SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  35
Alla ämnen

     Hur ämnen kan indelas
         Grundämnen
                                    Metaller
                                     Leder ström, Leder värme ,Har meta
                      Icke-metaller (ofta i molekylform)
                                                    t.ex. Svavel, Syre
             Kemiska föreningar
                              Molekylföreningar
                                            T.ex Vatten H2O , Syrgas O2
                                  Jonföreningar
                                                  T.ex. vanligt Salt NaCl
                Blandningar
                           Homogena (lösningar)
                                                        Saltvatten
                                  Heterogena
                                                     Sand och vatten
Atom   - den minsta partikeln som bygger
         upp all materia
ATOMEN

 All materia består av partiklar som
 kallas atomer
 Atomen är den minsta beståndsdelen
 i ett ämne
Huvuddelar


 Kärna


 Elektronmoln
Kärnan består av
   Neutroner, n0
    - saknar laddning

   Protoner, p+
    - har positiv laddning


                             Protonens massa är nästan 2000
                             gånger så stor som elektronens
                             massa.
Elektronmolnet består av
 Elektroner (e-) med negativ laddning

 Elektronerna är placerade i olika skal.

 En atom kan högst ha 7 skal
 (K,L,M,N,O,P,Q)
Vi repeterar!

Proton p+ - positiv
laddning, i kärnan


Neutron n0 –ingen laddning, i
kärnan


Electron - e- negativ laddning, i
elektronmolnet
Atomens laddning


   Atomen har alltid lika många protoner som
    elektroner och har därför ingen laddning!
    Dvs. är neutral.

    En atom kan ge bort eller ta emot elektroner.
    Atomen får då positiv eller negativ laddning
    och kallas då en jon.
Grundämne

   Alla atomer i ett grundämne har lika många
    protoner.

En atom med 1 proton är en väteatom.
En atom med 6 protoner är en kolatom.
En atom med 26 protoner är en järnatom.

   Grundämnen indelas i metaller och
    icke- metaller
Atomnummer

   Atomnumret anger hur många protoner det
    finns i kärnan.
   Atomer med samma atomnummer tillhör
    samma grundämne.
Exempel:



Bor (B) har atomnummer 5 och
innehåller 5 protoner och 5 elektroner
Kemiskt tecken

• Varje grundämne har en kemisk förkortning,
  kallas kemisk symbol.   Dessa är internationella!
•Symbolen består av en eller två bokstäver.
•Den första bokstaven är alltid stor och den andra liten


   Väte har tecknet        H      Hydrogenium
   Kol har tecknet         C      Carbonium
   Syre har tecknet        O      Oxygenium
   Järn har tecknet        Fe     Ferrum
Metaller och icke-metaller

                            H                        He
   Li Be                              B C N O F Ne
   NaMg                               Al Si P S Cl Ar
   K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn GaGe As Se Br Kr
   Rb Sr Y Zr NbMo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
   Cs Ba La Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
   Fr Ra Ac

             La Ce Pr NdPmSmEu Gd Tb Dy Ho Er TmYb Lu
             Ac Th Pa U Np PuAmCmBk Cf EsFmMdNo Lr



  Metaller      Icke-metaller   Halvmetall
Alkalimetaller (och väte)

   H
   Li
   Na
   K
   Rb
   Cs
   Fr
Jordalkalimetaller


    Be
    Mg
    Ca
    Sr
    Ba
    Ra
Halogener


            F
            Cl
            Br
             I
            At
Ädelgaser

            He
            Ne
            Ar
            Kr
            Xe
            Rn
Vad händer med vågen            Stålullen
 då stålullen förbränns?         klumpar
                               ihop sig och
                                blir tyngre




                                              Stålullen brinner
                                                  upp och
                                              försvinner. Den
 Stålullen                                       blir lättare.
blir till kol.
Kol väger
   mera.

                              Stålullen
                           reagerar med
                            syre och blir
                               tyngre
Kemisk reaktion och förening
Kemisk reaktion

• Är en process där ämnen reagerar med
  varandra och bildar nya ämnen med nya
  egenskaper
Vilken / vilka är kemiska reaktioner?




