1. Kol
något att bygga vidare på
Om allt kol skulle försvinna från jorden
vad resultatet skulle bli då.
Ett öde månlandskap
Kol är nämligen en viktig byggsten i allt levande.
3. Var finns det kolföreningar
kolföreningar finns nästan överallt.
I jordskorpan
I levandeorganismer
Kolatomen: Kolatomen har 6 protoner och elektroner.
4. Oorganiska kemi
Oorganiska kemi finns i luft och vatten.
Koldioxid är oorganisk kolförening som
finns i atmosfären som gas och den
finns också löst i världshaven och i alla
sjöar och vattendrag.
Men koldioxid har en mycket viktig roll
i kolets kretslopp.
5. Det rena grundämnet kol förekomma i tre former.
Diamant sitter kolatomerna i ett fast nätverk.
Detta gör diamant till ett av de hårdaste
ämnena i världen
6. Grafit
I grafit sitter kolatomerna i samma skikt ihop
men skikten sinsemellan glider lätt mot varann.
7. Fullerener
Ett nästan helt nytt material. Forskarna som
konstruerade fullerener fick nobelpriset 1996
I fulleren sitter kolatomerna som i en fotboll
8. torrdestilation
Att upphetta trä utan luft
Produktionen blir
• brännbar avgaser ( metan gas , sumpgas )
•Koldioxid och kolmonoxid
•Träsprit
•Tjära
9.
10. Varför kolföreningarnas så många
Kolatomen kan ha fyra bindningar
Jo, det beror på att varje kolatom kan sitta
ihop med fyra andra atomer samtidigt.
11. Metanserien
Metan
Etan
De 10 första kolvätena. De
kallas med ett finare namn
för alkaner
CH4
C2H6
Propan
C3H8
Butan
C4H10
Pentan
C5H12
Hexan
C6H14
Heptan
C7H16
Oktan
C8H18
Nonan
C9H20
Dekan
C10H22
13. Från gas till vätska
• Vilka egenskaper ett kolväte har hänger ihop med vilken
kokpunkt ämnet har. Vi vet att vattens kokpunkten är 100Cº.
• Men då det handlar om kolväten, och när de ämnena
kokar, så gäller helt andra temperaturer .
• Metan börjar koka redan vid minus 162 grader! Etan och
propan börjar också koka när det är riktigt kalt, deras
kokpunkter ligger också långunder 0grader.
• Butan kokar vid ungefär 0grader.
• Gasol är en gas blandning som vi använder när vi grillar och
när vi värma upp husvagnar. Gasol= propan + butan.
14. Finns det dubbelbindningar i
kolkedjan kallas de alkener
Eten används för att göra plast, färglös
Namnen slutar på - en
Den kortaste alkenen är eten
Vad heter nästa?
15. Finns det trippelbindningar i
kolkedjan kallas de alkyner
Namnen slutar på - yn
Detta är etyn
Eller acetylen , svetsning
20. Kolväten är grunden i organisk kemi
Metan, etan, propan, butan och pentan kallas för
alkanar eller metanseri.
Eten, propen är omättad alkener med
dubbelbindningar.
Etyn är omättad alkyner med trippelbindningar
kolväten
alkanar
alkener
alkyner
21. Krackning
Med krackning menas att man delar
längre kolkedjor till kortare så man
kan använda mer av oljan till bensin.
22. Biogas
Med biogas menas att man
komposterar matavfall eller
annat organiskt material utan
att låta syre närvara då bildas
det metan och etan. Detta kan
sedan användas till att köra bilar
med eller värma hus
23. Fossila bränslen
Ordet fossila kommer av det latinska ordet fossus som
betyder uppgrävd. De bränslen vi gräver upp från marken
kallas därför fossila bränslen.
Gemensamt för alla fossila bränslen är att de innehåller
kolväten.
Kol, olja, och naturgas är de mest använda fossila bränslen.
De har bildats av växter och djur som levde för många
miljoner år sedan.
Torv är rester av döda växter som bara delvis förmultnat.
Det bildas framförallt i mossar och kärr. Torv innehåller
kolväte precis som fossila bränslen och används därför som
bränsle. Vissa tycker att torv ska räknas som fossile bränsle
24. Fossile bränslen kommer att ta slut
80% av den energi använder kommer från
förbränning av fossile bränslen.
Dagens kända oljetillgångar uppskattas
att räcka i ca 40 år.
Naturgasen anses komma att räcka i drygt
60 år.
Kolet skulle dock kunna räcka i över 200 år
25. Fossila bränslen skadar miljön
Alla fossila bränslen orsakar utsläpp av
koldioxid.
Detta anses vara sen största orsaken till att
jordens klimat håller på att förändras.
Användningen av den orsakar även försurning
, spridning av giftiga metaller och
övergödning
26. 25% av den energi världen använder kommer
från förbränning av kol
Kol
90% av stenkol
brunkol 75%
Stenkol och brunkol är inga rena former av kol då de till stor
del består av kolväte.
Stenkol har bildats av växter som levde för fler hundra miljoner
år sedan.
Brunkol har bara legat några tiotalsmiljoner, mest av den är
vatten
