SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  36
Ekologi och miljöEkologi och miljö
Ekologin är den vetenskap somEkologin är den vetenskap som
försöker beskriver och förklaraförsöker beskriver och förklara
sambanden mellan organismernasambanden mellan organismerna
och deras miljö.och deras miljö.
Vad är Ekologi ?Vad är Ekologi ?
Läran om samspelet mellanLäran om samspelet mellan
växter, djur och den icke levandeväxter, djur och den icke levande
miljön kallas ekologimiljön kallas ekologi
Ekologi är läran om djursEkologi är läran om djurs
beteende.beteende.
Ekologi (läran om organismernaEkologi (läran om organismerna
och deras förhållande till miljön)och deras förhållande till miljön)
Alla djurarter har sittAlla djurarter har sitt
speciella beteende, somspeciella beteende, som
syftar till att arten skasyftar till att arten ska
överleva och utvecklasöverleva och utvecklas
Ekologi –Ekologi – Samspel & beroendeSamspel & beroende
Organismers omgivningOrganismers omgivning
EkosystemEkosystem
Destruent
Producent
Autotrof
Herbivor
Karnivor
Växtsamhälle
Djursamhälle
Nedbrytare
Miljöfaktorer
Vad är Ekologiska nischVad är Ekologiska nisch
När man beskriver vad en viss artNär man beskriver vad en viss art
behöver för att kunna överleva,behöver för att kunna överleva,
växa och fortplanta sig, talar manväxa och fortplanta sig, talar man
om artens ekologiska nisch ellerom artens ekologiska nisch eller
livsutrymme.livsutrymme.
Det gäller både djur och växter.Det gäller både djur och växter.
Varje art i naturen har ett egetVarje art i naturen har ett eget
livsutrymme ( ekologiska nisch)livsutrymme ( ekologiska nisch)
som inte delas med någon annan,som inte delas med någon annan,
eftersom konkurrensen är mycketeftersom konkurrensen är mycket
stor mellan olika arter.stor mellan olika arter.
Ekologisk NischEkologisk Nisch
boplats föda gömställe jord
Jämvikten i naturenJämvikten i naturen
För att bibehålla jämvikten i naturenFör att bibehålla jämvikten i naturen
behövs ett samspel mellan djur ochbehövs ett samspel mellan djur och
växterväxter
Vad tror duVad tror du
händer om etthänder om ett
främmande djurfrämmande djur
förs in i Sverige?förs in i Sverige?
Tex. Mink och kanadagås somTex. Mink och kanadagås som
ganska nyligen kommit till Sverigeganska nyligen kommit till Sverige
Många arter är direktMånga arter är direkt
beroende av varandra.beroende av varandra.
Man säger att de lever i symbiosMan säger att de lever i symbios
FörsurningFörsurning
Svavelföreningar
Kväveföreningar
Svavelföreningar
Kväveföreningar
Svavelsyra
Salpetersyra
SymbiosSymbios
Mykorrhiza
NedbrytareNedbrytare
 Bryter ner döda djur och växtdelar så att delarna kan användasBryter ner döda djur och växtdelar så att delarna kan användas
igenigen
Jord med mycket mineraler
M
M
M
Nedbrytare
Vad menas medVad menas med
symbios? Ge exempel.symbios? Ge exempel.
Andra arter lever som parasiter.Andra arter lever som parasiter.
Vad menas med parasiter? GeVad menas med parasiter? Ge
exempelexempel
PopulationPopulation
Samtliga individer av en art som leverSamtliga individer av en art som lever
inom ett område bildar en population.inom ett område bildar en population.
Populationen kan variera i storlekPopulationen kan variera i storlek
beroende på faktorer i omgivningen.beroende på faktorer i omgivningen.
PopulationerPopulationer
PopulationPopulation – Födsel/Död– Födsel/Död
 En blåmes får ungefär 8 ungar per årEn blåmes får ungefär 8 ungar per år
 Hur många blåmesar finns det efter 7 generationer?Hur många blåmesar finns det efter 7 generationer?
