SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  23
Ljusets brytning
När ljus passerar från ett medium till ett
annat så ändras dess riktning. Detta beror
på att ljuset har olika hastigheter i olika
medier.
                                På grund av
                                ljusets
                                brytning i t ex en
                                luft-vatten yta så
                                uppfattas ett
                                objekts djup
                                annorlunda än
                                det verkliga
                                djupet.
Optisk täthet


 Ljuset rör sig olika snabbt i olika ämnen. Ju större
  densitet ett ämne har, desto långsammare rör sig
  ljuset i detta ämne.

      ljusets hastighet i luft         300 000 km/s
      ljusets hastighet i vatten       225 000 km/s
      ljusets hastighet i glas         200 000 km/s

 Ju långsammare ljuset rör sig i ett ämne, desto större
  är ämnets optiska täthet.
Brytning i olika medium.




                      Asfalt



                      Lera
Asfalt


Lera
ytnormal

                               i = infallsvinkel
     Infallande stråle         b = brytningsvinkel

                     i
                                              luft
gränsyta
                                            vatten

                         b
                         Bruten stråle
.
 Optiskt tunnare


                             b

gränsyta
                                 En del av ljuset
                                 reflekteras tillbaka
                     i   r       med samma vinkel
Optiskt tätare
   Om ljusstrålen går från optiskt tunnare till
    optiskt tätare ämne bryts strålen mot
    normalen

   Då ljusstrålen går från tätare till tunnare bryts
    den från normalen dvs. brytningsvinkeln blir
    större

OBS!
 Ljuset bryts bara då ljuset infaller snett mot
 gränsytan.
Ljusstrålen bryts två ggr. Vid första tillfället
mot normalen andra tillfället från normalen
Totalreflektion
   Vid totalreflektion reflekteras allt infallande ljus
    tillbaka.

   Kan endast ske om
       1) ljusstrålen kommer från optiskt tätare till
          optiskt tunnare ämne
       2) infallsvinkeln är större än gränsvinkeln för
          totalreflektion
 Gränsvinkeln är olika för olika ämnen.


     gränsvinkeln för vatten och luft      49º
     gränsvinkeln för glas och luft        42º
gränsvinkeln
totalreflektion
b            luft
gränsyta
                           vatten
           i       i   r
i    r
                                          glas
 gränsyta
                                          luft

Gränsvinkeln för totalreflektion mellan
glas och luft är 42°
Hägringar




Du har säkert sett hur asfalten blir helt blank på långt
håll en varm sommardag. Det beror på att himlen
"speglar sig" i luftskikten.
   Solljuset är vitt
   Regndroppar och
    prismor delar upp det
    vita solljuset i
    regnbågens alla
    färger, spektrum
   Färgerna är rött,
    orange, gult, grönt,
    blått, indigo o violett
Optiskt fiber




Ljusets brytning i en reflex
       eller kattöga?
Varför är himlen blå dagtid, röd kvällstid?

Contenu connexe

Tendances

Optik intro
Optik introOptik intro
Optik intro
frli0515
 
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
Malin Åhrby
 

Tendances (20)

Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexionLena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Optik intro
Optik introOptik intro
Optik intro
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | Fysik: SolsystemetLena Koinberg | Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | Fysik: Solsystemet
 
Materia
MateriaMateria
Materia
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: SolsystemetLena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
 
Optik
Optik Optik
Optik
 
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 

Plus de annmari

Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metall
annmari
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2
annmari
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningar
annmari
 
Facit till kompendie
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendie
annmari
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
annmari
 
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm
annmari
 
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
annmari
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi
annmari
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoder
annmari
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
annmari
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem
annmari
 
Ekvationer
EkvationerEkvationer
Ekvationer
annmari
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
annmari
 
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potensering
annmari
 
Trigonometri
TrigonometriTrigonometri
Trigonometri
annmari
 
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalor
annmari
 

Plus de annmari (18)

Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metall
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningar
 
Ljud
Ljud Ljud
Ljud
 
Facit till kompendie
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendie
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm
 
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoder
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem
 
Ekvationer
EkvationerEkvationer
Ekvationer
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
 
Polynom
PolynomPolynom
Polynom
 
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potensering
 
Trigonometri
TrigonometriTrigonometri
Trigonometri
 
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalor
 

Ljusets brytning

  • 1. Ljusets brytning När ljus passerar från ett medium till ett annat så ändras dess riktning. Detta beror på att ljuset har olika hastigheter i olika medier. På grund av ljusets brytning i t ex en luft-vatten yta så uppfattas ett objekts djup annorlunda än det verkliga djupet.
  • 2. Optisk täthet  Ljuset rör sig olika snabbt i olika ämnen. Ju större densitet ett ämne har, desto långsammare rör sig ljuset i detta ämne. ljusets hastighet i luft 300 000 km/s ljusets hastighet i vatten 225 000 km/s ljusets hastighet i glas 200 000 km/s  Ju långsammare ljuset rör sig i ett ämne, desto större är ämnets optiska täthet.
  • 3. Brytning i olika medium. Asfalt Lera
  • 5. ytnormal i = infallsvinkel Infallande stråle b = brytningsvinkel i luft gränsyta vatten b Bruten stråle
  • 6. . Optiskt tunnare b gränsyta En del av ljuset reflekteras tillbaka i r med samma vinkel Optiskt tätare
  • 7. Om ljusstrålen går från optiskt tunnare till optiskt tätare ämne bryts strålen mot normalen  Då ljusstrålen går från tätare till tunnare bryts den från normalen dvs. brytningsvinkeln blir större OBS! Ljuset bryts bara då ljuset infaller snett mot gränsytan.
  • 8. Ljusstrålen bryts två ggr. Vid första tillfället mot normalen andra tillfället från normalen
  • 9. Totalreflektion  Vid totalreflektion reflekteras allt infallande ljus tillbaka.  Kan endast ske om 1) ljusstrålen kommer från optiskt tätare till optiskt tunnare ämne 2) infallsvinkeln är större än gränsvinkeln för totalreflektion
  • 10.  Gränsvinkeln är olika för olika ämnen. gränsvinkeln för vatten och luft 49º gränsvinkeln för glas och luft 42º
  • 11.
  • 12.
  • 13.
  • 16. b luft gränsyta vatten i i r
  • 17. i r glas gränsyta luft Gränsvinkeln för totalreflektion mellan glas och luft är 42°
  • 18. Hägringar Du har säkert sett hur asfalten blir helt blank på långt håll en varm sommardag. Det beror på att himlen "speglar sig" i luftskikten.
  • 19.
  • 20.
  • 21. Solljuset är vitt  Regndroppar och prismor delar upp det vita solljuset i regnbågens alla färger, spektrum  Färgerna är rött, orange, gult, grönt, blått, indigo o violett
  • 22. Optiskt fiber Ljusets brytning i en reflex eller kattöga?
  • 23. Varför är himlen blå dagtid, röd kvällstid?

Notes de l'éditeur

  1. Demo ( vattenbalja med fluorecinlösning)
  2. Visa optisk fiber (grov, medium, informationskablar) (fiberlampa som byter färg)