүл төлөвлөлт
5 3 гэр бүл төлөвлөлтazora14
 

En vedette (18)

fannie mae Form 10-K 2007
fannie mae Form 10-K 2007fannie mae Form 10-K 2007
fannie mae Form 10-K 2007
 
EECS 441 StudyMates Design preso
EECS 441 StudyMates Design presoEECS 441 StudyMates Design preso
EECS 441 StudyMates Design preso
 
Nuevos cambios en el monotributo
Nuevos cambios en el monotributoNuevos cambios en el monotributo
Nuevos cambios en el monotributo
 
Scheda tipologie comunicazione
Scheda tipologie comunicazioneScheda tipologie comunicazione
Scheda tipologie comunicazione
 
Gacetilla de prensa sede san luis 01 07-13
Gacetilla de prensa sede san luis 01 07-13Gacetilla de prensa sede san luis 01 07-13
Gacetilla de prensa sede san luis 01 07-13
 
Documento vial 33 años de democracia
Documento vial 33 años de democraciaDocumento vial 33 años de democracia
Documento vial 33 años de democracia
 
Mayan ruins by gracy joseph
Mayan ruins by gracy josephMayan ruins by gracy joseph
Mayan ruins by gracy joseph
 
Le 10 leggi del servizio clienti
Le 10 leggi del servizio clienti Le 10 leggi del servizio clienti
Le 10 leggi del servizio clienti
 
"I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex...
"I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex..."I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex...
"I sette saperi necessari all'educazione del futuro" di E. Morin - Al Complex...
 
Graph Partitioning and Spectral Methods
Graph Partitioning and Spectral MethodsGraph Partitioning and Spectral Methods
Graph Partitioning and Spectral Methods
 
[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...
[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...
[Dis]informazione in rete tra scienza e divulgazione: nuovo ruolo del bibliot...
 
PDCA cycle
PDCA cyclePDCA cycle
PDCA cycle
 
Public policy support for commercialisation of cassava industry in Central Af...
Public policy support for commercialisation of cassava industry in Central Af...Public policy support for commercialisation of cassava industry in Central Af...
Public policy support for commercialisation of cassava industry in Central Af...
 
La filière manioc : Opportunités et défis pour la jeunesse
La filière manioc : Opportunités et défis pour la jeunesseLa filière manioc : Opportunités et défis pour la jeunesse
La filière manioc : Opportunités et défis pour la jeunesse
 
Jeunes et culture du manioc en zone de fôret
Jeunes et culture du manioc en zone de fôretJeunes et culture du manioc en zone de fôret
Jeunes et culture du manioc en zone de fôret
 
Strategy for boosting agribusiness development along cassava value chain for ...
Strategy for boosting agribusiness development along cassava value chain for ...Strategy for boosting agribusiness development along cassava value chain for ...
Strategy for boosting agribusiness development along cassava value chain for ...
 
5 3 гэр бүл төлөвлөлт
5 3 гэр бүл төлөвлөлт5 3 гэр бүл төлөвлөлт
5 3 гэр бүл төлөвлөлт
 
Plan-Do-Check-Act (P-D-C-A)
Plan-Do-Check-Act (P-D-C-A)Plan-Do-Check-Act (P-D-C-A)
Plan-Do-Check-Act (P-D-C-A)
 

Similaire à handa2014

Mod, mentorskap och politiska initiativ
Mod, mentorskap och politiska initiativMod, mentorskap och politiska initiativ
Mod, mentorskap och politiska initiativSara Ekenstierna
 
Kristdemokraterna Valplattform 2010
Kristdemokraterna Valplattform 2010Kristdemokraterna Valplattform 2010
Kristdemokraterna Valplattform 2010Alliansfritt Sverige
 
Maud Olofsson Almedalstal 2008
Maud Olofsson Almedalstal 2008Maud Olofsson Almedalstal 2008
Maud Olofsson Almedalstal 2008Centerpartiet
 
[Flygblad] Föräldraförsäkringen
[Flygblad] Föräldraförsäkringen[Flygblad] Föräldraförsäkringen
[Flygblad] FöräldraförsäkringenEinerstam
 
Det behövs fler kvinnor i näringslivet | Skånska Dagbladet
Det behövs fler kvinnor i näringslivet | Skånska DagbladetDet behövs fler kvinnor i näringslivet | Skånska Dagbladet
Det behövs fler kvinnor i näringslivet | Skånska DagbladetSara Ekenstierna
 
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008Centerpartiet
 
Kvinnor och arbetsmarknaden
Kvinnor och arbetsmarknadenKvinnor och arbetsmarknaden
Kvinnor och arbetsmarknadenMarie Södergren
 

Similaire à handa2014 (10)

Mod, mentorskap och politiska initiativ
Mod, mentorskap och politiska initiativMod, mentorskap och politiska initiativ
Mod, mentorskap och politiska initiativ
 
Genus
Genus Genus
Genus
 
Kristdemokraterna Valplattform 2010
Kristdemokraterna Valplattform 2010Kristdemokraterna Valplattform 2010
Kristdemokraterna Valplattform 2010
 
Maud Olofsson Almedalstal 2008
Maud Olofsson Almedalstal 2008Maud Olofsson Almedalstal 2008
Maud Olofsson Almedalstal 2008
 
1
11
1
 
[Flygblad] Föräldraförsäkringen
[Flygblad] Föräldraförsäkringen[Flygblad] Föräldraförsäkringen
[Flygblad] Föräldraförsäkringen
 
Det behövs fler kvinnor i näringslivet | Skånska Dagbladet
Det behövs fler kvinnor i näringslivet | Skånska DagbladetDet behövs fler kvinnor i näringslivet | Skånska Dagbladet
Det behövs fler kvinnor i näringslivet | Skånska Dagbladet
 
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
 
arbetsliv
arbetslivarbetsliv
arbetsliv
 
Kvinnor och arbetsmarknaden
Kvinnor och arbetsmarknadenKvinnor och arbetsmarknaden
Kvinnor och arbetsmarknaden
 

