Trafiklab Meet-up 20160211: Sveriges Radio Åke Brulin
•Télécharger en tant que PPTX, PDF•
0 j'aime•379 vues
Åke Brulins (SR) bilder från Trafiklab Meetup.
Recommandé
Contenu connexe
En vedette
En vedette (8)
Similaire à Trafiklab Meet-up 20160211: Sveriges Radio Åke Brulin
Similaire à Trafiklab Meet-up 20160211: Sveriges Radio Åke Brulin (19)
Plus de Elias Arnestrand
Plus de Elias Arnestrand (20)
Trafiklab Meet-up 20160211: Sveriges Radio Åke Brulin
- 1. 1 Public service och pendlarna Åke Brulin Bitr chef Trafikredaktionen Sveriges Radio
- 2. Sveriges Radios Trafikredaktion sänder trafik- och serviceinformation dygnet runt, året runt, veckan runt i din lokala P4-kanal. En vanlig vardag blir det runt 350 sändningar i hela landet På ett år gör vi runt 100 000 sändningar! Över 100 000 samtal på 020-9 99 4 44 15-20 VMA
- 3. 3 =
- 4. 4
- 7. 7
- 8. 8
- 10. Vi ska fortsätta göra radio där även trafikinformation är viktig, underhållande, journalistiskt bedömd, insatt i ett sammanhang och som inte bara är en sammanställning av en massa mätdata. Men Sveriges Radio ska också utforska nya plattformar och ge publiken information på de plattformar publiken väljer. 10
- 11. 11 Innovationsteam Ska testa snabbt och strukturerat - för att förstå vad vi ska göra i stor skala - för att inte belasta Sveriges Radios varumärke - för att maximera idéflödet Vissa saker kommer att bli av - andra inte
- 12. 12 We know it´s gonna take a long time BILVYER
- 13. 13 We know it´s gonna take a long time PERSONALISERING
- 14. 14 PROJEKT PENDLARE I STOCKHOLM
- 15. 15 Utgångspunkt projektet Vi vet att det kommer bli många fler som flyttar till Stockholm – pendlaren får det allt tuffare Sveriges Radio P4 har en fantastisk analog trafiktjänst och ett enormt förtroende. Sveriges Radio saknar en tydlig digital tjänst (Den vi har på sajten lockar inte publiken)
- 16. 16
- 17. 17 Utgångspunkt för en trafiktjänst i Stockholm: - Människor är förutsägbara - trafiken är oförutsägbar - Vi får aldrig lova för mycket - Relationen till pendling är personlig - Resenären vill bli serverad
- 18. Styrkor Trafikredaktionen P4/P5 Stockholm: - Stort förtroende - Starka profiler - Finns en naturlig impuls hos lyssnare att få information av P4 18
- 19. Svagheter: - Egentligen ganska sällan uppdaterande - Bilfokus – för lite om kollektivtrafik och cykling - Finns bara som linjärt erbjudande (nästan) - (Kanske för) brett fokus i erbjudandet - 19
- 20. 20 Så här gjorde vi: Tävling på OpenLab i juni 2015 Vinnare vann att utveckla en prototyp
- 21. 21 Trafikpuls
- 34. 34 Vad händer nu? • Användartestar prototypen • Förstå vad som fungerar och inte fungerar. • Vad lovar vi ? För mycket / tillräckligt? • Nöjer sig publiken med innehållet d.v.s. uppgifterna vid störningar? • Fatta beslut om fortsätta eller ej
- 35. 35 Vi fortsätter att testa denna app och har ännu inte bestämt hur vi går vidare. Vi kommer att testa detta och fler saker. Just nu jobbar vi med: Podden Stockholmstrafiken på 1 minut, vardagar 06.30/ 07.30/ 08.30 Går det att göra en app för cyklister t. ex? Ska vi skicka ut flashmeddelanden till bilister om stora trafikstörningar?
