SlideShare une entreprise Scribd logo
VARDAGSKEMI
Vart finns det kemi hemma hos er?
Matlagning Diskning Städning
Har du tänkt på vad som egentligen
finns i det vi äter?
Mycket kommer från naturen (frukt och
grönsaker) men det mesta är tillverkade
livsmedel med många olika ingredienser(bröd).
Livsmedel
Om maten har blivit gjord av flera olika
ingredienser ska det stå på paketet =
ingrediensförteckning.
Ingredienserna ska stå i den ordning som först
visar det som det finns mest av och sist det som
finns minst av i maten.
Genom att lära dig att förstå vad det är som står
på förpackningarna, kan du bättre ta ställning till
dina matval.
Källa: www.hittastilen.nu
Tillsatser(kemikalier) i mat
På korvpaketet innan stod det att korven
innehöll E300 och E250.
• E300 tillsätts för att stabilisera den röda
färgen i köttprodukter.
• E250 är ett konserveringsmedel för att
korven inte ska ruttna eller mögla så lätt.
E-nummer
• Det finns idag 316 tillsatser som är tillåtna
i Sverige och som måste deklareras på
förpackningen.
• Utöver dessa tillsatser finns tusentals
aromämnen som inte behöver
specificeras.
Kontrollera E-nummer
Film
Madelens matmyter :
Är alla tillsatser dåliga?
13 min
Bevara mat
Ordet konservera betyder bevara, det vill säga
förvara något utan att det förstörs.
Vilka metoder känner du till?
Bevara mat
Frysen
Konservburkar
Torka t.ex. kryddor eller lufttorkadskinka
Salta
Röka t.ex. kallrökt lax
Inläggningar t.ex. i ättika
Förvaring av mat
En del livsmedel blir förstörda av torka och andra av
att bli fuktiga. Därför har man olika typer av
förpackningar.
Ost
Blir torr i kylen om man inte lägger den i
något som stänger in fukten t.ex. en
plastpåse.
Mjöl
Är torkad och då ska man stänga
fukten ute t.ex. glasburk med lock
som sluter tätt.
Kemiska reaktioner
Brustablett
• Gasen koldioxid co2
bildas när tabletten läggs
i vatten.
• Det är samma gas som
finns i luften som vi
andas ut.
Bakpulver
Små bubblor av
koldioxid gör
sockerkakan luftig och
lätt.
Kemiska reaktioner =
Det bildas något annat än det som
fanns innan.
Källa: www.fazer.se
YOUTUBE
HTTP://WWW.HANPER.SE/VIDEO/KOM
MA-IGANG/TRE-FILMBURKAR/
Filmklipp
Kemiska symboler
Läs mer
Surt och basiskt
• Surt är en kemisk egenskap som innebär att
något innehåller syra t.ex. bär och frukter. Alla
syror smakar surt.
• Motsatsen till surt är basiskt. De flesta
rengöringsprodukter är basiska och känns
”hala”.
• Rent vatten är varken surt eller basiskt utan
neutralt.
Näringsämnen
Din kropp behöver en blandning av olika
näringsämnen varje dag för att fungera och må
bra.
• Kolhydrater
• Protein
• Fett
• Vitaminer och mineralämnen
Källa: www.slv.se
Vitaminer
Det finns två olika typer av vitaminer:
Vattenlösliga
Vitamin B, C, niacin, folsyra
och biotin
Dessa måste vi få i oss varje
dag! Gör inget om det blir för
mycket eftersom man kissar ut
överskottet.
Fettlösliga
A, D, E, K
Lagras i fettet i kroppen så vi
behöver inte få i oss dem varje
dag.
Kemiska processer i kroppen
Maten omvandlas i kroppen genom
olika kemiska processer till:
• Energi så att kroppen kan röra sig.
• Värme så att kroppen klarar av att
hålla rätt temperatur.
• Olika byggstenar som behövs för
att bygga upp kroppens organ.
Uppdrag
1. Brödförvaring
Lägg en mjuk brödbit i en
plastpåse och en annan
likadan brödbit i en
papperspåse. Låt dem ligga
tills näst dag.
Vad har hänt och varför?
2. Potatismjöl
Rör ut potatismjöl i kallt
vatten och häll sedan ned
det i het saft.
Vad händer och varför?
Källor
• Text: PULS, Grundbok i Fysik och Kemi (2011).
Natur och Kultur.
• Bilder: Clipart om inte annat anges.
• Sammanställt av Åsa Sääf 281212.