                                                       Alla förutom
                                                         saften är
                                                         kemiska
                                                        reaktioner



   Alla är olika
typer av kemiska
    reaktioner                         Det är bara
                                       veden som
                                   brinner som är en
                                    kemisk reaktion
• Exempel på kemiska reaktioner:
  järn rostar, mjölk surnar, trä brinner

   VARFÖR ROSTAR JÄRN?
   VARFÖR SURNAR MJÖLK?
Kemisk förening
• När byggstenar av olika slag (t.ex
  atomer) går ihop under en kemisk
  reaktion bildas det en kemisk förening.
• En kemisk förening innehåller åtminstone
  två olika grundämnen.
• Minsta beståndsdelen i en kemisk
  förening kallas molekyl.
Ex. När två väteatomer
    och en syreatom,
    binds till varandra
    bildas vatten (H2O)



  • CO2     koldioxid
  • NaCl    natriumklorid (koksalt)
Reaktionslikheter
Kemiska reaktioner beskrivs med
reaktionslikheter (eller reaktionsformler)

 T.ex. Järn + Svavel → Järnsulfid
           Fe +       S   → FeS

 Utgångsämnen             Reaktionsprodukt

                            Fe   S
      Fe    +     S

  OBS! Det skall finnas lika många atomer
  av varje grundämne på båda sidorna
  om pilen.
Atomer X       Atomer Y   Förening av
                            X och Y


  16 X     +      8Y         8 X2Y
Reaktionshastighet
Reaktionshastighet = hur lång tid en kemisk reaktion tar
Faktorer som påverkar reaktionshastigheten

                 finfördelning       temperatur


    de reagerande
       ämnena                              koncentration


                        Reaktions
    omrörning                                 katalysator
                         hastighet


Katalysator = ett ämne som påskyndar en kemisk reaktion
utan att själv förbrukas.
FÖRBRÄNNING
Olika ämnen antänds vid olika temperaturer. Detta
beror på att de har olika antändningstemperaturer
(= den lägsta temperatur, vid vilket ett ämne börjar
brinna)


Vissa vätskor, som bensin eller etanol är väldigt
brandfarliga. Detta beror på att de har låga
flampunkter (= den lägsta temperaturen vid
vilket vätskan förångas, så att den kan
antändas)
Det krävs tre saker för att en
förbränning skall starta
Förbränningsreaktion

• Vid en förbränning reagerar ett ämne
  med syre, förbränningsprodukten kallas
  oxid.
     t.ex koldioxid CO2
          C + O2 → CO2


• Därför kan förbränningen även kallas
  oxidation.
Ex. När magnesium brinner bildas
    magnesiumoxid.


     2Mg       O2        2MgO


     magnesium + syre → magnesiumoxid


     Mg                   Mg   O

           +    O
                O
     Mg                   Mg   O
• Vid en dålig förbränning med syre bildas
  den giftiga gasen kolmonoxid CO, kallas
  också os.



• Vid en häftig förbränning sker en
  explosion.
En förbränning frigör




    Värme                                 Ljus
    energi


Men ett ämne kan också brinna utan låga. Detta
kallas långsam förbränning
t.ex järn rostar, människans ämnesomsättning
Eld är en kemisk reaktion
– förbränningsreaktion


En kemisk reaktion är det när cellulosan i
veden reagerar med luftens syre.
Då bildas det koldioxid och vatten Dessa
kallas för förbrännings-produkter

Ett brinnande ljus är också en
förbränningsreaktion

Contenu connexe

Tendances

Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg
 
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlgulzay
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaperLena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaperLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov Iannmari
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerannmari
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbeteMalin Åhrby
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner textMalin Åhrby
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg
 

Tendances (20)

Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
 
Matspjälkningen
MatspjälkningenMatspjälkningen
Matspjälkningen
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaperLena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Elektricitet
ElektricitetElektricitet
Elektricitet
 

Similaire à Teori för prov 2

Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktiongulzay
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlgulzay12
 
Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetNOHasse
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1joegro
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlgulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlgulzay
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1joegro
 
Kap 1 ämnen och reaktioner
Kap 1 ämnen och reaktionerKap 1 ämnen och reaktioner
Kap 1 ämnen och reaktionerSimon Ekdahl
 
Löslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedelLöslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedelParisa_rasooli
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2joegro
 
Kemins grunder
Kemins grunderKemins grunder
Kemins grunderTina Riwik
 
Salter grund 1
Salter grund 1Salter grund 1
Salter grund 1joegro
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemiannmari
 
Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1joegro
 
Grundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningarGrundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningarIsabel Manjarres
 

Similaire à Teori för prov 2 (19)

Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
 
Ke pp elektrokemi
Ke pp elektrokemiKe pp elektrokemi
Ke pp elektrokemi
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Kap 1 ämnen och reaktioner
Kap 1 ämnen och reaktionerKap 1 ämnen och reaktioner
Kap 1 ämnen och reaktioner
 
Syror och baser grunder
Syror och baser grunderSyror och baser grunder
Syror och baser grunder
 
Löslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedelLöslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedel
 
Kemiförsök del 9
Kemiförsök del 9Kemiförsök del 9
Kemiförsök del 9
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
 
Kemins grunder
Kemins grunderKemins grunder
Kemins grunder
 
Salter grund 1
Salter grund 1Salter grund 1
Salter grund 1
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1
 
Grundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningarGrundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen och kemiska föreningar
 

Plus de annmari

Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metallannmari
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningarannmari
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning annmari
 
Facit till kompendie
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendieannmari
 
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm annmari
 
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidannmari
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi annmari
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoderannmari
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem annmari
 
Ekvationer
EkvationerEkvationer
Ekvationerannmari
 
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringannmari
 
Trigonometri
TrigonometriTrigonometri
Trigonometriannmari
 
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorannmari
 

Plus de annmari (16)

Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metall
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningar
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning
 
Optik
Optik Optik
Optik
 
Ljud
Ljud Ljud
Ljud
 
Facit till kompendie
Facit till kompendieFacit till kompendie
Facit till kompendie
 
Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm Procent, promille,ppm
Procent, promille,ppm
 
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramidBegränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
Begränsningsarea för en cylinder,kon och pyramid
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoder
 
Ekvationssystem
Ekvationssystem Ekvationssystem
Ekvationssystem
 
Ekvationer
EkvationerEkvationer
Ekvationer
 
Polynom
PolynomPolynom
Polynom
 
Kvadratrot och potensering
Kvadratrot och potenseringKvadratrot och potensering
Kvadratrot och potensering
 
