SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  17
Vad är algebra?Vad är algebra?
 Jo att räkna med bokstäverJo att räkna med bokstäver
a+a+a+a+a kan du skriva som 5 · a eller 5a.
Gångertecknet brukar man ju inte skriva ut.
och a·a·a·a·a·a·a= a7
5 apelsiner + 3 apelsiner = 8 apelsiner
Ifall vi byter ut apelsiner mot
variabeln a får vi uttrycket
5a + 3a = 8a
talet framför a kallas koefficient
Vad blir då?
5a + 3b – 2a + 4b = 3a + 7b
Vad blir?
- x + 3y – 2x - y = - 3x + 2y Man kan
sammanslå
termer som
har samma
variabel!Lite svårare!Lite svårare!
3xy – x2
y + xy + 4x2
y – 5 xy = 3x2
y – xy
Termer Ett polynom är en summa av termer. Varje term är en
variabelterm eller en konstantterm.
Variabeltermerna är en produkt av ett tal, som kallas
koefficient, och variabeln upphöjt till en exponent
som är ett positivt heltal.
Koefficient
Den högsta exponenten i ett polynom anger
polynomets gradtal.
Gradtal
BegreppBegrepp
5x4
– 2x + 10
Konstanttermen är 10Variabeltermerna är 5x4
och –2x
Talen 5 och –2 är koefficienter
I termen 5x4
anger
exponenten 4 att det är
ett fjärdegradspolynom
 Likformiga termer kan adderas ellerLikformiga termer kan adderas eller
subtraherassubtraheras
xx ++ 2x2x + 5y =+ 5y =
3x3x22
- 3y- 3y ++ xx22
– y– y + 1 =+ 1 =
Likformiga termer
3x
4x2
– 4y + 1
+ 5y
 Är termer som har samma variabel ochÄr termer som har samma variabel och
gradtal.gradtal.
Förenkla
+ 2xy
Förenkla:
1. 2x + 4 – 6x +2 =
2. - 3 - y – 6y + 4 =
3. 8a – 6b + 4 – a + 2b – 8 =
2xy - 3x2
y =+ 5xy + 4x2
y – 5xy x2
y
Likformiga termer
– 4x + 6
– 7y + 1
7a – 4b – 4
Ex:Ex: Skriv ett uttryck för omkretsen avSkriv ett uttryck för omkretsen av
rektangelnrektangeln
a
b
ba 22 +
Sen kan man sätta in siffervärden för
variablerna a och b.
=+++ bbaa
a = 5 cm b = 3 cm
Då blir omkretsen 2∙5 + 2∙3 = 10 + 6 = 16
Svar: 16 cm
Addition och subtraktion av polynom
sid. 152 - 157
Ex: (6x – 5) + (2x + 3) =
6x – 5 + 2x + 3 = 8x – 2
Ex: (6x – 5) – (2x + 3) =
6x – 5 – 2x – 3 = 4x – 8
FörenklingarFörenklingar
 Hur får man bort parenteserna?Hur får man bort parenteserna?
2x2x ++ (8 – 3y + 5x) =(8 – 3y + 5x) =
2x + 8 – 3y + 5x = 7x – 3y + 8
2x – (8 – 3y + 5x) =
2x – 8 + 3y – 5x = – 3x + 3y – 8
Parentesreglerna En parentes som föregås av plustecken kan
utan vidare tas bort.
Exempel 1 7 + (5 –2) = 7 + (5 –2) =7 + 5 – 2 = 10
En parentes som föregås av minustecken
kan tas bort, om man samtidigt ändrar
tecken för varje term inom parentesten
(alltså även den första).
Exempel 2 7 - (5 –2) = 7 - (+5 –2) =
+5 + ändras till -
- ändras till +
7 - 5 + 2 = 4
– 3x + 31. 8 – (5 + 3x) = 8 – 5 – 3x =
Förenkla polynomet
2. 5t – (2t – 4) = 5t – 2t + 4 = 3t + 4
3. (x – 2) +4x + 3 – (2x – 5) =
x – 2 + 4x + 3 – 2x + 5 = 3x + 6
4. 4x – (– 3x + 2) + (– x + 4) =
4x + 3x – 2 – x + 4 = 6x + 2
MultiplikationMultiplikation
 Enligt vanlig addition kan vi addera x - termerEnligt vanlig addition kan vi addera x - termer
och y - termer:och y - termer:
yxyxyx 451332 +=+++
xyyx
xxx
xxx
623
1025 2
2
=⋅
=⋅
=⋅
 På samma sätt kan vi multiplicera:På samma sätt kan vi multiplicera:
Multiplikation av polynom
sid. 158 - 161
Exempel:
1. 3x∙5x3
=
2. 3ab2
∙(–8ab3
) =
3. 3(2x – 1) =
3∙5∙x∙x3
= 15x4
– 24a2
b5
3∙2x + 3∙(-1) = 6x – 3
Varje term i parentesen multipliceras
med talet (termen) framför parentesen!
Teckenregler vid multiplikation:
+ • – → –
– • – → +
+ • + → +
– • + → –
Lika tecken blir +
Olika tecken blir –
Förenkla polynomet
1. 5(3a + 2b) = 15a + 10b
2. 5a + 3 + 2(3a – 4 ) =
5a + 3 + 6a – 8 = 11a – 5
6a2
– 10a3. 2a(3a – 5) =
OBS!
multiplikation
först
14 + 3a (2 – 5a) – 5a(a – 3) =
14 + 6a – 15a2
– 5a2
+15a =
-20a2
+ 21a + 14
Förenkla polynomet
Skriv alltid polynomet i
enklaste form!