handa2014

  • 1. Möt KVINNOR som SKAPAR JOBB i hela landet LIVET EFTER karriären / Ställ om till GRÖNT / ALLA familjers vardag ska fungera / BETALT för vad du gör / Stärkt SKYDD för våra BARN / EUROPA påverkar ditt liv / Vi vill ha en GIFTFRI VARDAG / MÄN för jämställdhet / Vinn MALALAS bok / Må bra med en DETOXdrink / WEEKENDTIPS & Korsord ANNIE LÖÖF: FEMINISMEN HAR FÅTT OFÖRTJÄNT DÅLIGT RYKTE HÄNDA VI FÅR SAKER ATT HÄNDA
  • 2. Möt Annie Lööf 5 Alla familjers vardag ska fungera 8 Få betalt för vad du gör – inte för vem du är 10 Livet efter karriären 12 Stärkt skydd för våra barn 15 Män för jämställdhet – globala rörelser 16 Media – det här vill vi se mindre av Media – det här vill vi se mer av 19 Att ställa om till grönt – IT & Energiminister Anna-Karin Hatt 20 Bra att ha-appar 23 Hållbar välfärd – 4 av 5 nya jobb skapas av småföretagen 24 Möt kvinnorna som skapar jobb i hela landet 25 Weekendtips Att synliggöra det osynliga 40 Dina pengar – dina beslut. Tips för din privatekonomi 42 Världen Angår Oss 44 Europa påverkar ditt liv 45 Må bra – prova en detoxdrink 46 Giftfri vardag & föräldraskap 47 Korsord 48 Tävling – vinn Malalas bok 49 50 4 8 10 12 15 16 18 19 20 23 24 25 40 41 42 44 45 46 47 48 49 441 428 TRYCKSAKPEFC/02-31-162 Innehåll Hända är en tidning från Centerkvinnorna, Sveriges största politiska kvinnoförbund. Upplaga 2014: 70 000 ex Kontakt: Centerkvinnornas riksorganisation, Box 2200; 103 15 Stockholm centerkvinnorna@centerpartiet.se, www.centerkvinnorna.se Ansvarig utgivare: Gunilla Hjelm Chefredaktör: Viktoria Saxby Biträdande: Cecilia Bäckelin Produktion: Turbin Tryck: Forssa print 4 12 20 40 OMSLAGET: FOTO SANNA DAHLÉN STYLING JENNIFER HEDLUND MAKE UP ELIN SVENSSON 2 INNEHÅLL
  • 3. EN HÅLLBAR strategi för jämställdhet F RIHET FÖR VARJE INDIVID innebär att varje människa ska kunna åtnjuta sina fulla mänsk- liga rättigheter, vara ekonomiskt självständig och förverkliga sina drömmar. Det är ett av- görande skäl till varför jag är Centerkvinna. Tittar vi bakåt i historien så kan vi följa kvinnors kamp för ekonomisk självständighet. För kvinnor som var födda inom adeln fanns ingen valfrihet. Kvinnor giftes bort som ett medel för att skapa allianser mellan familjer, för att öka lantegendomar eller blev hemmadöttrar vars uppdrag var att ta hand om åldrande föräldrar, för evigt ekonomiskt beroende av makens eller faderns eventuella givmildhet. Det kan tyckas som en paradox, men trots fattigdom och små villkor hade ändå fattiga kvinnor en möjlighet att med hårt arbete skaffa en egen inkomst, om än aldrig så liten. Under första världskriget plockade min mormor, född 1905, säckvis med kottar som såldes för att elda med. Hon jobbade hårt och tjänade ett år hela 200 kr. Hon berättade själv om känslan när hon kunde köpa skor och tyg till en klänning för egna pengar. EKONOMISK SJÄLVSTÄNDIGHET är ovärderlig både vad gäller individens frihet och långsiktig hållbarhet för sam- hället. Just detta är ett av de fyra nationella jämställdhets- målen som fastslagits av regering och riksdag och som vi alla har ett ansvar att jobba för. Det nationella målet ligger fast, men vi har inte nått fram ännu. Kvinnor tar ut mer än tre fjärdedelar av föräldraförsäkringen, jobbar deltid, tappar i löneutveckling, har lägre pension och är fort- farande alltför ofta beroende av att det i familjen finns någon annan som drar in pengar. Jämställdhet är egentligen högst konkret – något som påverkar individens vardag i allra högsta grad. Att kvin- nor som grupp tjänar 85 kronor på varje 100-lapp män tjänar kanske låter som ett samhällsproblem som inte berör mig personligen. Men i praktiken innebär det att din mamma, din syster, din fru, din dotter – eller du själv – i genomsnitt har 4400 kronor mindre i plånboken per månad än din pappa, bror, man, pojkvän eller son. På ett arbetsliv blir det 2 376 000 kr, uppräknat till heltider. Räknar man dessutom in att många kvinnor arbetar deltid, dels för att de fortfarande utför 7 veckors obetalt arbete mer än män per år, och dels för att många kvinnodomine- rade branscher fortfarande saknar rätt till heltid, är verk- ligheten att kvinnor tjänar 3 600 000 kr mindre än män på ett arbetsliv. Vad kan du göra – eller inte göra – för de pengarna? BRA EKONOMI är vardagsmakt. Jämställdet i samhället är vardagsmakt för varje enskild individ. Frihet är att ha makt att utforma sitt liv enligt personliga val, som att kunna söka sig till ett bättre arbete med en lön man kan försörja sig på. Att få samma stöd som en man om man vill starta företag. Att ha möjlighet att välja en skola i en bra miljö till sina barn, eller rätt vårdhem för sin åldrande mamma. Ekonomisk självständighet kan ge individen frihet att lämna en våldsam relation. Frihet kan också vara att som individ ha makten och plattformen att göra sin röst hörd. Vi ska fortsätta driva en hållbar politik där alla individer – män som kvinnor, stadsbor som landsbygdsbor, kärn- familjer som HBTQ-familjer, bonusfamiljer eller ensam- stående familjer, inrikesfödda eller utrikesfödda, pojkar som flickor – ska ha samma rättigheter, samma skyldig- heter och samma möjligheter. Sverige ska vara världens bästa land att bo i – för alla. Det, och inget mindre, är Centerkvinnornas mål. Gunilla Hjelm Förbundsordförande Centerkvinnorna 3 LEDARE
  • 4. FAKTA Namn: Annie Lööf Bor: Strax utanför Stockholm Gör: Partiledare för Centerpartiet och näringsminister Familj: Make Intressen: Att vistas i naturen, t.ex. på långfärdsskridskor eller i vandrarkängor Hemlig talang: Jag har tävlat i luftgevärs- skytte Viktigaste jämställdhetsfrågan: Lika villkor i arbetslivet, hemmet och på makt- positioner Senast sedda film: 12 Years a Slave Senast lästa bok: Innan floden tar oss, av Helena Thorfinn Favoriträtt: Grillad köttbit med en fräsch sommarsallad Favoritresmål: Hem till Maramö Får mig att skratta: Min man, min systerson Melvin och töntiga youtube-klipp Motto: Ingenting är omöjligt, en del saker tar bara lite längre tid
  • 5. H UR ÄR LÄGET? – Bra, tack. Det börjar dra ihop sig till val och som tävlingsmänniska får det mig alltid att tagga till lite extra. Jag ser fram emot tuffa debatter. Det är tydligt att Annie Lööf drivs av utmaningar. Hon berättar om tävlingshjärnan som slår in både på löpbandet och i de politiska debat- terna. Om åren som målvakt i IFK Värnamo, en tuff juristutbildning och kanske den största utmaningen hittills, att leda Centerpartiet till val- framgång. VAD KOMMER ATT BLI VALETS VIKTIGASTE FRÅGA? – Helt klart jobben. Utan dem dör samhällen. Många småorter har det kämpigt, jobben försvinner och då flyttar människor. Det behövs en poli- tik som får hela Sverige att växa. Annie Lööf lutar sig framåt i stolen, tar fart och börjar berätta om det hon kallar ett modigt Centerparti som fått mycket gjort trots att det ibland varit kämpigt. Vindkraften har sjudubblats, det har blivit upp till tre gånger så billigt att anställa en ung och restau- rangmomsen har halverats. Men det är ändå RUT-avdraget hon är allra mest stolt över. VARFÖR ÄR RUTAVDRAGET EGENTLIGEN SÅ VIKTIGT? – En del är såklart att det gör livet lättare för väldigt många familjer. Tyvärr har fortfarande kvinnor huvudansvaret för att hämta, lämna, vabba och skjutsa. Och så ska man ha det städat hemma också. Det är klart att det sliter. RUT kan vara ett sätt att göra vardagen lättare. Men det finns fler skäl till varför RUT-avdraget behövs, menar hon. – Det har gjort att kvinnor som tidigare tvingades jobba svart nu kan jobba med riktiga avtal och bra lön, ”DET GÖR MIG RIKTIGT, RIKTIGT ARG ATT KVINNOR OCH MÄN FORT- FARANDE INTE HAR LIKA MYCKET BETALT FÖR SAMMA JOBB.” TEXT VIKTORIA RAFT & VIKTORIA SAXBY FOTO SANNA DAHLÉN STYLING JENNIFER HEDLUND MAKE UP ELIN SVENSSON LÖÖF: FEMINISMEN 5 INTERVJU
  • 6. eller starta ett eget företag. Det är särskilt viktigt för Sverige, som bara har hälften så många kvinnor som är företagare, än andra OECD-länder. Det här behöver vi ändra på om vi ska få en mer jämställd arbetsmarknad och fler kvinnor på styrelseposter. Det blir faktiskt långsamt bättre, bland annat tack vare att vi har öppnat upp välfärdssektorn och satsat på kvinnor som driver företag. DET LÅTER SOM ATT NI HAR HUNNIT MED EN HEL DEL. ÄR DU NÖJD NU, ELLER FINNS DET SAKER KVAR ATT GÖRA? – Det finns hur mycket som helst kvar på min att-göra-lista. Vi behöver fort- sätta sänka kostnaderna för småföre- tagare, vi måste bygga ut bredband på landsbygden, vi vill öka andelen förnybar energi och kanske viktigast av allt – vi måste få fler unga i jobb. HUR SKA NI LYCKAS MED DET? – Det handlar om att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Ett bra sätt att göra det är regeringens YA-jobb, som ser till att man kan kombinera utbildning med arbete. Men i grun- den handlar det om att vi måste skapa fler jobb – och då krävs fler företag som vill anställa. Det är därför jag sliter varje dag för att göra det bättre för företagen. ÄR DU FEMINIST? – Ja, absolut. Feminismen har fått oförtjänt dåligt rykte, fler borde komma ur garderoben som femi- nister. För mig betyder det helt enkelt att man ser ojämställdhet och att man jobbar för att göra något åt den. Krångligare än så är det inte. VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE JÄMSTÄLLDHETSFRÅGAN FÖR DIG? – Ekonomisk självständighet. Att kvinnor och män har samma ekono- miska möjligheter är helt avgörande om alla ska ha samma chans att nå sina drömmar. Det gör mig riktigt, riktigt arg att kvinnor och män fort- farande inte har lika mycket betalt för samma jobb. Det är oacceptabelt. Annie Lööf menar att jobbskatte- avdragen spelar stor roll för att öka den ekonomiska jämställdheten, och självständigheten, genom att det ger mer kvar i plånboken till låginkomst- tagare, vilka oftast är kvinnor. Hon nämner också regelförenklingar och lägre, förbättrade trygghetssystem för företagare, vilket kan göra att fler kvinnor tar steget att starta eget. Samtidigt är hon tydlig med att politiska reformer inte är nog. – Vi måste förändra normerna i grunden också. Se bara på mitt hem- län, Jönköping. Där har vi en stark företagartradition men det är väldigt få kvinnor som är chefer eller vd:ar för företagen. Kvinnorna har andra tjänster och titlar, även om de också är med och driver företaget. Det syns inte i statistiken. Tyvärr är fortfarande bilden av en företagsledare en man – det behöver vi ändra på. VAD GÖR DU FÖR ATT FÅ IN FLER KVINNOR PÅ LEDANDE POSITIONER I SAMHÄLLET? – Jag jobbar bland annat med något som heter Golden Rules of Leader- ship, som är ett initiativ av Maud Olofsson och Hillary Clinton. Det ska stärka kvinnor i ledande positioner och bygga nätverk. En del är att man får ”jobbskugga” en kvinna i ledande position. Jag har själv blivit ”skuggad” av Cecilia som nyligen tog över ett familjebageri. Hon skuggade mig under en dag på jobbet för att få inspiration och kunskap om hur jag arbetar. Jag ska träffa henne igen under våren, något jag verkligen ser fram emot. – Vi har ju lyckats nå 40 procent ordföranden som är kvinnor i statliga bolagsstyrelser så varför skulle inte de börsnoterade bolagen kunna det? säger hon och tillägger: – Det är beklämmande att vi inte har fler kvinnor på ledande positio- ner. Jag är, och tänker fortsätta att vara, en nagel i ögat i valberedning- arna i näringslivet. Resonemanget vad gäller problem och symptom gäller även för föräldra- försäkringen. – Om fler kvinnor ska ta ledande positioner måste vi dela på ansvaret ”TYVÄRR ÄR FORTFARANDE BILDEN AV EN FÖRETAGS- LEDARE EN MAN – DET BEHÖVER VI ÄNDRA PÅ.” 6 INTERVJU
  • 7. hemma, annars orkar man inte. En nyckel är att fler pappor är hemma med barnen. Därför föreslår Center- partiet en dubblerad jämställdhets- bonus och att man inför en bonus även för VAB-dagar. Vår intervju spänner över många frågeställningar, men oavsett fråga går det inte att ta miste på Annie Lööfs engagemang och driv. På frågan hur hon egentligen orkar axla de två tunga rollerna partiledare och näringsminis- ter svarar hon blixtsnabbt – och med ett snett leende – att det går utmärkt. Och det märks att hon fått frågan förr. – Jag är faktiskt lite trött på att för- klara att jag klarar två roller, eller att berätta om balansen i mitt liv. Jag har aldrig hört samma fråga ställas till Jan Björklund eller Fredrik Reinfeldt. ÅTER TILL POLITIKEN, CENTERPARTIETS VALFRÅGOR ÄR JOBB OCH MILJÖ. BERÄTTA LITE MER OM MILJÖ FRÅGORNA. – Vi vill att det ska vara enkelt och billigt att vara miljövänlig. Det hand- lar om allt från sopsortering till miljö- bilar. Därför har vi bland annat infört en bonus till den som köper en av de bästa miljöbilarna. VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE MILJÖFRÅGAN? – Det är klimatet. Om vi inte lyckas med den utmaningen kommer människor att tvingas flytta, skördar kommer att torka bort och områden kommer att översvämmas. Konse- kvenserna av klimatförändringen skrämmer mig. – Samtidigt är det inte nattsvart. Jag är övertygad om att människors uppfinningsrikedom kommer att göra att vi kan ha både tillväxt och en bra miljö. Grön tillväxt helt enkelt. Det är därför det är så viktigt att vi satsar på forskning och innovation. Gifter i vardagen är ett ämne som Annie Lööf gärna återkommer till. När hon berättar om sin systerson Melvin går engagemanget nästan att ta på. – Det är helt absurt att våra barn omges av en miljö fylld av gifter. Det finns i kläderna, i golvet, i leksakerna och i maten. Här krävs att vi tar kraft- tag både i Sverige och i EU. Jag skulle gärna vilja se förbud av hormon- störande ämnen som ofta finns i bland annat solkrämer. Innan våra vägar skiljs åt går Annie Lööf åter tillbaks till drivkrafterna och viljan att förändra samhället. – Genom mitt politiska arbete har jag haft möjlighet att påverka – och förändra i det stora och det lilla. Hemma i Värnamo kunde det handla om en fråga i socialnämnden. Idag handlar det om större regeringsbeslut, eller till och med internationella för- handlingar om handelsavtal. Det är ett privilegium – och det driver mig framåt. Annie Lööf tillägger: –Jag drivs också av att visa att ingenting är omöjligt – att allt går. Jag har fått höra många gånger att en ung kvinna inte kan vara partiledare och näringsminister. Det har jag naturligtvis aldrig trott på. Det är ett tankesätt jag alltid har kämpat emot. Allt är möjligt. 7 INTERVJU