- 36. 36 Sveriges Radios linje: Testa nya saker Vårt material finns som öppet API Vi vill samarbeta och dela med oss
Notes de l'éditeur
- Med 90 års historia tycker vi på Sveriges Radio att vi är duktiga på att sända radio. Vi vet väldigt mycket om radiopubliken och har år efter år konstaterat att publiken tycker att nyheter är det viktigaste i radion och därefter följer trafikinformation. När det gäller kvaliteten på innehållet ger publiken högst betyg åt nyheter och därefter trafikinformation. Efter det följer övriga programområden som väder, politik, underhållning, musik, sport m. m. (Novus gör denna undersökning varje år)
- Den tekniska utvecklingen på medieområdet har som bekant exploderat. Radiolyssnandet går ned – fast inte lika mycket som tv-tittandet. När vi på Sveriges Radio har diskuterat vad vi gör för innehåll för mobilerna så tänkte vi länge att mobilen är en ny radio. Oavsett om man lyssnar på fm eller streamat ljud.
- Men vi blev förvånade när vi lärde oss mer – mobilen är inte alls en radio. Publiken använder mobilen på ett helt annat sätt.
- Radiolyssnaren är passivt aktiv – man väljer en kanal - ofta samma kanal hela tiden av gammal vana och sedan lyssnar man. Det är enkelt.
- Men när man använder sin mobil gör man det inte alls på samma sätt som med en radio. Man är väldigt aktiv och letar och kollar och hoppar hit och dit. Hittar man inte genast något man gillar eller det man letar efter så hoppar man vidare. Man är rastlös och vill ha nya erbjudanden och det finns en hög tröskel om man vill gå utanför sitt invanda område. Mobilanvändaren är kräsen helt enkelt och vill få erbjudanden eller blir rekommenderad av någon man litar på som redan har testat.
- Den gammaldags tablåradion där SR fortfarande lockar ungefär fem miljoner lyssnare per dag kan liknas vid en å som flyter på. Man låter sig föras med av innehållet – det är lika för alla som lyssnar på samma kanal.
- Så här skulle man kunna beskriva konkurrensen i mobilen. Här finns hela världens utbud eller ett stort universum. En av de stora solarna är Google som är 45 gånger större än public service, om man ser till ekonomisk styrka, d.v.s. SR, SVT och UR tillsammans. News Corp som är störst på tv-produktioner och format i Sverige är 27 gånger större än public service. I detta universum finns också Netflix, Discovery som äger en rad radiostationer och MTG som äger andra. Liksom Bonnier och Schibsted är de flera gånger större än public service. Det är i den här konkurrensen som Sveriges Radio ska nå en publik i mobilen. Då är vi bara en av många och en väldigt liten aktör – eller pytteplanet.
- Sveriges Radio har startat så kallade innovationsteam. Uppmaningen från direktionen är att tänka nytt och faktiskt att misslyckas ibland – annars har man inte försökt tillräckligt. Blir alla idéer verklighet är man för försiktig.
- Många tillbringar mycket tid i bilen – och det är ett bra ställe att lyssna på radio på och där ökar faktiskt radiolyssningen. SR jobbar bland annat med olika bilvyer. Hur ska Sveriges Radios presenteras i bilen när den traditionella bilradion är borta? Vad ska möta bilisten och passagerarna i underhållningsanläggningen där det redan finns poddar som låter som radio, Google, Facebook, Spotify med musik och annat. Vi funderat på hur man ska kunna koppla mobilen med SR:s innehåll till underhållningsanläggningen. I bilen har föraren händerna upptagna och sin uppmärksamhet någon annanstans så det gäller att hitta en vy som är säker och laglig.
- Det som också är unikt för mobilen är att den är ”min”. Alla inställningar, skal och allt innehåll har jag själv utformat så att det ska spegla min personlighet. Mobilen har blivit väldigt personaliserad. De inställningar och den mix av appar jag har i min mobil är unik.
- Tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Openlab, Trafiklab, Stockholms Stad, Trafikverket, Trafik Stockholm och SL skapade vi Projekt pendlare i Stockholm.
