SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  28
Människokropp
Celler i samarbete
 Eleven ska lära sig cellens delar och deras
 funktioner samt repetera vad förbränning
(cellandningen) är.
 Alla celler har samma grundkonstruktion med
en cellkärna, cellvätska och ett yttre
cellmembran
En cell är den minsta levande
delen i kroppen
Cellens delar
1. Cellmembranet omger cellen likt en tunn
”hud” som kan släppa igenom olika ämnen.
2. Cellplasman är vätskan i cellen som omger
celldelarna.
3. Cellkärnan innehåller våra arvsanlag DNA-molekyl och är
cellens ”chef”.
4.Mitokondrier förser cellen med energi och det vill säga
förbränningen (cellandningen) sker i mitokondrier .
5.Ribosomer tillverkar proteiner i cellen.
6.Lysosomer tar hand om cellens avfall och
tömmer ut det ur cellen.
För att leva behöver vi energi
Vi får energi igenom förbränningen som
sker i mitokondrierna i cellerna och det
kollas också cellandningen .
Hur cellen får energi och
näring
Juste fotosyntesen
Koldioxid + vatten + ljusenergi→ druvsocker +syrgas
Vår mat består av tre grupper av organiska ämnen
 Proteiner
 Fetter
 Kolhydrater
Den energi som finns bunden i födan blir åtkomlig vid
cellandningen, (förbränning) som med hjälp av syre sker i
cellerna.
Vid förbränningen frigörs energi och användas till cellens aktiviteter.
 Syrgas + druvsocker →energi + vatten + koldioxid
Vad är cellandningen eller
förbränningen?
Cellandning, eller förbränning, är den
kemiska reaktion i cellen som omvandlar
glukos och syre till koldioxid och vatten.
Druvsocker + syre → energi + vatten + koldioxid
Besvara följande
frågor:
 Varför behöver cellerna andas?
Vad tror du händer om förbränningen inte
fungerar?
Cellerna andas för att kunna frigöra
energi. Om andningen inte fungerar dör
cellerna.
Vilka ämnen behövs vid förbränningen?
Varifrån tror du cellerna får de ämnena?
Vid förbränning behövs glukos (druvsocker)
från vår mat och syre från luften.
Vad bildas vid förbränningen?
Vid förbränningen frigörs energi.
Samtidigt bildas vatten och koldioxid.
Till vad tror du cellen behöver den energi som
frigörs?
Energin behövs bland annat till rörelse,
värme och tillväxt.
DU ÄR MER ÄN DU TROR
 MÅL
Eleven ska få insikt om att kroppen består av
miljarder celler som bygger upp våra organ.
De ska också känna till några olika typer av
celler.
Varje gram av din kropp innehåller
ungefär en miljard celler
Hur många celler består hela du
av?
Ungefär hur mycket väger du?
Räkna utifrån det ut
hur många miljarder celler du
består av idag.
Varje gram innehåller ungefär 1
miljard celler, 1 kilo innehåller
då1 000 miljarder och 50 kilo 50
000 miljarder celler
Varför består du inte av lika många celler varje dag?
 Cellernas antal varierar ständigt eftersom nya
celler bildas och gamla dör.
Var i din kropp finns döda
celler?
Svaret är att döda celler finns på många ställen i kroppen
eftersom celler hela tiden slits, dör och ersätts av nya,
men framför allt på huvudet, i naglarna och i håret
Läs i bokens avsnitt 6.1, och besvara följande
frågor:
 1. Ge exempel på några olika typer av celler
som finns i din kropp?
 2. Hur byggs olika organ upp?
 3. Vad är stamceller?
1. Ge exempel på några olika typer av celler som finns i din
kropp?
Muskelceller, blodceller, fettceller
och nervceller.
2. Hur byggs olika organ upp?
Celler sätts ihop till vävnader som sedan
bygger upp organ.
3. Vad är stamceller?
Stamceller är omogna celler som kan utvecklas
till olika sorters mogna och specialiserade
celler, och därefter bilda vävnader och organ.
Cellen bildar vävnad
 Muskelvävnad
 Benvävnad
 nervvävnad
Flera vävnader bildar organ
Hjärtat
 Lever
 Njurar
 tarmkanal
Hur ämnen passerar in i och ut ur
cellen
 Du droppar Karamellfärg i ett glas vatten. Så småningom har
färgen spritt sig och allt vatten har samma färg.
 Ämnena passerar in i och ut ur cellerna på samma sätt .
 Hela tiden sker transporten i riktning från högre till lägre
koncentration.
 från en cell med hög koncentration av druvsocker sker alltså
transporten till celler med lägre halt.
 I vissa fall kan sker transporten av ämnen gå i motsatt riktning,
dvs. från lägre tillhögre koncentration . Det sker med hjälp av
enzymer.
Vad menar med
ämnesomsättningen?
 Ämnesomsättningen menas alltså det
ständiga bytet av näring och energi som sker
mellan kroppen och dess omgivning. Det sker
i alla celler.
 Om den upphör dör vi
Matspjälkningen
Smarrig tacos åker in i munnen
Enzym delar kolhydrater i munnen
(amylas)
Maten åker ner i magsäcken
Matspjälkningen
Magsäcken
Enzymer delar proteiner en första gång
(pepsin)
Magsaften i magsäcken är mycket sur (pH 2)
Födan ligger ungefär 2-6 timmar här
Maten fortsätter sedan
ner mot tarmarna
Matspjälkningen
I tarmarna delas resten av maten
upp av olika enzymer
Matspjälkningen
Enzymer delar kolhydrater till druvsocker (amylas, maltas, laktas)
Andra enzymer fortsätter dela proteiner till fria aminosyror (trypsin)
Fetter delas upp till glycerol och fettsyror
tarmarna
Matspjälkningen
I tjocktarmen tas vätska upp
från ”maten”

