1. Sammanfattning Arv och Evolution
Genetik – Ärftlighetslära
Gen – Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner.
DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept eller bibliotek som innehåller
instruktioner för hur cellerna tillverkas.
Kromosom – Finns i cellkärnan. En kromosom innehåller en
lång DNA tråd. Varje cellkärna i kroppen innehåller en exakt
likadan uppsättning av kromosomer. Människan har 46
kromosomer, hundar har 78 och schimpanser 48 st. Är antalet
kromosomer inte 46 hos människan kan detta leda till sjukdomar,
tex ”Down Syndrome”
Var? Cellkärnan finns i cellen. I cellkärnan sitter kromosomerna
och i kromosomerna finns DNA-strängen. På DNA-strängen
sitter olika gener. Generna består av olika baspar. Basparen sätts
samman av olika kombinationer av proteiner (A, T, C och G).
Miljön påverkar dina egenskaper
Det finns egenskaper som helt bestäms av arvet. T.ex ögonfärg, hårfärg och
blodgrupp.
Sedan finns det egenskaper som påverkas både av arvet och den miljö vi lever i. T.ex
kroppsstorlek, solbränna, intelligens och hur fort man kan springa.
Mutation
Förändring i DNA. Mutationer kan orsakas av kopieringsfel vid celldelning, strålning,
kemiska ämnen och virus. Mutationer kan också ske naturligt och ses då som utveckling av
rasen. Detta kallas för evolution.
Hur förs arvsanlag vidare?
DNA-molekylen (strängen) delar sig själv och blir två exakt likadan.
Ny DNA-molekyl
Ny DNA-molekyl
2. Celldelning
Vid vanlig celldelning blir en cell till två celler. De nya cellerna får exakt samma antal
kromosomer och exakt samma arvsanlag.
46
46 46
Celldelning med könsceller
När könsceller bildas får ägget och spermien en kromosom från varje par. Detta kallas även
för reduktionsdelning.
Cell i testikeln (hos mannen och
46 kvinnan). Där sker
reduktionsdelningen.
Efter reduktionsdelningen i
23 23 testiklarna återgår cellerna till
vanlig celldelning.
23 23 23 23
Ägg Spermie
När ett ägg och en spermie smälter samman får det 23 kromosomer från ägget och 23
kromosomer från spermien. Varje ägg och spermie innehåller inte samma kromosomer
vilket innebär att det inte finns två personer som är lika genetiskt. Undantag från
enäggstvillingar.
3. Egenskaper ärvs
I våra celler finns två kromosomer av varje sort. Den ena kromosomen i ett par
kommer från mamman och den andra från pappan.
Varje kromosom innehåller ett stort antal gener.
Om två anlag är olika så blir det inte en blandning av anlaget utan det ”starkaste” som
styr.
Dominant anlag - Start anlag, skrivs med stor bokstav, A
Recessivt anlag – Vikande anlag, skrivs med liten bokstav, a
Heterozygot (olika) – Aa
Homozygot (lika) – AA,aa
Korsningsschema
För att bestämma hur avkomman kommer ärva anlag använder man sig av ett
korsningsschema. Ett korsningsschema kan man göra på endast ett anlag eller flera anlag. Mer
anlag innebär ett större och mer komplicerat korsningsschema.
Exempel på korsningsschema. F är anlaget för svart päls och f anlaget för vit päls. Anlaget för
svart päls är det starka anlaget och det som styr. Får man anlaget FF eller Ff så får man svart
päls, men om man får anlaget ff så får man vit päls.
Två svarta djur Ff och Ff para sig, kan deras avkomma då bli vit? Ja, det kan den. Enligt
korsningsschemat kommer avkomman ha följande anlag – FF, Ff, Ff och ff. Avkomman med
anlaget ff har alltså vit päls.
F f
F FF Ff
f Ff ff
Ärftliga sjukdomar
Cystisk fibros – Drabbar ett barn på 3000. De som insjuknar saknar genen för ett protein som
reglerar saltbalansen i celler i slemhinnan. En fjärdedel överlever sin 35-årsdag.
Duchennes muskeldystrofi – Ungefär en pojke på fyratusen föds med denna sjukdom. De
har ett fel på ett viktigt protein i musklerna, som gör att många muskler gradvis försvagas.
Dör vanligen före 20 års ålder.
4. Färgblindhet – Svårt att se skillnad på färger. Ca 8% av alla män och1% av alla kvinnor lider
av färgblindhet.
Cancer
Mutationer kan göra ett en vanlig frisk cell omvandlas till en cancercell
Generna som kontrollerar celldelningen har förändrats på ett sådant sätt att de delar sig
snabbt och okontrollerat.
Cancercellerna blir snabbt många och bildar ofta en knöl, en tumör.
Man behandlar cancer med star strålning och cellgifter.
Ämnen som kan orsaka cancer kallas för cancerogena.
Evolution – Survival of the fittest (den som är bäst anpassad överlever)
Ordet evolution betyder utveckling. Evolution är namnet på den process som orsakar att
beteendet och utseendet hos alla växter, svampar och djur förändras. Anpassningen inträffar
över generationer och leder till att arter blir bättre anpassade till den miljö de lever i. All
mångfald bland livet på jorden har skapats genom små förändringar i många steg. Biologisk
evolution inträffar automatiskt i kontakt mellan miljön och organismer när individer
konkurrerar om föda, utrymme och möjlighet att fortplanta sig.
En viktig källa till genetisk variation är mutation. Mutation är en förändring i DNA-sekvensen
som t.ex. kan bero på misslyckad kopiering av DNA. Det naturliga urvalet kan favorisera en
förändring, och som konsekvens kan förändringen föras vidare till nya generationer.
Evolution är inte bara tid och slump. En ny individ, oavsett art, är inte en identisk kopia av
någon annan individ. Förändring är ett biologiskt faktum. Andra exempel på fakta är att
antalet individer ökar, och att resurserna på området där individerna finns, är begränsade.
Detta ger konkurrens. Förändring och konkurrens är de viktigaste komponenterna i det
naturliga urvalet. De bästa individerna får föra sitt arvsanlag vidare. Alltså, förändring +
konkurrens = utveckling.
Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution. Alltså,
utveckling + tid = evolution. (http://www.evolutionsteori.se/vetenskap/)
Tänk på att evolutionsteorin är en vetenskapligmodell för att förklara utvecklingen på jorden.
5. Genteknik
Under de senaste åren har genteknikerna lärt sig att klippa och klistra med DNA-molekyler
och föra in DNA-molekyler i de flesta olika levande varelser.
Man har till exempel tagit genen för människans insulin och satt in den i en bakterie bredvid
en DNA-bit. Den sade åt bakterien att bilda jättemycket av proteinet. Och bakterien lydde.
Den tillverkade stora mängder insulin som kunde renas fram och ges till sockersjuka.
På liknande sätt kan man få majs att tillverka bakterieproteiner, som dödar insektslarver. Eller
får att tillverka medicin åt blödarsjuka.
Man kallar detta för att genmodifiera. De organismer som på detta sätt får nya gener kallas
ofta för genmodifierade organismer. Vilket förkortas GMO.
ÄR det rätt att gå in och ändra i gener för att t.ex få större skördar av vete eller frukt som är
mer resistenta (motståndskraftiga) mot skadedjur? Fundera!