Trigonometri
TrigonometriTrigonometri
Trigonometri
 
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalor
 

Teori för prov 2

  • 1. Alla ämnen Hur ämnen kan indelas Grundämnen Metaller Leder ström, Leder värme ,Har meta Icke-metaller (ofta i molekylform) t.ex. Svavel, Syre Kemiska föreningar Molekylföreningar T.ex Vatten H2O , Syrgas O2 Jonföreningar T.ex. vanligt Salt NaCl Blandningar Homogena (lösningar) Saltvatten Heterogena Sand och vatten
  • 2. Atom - den minsta partikeln som bygger upp all materia
  • 3. ATOMEN All materia består av partiklar som kallas atomer Atomen är den minsta beståndsdelen i ett ämne
  • 5. Kärnan består av  Neutroner, n0 - saknar laddning  Protoner, p+ - har positiv laddning Protonens massa är nästan 2000 gånger så stor som elektronens massa.
  • 6. Elektronmolnet består av Elektroner (e-) med negativ laddning Elektronerna är placerade i olika skal. En atom kan högst ha 7 skal (K,L,M,N,O,P,Q)
  • 7. Vi repeterar! Proton p+ - positiv laddning, i kärnan Neutron n0 –ingen laddning, i kärnan Electron - e- negativ laddning, i elektronmolnet
  • 8. Atomens laddning  Atomen har alltid lika många protoner som elektroner och har därför ingen laddning! Dvs. är neutral. En atom kan ge bort eller ta emot elektroner. Atomen får då positiv eller negativ laddning och kallas då en jon.
  • 9. Grundämne  Alla atomer i ett grundämne har lika många protoner. En atom med 1 proton är en väteatom. En atom med 6 protoner är en kolatom. En atom med 26 protoner är en järnatom.  Grundämnen indelas i metaller och icke- metaller
  • 10. Atomnummer  Atomnumret anger hur många protoner det finns i kärnan.  Atomer med samma atomnummer tillhör samma grundämne.
  • 11. Exempel: Bor (B) har atomnummer 5 och innehåller 5 protoner och 5 elektroner
  • 12. Kemiskt tecken • Varje grundämne har en kemisk förkortning, kallas kemisk symbol. Dessa är internationella! •Symbolen består av en eller två bokstäver. •Den första bokstaven är alltid stor och den andra liten Väte har tecknet H Hydrogenium Kol har tecknet C Carbonium Syre har tecknet O Oxygenium Järn har tecknet Fe Ferrum
  • 13. Metaller och icke-metaller H He Li Be B C N O F Ne NaMg Al Si P S Cl Ar K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn GaGe As Se Br Kr Rb Sr Y Zr NbMo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe Cs Ba La Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn Fr Ra Ac La Ce Pr NdPmSmEu Gd Tb Dy Ho Er TmYb Lu Ac Th Pa U Np PuAmCmBk Cf EsFmMdNo Lr Metaller Icke-metaller Halvmetall
  • 14. Alkalimetaller (och väte) H Li Na K Rb Cs Fr
  • 15. Jordalkalimetaller Be Mg Ca Sr Ba Ra
  • 16. Halogener F Cl Br I At
  • 17. Ädelgaser He Ne Ar Kr Xe Rn
  • 18. Vad händer med vågen Stålullen då stålullen förbränns? klumpar ihop sig och blir tyngre Stålullen brinner upp och försvinner. Den Stålullen blir lättare. blir till kol. Kol väger mera. Stålullen reagerar med syre och blir tyngre
  • 19. Kemisk reaktion och förening
  • 20. Kemisk reaktion • Är en process där ämnen reagerar med varandra och bildar nya ämnen med nya egenskaper
  • 21. Vilken / vilka är kemiska reaktioner? Alla förutom saften är kemiska reaktioner Alla är olika typer av kemiska reaktioner Det är bara veden som brinner som är en kemisk reaktion
  • 22. • Exempel på kemiska reaktioner: järn rostar, mjölk surnar, trä brinner VARFÖR ROSTAR JÄRN? VARFÖR SURNAR MJÖLK?
  • 23. Kemisk förening • När byggstenar av olika slag (t.ex atomer) går ihop under en kemisk reaktion bildas det en kemisk förening. • En kemisk förening innehåller åtminstone två olika grundämnen. • Minsta beståndsdelen i en kemisk förening kallas molekyl.
  • 24. Ex. När två väteatomer och en syreatom, binds till varandra bildas vatten (H2O) • CO2 koldioxid • NaCl natriumklorid (koksalt)
  • 25. Reaktionslikheter Kemiska reaktioner beskrivs med reaktionslikheter (eller reaktionsformler) T.ex. Järn + Svavel → Järnsulfid Fe + S → FeS Utgångsämnen Reaktionsprodukt Fe S Fe + S OBS! Det skall finnas lika många atomer av varje grundämne på båda sidorna om pilen.
  • 26. Atomer X Atomer Y Förening av X och Y 16 X + 8Y 8 X2Y
  • 27. Reaktionshastighet Reaktionshastighet = hur lång tid en kemisk reaktion tar
  • 28. Faktorer som påverkar reaktionshastigheten finfördelning temperatur de reagerande ämnena koncentration Reaktions omrörning katalysator hastighet Katalysator = ett ämne som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas.
  • 29. FÖRBRÄNNING Olika ämnen antänds vid olika temperaturer. Detta beror på att de har olika antändningstemperaturer (= den lägsta temperatur, vid vilket ett ämne börjar brinna) Vissa vätskor, som bensin eller etanol är väldigt brandfarliga. Detta beror på att de har låga flampunkter (= den lägsta temperaturen vid vilket vätskan förångas, så att den kan antändas)
  • 30. Det krävs tre saker för att en förbränning skall starta
  • 31. Förbränningsreaktion • Vid en förbränning reagerar ett ämne med syre, förbränningsprodukten kallas oxid. t.ex koldioxid CO2 C + O2 → CO2 • Därför kan förbränningen även kallas oxidation.
  • 32. Ex. När magnesium brinner bildas magnesiumoxid. 2Mg O2 2MgO magnesium + syre → magnesiumoxid Mg Mg O + O O Mg Mg O
  • 33. • Vid en dålig förbränning med syre bildas den giftiga gasen kolmonoxid CO, kallas också os. • Vid en häftig förbränning sker en explosion.
  • 34. En förbränning frigör Värme Ljus energi Men ett ämne kan också brinna utan låga. Detta kallas långsam förbränning t.ex järn rostar, människans ämnesomsättning
  • 35. Eld är en kemisk reaktion – förbränningsreaktion En kemisk reaktion är det när cellulosan i veden reagerar med luftens syre. Då bildas det koldioxid och vatten Dessa kallas för förbrännings-produkter Ett brinnande ljus är också en förbränningsreaktion