Contenu connexe

Tendances

Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
gulzay12
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
gulzay
 
Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglar
elanon
 

Tendances (20)

Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Vatten
VattenVatten
Vatten
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Människokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganenMänniskokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganen
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglar
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
 

En vedette (17)

Cellandning förbränning
Cellandning   förbränningCellandning   förbränning
Cellandning förbränning
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängning
 
Cellerochdna
CellerochdnaCellerochdna
Cellerochdna
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkning
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Indikatorer lab
Indikatorer labIndikatorer lab
Indikatorer lab
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
 
Kemi nk1a
Kemi nk1aKemi nk1a
Kemi nk1a
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
 
Connective tissue.pptx
Connective tissue.pptxConnective tissue.pptx
Connective tissue.pptx
 
Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2
 
Connective tissue slides
Connective tissue slidesConnective tissue slides
Connective tissue slides
 

Similaire à Kroppen del 1 gzl

Sammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolutionSammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolution
davidloving
 

Similaire à Kroppen del 1 gzl (20)

Nk1a Cellen
Nk1a CellenNk1a Cellen
Nk1a Cellen
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Bi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystemBi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystem
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Levande
LevandeLevande
Levande
 
Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tå
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Bi pp virus bakterier celler
Bi pp virus bakterier cellerBi pp virus bakterier celler
Bi pp virus bakterier celler
 
Sex
SexSex
Sex
 
Celler En Sammanfattning
Celler En SammanfattningCeller En Sammanfattning
Celler En Sammanfattning
 
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
 
J -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-editedJ -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-edited
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Sammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolutionSammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolution
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
NK- Muskler
NK- MusklerNK- Muskler
NK- Muskler
 
Ekologi Sara
Ekologi SaraEkologi Sara
Ekologi Sara
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 

Plus de gulzay

Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
gulzay
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
gulzay
 
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
gulzay
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
gulzay
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
gulzay
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
gulzay
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
gulzay
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
gulzay
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
gulzay
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
gulzay
 
Miljö kemi rätta
Miljö kemi rättaMiljö kemi rätta
Miljö kemi rätta
gulzay
 

Plus de gulzay (20)

Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
 
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
 
Miljö kemi rätta
Miljö kemi rättaMiljö kemi rätta
Miljö kemi rätta
 

Kroppen del 1 gzl

  • 2.  Eleven ska lära sig cellens delar och deras  funktioner samt repetera vad förbränning (cellandningen) är.
  • 3.  Alla celler har samma grundkonstruktion med en cellkärna, cellvätska och ett yttre cellmembran
  • 4. En cell är den minsta levande delen i kroppen
  • 5. Cellens delar 1. Cellmembranet omger cellen likt en tunn ”hud” som kan släppa igenom olika ämnen. 2. Cellplasman är vätskan i cellen som omger celldelarna. 3. Cellkärnan innehåller våra arvsanlag DNA-molekyl och är cellens ”chef”. 4.Mitokondrier förser cellen med energi och det vill säga förbränningen (cellandningen) sker i mitokondrier . 5.Ribosomer tillverkar proteiner i cellen. 6.Lysosomer tar hand om cellens avfall och tömmer ut det ur cellen.
  • 6. För att leva behöver vi energi Vi får energi igenom förbränningen som sker i mitokondrierna i cellerna och det kollas också cellandningen .
  • 7. Hur cellen får energi och näring Juste fotosyntesen Koldioxid + vatten + ljusenergi→ druvsocker +syrgas Vår mat består av tre grupper av organiska ämnen  Proteiner  Fetter  Kolhydrater Den energi som finns bunden i födan blir åtkomlig vid cellandningen, (förbränning) som med hjälp av syre sker i cellerna. Vid förbränningen frigörs energi och användas till cellens aktiviteter.  Syrgas + druvsocker →energi + vatten + koldioxid
  • 8. Vad är cellandningen eller förbränningen? Cellandning, eller förbränning, är den kemiska reaktion i cellen som omvandlar glukos och syre till koldioxid och vatten. Druvsocker + syre → energi + vatten + koldioxid
  • 9. Besvara följande frågor:  Varför behöver cellerna andas? Vad tror du händer om förbränningen inte fungerar? Cellerna andas för att kunna frigöra energi. Om andningen inte fungerar dör cellerna.
  • 10. Vilka ämnen behövs vid förbränningen? Varifrån tror du cellerna får de ämnena? Vid förbränning behövs glukos (druvsocker) från vår mat och syre från luften.
  • 11. Vad bildas vid förbränningen? Vid förbränningen frigörs energi. Samtidigt bildas vatten och koldioxid.
  • 12. Till vad tror du cellen behöver den energi som frigörs? Energin behövs bland annat till rörelse, värme och tillväxt.
  • 13. DU ÄR MER ÄN DU TROR  MÅL Eleven ska få insikt om att kroppen består av miljarder celler som bygger upp våra organ. De ska också känna till några olika typer av celler.
  • 14. Varje gram av din kropp innehåller ungefär en miljard celler Hur många celler består hela du av? Ungefär hur mycket väger du? Räkna utifrån det ut hur många miljarder celler du består av idag. Varje gram innehåller ungefär 1 miljard celler, 1 kilo innehåller då1 000 miljarder och 50 kilo 50 000 miljarder celler
  • 15. Varför består du inte av lika många celler varje dag?  Cellernas antal varierar ständigt eftersom nya celler bildas och gamla dör.
  • 16. Var i din kropp finns döda celler? Svaret är att döda celler finns på många ställen i kroppen eftersom celler hela tiden slits, dör och ersätts av nya, men framför allt på huvudet, i naglarna och i håret
  • 17. Läs i bokens avsnitt 6.1, och besvara följande frågor:  1. Ge exempel på några olika typer av celler som finns i din kropp?  2. Hur byggs olika organ upp?  3. Vad är stamceller?
  • 18. 1. Ge exempel på några olika typer av celler som finns i din kropp? Muskelceller, blodceller, fettceller och nervceller.
  • 19. 2. Hur byggs olika organ upp? Celler sätts ihop till vävnader som sedan bygger upp organ.
  • 20. 3. Vad är stamceller? Stamceller är omogna celler som kan utvecklas till olika sorters mogna och specialiserade celler, och därefter bilda vävnader och organ.
  • 21. Cellen bildar vävnad  Muskelvävnad  Benvävnad  nervvävnad Flera vävnader bildar organ Hjärtat  Lever  Njurar  tarmkanal
  • 22. Hur ämnen passerar in i och ut ur cellen  Du droppar Karamellfärg i ett glas vatten. Så småningom har färgen spritt sig och allt vatten har samma färg.  Ämnena passerar in i och ut ur cellerna på samma sätt .  Hela tiden sker transporten i riktning från högre till lägre koncentration.  från en cell med hög koncentration av druvsocker sker alltså transporten till celler med lägre halt.  I vissa fall kan sker transporten av ämnen gå i motsatt riktning, dvs. från lägre tillhögre koncentration . Det sker med hjälp av enzymer.
  • 23. Vad menar med ämnesomsättningen?  Ämnesomsättningen menas alltså det ständiga bytet av näring och energi som sker mellan kroppen och dess omgivning. Det sker i alla celler.  Om den upphör dör vi
  • 24. Matspjälkningen Smarrig tacos åker in i munnen Enzym delar kolhydrater i munnen (amylas) Maten åker ner i magsäcken
  • 25. Matspjälkningen Magsäcken Enzymer delar proteiner en första gång (pepsin) Magsaften i magsäcken är mycket sur (pH 2) Födan ligger ungefär 2-6 timmar här Maten fortsätter sedan ner mot tarmarna
  • 26. Matspjälkningen I tarmarna delas resten av maten upp av olika enzymer
  • 27. Matspjälkningen Enzymer delar kolhydrater till druvsocker (amylas, maltas, laktas) Andra enzymer fortsätter dela proteiner till fria aminosyror (trypsin) Fetter delas upp till glycerol och fettsyror tarmarna
  • 28. Matspjälkningen I tjocktarmen tas vätska upp från ”maten”