Contenu connexe

Tendances

Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzl
gulzay12
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
gulzay
 

Tendances (20)

Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzl
 
Värme
VärmeVärme
Värme
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Ekologi
EkologiEkologi
Ekologi
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Materia
MateriaMateria
Materia
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Elektricitet
ElektricitetElektricitet
Elektricitet
 
Skelettet.
Skelettet. Skelettet.
Skelettet.
 

En vedette

Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metall
annmari
 
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalor
annmari
 
Korsningsschema blogg
Korsningsschema bloggKorsningsschema blogg
Korsningsschema blogg
cathmh
 
Elektrokemi spänningsserie, batterier
Elektrokemi spänningsserie, batterierElektrokemi spänningsserie, batterier
Elektrokemi spänningsserie, batterier
cathmh
 
Hur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapportHur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapport
Magnus Andersson
 
Vår plats i universum
Vår plats i universumVår plats i universum
Vår plats i universum
MiaSvedang
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
joegro
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Malin Åhrby
 
Optik speglar
Optik speglarOptik speglar
Optik speglar
cathmh
 
Ljusbrytning
LjusbrytningLjusbrytning
Ljusbrytning
elanon
 

En vedette (20)

Syror och baser gzl
Syror och baser gzlSyror och baser gzl
Syror och baser gzl
 
Pé de pêra
Pé de pêraPé de pêra
Pé de pêra
 
Vinets geologi. Jimmy Stigh, Göteborgs Universitet
Vinets geologi. Jimmy Stigh, Göteborgs UniversitetVinets geologi. Jimmy Stigh, Göteborgs Universitet
Vinets geologi. Jimmy Stigh, Göteborgs Universitet
 
Från malm till metall
Från malm till metallFrån malm till metall
Från malm till metall
 
K apitel 3 geometri
K apitel 3   geometriK apitel 3   geometri
K apitel 3 geometri
 
pythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalorpythagoras sats, likformighet och skalor
pythagoras sats, likformighet och skalor
 
Korsningsschema blogg
Korsningsschema bloggKorsningsschema blogg
Korsningsschema blogg
 
Elektrokemi spänningsserie, batterier
Elektrokemi spänningsserie, batterierElektrokemi spänningsserie, batterier
Elektrokemi spänningsserie, batterier
 
Hur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapportHur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapport
 
Vår plats i universum
Vår plats i universumVår plats i universum
Vår plats i universum
 
Big bang till nutid
Big bang till nutidBig bang till nutid
Big bang till nutid
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
 
Teknik i klassrummet
Teknik i klassrummetTeknik i klassrummet
Teknik i klassrummet
 
Forntiden intro
Forntiden introForntiden intro
Forntiden intro
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattning
 
Genteknik
GenteknikGenteknik
Genteknik
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Luft
LuftLuft
Luft
 