- Här är Sveriges Radios trafiksajt som man når på vilken skärm som helst – sverigesradio.se. Men den har inte lockat den stora publiken. Kanske för att det fordras att man själv säker upp den och själv gör en bedömning av läget. Mobilanvändarna vill bli serverade information.
- Vi har testat två varianter av en experimentapp som vi kallar Trafikpuls. Antingen söker man en bestämd färdväg med t. ex. en förutbestämd busslinje. Eller så söker man allmänt efter snabbaste resan just nu - oavsett hur man reser.
- Startmeny Finns två sätt att få reda på trafikläget här. Tryck på plus – då väljer man trafikslag. Publiken kan alltid få den senaste trafikrapporten från Sveriges Radios trafikredaktion.
- Jag vill bevaka buss 244 och jag vill få en status kl 8.28
- Nu har vi en bevakning på buss 244.
- Nu är klockan 8:28 och då får jag en pushnotis
- Det vi utforskar är bland annat: vill användarna ha detta varje dag – eller bara när det inte funkar?
- Det andra sättet att ta reda på en resa är att skriva in en destination i sökrutan överst. Klickar man på rutan längst ned får man den senaste trafikrapporten från Sveriges Radios trafikredaktion.
- Appen utgår alltid från min position. Vilket är snabbaste sättet att ta sig till målet. De olika resealternativen är färgkodade – grönt är snabbast,
- Man döper resan till något – i det här fallet skolan. Så skriver man in när man vill ha en statusuppdatering.
- Om jag trycker på skolan-resan…
- Så öppnas vyn och jag kan gå in djupare och titta på tunnelbanan…
- Då får jag info om störningar på tunnelbanan. Här är ett annat exempel på innehåll. När appen räknat ut hur lång tid resan tar kan den föreslå en podd – alltså ett inspelat radioprogram – som jag kan lyssna på under resan. Vi kan tänka oss att jag alltid vill höra den senaste nyhetssändningen, sportsändningen, vetenskapsprogrammet, musiken eller kanske ett program på tio minuter som blir en överraskning. (Fast överraskningar är inte det som mobilpubliken är mest förtjust i.)
- Det här är slutfasen – vad jag bevakar. Öppningsskärmen när jag skrivit in mina önskemål
- Många lyssnar inte alls på radio – men de lyssnar på poddar. Sveriges Radio har många spellistor på t. ex. Spotify, vi har en rad program på Itunes – en del lyssnar faktiskt på nyheter i poddform. Dags att pröva sammanfattningar av trafikläget i poddform vid några fasta klockslag för att försöka nå den publik som inte lyssnar på strömmande radio. Pushnotiser till den som vill ha i mobilen om trafikstörningar kanske är nästa erbjudande?
- Sveriges Radios linje är tydlig – allt vårt material är tillgängligt för alla via det öppna API:t. Vem som helst kan alltså hämta vårt material och presentera det på sin sida – även i form av ljud. Naturligtvis måste man ange att materialet kommer från Sveriges Radio och användandet får inte skada Sveriges Radio. Det europeiska samarbetet kring trafik och intelligenta transportsystem betyder också att alla ska dela på de viktigaste uppgifterna om trafiken och att den ska vara gratis för medborgarna. Vi tror på att det är den väg vi ska gå – vi som jobbar med att informera om trafik och som vill underlätta folks vardag. Vi behöver samarbeta för att få fram bättre information idag om vad som gäller vid störningar – både hur det påverkar biltrafiken – men också kollektivtrafiken. Vi behöver ta vårt ansvar tillsammans – annars gör jättar som Google och andra det. Förkortningar: ITS – Intelligent Transport Systems and Services Öppet API : Sveriges Radio har ett öppet API som gör det enklare för dig som vill använda vårt utbud i en egen mobil-app eller annan digital tjänst. API står för Application Programming Interface och beskriver ett strukturerat sätt att komma åt data i ett system. Det är öppna API:er som är grunden för explosionen av nya tjänster och appar. Materialet som tillhandahålls via API får inte användas på ett sådant sätt att det skulle kunna skada Sveriges Radios oberoende eller trovärdighet