  • 8. FOTOCREATAS/THINKSTOCK Det finns ett starkt behov av att modernisera föräldraförsäkringen. Därför har Centerkvinnorna presenterat ett omfattande förslag som är anpassat till olika familjekonstellationer. TEXT CATRIN MATTSSON, ORDFÖRANDE I CENTERKVINNORNAS BARN OCH FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGSGRUPP MODERNISERAD F ÖR ATT INKLUDERA möjlig- heten för barnet att bygga nära relationer till fler närstående vuxna vill vi öppna upp föräld- raförsäkringen till att inkludera tredje part. Det ger föräldraförsäkringen en flexibilitet för såväl kärnfamiljer som ensamstående, HBTQ- eller bonus- familjer. Föräldraförsäkringen är främst till för barnets bästa – då ska alla familjekonstellationer, alla föräld- rar, och alla barn i Sverige inkluderas. SVERIGE HAR EN av världens mest generösa system med möjlighet till 480 dagars föräldraledighet. För ökad flexibilitet vill vi införa öppna barn- dagar, som fritt kan fördelas mellan vårdnadshavarna, eller överlåtas till ATT TÄNKA annorlunda 8 FÖR ALLA FAMILJER
  • 9. max två andra till barnet närstående vuxna. För ensamstående föräldrar kan en mor- eller farförälder underlätta för- äldraskapet samtidigt som det erbjuder barnet tillgång till ytterligare nära relatio- ner. I andra familjer kan det finnas en ny partner eller bonusförälder, och i HBTQ- familjer kan finnas fler än två vuxna som står barnet nära. De öppna barn- dagarna planeras gemensamt av barnets vårdnadshavare. Den nya barn- och föräldraförsäk- ringen är uppbyggd kring Barnkonven- tionens artikel 18 om barnets rätt till båda föräldrarna. Centerkvinnorna vill stimulera till ett gemensamt föräldraskap som sätter barnet i fokus. Barnets rätt till båda föräldrarna ligger bakom förslaget att 90 dagar knyts till vardera vårdnads- havare. Detta innebär att dagens två så kallade pappamånader utökas till tre. Samtidigt föreslår vi att vårdnadshavare som tar ut 180 barndagar var får en kraft- full jämställdhetspremie på 30 000 kronor. DEN NYA BARN och föräldraförsäkrin- gen har fokus på hållbara, långsiktiga lösningar – för ökad jämställdhet, stärkt samhällsekonomi, ökad tillväxt och färre sjukskrivningar. Vi vill höja ersättningen för lägstanivån i barn- och föräldraförsäkringen så att samma grundnivå gäller inom samtliga trygghetssystem. Det måste vara möjligt även för studenter och andra med låga inkomster att kunna bli föräldrar. Föräldraförsäkringen behöver fördelas mer jämnt för att inte riskera ge långsik- tiga negativa konsekvenser för de grup- per som nyttjar försäkringen mest, för närvarande kvinnor. Lång frånvaro från arbetsmarknaden innebär bland annat minskad löneutveckling och låg pensions- utveckling – samtidigt ökar riskerna för ohälsa och sjukskrivning. SOM LIBERALA FEMINISTER tror Center- kvinnorna på valmöjligheter för den enskilde individen. Att se familjen som ett kollektiv är inte liberalt. Så länge kvin- nor tar ut majoriteten av föräldraledighe- ten och vab-dagar under småbarnsåren, kommer många arbetsgivare anse att en kvinna i fertil ålder är mindre attraktiv på arbetsmarknaden än en pappa i samma ålder och situation. Vi vill att alla föräldrar ses som lik- värdiga och vill därmed ha föräldra- mottagningar istället för mödravårds- centraler. Centerkvinnorna vill se långsiktigt hållbara välfärdssystem, och ett modernt, barnvänligt samhälle som omfamnar alla familjer. Vill du läsa mer? centerkvinnorna.se FOTOLINDAYOLANDA/THINKSTOCK Pappor ska behandlas som likvärdiga föräldrar och få sin del av tiden med sina barn. FAKTA EN REDAN INDIVIDUALISERAD FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING • 1974 års föräldraförsäkring var tänkt att öka jämställdheten mel- lan kvinnor och män i samhället. För att underlätta kvinnornas arbetsmarknadsanknytning lades betoningen på kvinnan och man- nen som individer – istället för tidigare fokus på kvinnan. Tan- ken att hälften av dagarna var ämnade åt respektive förälder har funnits med sedan föräldra- penningen infördes 1974. • Idag, 40 år senare, överlåter fortfarande män stora delar av sina dagar till kvinnor som tar ut hela 76 procent av föräldra- försäkringen. Det ojämställda uttaget av försäkringen bidrar till den ojämställda arbetsmarkna- den – och hindrar pappor från tidig anknytning till sina barn. Endast 60 dagar, av de totalt 480, är idag öronmärkta för var- dera förälder. Det tycker vi inte är gynnsamt varken för männen, kvinnorna, barnen, arbetsmark- naden, eller samhället. FOTODAVIDSACKS/THINKSTOCK Catrin Mattsson, ordförande i Center- kvinnornas barn- och föräldraförsäkringsgrupp 9 FÖR ALLA FAMILJER
  • 10. TEXT VIKTORIA SAXBY FOTO VÅRDFÖRBUNDET INTE VEM DU ÄR OM LÖNESKILLNADER BASERADE PÅ KÖN. DET ÄR HÖG TID FÖR JÄMSTÄLLDA LÖNER! FÅ BETALT FÖR VAD DU GÖR Vi vill att både kvinnor och män ska ha hela hundralappar i sina plånböcker.
  • 11. A V UNIVERSITETSSTUDE RANDE är idag 60 procent kvinnor jämfört med 40 procent män. Men utbildningen lönar sig inte lika mycket för kvinnorna när man tittar på lönebeskedet. I varje yrkeskategori, förutom i vården där kvinnor tjänar 200 kr mer i månaden, tjänar män mer än kvin- nor – även för likvärdigt arbete. Är du man och arbetar med mark- nadsföring eller företagsekonomi kan du förvänta dig 9000 kronor mer i lönekuvertet än din kollega som är kvinna. OM DET INTE handlar om utbild- ning, eller kompetens – vad lig- ger då bakom löneskillnaderna? Det går inte att komma ifrån att individens kön fortfarande är väsentlig för hur mycket du tjänar. Vi måste förändra de strukturella problemen bakom löneskillna- derna, som den enskilda individen inte själv kan förväntas förändra. Kvinnors arbete värderas lägre. I kvinnodominerade branscher förekommer oftare deltidstjänster, medan mansdominerade bran- scher oftare erbjuder heltidstjäns- ter. Mansdominerade branscher erbjuder ofta högre tjänstepen- sioner. När kvinnor kommer in i mansdominerade branscher stannar löneutvecklingen upp. Tillsammans resulterar allt detta i att genomsnittsmannens pen- sion är hela 44 procent högre än genomsnittskvinnans. DET KRÄVS även politiska föränd- ringar med krav på ett mer delat ansvar för det obetalda arbetet och uttaget av föräldraförsäkringen. Pengar ger kanske inte lycka i sig, men ekonomisk självständig- het ger trygghet. Att kunna för- sörja sig själv utan att vara bero- ende av någon annan ger frihet. Vi vill att alla kvinnor och män ska ha hela hundralappar i sina plånböcker. DET ÄR HÖG TID FÖR JÄMSTÄLLDA LÖNER. DÄRFÖR VILL CENTERKVINNORNA ATT: 1. Andelen heltidsjobb ska öka. Kvinnor och män ska ha samma rätt till heltidsarbete. 2. Lönekartläggningar ska ske årligen. 3. Alla ska ha rätt till individuella lönesamtal och löneförhandlingar. 4. Det måste bli accepterat att göra vinst i alla offentligt finansierade verksamheter. Inför LOV i alla kommuner, vilket ger kvinnor valmöjligheter bland arbetsgivare inom vården. 5. Kvinnodominerade branschers status ska höjas genom budgeterade lönepotter. 6. Det ska vara möjligt att göra lönekarriär inom vård- och omsorgsyrken. 7. Ett jämställt uttag av föräldraledigheten måste stimuleras, bl.a. genom att öron- märka en 3:e månad för vardera vård- nadshavare i föräldraförsäkringen samt en fördubblad jämställdhetsbonus. 8. Fördelningen av det obetalda arbetet för hem och familj måste delas mer lika. Vi vill införa en bonus för ett jämställt uttag av vab-dagar. 9. Skolan ska tillhandahålla obligatorisk privatekonomisk utbildning med genusper- spektiv för att ge individer möjlighet till tidig tillgång till kunskap för framtida beslut. CENTERKVINNORNA ÄR MED I 15:53RÖRELSEN ”LÖN HELA DAGEN” Räknat på en arbetsdag 8–17 jobbar kvinnor gratis efter kl. 15:53. Vi vill att alla ska få lön för hela dagen! www.facebook.com/ Lönheladagen FOTOLÖNHELADAGEN EUROPA Om förutsättningarna för kvinnors yrkesarbetande förbättrades (ex. tillgång till barnomsorg och äldre- omsorg) skulle EU:s BNP öka med 12 procent, enligt OECD. Se videoklipp om Europas ”Gender Pay Gap” här: SVERIGE Kvinnor tjänar 85,9 procent av vad män tjänar, räknar man in deltidsarbete är siffran 75 procent. I pengar blir det 3,6 miljoner kr på ett arbetsliv. Se videoklipp om Lön hela dagen- kampanjen här: KÄLLA EUROPEISKA KOMMISSIONEN KÄLLA DELEGATIONEN FÖR JÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET 11 LIKA LÖN
  • 12. TEXT SOLVEIG ZANDER, ORDFÖRANDE CENTERKVINNORNAS PENSIONSGRUPP FOTO ISSAURINKO; THINKSTOCK pensionär?
  • 13. A TT TÄNKA PÅ SIN PENSION är tyvärr extra viktigt för kvinnor. Genomsnitts- mannens pension i Sverige är hela 44 procent högre än genomsnittskvinnans. Kvinnor tjänar mindre än män – 3,6 miljoner mindre på ett arbetsliv i snitt, då de tjänar mindre både strukturellt (branschvis) och individuellt (sämre betalt för samma jobb). Kvinnor jobbar mer deltid, inte sällan ofrivilligt. Kvinnor utför betydligt mer obetalt arbete än män, såsom omsorg för barn och hem. För kvinnor uppgår det obetalda arbetet till 7 veckor per år, eller 6 år per arbetsliv, mer än för män. Kvinnors låga pensioner viftas ofta bort med argumentet att kvinnor inte jobbade utanför hemmet förr. Men om inga förändringar görs i pensions- systemet, på arbetsmarknaden, eller vad gäller det ojämställda, obetalda arbetet – kommer dagens unga tjejer få ännu sämre pensioner än dagens kvinnor som är pensionärer. PENSIONERNA PÅVERKAS av många faktorer, och plånbokens storlek som pensionär bestäms redan när man gör sitt studieval, sitt yrkesval, när man delar upp föräldradagar med sin partner, innan man som ung och kär tänkt på att över hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa och att det då är det den part som utfört mest obetalt arbete som drar det kortaste strået. Individen kan påverka en del själv, men de strukturella förändring- arna behöver politiken, fackförbund och arbetsgivare ta sitt ansvar för. Solveig Zander Ordförande i Center- kvinnornas pensions- grupp, talesperson för socialförsäkringsfrågor Centerpartiet, samt ledamot i Riksdags- gruppens pensions- grupp. CENTERKVINNORNA ANSER ATT DET ÄR HÖG TID FÖR ETT HELHETSGREPP FÖR JÄMSTÄLLDA PENSIONER  HÄR FÖLJER ETT URVAL AV VÅRA 38 ÅTGÄRDSFÖRSLAG PÅ HUR VI NÅR DIT: PENSIONSSYSTEMET: 1. Det ska vara möjligt att överlåta indivi- duella pensionsrätter till partner med gemen- samma barn även från inkomstpensionen. Helst ska man leva jämställt så båda kan jobba heltid. Väljer man ändå att dela upp det betalda och obetalda arbetet ojämställt, är det viktigt att kunna överlåta pensionsrätter för att skydda den part som annars står utan en vettig pension vid skilsmässa, separation eller dödsfall. 2. Rätten att tjäna in till tjänstepension ska följa LAS/riktålder. Tjänstepensionen kommer att utgöra en allt större del av den totala pensionen framöver, men ingår inte i giftorätten. Det bör därför vara möjligt att överlåta delar av tjänstepensionen. 3. Höjd garantipension och skattetekniska lösningar. Garantipensionen ska höjas. Ytterligare skattesänkningar för de med lägst pensioner, genom höjt grundavdrag. Avkastningsskatten för privat pensionssparande ska sänkas för att även gynna låginkomsttagares sparande som idag inte gynnas av avdragsgillt pensions- sparande. 4. Följsamhetsindexeringen på 1,6 procent i pensionssystemet ska halveras. För att säkerställa en värdig pension även för de som lever längst, vilka till störst del är kvinnor, ska indexeringen halveras till 0,8 procent. 5. Skapa jämnare utbetalningar för pensioner mellan åren. Mindre volatilitet i pensionssystemet kan åstadkommas genom att inte höja beloppet bättre år för att inte sänka sämre år. Utan att ta bort balanseringsbromsen, vilken behövs för att säkerställa att pensionskapitalet inte urholkas för unga. ARBETSMARKNADSPOLITIK: 6. Som arbetsgivare ska offentliga sektorn ta ansvar för jämställda löner och rätt till heltid. Staten ska uppmana kommuner och landsting att budgetera för löneökningar inom välfärd- syrken. Lagen om valfrihet, LOV, ger kvinnor fler arbetsgivare att välja mellan och ökar kvinnors företagande och bör införas i hela landet. Årliga lönekartläggningar är ett måste för att få ett slut på oskäliga löneskillnader baserade på kön. FAMILJEPOLITIK: 7. Politiken måste ta sitt ansvar för en mer jämställd föräldrapolitik. Inför en tredje icke-överförbar månad i föräldraförsäkringen och slopa vårdnads- bidraget, fördubbla jämställdhetsbonusen, inför jämställdhetsbonus för vab-dagar, samt öppna barndagar för att inkludera samtliga familjekonstellationer. UPPDRAG OM ÖKAD KUNSKAP & INFORMATION: 8. Ökad information om tidiga val som påverkar pensionen. Berörda myndigheter ska få uppdraget att tydligt informera om vilka val i livet som leder till jämställda pensioner. Att ge sig på uppgiften att jämställdhetssäkra pensioner är ingen lätt uppgift. Det är många parter som berörs och mycket som påverkar utfallet. Centerkvinnornas 38 åtgärdsförslag är ett omfattande och långsiktigt hållbart för- slag som ger en god början. Läs mer om hela förslaget på www.centerkvinnorna.se 13 TIDEN EFTER KARRIÄREN