Contenu connexe

En vedette

Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
annmari
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysik
davidloving
 
Radioaktivitet och halveringstid
Radioaktivitet och halveringstidRadioaktivitet och halveringstid
Radioaktivitet och halveringstid
Håkan Elderstig
 

En vedette (16)

Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Brandteori
BrandteoriBrandteori
Brandteori
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik! Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik!
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysik
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
 
Radioaktivitet och halveringstid
Radioaktivitet och halveringstidRadioaktivitet och halveringstid
Radioaktivitet och halveringstid
 
Infraljud och ultraljud
Infraljud och ultraljudInfraljud och ultraljud
Infraljud och ultraljud
 

Plus de annmari

Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metall
annmari
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2
annmari
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningar
annmari
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning
annmari
 
Facit till kompendie
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendie
annmari
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
annmari
 
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm
annmari
 
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
annmari
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi
annmari
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoder
annmari
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem
annmari
 
Ekvationer
EkvationerEkvationer
Ekvationer
annmari
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
annmari
 
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potensering
annmari
 
Trigonometri
TrigonometriTrigonometri
Trigonometri
annmari
 
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalor
annmari
 

Plus de annmari (18)

Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metall
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningar
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning
 
Optik
Optik Optik
Optik
 
Ljud
Ljud Ljud
Ljud
 
Facit till kompendie
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendie
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm
 
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoder
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem
 
Ekvationer
EkvationerEkvationer
Ekvationer
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
 