Optik speglar
Optik speglarOptik speglar
Optik speglar
 
Ljusbrytning
LjusbrytningLjusbrytning
Ljusbrytning
 

Vardagskemi

  • 1. VARDAGSKEMI Vart finns det kemi hemma hos er? Matlagning Diskning Städning
  • 2. Har du tänkt på vad som egentligen finns i det vi äter? Mycket kommer från naturen (frukt och grönsaker) men det mesta är tillverkade livsmedel med många olika ingredienser(bröd).
  • 3. Livsmedel Om maten har blivit gjord av flera olika ingredienser ska det stå på paketet = ingrediensförteckning. Ingredienserna ska stå i den ordning som först visar det som det finns mest av och sist det som finns minst av i maten.
  • 4. Genom att lära dig att förstå vad det är som står på förpackningarna, kan du bättre ta ställning till dina matval. Källa: www.hittastilen.nu
  • 5. Tillsatser(kemikalier) i mat På korvpaketet innan stod det att korven innehöll E300 och E250. • E300 tillsätts för att stabilisera den röda färgen i köttprodukter. • E250 är ett konserveringsmedel för att korven inte ska ruttna eller mögla så lätt.
  • 6. E-nummer • Det finns idag 316 tillsatser som är tillåtna i Sverige och som måste deklareras på förpackningen. • Utöver dessa tillsatser finns tusentals aromämnen som inte behöver specificeras. Kontrollera E-nummer
  • 7. Film Madelens matmyter : Är alla tillsatser dåliga? 13 min
  • 8. Bevara mat Ordet konservera betyder bevara, det vill säga förvara något utan att det förstörs. Vilka metoder känner du till?
  • 9. Bevara mat Frysen Konservburkar Torka t.ex. kryddor eller lufttorkadskinka Salta Röka t.ex. kallrökt lax Inläggningar t.ex. i ättika
  • 10. Förvaring av mat En del livsmedel blir förstörda av torka och andra av att bli fuktiga. Därför har man olika typer av förpackningar. Ost Blir torr i kylen om man inte lägger den i något som stänger in fukten t.ex. en plastpåse. Mjöl Är torkad och då ska man stänga fukten ute t.ex. glasburk med lock som sluter tätt.
  • 11. Kemiska reaktioner Brustablett • Gasen koldioxid co2 bildas när tabletten läggs i vatten. • Det är samma gas som finns i luften som vi andas ut.
  • 12. Bakpulver Små bubblor av koldioxid gör sockerkakan luftig och lätt. Kemiska reaktioner = Det bildas något annat än det som fanns innan. Källa: www.fazer.se
  • 15. Surt och basiskt • Surt är en kemisk egenskap som innebär att något innehåller syra t.ex. bär och frukter. Alla syror smakar surt. • Motsatsen till surt är basiskt. De flesta rengöringsprodukter är basiska och känns ”hala”. • Rent vatten är varken surt eller basiskt utan neutralt.
  • 16. Näringsämnen Din kropp behöver en blandning av olika näringsämnen varje dag för att fungera och må bra. • Kolhydrater • Protein • Fett • Vitaminer och mineralämnen Källa: www.slv.se
  • 17. Vitaminer Det finns två olika typer av vitaminer: Vattenlösliga Vitamin B, C, niacin, folsyra och biotin Dessa måste vi få i oss varje dag! Gör inget om det blir för mycket eftersom man kissar ut överskottet. Fettlösliga A, D, E, K Lagras i fettet i kroppen så vi behöver inte få i oss dem varje dag.
  • 18. Kemiska processer i kroppen Maten omvandlas i kroppen genom olika kemiska processer till: • Energi så att kroppen kan röra sig. • Värme så att kroppen klarar av att hålla rätt temperatur. • Olika byggstenar som behövs för att bygga upp kroppens organ.
  • 19. Uppdrag 1. Brödförvaring Lägg en mjuk brödbit i en plastpåse och en annan likadan brödbit i en papperspåse. Låt dem ligga tills näst dag. Vad har hänt och varför? 2. Potatismjöl Rör ut potatismjöl i kallt vatten och häll sedan ned det i het saft. Vad händer och varför?
  • 20. Källor • Text: PULS, Grundbok i Fysik och Kemi (2011). Natur och Kultur. • Bilder: Clipart om inte annat anges. • Sammanställt av Åsa Sääf 281212.