  • 14. 1. HELA LIVET RÄKNAS Fakta: Det är livsinkomsten som räknas – deltidsarbete, långa föräldraledigheter, obetalt arbete i hemmet, yrkesval, och förtids- pensionering påverkar pensionen. Tips: Börja jobba tidigt i livet, sluta så sent som möjligt och dela på föräldraansvaret så att du kan jobba heltid. Pensionssystemet är uppbyggt kring heltidsarbete. Om du jobbar deltid – se till att bli kompenserad av din part- ner för förlorade pensionsinkomster. (Vid ev. skilsmässa, eller dödsfall, är det för sent). 2. SKAFFA KUNSKAP Fakta: Det finns mycket hjälp och rådgivning att få. Tips: Skaffa ett lösenord på minpension.se och få en överblick på dina pensionsdelar. Fråga din arbetsgivare om tjänstepensionen. Se över ditt premiepensionsval och välj fonder med låga förvaltningsavgifter. 3. EFTERLEVANDESKYDD Fakta: Efterlevandeskydd innebär höga avgifter. Tips: Lägg till efterlevnadsskyddet när barnen är små, men ta bort det när de är stora. Att slopa återbetalningsskydd kan ge 10 procent mer i din tjänste- privata och premiepension. 4. LÖNEFÖRHANDLA OCH LÖNEVÄXLA FÖR HÖGRE TJÄNSTEPENSION Fakta: Män löneväxlar mer än kvinnor – alltså får en högre tjänstepension istället för löneökningar. Det finns många skattetekniska fördelar med att löneväxla, och kapitalet delas inte vid skilsmässa. Tips: Löneförhandla om du har möjlighet! Välj en arbetsgivare som erbjuder tjänstepension. Kan du inte få tjänstepension – be om högre lön så du kan kompensera genom privat pen- sionssparande. Kan du inte få löneförhöjning – be om högre tjänstepension. 5. ÖVERFÖRA PENSIONSPOÄNG Fakta: Enligt Pensionsmyndigheten kvali- ficerar över 200 000 par till att dela på premiepensionen, t.ex. om en partner utför mer obetalt arbete, men utnyttjas enbart av 8 000 par. Tips: Bäst är att leva jämställt och jobba heltid. Om en partner ändå väljer att gå ned i arbetstid för att utföra mer obetalt arbete, t.ex. med hem och barn – överför, ge bort/ta emot pensionspoäng som kompenserar förlus- ten av betalt arbete och pensionspoäng. 6. SPARA MER, AKTIVT PLACERANDE KAN GE STOR VINST Fakta: Kvinnor pensionssparar mindre summor och tar lägre risker. Tips: Var aktiv med dina placeringar – pas- sande risk beroende på ålder, låga avgifter och aktivt engagemang kan ge stora vinster. Ränta på ränta och små sparade summor blir stora över tid. Som egenföretagare behöver du själv ta extra ansvar för pensionssparandet. 7. KUNSKAP: TJÄNSTEPENSION ÄR INTE GIFTORÄTTSGODS, DET ÄR DÄREMOT PRIVATPENSION Fakta: Än så länge delar man inte på tjänstepension. Då män oftare löneväxlar till sin tjänstepension än kvinnor blir det en inkomst/säkerhet som inte finns med vid ev. bodelning/skilsmässa. Tips: Privat pensionssparande kan man däre- mot dela på. Man kan även överföra pensions- poäng från premiepensionen, dock inte (ännu) från inkomstpensionen eller tjänstepensionen. 8. FÖRTIDSPENSIONER GER INGA PENSIONSRÄTTER Fakta: Betydligt fler kvinnor än män blir förtidspensionärer. Tips: Din hälsa är det viktigaste du har – ta väl hand om dig själv och kräv bra villkor på din arbetsplats. Att dela mer lika på obetalt arbete kan också minska risk för sjukdom. 9. FRITIDSLÖN! PENSIONER KAN VARA KUL  SE DET SOM ETT SÄTT ATT TJÄNA PENGAR! Fakta & Tips! Att se pensionen som en framtida ”fritidslön” kan motivera till att planera för den dagen. Försök tänka om från att se pensionssparande som något tråkigt till ett sätt att tjäna mer pengar till din framtida, uppskjutna lön. PENSIONER FÖR KVINNOR OCH MÄN: • Mer än hälften av alla kvinnor i Sverige idag får garantipension. • Av de som får garantipension är 85 procent kvinnor. • Pensionsåldersutredningen fastslår att eftersom det gemensamma pensions- kapitalet minskar, kan 80-talisterna komma att få så lite som 40 procent av deras lön från den allmänna pensionen i framtiden. KÄLLA PENSIONSMYNDIGHETEN OBETALT ARBETE, LÖNESKILLNADER OCH DELTIDSARBETE: • 1/3 av kvinnorna i Sverige arbetar deltid, jämfört med 10 procent av männen. Heltidsarbete är ofta en förutsättning för en bra pension. • Kvinnor och män är lika friska före föräldraskapet, men efter första barnet dubbleras kvinnors sjukskrivningar – fram tills det yngsta barnet är 15 år. • Om du tjänar 30 000 kr/mån och går ned till 80 procent under 10 års tid när barnen är små, blir din pension 4 000 kr mindre i månaden. KÄLLA DELEGATIONEN FÖR JÄMSTÄLLDHET I ARBETS LIVET SAMT PENSIONSMYNDIGHETEN FOTODIETERHAWLAN;THINKSTOCK pension: optimera TEXT CHRISTINA LEMARK, EKONOVI & VIKTORIA SAXBY, CENTERKVINNORNA 14 TIDEN EFTER KARRIÄREN
  • 15. D E ALLRA FLESTA barn i vårt land lever i ett tryggt hem, trivs i skolan och har många goda vänner. Precis som det ska vara. Men det finns också barn som varje dag är rädda för pappas slag, fruktar klasskamraternas mobbing eller oroar sig för att bli bortgifta under sommarlovet. Det är för dessa barn som vi i Center- rörelsen jobbar intensivt med barn- skyddsfrågor. Vi accepterar inte att ett enda barn ska leva med våld eller hot i sin vardag. Hemmet, sko- lan och fritidsaktiviteterna ska vara fria från alla former av våld eller över- grepp. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Vi vill införa två nya brottsrubricer- ingar; barnmisshandel och grov barn- fridskränkning. Att utsätta barn för våld och andra kränkningar är gene- rellt sett värre än mot vuxna. Detta behöver tydliggöras genom allvarli- gare påföljder. Ett barn som till exempel upplever hur pappa slår mamma i hemmet utsätts samtidigt för en psykisk misshandel, vilket också ska vara straffbart. Vi vill också se över en kriminali- sering av mobbing. En sådan lag ska gälla både för barn och för vuxna, dvs. både i skolan och på arbets- platser. Enstaka förolämpningar eller ofredanden upplevs kanske inte som så allvarliga, men när en person ständigt utsätts för detta blir det långt mycket värre för den utsatta än de enskilda brotten var för sig. Centerpartiet har under lång tid jobbat för att helt förbjuda barnäk- tenskap. På samma sätt ska den som tvingar någon annan att gifta sig kunna dömas för tvångsgifte. Det är också ett problem att barn undanhålls från den ena föräldern. Idag är det olagligt att föra bort ett barn utan tillstånd, s.k. egenmäktig- het med barn. Men finns det gemen- sam vårdnad och tillåtelse att ta med sig barnet till en annan plats så är det inte olagligt att sedan undanhålla bar- net. Detta måste ändras. Centerpartiet har också ett starkt engagemang för de barn som har hamnat snett i tillvaron. Tyvärr finns det även barn under 15 år som har begått många brott. För att hjälpa dessa att så snabbt som möjligt lämna kriminaliteten bör det finnas tillgäng- liga barnskyddsgrupper. Ett samar- bete mellan socialtjänst, skola, polis, föräldrar, sjukvården, fritidsledaren eller andra som behöver vara med i en grupp runt barnet för att få honom eller henne på rätt väg igen. När ett barn har begått ett allvarligt brott vill vi att en omvänd ”Lex Bobby-granskning” ska göras. Vad har gått fel på vägen dit och hur kan sam- hället framöver se till att hjälpa barn så att det inte ska behöva hända igen? Detta är endast ett litet urval av alla de rättsliga frågor som vi i Centerrörelsen driver för att stärka skyddet för våra barn. Vill ni veta mer om våra förslag på åtgärder mot kränkningar på nätet, mot virtuella våldtäkter, förstärkt grooming- lagstiftning, hur Barnkonventionen ska införlivas i svensk lagstiftning, förbättring av situationen för barn i häkte, skärpt straff för sexköp av barn osv. så är ni välkomna att kontakta oss. STÄRKT SKYDD FÖR VÅRA BARN TEXT JOHAN LINANDER, RÄTTSPOLITISK TALESPERSON C OCH VICE ORDFÖRANDE JUSTITIEUTSKOTTET 15 TRYGGHET
  • 16. Jorden runt börjar män och pojkar stå upp tillsammans med kvinnor och flickor och engagera sig för jämställdhet. Alla mår bättre av mindre begränsande könsroller. Pojkar är inte nödvändigtvis starka för att de är män och flickor är inte “starka för att vara en flicka”. Men tillsammans är vi starka! TEXT VIKTORIA SAXBY FOTO VIKTORIA SAXBY / HOPEEXHIBITS.ORG / MENCARE.ORG D ET ÄR EN förutsättning att få med sig män och pojkar om verklig förändring ska ske – det är trots allt fort- farande män som har de flesta och de tyngsta maktpositionerna i världen. Idag finns dessutom en ökad med- vetenhet om att ojämställdheten även missgynnar män och pojkar själva genom de bitvis destruktiva normer om vad det betyder att ”vara en man”. Ofta förväntas pojkar och män vara tuffa och försvara sig – inte sällan med våld – för att vara ”manliga.” Flickor får större frihet att uttrycka olika känslor medan pojkar får snävare ramar att röra sig inom. Män som är deprimerade söker sällan hjälp. Självmordsstatistiken är högre för pojkar och män. Män är förvisso den stora majoriteten av förövare vad gäller våld och sexuellt våld men män utsätts även för andra mäns våld – till exem- pel drabbar gatuvåldet ofta unga killar. VI MÅSTE SLUTA begränsa diskussio- nen kring jämställdhet till en kvin- nofråga, eller en maktkamp mellan könen. Det finns strukturer som miss- gynnar kvinnor som måste förändras – men dessa förändras lättare om man lyfter upp att båda könen förlorar på ojämställdheten – även män och pojkar. Det ojämställda föräldraansvaret leder till att fler pappor än mammor förlorar kontakten med barnen efter skilsmässor. Fortfarande finns sämre tolerans för långa föräldraledigheter i mansdominerade branscher. Fler icke-överförbara månader i föräldra- försäkringen skulle betyda mycket för män. Studier visar att män som är nära sina barn från allra första början mår bättre både fysiskt och psykiskt – och till och med lever längre. Naturligtvis vore det bra även för barn och kvinnor om båda för- äldrarna naturligt skulle räknas som likvärdiga. Jämställdet är bra för alla, för kvin- nor, barn och män. För samhälle, ekonomi, utveckling, tillväxt och långsiktig hållbarhet. Det är vad man kan kalla en win-win situation. MÄN OCH POJKAR The Mask You Live In av The Representation Project It´s a Men´s Issue – Jackson Katz TED-talk om mäns våld mot kvinnor Ring the Bell – indisk kampanj av Bajao mot våld i hemmet. Ibland kan det vara så enkelt som att ringa på dörren. MenEngage.org – globalt sam- arbete med över 500 NGOs Men-Care.org – global kampanj för att förändra attityder och normer, även pappagrupper. Män för jämställdhet arbetar med maskulinitet, våldspreven- tion och jämställt föräldraskap i Sverige. De driver bl.a. Macho- fabriken.se, killfrågor.se, och #fattaman. FOTO THE MASK YOU LIVE IN / THEREPRESENTATIONPROJECT.ORG FOTODAVIDHERDIES/”THEWORLD´S MOSTINFLUENTIALMEN”BYHOPEEXHI BITS.ORG/MENCARE.ORG VILL DU LÄRA DIG MER? 16 GLOBALA RÖRELSER
  • 17. J AG TROR DE FLESTA AV OSS oavsett kön anser att jämställdhet mellan könen borde vara en självklarhet. Tyvärr har vi inte nått ända dit ännu och det bör ingen acceptera. Det är dock olyckligt att det är främst kvinnorna som driver jämställdhetskam- pen, när det är vi män som verkligen kan göra skillnad och som dessutom har skyldighet att ta ansvar för denna orättvisa. Jag är själv inget föredöme. Även om jag alltid tyckt att jämställdhet mellan könen är viktigt och något som är självklart att sträva mot, så kan jag inte påstå att jag aktivt bidragit till att göra vårt samhälle mer jämställt. Jag är i ärlighetens namn rätt nöjd över att känna att jag gör och tycker "rätt” och jag tror inte heller att jag är ensam om att endast passivt stödja strävan mot ett mer jäm- ställt samhälle. Det är nog många män som mer eller mindre omedvetet valt den passiva vägen. Det duger dock inte. Ska det till verklig föränd- ring måste fler män gå i bräschen. Det är vi som huvudsakligen äger problemet. Det är vi som verkligen kan skapa förändring. Men då måste fler män aktivt våga visa att diskriminering mot kvinnor inte är okej i någon form. Att sexual- och våldsbrott mot kvinnor är något som angår alla män, inte bara idioterna som utför brotten. Vad kan vi då göra? Grunden är nog att bli mer medvetna om när diskriminering sker och att vi aktivt agerar när vi möter diskriminering. Att vi inte tolererar att våra kvinnliga kollegor tjänar mindre, att vi inte tolererar kvinnonedsättande kommentarer och att vi ifrågasätter normer som begränsar kvinnors möjligheter. Jag tror också att fler män måste vara förebilder och utåt aktivt ta ställning för ett mer jämställt samhälle. Det kan inte bara vara kvinnor som skriver arga blogginlägg eller delar artiklar på Facebook om den senaste våldtäkten där förö- varen gick fri på oklara grunder. Ju fler "vanliga" män som agerar utåt i frågan, desto enklare blir det för andra män att hänga på. Jag tror även att män måste prata mer med sina barn om jämställdhet och kanske främst med sönerna som behöver goda manliga förebilder och förståelse för sin framtida roll i ett mer jäm- ställt samhälle. Vi män kan göra mycket, bara vi förstår både vår möjlighet och vårt ansvar att göra skillnad i strävan mot ett jämställt samhälle. Det dags att sluta gömma sig. Det är dags att vi män kliver fram. Nu. Daniel Öhgren Centerpartist och man DET ÄR VI MÄNsom verkligen kan göra skillnad ”Män måste prata mer med sina barn.” TEXT & BILD DANIEL ÖHGREN 17 KRÖNIKA