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potensering
 
Trigonometri
TrigonometriTrigonometri
Trigonometri
 
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalor
 

Polynom

  • 1. Vad är algebra?Vad är algebra?  Jo att räkna med bokstäverJo att räkna med bokstäver a+a+a+a+a kan du skriva som 5 · a eller 5a. Gångertecknet brukar man ju inte skriva ut. och a·a·a·a·a·a·a= a7
  • 2. 5 apelsiner + 3 apelsiner = 8 apelsiner Ifall vi byter ut apelsiner mot variabeln a får vi uttrycket 5a + 3a = 8a talet framför a kallas koefficient Vad blir då? 5a + 3b – 2a + 4b = 3a + 7b
  • 3. Vad blir? - x + 3y – 2x - y = - 3x + 2y Man kan sammanslå termer som har samma variabel!Lite svårare!Lite svårare! 3xy – x2 y + xy + 4x2 y – 5 xy = 3x2 y – xy
  • 4. Termer Ett polynom är en summa av termer. Varje term är en variabelterm eller en konstantterm. Variabeltermerna är en produkt av ett tal, som kallas koefficient, och variabeln upphöjt till en exponent som är ett positivt heltal. Koefficient Den högsta exponenten i ett polynom anger polynomets gradtal. Gradtal BegreppBegrepp
  • 5. 5x4 – 2x + 10 Konstanttermen är 10Variabeltermerna är 5x4 och –2x Talen 5 och –2 är koefficienter I termen 5x4 anger exponenten 4 att det är ett fjärdegradspolynom
  • 6.  Likformiga termer kan adderas ellerLikformiga termer kan adderas eller subtraherassubtraheras xx ++ 2x2x + 5y =+ 5y = 3x3x22 - 3y- 3y ++ xx22 – y– y + 1 =+ 1 = Likformiga termer 3x 4x2 – 4y + 1 + 5y  Är termer som har samma variabel ochÄr termer som har samma variabel och gradtal.gradtal.
  • 7. Förenkla + 2xy Förenkla: 1. 2x + 4 – 6x +2 = 2. - 3 - y – 6y + 4 = 3. 8a – 6b + 4 – a + 2b – 8 = 2xy - 3x2 y =+ 5xy + 4x2 y – 5xy x2 y Likformiga termer – 4x + 6 – 7y + 1 7a – 4b – 4
  • 8. Ex:Ex: Skriv ett uttryck för omkretsen avSkriv ett uttryck för omkretsen av rektangelnrektangeln a b ba 22 + Sen kan man sätta in siffervärden för variablerna a och b. =+++ bbaa a = 5 cm b = 3 cm Då blir omkretsen 2∙5 + 2∙3 = 10 + 6 = 16 Svar: 16 cm
  • 9. Addition och subtraktion av polynom sid. 152 - 157 Ex: (6x – 5) + (2x + 3) = 6x – 5 + 2x + 3 = 8x – 2 Ex: (6x – 5) – (2x + 3) = 6x – 5 – 2x – 3 = 4x – 8
  • 10. FörenklingarFörenklingar  Hur får man bort parenteserna?Hur får man bort parenteserna? 2x2x ++ (8 – 3y + 5x) =(8 – 3y + 5x) = 2x + 8 – 3y + 5x = 7x – 3y + 8 2x – (8 – 3y + 5x) = 2x – 8 + 3y – 5x = – 3x + 3y – 8
  • 11. Parentesreglerna En parentes som föregås av plustecken kan utan vidare tas bort. Exempel 1 7 + (5 –2) = 7 + (5 –2) =7 + 5 – 2 = 10 En parentes som föregås av minustecken kan tas bort, om man samtidigt ändrar tecken för varje term inom parentesten (alltså även den första). Exempel 2 7 - (5 –2) = 7 - (+5 –2) = +5 + ändras till - - ändras till + 7 - 5 + 2 = 4
  • 12. – 3x + 31. 8 – (5 + 3x) = 8 – 5 – 3x = Förenkla polynomet 2. 5t – (2t – 4) = 5t – 2t + 4 = 3t + 4 3. (x – 2) +4x + 3 – (2x – 5) = x – 2 + 4x + 3 – 2x + 5 = 3x + 6 4. 4x – (– 3x + 2) + (– x + 4) = 4x + 3x – 2 – x + 4 = 6x + 2
  • 13. MultiplikationMultiplikation  Enligt vanlig addition kan vi addera x - termerEnligt vanlig addition kan vi addera x - termer och y - termer:och y - termer: yxyxyx 451332 +=+++ xyyx xxx xxx 623 1025 2 2 =⋅ =⋅ =⋅  På samma sätt kan vi multiplicera:På samma sätt kan vi multiplicera:
  • 14. Multiplikation av polynom sid. 158 - 161 Exempel: 1. 3x∙5x3 = 2. 3ab2 ∙(–8ab3 ) = 3. 3(2x – 1) = 3∙5∙x∙x3 = 15x4 – 24a2 b5 3∙2x + 3∙(-1) = 6x – 3 Varje term i parentesen multipliceras med talet (termen) framför parentesen!
  • 15. Teckenregler vid multiplikation: + • – → – – • – → + + • + → + – • + → – Lika tecken blir + Olika tecken blir –
  • 16. Förenkla polynomet 1. 5(3a + 2b) = 15a + 10b 2. 5a + 3 + 2(3a – 4 ) = 5a + 3 + 6a – 8 = 11a – 5 6a2 – 10a3. 2a(3a – 5) = OBS! multiplikation först
  • 17. 14 + 3a (2 – 5a) – 5a(a – 3) = 14 + 6a – 15a2 – 5a2 +15a = -20a2 + 21a + 14 Förenkla polynomet Skriv alltid polynomet i enklaste form!

Notes de l'éditeur

  1. Kontrollera att de kommer ihåg räkning med positiva och negativa tal.
  2. Behöver inte skriva av
  3. Behöver inte skriva
  4. Behöver inte skriva