SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  20
Olika vinklar
• Vinklar kan betecknas på
olika sätt. Vinkeln v nedan
kan skrivas
v = Λ B = Λ ABC = Λ CBA
Λ ABC utläses
”vinkeln A B C”.
Ett varv indelas i 360°:
Ett halvt varv är följaktligen 180°:
• Ett kvarts varv är 90°
(kallas även för en rät
vinkel). Observera att
bågen ritas som en
halv kvadrat (därmed
behöver egentligen
inte ”90°” skrivas ut):
• En vinkel som är
mindre än 90° kallas
för en spetsig vinkel:
• En vinkel som är
större än 90° och
mindre än 180° kallas
för en trubbig vinkel:
Mäta vinklar
• Två räta linjer som möts i
en gemensam ändpunkt
kan kallas vinkelben och
den gemensamma
ändpunkten kan kallas
vinkelspets. Mellan
vinkelbenen uppstår en
vinkel som kan sägas
vara ett mått på den s.k.
vridningen. För att
markera vinkeln används
ofta en båge:
• Vinklar mäts ofta i grader
(skrivs ”°”). Ett varv
motsvarar 360°.
En
annan vinkelenhet som
förekommer är radianer.
• För att mäta en vinkel
används en gradskiva.
Här följer två exempel på
hur en gradskiva kan se
ut:
• För att kunna mäta en vinkel med hjälp av
en gradskiva läggs gradskivans
horisontella kant (mitt för 0°) längs med
det ena vinkelbenet. Därefter avläses
vinkeln på gradskivan vid det andra
vinkelbenet.
Exempel: Vinkeln nedan är 35°.
Exempel: Vinkeln nedan är 35°.
• Om en vinkel är större
än 180° kan en 360°gradskiva användas.
I nedanstående
exempel mäts vinkeln
till 220°.
Vinklar i trianglar
• En triangel har tre vinklar
och summan av dessa,
vinkelsumman, är alltid
180°.
Några
exempel på trianglar:
52° + 95°
+ 33° =180° 130° + 27° +
23° = 180°
• Eftersom en fyrhörning alltid
kan delas i två trianglar med
hjälp av en diagonal så är
vinkelsumman i en fyrhörning
alltid 360°. Några exempel på
fyrhörningar:
44° + 136° + 107° + 73°
= 360°
97° + 89° + 72° + 102° =
360°
• En triangel som
innehåller en rät
vinkel (90°) kallas för
en rätvinklig triangel.
Observera att bågen
som markerar vinkeln
ritas som en halv
kvadrat. Därmed
behöver vinkeln inte
skrivas.
• En triangel där alla
vinklar är lika stora
(och därmed alla
sidor lika långa) kallas
för en liksidig triangel.
Vinklarna i en liksidig
triangel är 60°:
• En triangel där två av
vinklarna är lika stora
(och därmed två av
sidorna lika långa) kallas
för en likbent triangel. De
två lika stora vinklarna
brukar kallas basvinklar
och den tredje vinkeln
brukar kallas toppvinkel.
• Några exempel på
likbenta trianglar:
• En triangel där alla
vinklar är spetsiga
(mindre än 90°) kallas
för en spetsvinklig
triangel.
• Några exempel på
spetsvinkliga
trianglar:
• En triangel där en av
vinklarna är trubbig
(större än 90°) kallas
för en trubbvinklig
triangel.
Några exempel på
trubbvinkliga trianglar:
• I nedanstående
triangel är vinklarna
30° och 150°
sidovinklar eftersom
de tillsammans bildar
ett halvt varv, 180°.
Man säger också att
150° är en yttervinkel
till triangeln.

Contenu connexe

Tendances

Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
annmari
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
gulzay12
 
Sistemi nervor
Sistemi nervorSistemi nervor
Sistemi nervor
Atien Mati
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
gulzay
 
Korsningsschema
Korsningsschema Korsningsschema
Korsningsschema
cathmh
 
Att separera ämnen
Att separera ämnenAtt separera ämnen
Att separera ämnen
Malin Åhrby
 

Tendances (20)

Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: SolsystemetLena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
 
Sistemi nervor
Sistemi nervorSistemi nervor
Sistemi nervor
 
Sinnena
SinnenaSinnena
Sinnena
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Maa kaaslane kuu
Maa kaaslane kuuMaa kaaslane kuu
Maa kaaslane kuu
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
 