  • 18. VARFÖR PORTRÄTTERAS MÄN MED KLÄDER OCH KVINNOR UTAN? Så här bär män respek- tive kvinnor en skjorta i American Apparels kataloger. Genusfotografen Tomas Gunnarsson utsåg företaget till Årets Sexist 2013. DET ÄR SVÅRT ATT BLI DET MAN INTE KAN SE M EDIA PÅVERKAR och ger oss budskap om hur vi ”ska vara” som man eller pojke, kvinna eller flicka. Många bilder i media är onödigt könsstereotypa. Andra katastrofalt sex- istiska – till och med våldsamma. Då vi idag omges av media på ett helt annat sätt än för bara några decennier sedan är det än viktigare att vi lär oss att bli mediekritiska. De budskap mediabilder förmedlar motverkar ofta sam- hällets strävan för jämställdhet och demokrati och kan vara rent ohälsosamma sett ur ett folkhälsoperspektiv. När agenturer rekryterar modeller utanför behandlingskliniker för anorexia måste vi fråga oss vilka slags mediabilder vi kan acceptera. VI BEHÖVER SÄGA NEJ till det vi inte vill se och ja till de positiva exemplen. Här presenterar vi goda förebilder, projekt och kampanjer som hjälper oss att nå dit. DET HÄR VILL VI SE MINDRE AV (HELST INGENTING ALLS) TEXT VIKTORIA SAXBY REKLAM MED INSLAG AV VÅLD/ SEXUELLT VÅLD MOT KVINNOR: FOTOGENUSFOTOGRAFEN.SE,DUNCANQUINN BILDER OCH PRODUKTER SKAPAR NORMER: Var är pappornas barn? FOTOGENUSFOTOGRAFEN.SE FOTO GENUSFOTOGRAFEN.SE, OMSLAG AV TIDNINGEN GQ MODELLER TYCKS BLI ALLT SMALARE I USA bantar idag 46 procent av 10-åriga flickor. I Sverige uppskattas ca 100 000 människor lida av ätstörningar. Anorexia Nervosa är tio gånger vanligare bland tjejer än killar. KÄLLOR THE NATIONAL EATING DISORDER FOUNDATION, USA OCH FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, SVERIGE FOTOTHEEXHIBITIONPROJECT OVERKLIGA OCH OHÄLSOSAMMA KROPPSIDEAL: FOTO NICKOLAY LAMM Konstnär Nickolay Lamm har skapat en Barbie i normala kroppsmått (av en 19-åring): 18 MEDIA
  • 19. DET HÄR VILL VI SE MER AV! BILDER OCH PRODUKTER SKAPAR NORMER  DESSA KAMPANJER GÖR OSS GLADA: FOTOBRLEKSAKERFOTOTOYSRUSSWEDEN FOTOPOLARN&PYRET WOMENUPSWEDEN.COM – ett ledarskapsinitativ med mål att utveckla nästa generations toppledare genom utbildning och mentorskap. Initierat av Maud Olofsson under Hillary Clinton´s International Council on Women´s Business Leadership. GOLDENRULES.SE – Golden Rules of Leadership har som mål att göra världen mer jämställd genom att fler kvinnor ska nå ledande positioner. Skriv under du med för att 1. Dela ditt nätverk med andra kvinnor 2. Aktivt lyfta kvinnor som förebilder 3. Stärka och synliggöra kvinnor som är ledare. RÄTTVISEFÖRMEDLINGEN.SE Över 55 000 rättviseförmedlare i sociala medier samarbetar för att konstruktivt kor- rigera skevheter i samhället. Här får du tips på hur man hittar kompetens som hamnat i skymundan på grund av stereotypa före- ställningar om kön, ursprung och fysiska förutsättningar. TACKANEJ.SE Kampanjen #tackanej uppmanar män att tacka nej till helmanliga paneler och jurygrupper. Enligt Rättviseförmedlingen består experterna som kommer till tals i media till 80 procent av män. GENUSFOTOGRAFEN.SE Följ briljanta Genusfotografen Tomas Gunnarsson. Du kommer att få upp ögonen för ett och annat vad gäller könsstereo- typisk reklam. #NOTBUYINGIT – en app- och twitterkampanj av TheRe- presentationProject.org. Ger snabba resultat när konsumentmakten visar att de inte ”köper” idén eller varan. Företag drar tillbaka produkter och kampanjer. Has- htagen #MediaWeLike hyllar positiva mediabilder. FOTONOTBUYINGIT FAKTA: Idag tillåts könsdiskriminerande reklam i Sverige helt utan sanktioner. Till skillnad från de andra nordiska länderna finns i Sverige ingen lag mot könsdiskriminerande reklam. Istället finns stiftelsen Reklamombudsmannen som är näringslivets självreglering – finansierad av reklambranschen själv. THE REPRESENTATION PROJECT.ORG Filmen ”Mis(s)Repre- sentation” tar upp hur media bidrar till underrepresen- tationen av kvinnor på maktpositioner genom att visa en överrepresentation av sexualiserade och begränsande bilder av kvinnor i media – men även hur porträttering av män i media och videospel ofta är destruktiv för pojkar och unga män. SVERIGESKVINNOLOBBY.SE I en undersökning av Sveriges kvinnolobby uppgav 90 procent av de kvinnliga respon- denterna att reklam fått dem att må dåligt över sitt utseende och sin vikt. (30 procent bland pojkar och män). Sveriges Kvinnolobby driver i samarbete med det mediekritiska nätverket Allt är möjligt.se projektet #Reklamera – ett initiativ mot könsdiskriminerande reklam. VAR MED OCH REKLAMERA KÖNSDISKRIMINERANDE REKLAM GENOM #REKLAMERA Fota reklamen och dela via #reklamera eller reklamera@sverigeskvinnolobby.se. Kvinno- lobbyn anmäler reklamen till Reklamom- budsmannen och meddelar företaget som står bakom att vi vill reklamera deras reklam. 19 MEDIA
  • 20. Det var som allra tuffast i början av finanskrisen, vilket påverkade hela regeringssamarbetet. Det var som allra roligast när Alliansen skapades och tillträdde. Det säger Centerpartiets Anna-Karin Hatt i en öppenhjärtig intervju med tidningen Hända. TEXT VIKTORIA RAFT FOTO MARTIN EDSTRÖM Hatt energi Sveriges hållbara omställning leder
  • 21. D ET ÄR BARA HON, Anders Borg och Fredrik Reinfeldt kvar i regeringskansliet ”från det gamla gänget” – skaparna bakom Alliansen. – Det fanns ju ingen manual för hur man regerar. Perioden när vi förberedde Alliansen och tillträdde är utan tvekan den mest utvecklande perioden i mitt yrkesliv, säger Anna- Karin Hatt. Hon var en av nyckelspelarna i framtagandet av Alliansen och vid regeringstillträdet. Vi ses för en intervju i hennes tjänsterum på näringsdepartementet. Vintern slaskar utanför de stora fönstren och våren känns ännu långt bort. Europaparlamentsvalet och riks- dagsvalet känns desto närmare och det går inte att ta miste på den glöd Anna-Karin Hatt har inför att gå in i valrörelse. HON TILLTRÄDDE som IT- och region- minister efter valet 2010 och ett år senare tog hon över energifrågorna när Maud Olofsson lämnade politiken. Det första hon gjorde på IT-området var att fatta beslut om att införa en ”digital agenda” för Sverige. Den vikti- gaste pusselbiten i agendan är utökad IT i skolan, något som hon brinner för. – Att möta eleven där hen är, möjliggörs genom mer IT i skolan. Genom ökad tillgång till datorer, läsplattor, att se videoklipp med läraren, ger eleverna möjligheter till alternativa sätt att lära. Det behöver inte minst de elever som har svårast i skolan. Det är därför det här är så viktigt – för att det ökar möjligheterna för att fler och fler elever ska gå ut grundskolan varje år med fullständiga kunskaper och betyg. Just det här området tycker hon borde ha kommit längre. Regeringen har fattat beslut om en IT-strategi i skolan, nu måste kommunerna snabba på utvecklingen och se till att införa reformen också. – Jag är lite frustrerad över att vi inte kommit längre men samtidigt förstår jag vissa kommuners begrän- sade möjligheter också. IT kostar både tid och pengar, säger hon. Enligt Anna-Karin Hatt behövs det ett digitalt lärarlyft där även IT-kompe- tensen hos lärarna höjs. Det finns mycket kvar att göra på det området. När det kommer på tal blir gesterna yvigare och större. Viljan att förändra – och skapa större möjligheter för alla elever att tillgodogöra sig kunskaper bättre och lättare – är stor. ANNAKARIN HATTS engagemang bör- jade i hållbarhets- och miljöfrågorna – något som fortfarande håller i sig. Inte minst får hon stort utrymme för hållbarhetsfrågorna i sitt arbete som energiminister – den person som de facto leder Sveriges hållbara energi- omställning. Jag är stolt över hur långt vi kommit i energiomställ- ningen. Sverige har redan uppnått sina EU-mål och ligger nu på 51  procent förnybar energi. – Jag är även stolt över hur vi genomförde arbetet med den digitala agendan. Det banade väg för ett nytt arbetssätt för hela regeringen. Hon förklarar att arbetssättet hand- lade om att bjuda in intressenter brett till att vara med och diskutera behovet och strategier för IT. Det innebar i slutändan att 150 företag skrev under agendan och började arbeta med den. – Det var ett nytt sätt att använda regeringsmakten på – att bjuda in allmänhet, akademi och näringsliv att gemensamt fatta beslut om vad som bör göras. Därefter kunde de medverkande själva fatta rätt beslut för att nå uppställda mål, utifrån sina verkligheter. ANDRA OMRÅDEN som Anna-Karin Hatt är särskilt stolt över är och Centerpartiet varit med och skapat energiöverenskommelsen som ligger i Alliansen. – Vi centerpartister är verkligen ansvarstagande. Vi bryr oss inte bara om våra egna portföljer som vi ansva- rar för i regeringen, vi är med och bidrar på alla fronter. Inte minst har vi varit med och förändrat skolan. Det är viktigt att komma ihåg, tycker jag. DU LYFTER MÅNGA BRA SAKER SOM CENTERPARTIET VARIT MED OCH ARBETAT FÖR MEN NÄR HAR DET VARIT SOM TUFFAST? – Det har varit tufft flera perioder. Men allra tuffast var det i början av finanskrisen hösten 2008 – innan vi visste hur allvarligt det skulle bli och vilka effekter det skulle få. Det var tufft för hela regeringssamarbetet. Samtidigt förklarar hon att det är en period som var mycket givande eftersom samarbetet i Alliansen gick så bra. Sverige har en stark ekonomisk sits idag på grund av att vi fattade rätt beslut då. Det har vi fått mycket eloge för i det europeiska samarbetet. HUR ÄR DET ATT (OFTAST) VARA ENSAM KVINNA OCH MINISTER I TVÅ SÅ MANSDOMINERADE BRANSCHER? – Å ena sidan är det en fördel för jag blir lyssnad på, bara för att jag är i minoritet och sticker ut vilket ju är positivt för då får jag gehör för vår politik. Å andra sidan lider samman- hanget av att vi inte har en mer jäm- ställd representation. Det är bekläm- mande att vi inte har kommit längre. Anna-Karin Hatt berättar att hon lyfter jämställdhetsperspektivet – och andra kvinnor – så ofta hon kan och att det är ett sätt att försöka öka ”MILJÖANSVAR OCH HÅLLBAR- HETSFRÅGOR ÄR NÅGRA AV MINA HJÄRTEFRÅGOR." 21 INTERVJU
  • 22. jämställdheten. Hon pekar på att intresset för IT- och ingenjörsutbild- ningarna ökat stort bland unga kvin- nor de senaste åren och att det bådar gott för framtiden. Hon nämner också Golden Rules of Leadership som något mycket positivt. Initiativet Golden Rules lyfter bland annat kvinnligt mentorskap och ledarskap och en rad framstående näringslivs- profiler, både kvinnor och män, har ställt sig bakom initiativet. – Om det ska hända något tillräck- ligt fort för en ökad jämställdhet och om vi ska få en ökad representation av kvinnor på ledande poster måste även männen ta ansvar för frågan. Och det är många som ställt sig bakom just Golden Rules. Anna-Karin Hatt axlar, förutom minister-posten, även rollen som vice partiledare. Jag frågar henne hur hon väljer att lägga upp sitt arbete och hur hon prioriterar sin tid? – För mig handlar det om ett för- hållningssätt till sitt liv. Jag behöver ha balans mellan yrkeslivet och privatli- vet. Jag måsta ha tid att koppla av och vara med mina barn om jag ska pre- stera som politiker och beslutsfattare. HON TILLÄGGER att A och O är att prioritera – och prioritera bort. Jag har bra medarbetare som jag har för- troende för och som har förtroende för mig som ledare. – Vi här på staben jobbar strategiskt efter vår plan och vi försöker beta av en fråga i taget. Vi måste självklart snabbt kunna hantera det som even- tuellt dyker upp men eftersom vi har en plan och vi har förtroende för var- andra, lyckas vi med det. Hon understryker att hon inte är ensam – utan sin stab skulle det inte gå eftersom hon hela tiden bär sina två roller – som minister – och som vice partiledare. FÖR FÖRSTA GÅNGEN sedan 1998 kan- diderar Anna-Karin Hatt i riksdags- valet. Hon kallar det för ”det finaste uppdrag man kan få” – att få förtro- endet att representera i riksdagen. Vid sidan av sin kandidatur ligger fokus på att öka Centerpartiets representation i både kommun, landsting och riksda- gen men också i regeringen. – Målet är att öka Centerpartiets inflytande i regeringen, säger hon med övertygelse. En röst på Centerpartiet garanterar en röst på det långsiktigt hållbara. I alla våra politiska beslut handlar det om långsiktighet för att skapa något bättre. Det kan röra sig om en hållbar energiomställning, som jag är stolt över att Centerpartiet så starkt bidragit till. Det kan också handla om en långsiktigt välfungerande skola, en annan av mina hjärtefrågor. Anna-Karin Hatt understryker än en gång att Centerpartiet är ett modigt och ansvarstagande parti. Det är därför vi går till val på hållbarhet. Det är därför Centerpartiet tar ansvar i långt fler frågor än vad som finns i de egna regeringsportföljerna. – Vi tar ansvar och påverkar långt mer än vad som står i propor- tion till vår storlek. Det ska vi vara stolta över. FAKTA Namn: Anna-Karin Hatt Bor: Söder om Stockholm Gör: Andra vice ordförande i Centerpar- tiet, IT- och energiminister Familj: Tre barn Intressen: Familjen förstås, och min trädgård Hemlig talang: Är en hejare på att svänga ihop en god chokladfondant Viktigaste jämställdhetsfrågan: En jämställd arbetsmarknad – i Sverige och världen. 22 INTERVJU
  • 23. Med dagens smarttelefoner och surfplattor öppnar sig bokstavligen en hel värld i din hand. Här följer några tips på rättvis elektronik och hjälpsamma, eller bara roliga, appar du kan ladda ned via App Store eller Play Store. BRA ATT HAAPPAR TEXT VIKTORIA SAXBY GRÖN GUIDE  AV NATURSKYDDSFÖRENINGEN Vill du leva miljövänligt men känner dig osäker på hur du väljer rätt? Vilka leksaker är bra? Vilka är miljöbusarna i städskrubben och bot- tennappen i fiskdisken? Vilka varor är viktigast att välja eko – och hur skulle frigolit sorteras nu igen? Grön Guide gör det lätt att välja rätt. FOTONATURSKYDDSFÖRENINGEN.SE WWF TOGETHER  AV VÄRLDSNATURFONDEN Har du en dotter eller son som älskar djur och natur – njut av den vackra appen WWF Together FOTOWWFTOGETHER FAIRPHONE  RÄTTVIS ELEKTRONIK Vill du vara säker på att din telefon inte finansierar krig och konflikt och sexuellt våld i t.ex. Demokratiska republiken Kongo – beställ en Fairphone, rättvisevänlig elektro- nik. Kostar cirka 325 euro. Fairphone.com FOTOFAIRPHONE.COM RIKTIGA VYKORT  AV POSTEN.SE Längtar du efter den gamla goda tiden när man fick hederliga vykort? Riktiga Vykort gör fysiska vykort av dina foton och Instagrambilder (eller färdiga motiv). Stora högblanka vykort i A5- eller A4 som pos- tas direkt till mottagaren, i hela världen. FOTOPOSTEN.SE ANTECKNA DIREKT PÅ PDF  AV GOODNOTESAPP.COM Ta handskrivna anteckningar direkt på surfplattan – eller på en pdf. Skapa an- teckningsböcker, fyll i formulär, skriv under dokument, måla, rita geometriska figurer, stryk under– eller använd tangentbordet. Skönt att slippa pappersanteckningar och utskrivna dokument på jobbmötet eller i skolbänken. FOTOGOODNOTESAPP.COM WALKIE TALKIE, GRATIS SMS & MMS  AV VOXER.COM Skicka ljudmeddelanden ögonblickligen. Mottagaren kan välja att svara direkt eller senare. Skicka röstmeddelanden, sms och foton gratis – så länge du har internet/wifi. FOTOVOXER.COM SPARA MATERIAL  AV GETPOCKET.COM Samla material du vill följa upp men inte hinner hantera i stunden. Längre texter, artiklar, videoklipp, recept – väl sparade i Pocket kommer du åt dem även utan internetuppkoppling. FOTOGETPOCKET.COM 23 IT & TEKNIK
  • 24. MÖT företagarna SOM SKAPAR JOBB I HELA LANDET! 4 av 5 nya jobb skapas av jobb ger tIllväxt små- företagen = hållbar välfärd 24 HÅLLBAR VÄLFÄRD
  • 25. EN VANLIG DAG tar frisören Sandra Wik emot kunder på salongen fram till lunch. Sedan gör hon tvärtom – packar ner kam och sax och åker hem till de kunder som inte kan ta sig till salongen. Det har blivit en blomstrande affärsidé. – Den här veckan ska jag till ett pensionärspar, till sjukhuset, till några barnfamiljer och sedan till Stockholm för ett bröllop. Ibland är jag ute på arbetsplatser också. Jag behöver ju bara en sax, sedan kan jag klippa var som helst, konstaterar Sandra. Idén kom i samband med Sandras gammelfarmors hundraårsdag, för trots att hon fyllde hundra var det ingen på ålderdomshemmet som hade lagt håret på henne inför födelsedagen. Alla människor, även hundraåringar som inte kan ta sig till en salong vill ju känna sig fina. När Sandra startade var det bara hon, en bil och en sax. Två år senare har hon både lokaler och en anställd. – En del kunder vill hellre komma till en salong och det är bra ur marknads- föringssynpunkt – folk ser att vi finns, och kan se vilka vi är innan de släpper hem oss, säger Sandra. Mitt mål är att Cut and Drive ska finnas över hela landet. Det ska vara enkelt att unna sig en klippning och kommer jag till kun- den sparar det tid. Men det viktigaste är inte att finnas på många platser utan att det finns kvalitet i det jag gör. Att hjälpa människor är min driv- kraft. Vill du starta företag är mina tips att våga fråga och ta emot råd. Det är jättebra att ha ett nätverk av andra företagare att bolla tankar med och viktigast av allt är att tro på dig själv och din idé! MED BEMANNINGS och rekryteringsföretaget ExpanderaMera gav sig Jessica Löfström in i den konservativa byggbranschen. Hon väjer inte för konflikter och arbetar envist med att reformera villkoren för många hantverkare. År 2000 kom Jessica Löfström fram till att beman- ning skulle bli hennes nya affärsidé. Hon funderade på vilken nisch som fanns ledig och fann en lucka: byggnadssektorn. Men det fanns en anledning att affärsområdet inte rörts; ett väldigt starkt fackförbund, Byggnads. En lång kamp drog igång. – Arbetstagare med korta påhugg på olika ställen kan om det vill sig illa ha olika villkor varje vecka. Detta ville LO-sfären och Almega avvärja och tecknade därför bemanningsavtalet, som följer nivåerna på respektive arbetsplats. Men Byggnads ville inte rätta in sig i det ledet. 2007 kom en vändpunkt med ett provisoriskt avtal mel- lan Byggnads och bemanningsbranschen. Sedan dess har relationen gradvis blivit mindre frostig. Idag har företaget expansionsplaner även till Norge och Danmark. EXPANDERAMERA VÄRNAR en rättvis och renhårig byggnadsbransch och driver därför kampanjen ”Stoppa svartjobb” med föreläsningar, och certifiering av arbetsplat- ser. Man medfinansierar även Isabellestipendiet som årligen ger 20 000 kr till en hantverkare som är kvinna. – Om du startar eget, sitt inte och vänta och fila på din affärs- plan för länge. Ut och träffa kunder snabbt! Din vision på pappret kanske inte motsvarar kundernas behov. CUT & DRIVEFRISÖREN SOM BESTÄMDE SIG FÖR ATT GÖRA TVÄRTOM TEXT ÅSA CLARA ÅHLANDER FOTO CUT & DRIVE EXPANDERAMERA FÖRETAG MED KVINNOR I LEDNINGEN GER BÄTTRE LÅNGSIKTIG TILLVÄXT TEXT KARIN LUNDBERG FOTO EXPANDERAMERA FAKTA Namn: Sandra Wik Bor: Karlstad Gör: Frisör, driver Cut and Drive Familj: Mamma, pappa, storebror Intressen: Resor, umgås med vänner Hemlig talang: Jättebra på musikquiz Viktigaste jämställdhetsfrågan: Att tjejer får samma villkor, och uppmuntran, att driva företag som killar. FAKTA Namn: Jessica Löfström Bor: Stockholm Gör: VD Familj: Sambo och två barn Intressen: Familjen, hästar och arbetet Hemlig talang: Duktig på att utbilda hästar Viktigaste jämställd- hetsfrågan: Kvotering för att få förebilder. Har du inte förebilder synliga går det inte att få fram nya. 25 JOBBSKAPARNA
  • 26. VIKTORIA BLOMBERG BOOK bestämde sig för att satsa på ny teknik i en ny bransch. Sedan fyra år driver hon Appbyrån, som gör applikationer till mobiltelefoner. När Viktoria Blomberg Book star- tade Appbyrån stack hon ut – bland alla unga, tekniknördiga killar kom en fyrtioårig tvåbarnsmamma med ett förflutet som fotograf. Det visade sig vara ett smart drag. – Jag har fått många kunder från ställen som har kvinnor på sina mark- nadsavdelningar, kommunikationen med mig har varit lättare än med ett gäng 20-åriga killar. Jag tror att det är bra att våga vara sig själv, att inte låtsas vara som alla andra företag i samma bransch, säger hon. Den nya karriären rullade igång för fyra år sedan. Viktoria fick syn på en nystartad utbildning, program- mering för Iphone och Android, och bestämde sig för att söka. – Att samla all information i en app i telefonen, det fanns något tilltalande i det. Dessutom såg jag en möjlighet att kombinera nya idéer, formgivning och foto. – Efter tre veckor på utbildningen startade jag och min man Patrik Appbyrån. Vi såg potentialen och kände efterfrågan och tänkte: vi satsar. Det fanns ett enormt intresse, det var inte riktigt någon som gjorde appar hösten 2010. Nu är konkurrensen mycket större. HUR HAR DET VARIT ATT GE SIG IN I EN MANSDOMINERAD BRANSCH SOM TEKNIKBRANSCHEN? – Jag har blivit väl mottagen, det har funnits en nyfikenhet. Men på sina håll har jag mötts av en ganska stelbent syn, till exempel när jag har sökt innovationspengar på statliga Almi. Jag förstod att det inte skulle bli jättelätt, men lite mer uppmunt- ran och respekt hade jag väntat mig. En affärsutvecklare föreslog att jag skulle baka kakor till mina kunder. Sådant skaver lite grann. VILKEN ÄR DIN DRIVKRAFT? – Dels att snabbt kunna fånga upp nya idéer och ny teknik – det är jätteroligt. Dels förstås att tjäna pengar. HAR DU NÅGOT TIPS TILL DEN SOM VILL STARTA FÖRETAG? – Det är bra att ha en buffert, det kan ta ett tag innan man får in så mycket pengar att man kan leva på sitt före- tag. Och var modig. Killar säger att de är experter när de har jobbat en vecka med något – om vi kvinnor anammar samma attityd tycker jag att det är bra! FAKTA Namn: Viktoria Blomberg Book Bor: Malmö Gör: VD för Appbyrån som gör användar- vänliga appar Familj: Man och två barn Intressen: Konst, kaffe, kallbad Hemlig talang: Kan vifta på öronen Viktigaste jämställdhetsfrågan: Lika lön för lika arbete. APPBYRÅN ”MAN SKA VÅGA VARA SIG SJÄLV” TEXT ÅSA CLARA ÅHLANDER FOTO MIRIAM PREIS ”Man måste vara lite modig. Killar säger att de är experter när de har jobbat med något i en vecka – jag tycker att vi kvinnor borde anamma samma attityd!” 26 JOBBSKAPARNA
  • 27. SCANDINAVIAN STUDIOS OCH PASSION FOR BUSINESS "SOM ENTREPRENÖR MÅSTE MAN DRIVAS AV PASSION" TEXT ÅSA CLARA ÅHLANDER FOTO SCANDINAVIAN STUDIOS OCH PASSION FOR BUSINESS ANNA BRÅKENHIELM BRINNER för ett arbetsliv där kvinnors kompetens tas bättre till vara. Själv har hon bland annat startat karriärmagasinet Passion for Business för att inspirera. Anna Bråkenhielm skrev TV-historia genom att köpa rättigheterna till Expedition Robinson för snart tjugo år sedan. Därefter har hon varit VD inom TV-branschen – i dag på Scandinavian Studios – och startat två TV-produktionsbolag och en tidning. Det senaste projektet är att bygga upp ett sporthäststall i Skåne. – Jag har hållit mig till TV, tidningar och hästar. Det är det jag kan och är intresserad av. Jag kan inte vara VD för ett bolag som säljer skruvar, jag tror att som entreprenör måste man drivas av passion, säger hon. HUR BLEV DU ENTREPRENÖR, VAD I DEN ROLLEN LOCKAR DIG? – Jag ville bli journalist, det var min mission. Jag kom tidigt in i TV-branschen och när jag väl hade börjat insåg jag att det jag ville göra var att få mina idéer för- verkligade. Det blev min drivkraft, tillsammans med ett frihetsbehov. Att vara VD eller att ha eget före- tag har passat mig, det är det enda sättet att få bestämma allt själv. DU STARTADE TIDNINGEN PASSION FOR BUSINESS, SOM VÄNDER SIG TILL KVINNOR  VAD HAR DU FÖR VISION MED DEN? – Det är oerhört viktigt att kvin- nors tankekraft och arbetskraft tas tillvara, både som företagare och som anställda. Det är en stor drivkraft att se till att det blir mer jämställt och det är viktigt att inspirera, peppa och få andra att våga. Jag brinner för de här frågorna. ÄR KVINNOR FÖR DÅLIGA PÅ ATT STARTA FÖRETAG I SVERIGE? – Kvinnor startar småföretag i högre utsträck- ning än män. Det finns tyvärr få riktigt stora bolag som både har startats av och drivs av kvinnor. VAD ÄR DITT TIPS TILL DEN SOM FUNDERAR PÅ ATT STARTA FÖRETAG? – Starta bolag inom ett område där du har yrkeserfarenhet och ett nätverk och kan få tag i kapital. Identifiera dina kunder, gör en budget och se till att du blir lönsam, håll i alla kostnader och sälj, sälj, sälj! ”Det är viktigt att se till att det blir mer jämställt och att fler kvinnor kommer fram, jag brinner för de här frågorna”, säger Anna Bråkenhielm. FAKTA Namn: Anna Bråkenhielm Bor: Bromma Gör: VD Familj: Isak, 11, och Tilda, 10 Intressen: Sport- hästar, dressyr Hemlig talang: Har tyvärr ingen Viktigaste jäm- ställdhetsfrågan: Kvotering, för att det tråkigt nog är nödvändigt för samhällsekonomin. 27 JOBBSKAPARNA
  • 28. MJÖLKBONDEN MALIN SUNDIN FRAMTIDENS BONDE KOMMER ATT VARA EN FÖRETAGARE TEXT ÅSA CLARA ÅHLANDER FOTO MALIN SUNDIN MJÖLKBONDEN MALIN SUNDIN kämpar med lönsamheten men älskar friheten, omväxlingen och att jobba med naturen. När Malin Sundin var 24 år tog hon över hemgården. – Mamma och pappa ville trappa ner och jag flyttade hem och växlade upp. Jag var tvungen att prova, säger hon. Att ingen dag är den andra lik är det bästa med mitt jobb. Jag älskar mitt yrke, men någonstans måste även jag som mjölkbonde kunna leva. När jag tittar på utgifter och inkomster och går minus nio månader av tolv, då undrar jag ju vad jag håller på med. HUR TÄNKER DU SOM BONDE KRING MILJÖN? – Miljön är det vi bönder håller på med hela tiden. Som bonde förvaltar jag jorden för framtiden. Det största hotet mot miljön är att jordbruket ska försvinna, mulens och klövens landskap finns bara om bonden och djuren är här. VAD ÄR VIKTIGT FÖR ATT DU SJÄLV SKA FORTSÄTTA? – Jag vill ha betalt för arbetet jag lägger ner. Tidigare generationer har bott kvar och slitit ut sig trots att det inte har varit lönsamt. Framtidens bonde kommer att vara mer av en företagare. MAMA MIA MAMA MIA SER TILL HELA MÄNNISKAN TEXT KARIN LUNDBERG FOTO MAMA MIA HON ÄR EN ARBETSMYRA och lobby- ist som inte drar sig för att ta strid för rätten att kunna välja. Christina Wahlström banade väg för valfrihet i mödravården redan för 25 år sedan. Christina Wahlström hade arbetat många år som barnmorska. Men hon kände att hon inte kunde påverka sin arbetssituation, trots många idéer om hur förlossningsvård och mödravård skulle kunna bedrivas. 1988 startade hon därför en egen mödravårdsmottagning med 3 andra barnmorskor. Det var hårt arbete från start. – Jobbigast var att det fanns en läkargrupp som själva ville bedriva privat vård och starkt motarbetade oss barnmorskor. Vi blev anmälda, men Socialstyrelsen gav oss rätt, säger Christina. 25 år senare är situationen som vårdföretagare betydligt bättre. – Men statusen för barnmorskor behöver fortfarande höjas. – Kunden är inte en livmoder, utan en kvinna med tankar, känslor, familj, individuella behov och förut- sättningar. Det anpassar vi oss efter, genom generösa öppettider kvällar och helger, kompetens inom HBTQ- frågor och annan service. – Det som driver mig i mitt före- tagande är ett samhällsengagemang. Med vår verksamhet arbetar vi väl- digt kostnadseffektivt genom mer vård på rätt nivå. – Mitt råd till den som vill starta eget är att tro på det du ska satsa på; var modig, nyfiken och arbetsam! De flesta som har en bra idé och jobbar hårt lyckas! FAKTA Namn: Malin Sundin Bor: Orsa Gör: Lantbrukare med mjölkkor Familj: Föräldrar och syskon Fritid: Djur, mina draghundar, och natur Hemlig talang: Gillar att skriva Viktigaste jämställdhetsfrågan: Definierar mig som bonde och företagare. Inte som kvinnlig företagare. – Bönder är också företagare, även om många bönder inte identifierar sig så, kon- staterar Malin Sundin. FAKTA Namn: Christina Wahlström Bor: Enebyberg Gör: Grundare Mama Mia. Välfärdsgrupp 8 Familj: Man sedan 50 år, 3 barn, barnbarn Intressen: Trädgårdsarbete, samhällsen- gagemang Hemlig talang: Tränat backhoppning Viktigaste jämställdhetsfrågan: Att kvinnor ska få bedriva företag på lika villkor som män. 28 JOBBSKAPARNA