Murdarvud
MurdarvudMurdarvud
Murdarvud
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Päike
PäikePäike
Päike
 
Korsningsschema
Korsningsschema Korsningsschema
Korsningsschema
 
Nervsystemet
Nervsystemet   Nervsystemet
Nervsystemet
 
Att separera ämnen
Att separera ämnenAtt separera ämnen
Att separera ämnen
 

Plus de gulzay

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
gulzay
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
gulzay
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
gulzay
 
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
gulzay
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
gulzay
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
gulzay
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
gulzay
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkning
gulzay
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
gulzay
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
gulzay
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
gulzay
 

Plus de gulzay (20)

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
 
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkning
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
 

Olika vinklaråk 7

  • 1. Olika vinklar • Vinklar kan betecknas på olika sätt. Vinkeln v nedan kan skrivas v = Λ B = Λ ABC = Λ CBA Λ ABC utläses ”vinkeln A B C”.
  • 2. Ett varv indelas i 360°:
  • 3. Ett halvt varv är följaktligen 180°:
  • 4. • Ett kvarts varv är 90° (kallas även för en rät vinkel). Observera att bågen ritas som en halv kvadrat (därmed behöver egentligen inte ”90°” skrivas ut):
  • 5. • En vinkel som är mindre än 90° kallas för en spetsig vinkel:
  • 6. • En vinkel som är större än 90° och mindre än 180° kallas för en trubbig vinkel:
  • 7. Mäta vinklar • Två räta linjer som möts i en gemensam ändpunkt kan kallas vinkelben och den gemensamma ändpunkten kan kallas vinkelspets. Mellan vinkelbenen uppstår en vinkel som kan sägas vara ett mått på den s.k. vridningen. För att markera vinkeln används ofta en båge:
  • 8. • Vinklar mäts ofta i grader (skrivs ”°”). Ett varv motsvarar 360°. En annan vinkelenhet som förekommer är radianer. • För att mäta en vinkel används en gradskiva. Här följer två exempel på hur en gradskiva kan se ut:
  • 9. • För att kunna mäta en vinkel med hjälp av en gradskiva läggs gradskivans horisontella kant (mitt för 0°) längs med det ena vinkelbenet. Därefter avläses vinkeln på gradskivan vid det andra vinkelbenet. Exempel: Vinkeln nedan är 35°.
  • 11. • Om en vinkel är större än 180° kan en 360°gradskiva användas. I nedanstående exempel mäts vinkeln till 220°.
  • 13. • En triangel har tre vinklar och summan av dessa, vinkelsumman, är alltid 180°. Några exempel på trianglar: 52° + 95° + 33° =180° 130° + 27° + 23° = 180°
  • 14. • Eftersom en fyrhörning alltid kan delas i två trianglar med hjälp av en diagonal så är vinkelsumman i en fyrhörning alltid 360°. Några exempel på fyrhörningar: 44° + 136° + 107° + 73° = 360° 97° + 89° + 72° + 102° = 360°
  • 15. • En triangel som innehåller en rät vinkel (90°) kallas för en rätvinklig triangel. Observera att bågen som markerar vinkeln ritas som en halv kvadrat. Därmed behöver vinkeln inte skrivas.
  • 16. • En triangel där alla vinklar är lika stora (och därmed alla sidor lika långa) kallas för en liksidig triangel. Vinklarna i en liksidig triangel är 60°:
  • 17. • En triangel där två av vinklarna är lika stora (och därmed två av sidorna lika långa) kallas för en likbent triangel. De två lika stora vinklarna brukar kallas basvinklar och den tredje vinkeln brukar kallas toppvinkel. • Några exempel på likbenta trianglar:
  • 18. • En triangel där alla vinklar är spetsiga (mindre än 90°) kallas för en spetsvinklig triangel. • Några exempel på spetsvinkliga trianglar:
  • 19. • En triangel där en av vinklarna är trubbig (större än 90°) kallas för en trubbvinklig triangel. Några exempel på trubbvinkliga trianglar:
  • 20. • I nedanstående triangel är vinklarna 30° och 150° sidovinklar eftersom de tillsammans bildar ett halvt varv, 180°. Man säger också att 150° är en yttervinkel till triangeln.