  • 29. MEDARBETARNA PÅ ÄLDREBOENDET är uppenbart stolta över sitt arbete. Alla presenterar sig och berättar om sitt arbete. Catharina Tavakolinia, grundare av Kavat Vård AB och VD, går runt i frukostmatsalen och småpratar bekvämt med de inneboende. VAD TROR DU HAR GJORT KAVAT VÅRD SÅ POPULÄRT? Kavat Vårds äldreboenden är något jag själv skulle vilja bo på när jag blir äldre. Vår verksamhet präglas av omtanke och genuint intresse för äldre, vi vill att det ska vara per- sonligt, nära och småskaligt. Sen är det klart att vi fyllt ett behov – till exempel genom att skapa äldreboenden med olika språkinriktningar, såsom persiska, arabiska och spanska äldreboenden. Vi är fyra delägare med mångårig erfarenhet av att driva äldreomsorg i såväl kommunal som privat regi, som till- sammans startade Kavat Vård 2006. Idag har vi 300 med- arbetare och en årlig omsättning på 120 miljoner kronor, berättar Catharina. Jag skulle vilja se en äldrepeng i Sverige, precis som skol- pengen eftersom människor idag nekas för att de inte bor i rätt kommun och kommunerna då hänvisar till egna plat- ser. Då ser man mer till att fylla kommunens behov än att uppfylla medborgarens behov, t.ex. ett språkbehov. Ingen vill väl ta bort sådant som fungerar och som kostar mindre än om kommunen tar över? BERÄTTA OM HUR DU SER PÅ KVALITETEN INOM VÅRDEN IDAG – En myt är att de misstag eller brister som sker inom pri- vat vård inte sker inom det offentliga. Tvärtom har utveck- lingen av den privata sektorn medfört att den offentliga verksamheten också blivit bättre. Idag finns det kvalitets- system som inte fanns tidigare och det privata är bättre på att göra kvalitetskontroller – vi får ju inte några tillstånd om vi inte lever upp till kvalitetskraven. Begreppet ”vinster i välfärden” har skapat misstänksam- het mot att allt inom välfärdsföretagande handlar om vinst. Jag tänker tvärtom – blir misstänksam över varför en kom- mun inte vågar släppa in konkurrens. Är det för att de tror att de inte kommer att klara konkurrensen? Människor väljer ju själva – och då väljer de det bästa alternativet. Dessutom ifrågasätts inte andra upphandlade tjänster som tar hand om sårbara grupper, såsom färdtjänst eller skol- skjuts – sådana verksamheter får gå med vinst. Att kvinnor blir företagare och kan tjäna pengar på sitt yrke verkar tyvärr upplevas som ett hot. Jag tror att det som driver många entreprenörer är just känslan av att göra skillnad. Att vara entreprenör är att fånga upp ett behov, se något som behövs och skapa förut- sättningar. Att skapa arbetstillfällen, skapa resultat och att få se nöjda boende – det är min drivkraft! FAKTA Namn: Catharina Tavakolinia Familj: Maken Reza. 6 barn i modern storfamilj, 3 bor hemma. Bakgrund: 30 års erfarenhet från vård och omsorg inom offentlig, ideell och privat sektor. Fritid: Familj, 2 hundar, träning, resor och väl- färdsgruppen 8 Hemlig talang: Bra på att tvätta fönster utan ränder! Viktigaste jämställdhetsfrågan: företagande på lika villkor – tvinga inte in oss i välfärdssektorn i samhällsbolag. KAVAT VÅRDHÄR SKULLE VI SJÄLVA VILJA BO TEXT VIKTORIA SAXBY FOTO KAVAT VÅRD 29 JOBBSKAPARNA
  • 30. NÄR VARDAGSPUSSLET BLEV för svårt tog hon saken i egna händer. För att hjälpa andra och sig själv startade Irina Swahn hemserviceföretaget Hemänglarna. ”Att vara VD är min plats på jor- den”, säger hon. Irina Swahn hade precis flyttat till Karlstad för att studera fastighetsekonomi. Hon var nybliven mamma och med släkten kvar i hemlandet Ryssland sak- nade hon hjälp för att klara den stressiga vardagen. – Som kvinna, mamma och invandrare med höga ambitioner var det inte lätt att få det liv jag ville ha. Genom att starta eget företag gav jag mig själv chansen att visa vad jag kan, säger Irina Swahn som sedan sju år är VD och delägare i företaget Hemänglarna. Att registrera företaget var bara en teknisk detalj. Hennes meritlista var redan lång. I Ryssland studerade hon barnpsykologi, arbe- tade i resebranschen, som tv-journalist och inom polisen. När hon kom till Sverige, för snart 14 år sedan, var det som au-pair. – Jag söker ständigt efter ny kunskap. Alla mina erfarenheter har jag hjälp av i företaget. När jag star- tade kunde jag ingenting om löneprogram, skatt eller anställningsavtal men jag fick mycket stöd och kom snabbt in i näringslivet. Det tog mig fyra år innan jag kunde andas ut. IDAG HAR HON 40 anställda och kund num- mer ett finns fortfarande kvar i det stigande kund- registret. En stark förebild har varit Monica Lindstedt, grundare av Hemfrid och en pionjär på marknaden för hushållsnära tjänster. – Jag fastnade för kon- ceptet men också för hen- nes samhällsengagemang. Det är otroligt viktigt att alla ska ha tillgång till vita, hushållsnära tjänster. En renovering kan oftast vänta men rutavdraget kan hjälpa i situationer som är ohåll- bara. Irina ser att hennes tjäns- ter ger positiva effekter på familjer. – Om rutavdraget tas bort är jag rädd att vi inte kommer att existera och kunderna kommer att må sämre. Familjer köper tjänster som fortfarande till största delen sköts av kvinnan. På så sätt får hon möjlighet att arbeta, gå kur- ser, träna och må bra, vilket i längden kan leda till mins- kade sjukskrivningar. – Min vision är att det i framtiden ska finnas en hemängel i varje hem. FAKTA Namn: Irina Swahn Bor: Karlstad Gör: VD och delägare Hemänglarna Familj: Dottern Alexandra, 7 år Intressen: Resa, träffa nya människor, träning och mode. Hemlig talang: Älskar musik, dansar tango. Är en bra vän och mentor. Viktigaste jämställdhets- frågan: Fördelningen av för- äldradagar. Vill också få in fler killar i hemservicebranschen. HEMÄNGLARNA EN HEMÄNGEL I VARJE HEM TEXT PERNILLA SJÖHOLM FOTO HEMÄNGLARNA.SE 30 JOBBSKAPARNA
  • 31. HELIANTHUS FÖRSKOLOR DRÖMMEN OM ATT FÅ VISA BARNEN SVERIGE TEXT PERNILLA SJÖHOLM FOTO MARIA MACRI SOLVEIG SUNNEBO SAKNADE PULSEN inom den kommu- nala förskolan och valde att gå efter egna visioner. Idag är hennes företag Helianthus Förskolor, känd för sina för- skolebussar, på väg att rulla ut i Europa. Pedagogisk utbildning och en lång lista med åsikter satte Solveig Sunnebo på en chefsposition inom den kom- munala förskolan. Under många år hoppade hon mellan chefsstolar på både lägre och högre nivåer. – Jag saknade puls, direkt ledarskap och kontakt med verkligheten. Dagarna fylldes med kurser, möten och omorganisationer som handlade väldigt lite om de människor vi faktiskt jobbade för, barnen och deras föräldrar, säger Solveig Sunnebo. Hon bestämde sig för att dra ut på egna äventyr och 2002 startade hon bolaget Helianthus Förskolor. Idag driver hon tretton förskolor i fyra kommuner. – Jag kan ju bara beklaga att jag inte bröt mig loss tidi- gare. Det var inte svårt att starta eget företag men jag var besviken över att de gamla strukturerna ändå levde kvar i organisationen så länge. När vi väl kom vidare började den riktiga resan och idén med mobila förskolor tog fart. DE FÖRSTA FÖRSKOLEBUSSARNA BÖRJADE rulla i Vårby gård fem år senare. – Jag drömde om att få visa barnen Sverige. Jag ville ge dem drömmar och visioner bortom den värld de dagligen levde i. Bussarna kom att bli hennes signum som är vida känt inte bara i Sverige utan också internationellt. – Sverige är ett bra klingande varumärke som namn och vi måste passa på att kliva ut på marknaden nu när det finns ett sug. Vi kan det här med förskola, både bygga och driva. Nära till hands för Helianthus Förskolor ligger export till Tyskland. – Jag vill sätta ett avtryck. Om jag vågar, då vågar alla. Jag vill vara med och visa upp den svenska förskole- modellen, den är fantastisk. Trots tajt schema, med produktutveckling såsom sol- panelklädda bussar, giftfria leksaker och närproducerad mat, tar Solveig sig alltid tid att hjälpa andra företagare som är kvinnor. – Vi kvinnor måste hjälpa varandra ut på marknaden. Det är viktigt att känna sig välkommen så att steget inte blir för stort. Vi måste ta oss tid och inte se varandra som konkurrenter, marknaden är tillräckligt stor. FAKTA Namn: Solveig Sunnebo Bor: Sundbyberg Gör: Ägare och VD Helianthus Förskolor, Sweducare styrelsen, Välfärdens grupp 8 Familj: Make och två vuxna barn Intressen: Politik, trädgård, kultur Hemlig talang: Korsordsproffs och väldigt bra på Backgammon – vinner alltid. Viktigaste jämställdhetsfrågan: Att kvinnor ska kunna driva företag på samma villkor som män. 31 JOBBSKAPARNA
  • 32. SKIVARP GÄSTGIVAREGÅRD TÄNK DIG EN DAG DÅ ALLA SMÅFÖRETAG I SVERIGE STÄNGDE NER! FOTO JEANETTE BOMAN TEXT VIKTORIA SAXBY DÅ SKULLE ALLA FÖRSTÅ hur viktigt det är att små- företagen får de förutsätt- ningar som behövs för att skapa jobb för sig själva och andra. Om affären och frisören stänger flyttar inte folk dit, bussarna slu- tar gå och skolan stänger. Nedläggningsekorrhjulet snurrar fort, säger företaga- ren och företagsrådgivaren Jeanette Bohman. Friheten att fatta mina egna beslut är det bästa med att vara egenföretagare. En bra egenskap för en företa- gare är mod – att våga miss- lyckas, satsa, tänka nytt och bryta ny is. Känslan när en idé blir verklighet, eller när företagets siffror står på rätt sida om strecket i slutet på året, är fantastisk! FÖR VÅRT FÖRETAG har sänkningen av restaurang- momsen betytt väldigt mycket. Min egen obetalda arbetstid har jag gett till en annan person som fått ett jobb med avtalsenlig lön, kunskap och referenser. Jag kan utveckla företaget och göra vår marknadsföring på dagen i stället för på natten! Framförallt har den skapat fler jobb och mins- kat fusket– vilket i sig ger ökade skatteinbetalningar. Arbetsgivaravgifterna vårt företag betalar in ger mer än vad momsen sänkts, vilket betyder fler i jobb. Samhället har tjänat på momssänkningen. Restaurangbranschen är oerhört tyngd av lagar och regelverk. Företagaren själv har långt ifrån det trygg- hetssystem som en anställd har. Vad händer med företa- get om företagsledaren i ett småföretag blir långvarigt sjuk? Jag vill se en nyckel- personsförsäkring som en del av de sociala avgifterna. Jag vill också att man helt tar bort sjuklöneansvaret för de minsta företagen. Det är ett stort steg att gå från att vara enmansföre- tagare till att anställa – du är plötsligt ansvarig för en annan människa som har betydligt bättre villkor än du själv, och du ska kunna anställningslagar. En företa- gare i Sverige har för många skyldigheter och för få rät- tigheter. Varje litet företag – enmansföretag eller ett som erbjuder andra människor jobb – gene- rerar skattepengar till vår gemensamma välfärd. Det finns människor som tror att välfärdspengar bara finns där! Man ser inte kopplingen mellan företag och inbetalda skatter och välfärden. Jag tjatar mycket om samhällets ekosystem – det är en stor uppgift att få människor att förstå länken mellan företag och en håll- bar välfärd. VILKA RÅD SKULLE DU VILJA GE TILL NÅGON SOM FUNDERAR PÅ ATT STARTA FÖRETAG? Ha en genomtänkt affärs- plan. Skapa nätverk, för problem uppstår… allt från att ha för mycket att göra till likviditetsproblem eller att kunderna sviker. Tänk framåt. Var är ditt företag om 2, 5, 10 år? Ha en marknadsföringsstra- tegi, kunden knackar inte på dörren samma dag som du registrerar ditt företag. Och håll fast vid din vision och affärsidé för ditt före- tag – drömmen som gjorde att du tog steget till att bli egenföretagare! FAKTA Namn: Jeanette Bohman Bor: Skivarp, i södra Skåne Gör: Driver Skivarps Gäst- givaregård med min man, föreläser, bloggar Familj: Gift med Johan, har 2 söner, 2 hundar Intressen: Debatter, matlagning Hemlig talang: Ställer ut fotografier Viktigaste jämställdhets- frågan: Trygghetsfrågorna för företagaren och välfärds- företagande 32 JOBBSKAPARNA
  • 33. KRAKAS KROGENTREPRENÖRSKAP GER KVALITET, FRIHET OCH KREATIVITET  OCH JOBB PÅ LANDSBYGDEN TEXT VIKTORIA SAXBY FOTO KRAKAS.SE  IBLAND UPPLEVER jag företagsklimatet i Sverige som motarbetande snarare än uppmuntrande, det tror jag är en av förklaringarna till att Sverige har färre före- tagare än resten av Europa. Vill man driva ett företag med hög kvalitet är de ekonomiska ramarna tighta. Det krävs mod att våga kasta sig ut i eget företagande – men är man väl där vill man aldrig återvända till en anställning. – Det bästa med att vara egenföretagare är friheten, även om det innebär en hel del osäkerhet vad gäller den ekonomiska tryggheten. Jag älskar att driva mitt eget företag och får utrymme för ”galna” idéer och kreativitet. Dessutom tycker jag om att arbeta hårt.  MINA RÅD till någon som funderar på att starta företag är att ta hjälp med de ekonomiska bitarna, bokföring, kontakter med Skattemyndigheten. Det är viktigt för välbefinnande och framgång och skapar utrymme för att göra det man är bäst på. De första två åren fortsatte jag att arbeta ”extra”, det gav andrum och möjlighet att hålla mig till min affärsidé. Småföretagandet betyder otroligt mycket för att hela landet ska leva. Jag anser att småföretagandet är en förutsättning för en levande landsbygd. Denna åsikt baserar jag på erfarenheten av att bo på den gotländska landsbygden och i Riksgränsen – på båda dessa platser driver vi lyckade små företag. – Tack vare sänkningen av restaurangmomsen har jag kunnat anställa fler och bemanna restaurangen enligt en modell som gjort att intäkterna ökat, det har betytt mycket för mitt företag. Därtill finns pengar över till att höja kvalitén ytterligare. VI LÄGGER ner mycket tid, pengar och ansträngning på att hitta närbelägna leverantörer, odlare och upp- födare för att arbeta miljövänligt. Vi har en person som på en halvtid ägnar sig åt kompostering och åter- vinning. Vi arbetar även med egna odlingar. Det som driver mig som entreprenör är friheten att få skapa. I restaurangbranschen är responsen från gästerna omedelbar vilket ger enorm tillfreds- ställelse. FAKTA Namn: Ulrika Karlsson Bor: På Gotland och i Riksgrän- sen. Gör: Krögare, skribent och föreläsare. Familj: Sambo Patrik, sonen Charlie Pep, 4 år. Intressen: Skidåkning, träning, och vin. Hemlig talang: Lätt för att memorera namn Viktigaste jämställdhetsfrå- gan: Att leva jämställt. I företa- gande är genusperspektivet viktigt. 33 JOBBSKAPARNA
  • 34. HARGS GÅRD MARMELADDROTTNINGARNA PÅ HARGS GÅRD TEXT PIA TINGVALL FOTO PIA TINGVALL SOLDATTORPETS MEJERI ”VILL MAN NÅGOT SKA MAN VÅGA” TEXT ÅSA CLARA ÅHLANDER FOTO MIRIAM PREIS MARIA TUVESSON LINDGREN jobbade som säljare, men drömde om något eget. När hon var 45 bestämde hon sig. Via en fundering på getter landade tanken i – ost. – Jag har alltid varit intresserad av genuin mat, det som vi är dåliga på att bevara: vårt kulturarv. När jag väl kom på att man kunde lära sig att göra ost, då blev det så. I dag tillverkar Maria 70 kilo ost i veckan, drygt tre ton om året. Allt görs för hand i det lilla mejeriet hemma på gården. Mjölken kommer från grannkorna på andra sidan landsvägen – så närproducerat som det kan bli. –Vi har en stor mjölkgård i närheten, med förträfflig mjölk! Korna har ätit av gräset som växer kring vårt hus, det blir en unik ost från Hyby och vår egen jordmån. HUR HAR STEGET TILL ATT BLI EGENFÖRETAGARE VARIT? – Stort! Det var svårare och jobbigare än jag förväntade mig – bara att göra en ost är en utmaning. Samtidigt är det väldigt roligt. Jag fick oerhört mycket uppskattning, det gav en extra puff. HAR DU NÅGOT TIPS TILL DEN SOM VILL STARTA EGET FÖRETAG? –Man ska inte vara så rädd för att misslyckas! Gör en ordent- lig budget och tänk på att allt tar dubbelt så lång tid som man har föreställt sig. FAKTA Namn: Maria Tuvesson Lindgren Bor: Hyby, utanför Malmö Gör: Driver Soldattorpets mejeri Familj: Man och utflugen son Intressen: Ridning och trädgård Udda talang: Bra på att göra inbakade flätor och att stiga upp tidigt Viktigaste jämställdhets- frågan: Lika lön ”Mjölken till Marias ostar kommer från grannens kor – mer närproducerat kan det knappast bli.” LÄTTA SNÖFLINGOR dansar runt bilen. Jag kör ut ur Kisa samhälle och när- mar mig Hargs gård där Ann-Sofi Johansson, en av Marmeladdrottning- arna, väntar. Drottningarnas rike är byggt på sommarens bär och frukter. Ann-Sofi har just avslutat ett marme- ladkok av blåbär, och huset är fyllt av förföriska dofter. Harg är en anrik gård, som ägs av Ann-Sofi och hennes bror. Båda bedriver företagande med gården som bas. För Ann-Sofie började företa- gandet 1987, när hon och svägerskan IngMarie började plantera jordgubbar på markerna. Något som växte till självplock på stora arealer. – Vi har gått från att odla olika bär till att endast odla havtorn och rabar- ber. Övriga ingredienser kommer från flitiga plockare i bygden. Det blir 4–6 ton frukt och bär per år. Resultatet är 25 000 burkar mar- melad per år! Utbudet varierar en del. Mycket beror på naturen. – Är det ett bra plommonår kan det bli fyra olika plommonmarmela- der. Det är ju det här som är så här- ligt! Att få gifta ihop olika smaker i de stora kopparkärlen. Företaget har två ben till. Eko- logiska ägg, och evenemangsverk- samhet. En gång i månaden anordnas frukost på Hargs gård. ”Halv-åtta hos oss”. Det är anspråkslöst, en mötes- plats för den som kan och vill – och mycket populärt. Likaså anordnas pubkvällar. Det ska vara roligt! Som vi har det nu är det verkligen roligt. Precis som det ska vara! FAKTA Namn: Ann-Sofi Johansson Bor: Hargs gård, Kisa Gör: Marmelad! Familj: Ja Intressen: Företagandet Hemlig talang: Det finns inget hemligt. Jag talar om allt! Viktigaste jämställdhetsfrågan: Att kvinnor ska få ta samma plats som män – Frida Wallbergs världsmästarskap i boxning blev bara en notis i media. 34 JOBBSKAPARNA
  • 35. KARINS VÅRD & OMSORG ”JAG VILL GÖRA HEMTJÄNST PÅ ÄLDRES VILLKOR” TEXT INGER FREDRIKSSON FOTO JENNIE NILEDE NÄR BODENS KOMMUN införde LOV, lagen om valfrihetssystem, inom hemtjänsten var Karin Mogemark beredd. En månad efter beslutet kunde de äldre i Harads med omnejd välja ”Syster Karins vård och omsorg”. – Jag ville göra hemtjänsten mer på de äldres villkor och efter deras behov. – Man har liksom haft som sin mening om äldrevården, säger syster Karin på sin trygga norr- ländska. KARIN HAR LÅNG ERFARENHET från vården i såväl Sverige som i Norge, bl.a. som distriktssköter- ska. Det hade hon nytta av när hon 2010 skulle bli godkänd i den kvalitetskontroll som alltid görs av företag som ska svara för hem- tjänst. Det har inte varit någon dans på rosor, men alla nöjda äldre och andra kunder gör job- bet meningsfullt. – Jag har förstås inte haft någon längre semester, jag har inte tor- dats, säger Karin. Harads har ungefär 500 invå- nare. Här finns bland annat bad- hus, affär, skola, bensinstation och vårdcentral. Att det inte bor så många i Harads gör att ”Syster Karins” fixar lite av varje utöver vanlig hemtjänst. Bland det extra finns gräsklippning och snöskott- ning samt hårvård, skönhetsvård och fotvård. Kunderna trivs med valfrihe- ten. ”Syster Karins” hade högsta betyg i kommunens mätning. Bodens kommun har inte varit lika uppskattande. Det socialde- mokratiska styret ville avskaffa valfriheten. Då ställde gamling- arna upp och demonstrerade för sin rätt att välja. Kommunen backade. – Det är inte precis tack vare kommunen som jag gör det här. Man får snåla och snåla för att få det att gå runt. Kommunen har sänkt ersättningen med sju pro- cent per timme, därför att kom- munens egen hemtjänst är dyrare än vår. Allt tal om vinster i välfärden, har hon därför svårt att förstå. Det måste handla om de riktigt, riktigt stora företagen. Ett små- företag, som Karins, måste göra många olika saker för att få till en vinst. För de sju milen i bilen, som hon kanske måste köra fyra gånger om dagen för att komma till dem som bor längst bort, i Lakaträsk, ersätts inte. – Vi som jobbar här i gles- bygden och har mycket restider skulle behöva ha högre ersättning. SYSTER KARINS GER JOBB åt elva personer, inklusive de tim- anställda. Karin tror att många av dem hade varit arbetslösa, om inte hennes företag hade funnits. Det har varit en tuff resa, men jag tror att jag skulle göra om det. Vi gör något meningsfullt och kunderna är nöjda, säger Karin Mogemark, som äger och driver ”Syster Karins vård och omsorg” i Harads, Boden. FAKTA Namn: Karin Mogemark Bor: Harads, 45 km nordväst om Boden Gör: Sjuksköterska, entreprenör Familj: Två vuxna barn, sambo Intressen: Naturen, det är därför jag bor här Hemlig talang: Målar tavlor Viktigaste jämställdhetsfrågan: Lika lön för lika arbete 35 JOBBSKAPARNA
  • 36. REHACT DET SOM DRIVER MIG ÄR ATT VARA MED OCH FÖRÄNDRA VÄRLDEN TEXT KARIN LUNDBERG FOTO GUNTA PODINA MED EN NY ENERGI och ventilations- lösning vill REHACT sänka energi- behovet i fastigheter. VD Svante Bengtsson, som förutom sitt miljö- engagemang även är engagerad i jämställdhetsfrågor och medlem i Centerkvinnorna, låter sitt engage- mang genomsyra hela verksamheten. Den patenterade värmeväxlaren RVU återvinner energi då frisk luft förtempereras genom att tillföra eller plocka bort värme från luften. Systemet minskar en byggnads behov av köpt energi med upp till 85 procent genom att använda återvunnen energi i fastigheten. REHACTs verksamhet bestod först enbart av forskning men är idag är ett publikt bolag med många utmärkelser i bagaget. – Den största utmaningen har varit finansieringen, då investerare inte vågat utmana energibranschen. REHACT har idag sin utveckling i Sverige, med försäljning även mot utlandet, då systemet kan installeras i både kalla och varma klimat. – Det som driver mig är att vara med och förändra världen. Byggsektorn är traditionsrik och konservativ. Utmaningen är att göra skillnad i en sektor som har så stort inflytande på energiåtgången. – Mitt råd till den som startar före- tag är: Tänk igenom satsningen. Det tar ofta längre tid än förväntat innan allt rullar på. Smyg igång, ha småjobb vid sidan av. Ta hjälp av mentorer. FAKTA Namn: Svante Bengtsson Bor: Munsö, Ekerö Gör: VD Familj: Särbo och son Intressen: Musik, körsång, kultur, tanke- nötter Hemlig talang: Bra på att hitta på nya texter till kända låtar Viktigaste jämställdhetsfrågan: Att ge alla samma förutsättningar BACKLUNDS BOENDEANNONSEN VAR EN UPPENBARELSE  DET HÄR SKA JAG GÖRA! TEXT JOSEFINE JONDELIUS FOTO MIA SPANGE BACKLUNDS BOENDE I DALARNA ligger vid Siljan – i Vikarbyn. Med sin vackra utsikt över sjön är boendet oftast fullbokat året om. Marie och hennes man har tagit sitt Bed and Breakfast från ett rum i den privata bostaden, till ett stort B&B. Idag dri- ver de även Rättviks tunnbrödsbageri med en annan familj. HUR GICK DET TILL NÄR DU STARTADE? – För 12 år sedan gick jag en driva eget-kurs. Vi började med att hyra ut ett rum hemma samtidigt som jag behöll min anställning. Sedan blev det en stugby på gården och sen köpte vi huset som blev Backlunds boende. VARFÖR B&B? – Jag har alltid varit intresserad av service. När jag såg annonsen för huset kände jag att det här ska jag göra! Det var som en liten uppenbarelse, skrattar Marie. Sen visste jag inte att det skulle bli så här stort. Idag har vi 86 bäddar. HUR TROR DU FRAMTIDEN SER UT FÖR SMÅFÖRETAGARE, SPECIELLT I MINDRE KOMMUNER SOM RÄTTVIK? – Det skulle underlätta om man för- enklade fler regelverk kring företa- gande. Det är synd att ta död på den kreativiteten eftersom många entre- prenörer lyfter småbyar och håller dem levande. HAR DU TIPS TILL ANDRA SOM VILL STARTA EGET? – Gå en starta–eget-kurs. Knyt kontakter med människor. Tunnbrödsbageriet t.ex. – vår partner där lärde jag känna på en kurs! FAKTA Namn: Marie Henriks Backlund Bor: Vikarbyn, Dalarna Gör: Driver B&B och bageri Familj: Gift med Lasse, 4 barn Intressen: Skidor, MC & föreningsliv Hemlig talang: Spelat hockey & bandy Viktigaste jämställdhetsfrågan: Lika lön 36 JOBBSKAPARNA
  • 37. CALI AB ÅKERIET SOM INKLUDERAR EN LIVSLÅNG DRÖM TEXT KARI KAPLA FOTO GUNTA PODINA CAMILLA LINDGREN hade egentligen planerat att gå en frisörutbildning hösten 2010, men i väntan på kurs- start tog hon lastbilskort. Hon fick möjlighet att övningsköra hos ett före- tag och när hon hade kortet i handen startade hon eget åkeri som underen- treprenör för dem. Camilla anställde en chaufför och efter ett och ett halvt år hade hennes företag dragit ihop tillräckligt med pengar för att banken skulle bevilja ett lån till egen lastbil. Nu intervjuar hon för att anställa ytterligare en chaufför. Med ett livslångt intresse för häst- hoppning, två SM-titlar och lands- lagstävling i bagaget har Camilla länge velat ägna mer tid åt att träna och tävla. Nu när hennes åkeri är eta- blerat och rullar på med anställd per- sonal finns det tid till det. Nu har hon även fått möjlighet att till hästskötseln anställa en ung kvinna från FAS 3. Rik och känd-dö som legend är Camillas motto. Känd ska tolkas som i betydelsen att synas och därmed kunna påverka, och att vara en före- bild för andra unga kvinnor. Legend handlar om att våga ha stora visioner, om att lyckas som entreprenör, och att inte ge upp när motgångarna kom- mer utan att köra på. Rik är man när man har möjlighet att kunna hjälpa andra, till exempel genom att kunna anställa unga människor som behö- ver komma ut på arbetsmarknaden. DET LÅTER SÅ ENKELT och självklart när Camilla berättar sin historia att det är lätt att glömma att hon som alla andra företagare tampas med problem och motgångar. Ett halvår in i upp- starten av företaget var hon helt slut- körd och ville bara lägga ner alltihop, men eftersom hon ville förverkliga sin dröm bet hon ihop och körde på. I dagsläget lägger Camilla hälften av sin tid på åkeriet och hälften på häs- tarna. Hon är också en av Tillväxt- verkets ambassadörer för kvinnors företagande. Med tanke på att Camilla hunnit med allt detta vid 25-års ålder känns det som att hon är på god väg att leva upp till sitt motto. FAKTA Namn: Camilla Lindgren Bor: Västerås Gör: Driver åkeriet CaLi AB Familj: Pappa, plastmamma & syster Intressen: Hästar och allt med motorer Hemlig talang: Bra på att rita och pricksäker Viktigaste jämställdhetsfrågan: Ett jämställt arbetsliv – samma möjligheter för män och kvinnor. 37 JOBBSKAPARNA