18645124.09632.768262.144
16.777.216 1 generation2 generationer3 generationer4 generationer5 generationer7 generationer6 generationer
Populationers storlekPopulationers storlek
Parasiter
Rovdjur
Konkurrens inom arten
Föda
Klimat
Välj ett vilt djur och berättaVälj ett vilt djur och berätta
vad som kan påverka just detvad som kan påverka just det
djurets populationdjurets population
NäringskedjaNäringskedja
Näringskedja är det begrepp somNäringskedja är det begrepp som
visar hur organismer genom attvisar hur organismer genom att
leva av varandra överföra energileva av varandra överföra energi
och näring från en organism till enoch näring från en organism till en
annan.annan.
Alla näringskedjor börjar medAlla näringskedjor börjar med
växter. Varför?växter. Varför?
NäringskedjaNäringskedja
Producent
Förstahands-
konsument
Andrahands-
konsument Tredjehands-
konsument
Toppkonsument
En näringskedja består avEn näringskedja består av
producenterproducenter
konsumenterkonsumenter
och nedbrytareoch nedbrytare
Varför heter detVarför heter det
producenter?producenter?
Ge även några exempel på sådana.Ge även några exempel på sådana.
Var får producenterna sinaVar får producenterna sina
råvaror och sin energi ifrån?råvaror och sin energi ifrån?
EnergiEnergi
NäringspyramidNäringspyramid
90 %
10 %
NäringspyramidNäringspyramid
Biomassa räv = 10 kg
Biomassa kanin = 100 kg
Biomassa gräs = 1000 kg
Det kan finnas flera led avDet kan finnas flera led av
konsumenter och då benämnerkonsumenter och då benämner
man demman dem
1:a konsument1:a konsument
2:a konsument o.s.v.2:a konsument o.s.v.
Beskriv vad som menas med enBeskriv vad som menas med en
konsument och ge även exempelkonsument och ge även exempel
på några sådana.på några sådana.
Vad händer med djur ochVad händer med djur och
växter när de dör?växter när de dör?
Allting fins kvar i naturen,Allting fins kvar i naturen,
ingenting försvinner, allting sprideringenting försvinner, allting sprider
sig.sig.
Man talat om kretslopp.Man talat om kretslopp.
Näringskedjor är också kretsloppNäringskedjor är också kretslopp
där energi och näring ständigtdär energi och näring ständigt
överflyttas mellan organismer.överflyttas mellan organismer.
Uppgift 1: ByggUppgift 1: Bygg
näringskedjor med hjälpnäringskedjor med hjälp
av ordkort.av ordkort.
 Gör ordkort medGör ordkort med
nedanstående ord pånedanstående ord på
växter och djur.växter och djur.
 DaggmaskDaggmask
 BjörkBjörk
 MusMus
 BakterierBakterier
 GräsGräs
 HareHare
 växtplankton,växtplankton,
 IllerIller
 SvampSvamp
 MyraMyra
 TalgoxeTalgoxe
 RådjurRådjur
 Djurplankton,Djurplankton,
 ObborreObborre
 RävRäv
 FästingFästing
 MänniskaMänniska
 GäddaGädda
 Och fiskgjuseOch fiskgjuse
Gör om dinaGör om dina
näringskedjor till ennäringskedjor till en
näringsväv.näringsväv.
 Utgår från människan i mitten av din näringsväv ochUtgår från människan i mitten av din näringsväv och
sätt ut pilar mellan ordkort.sätt ut pilar mellan ordkort.
 Försök att placera in så många ord som möjligtFörsök att placera in så många ord som möjligt
 Byt ut människan mot ett djur eller en växt och bygg enByt ut människan mot ett djur eller en växt och bygg en
ny näringsväv.ny näringsväv.
 Komplettera gärna dina näringskedjor och näringsvävarKomplettera gärna dina näringskedjor och näringsvävar
med egna växter och djurmed egna växter och djur
Undersökning av ettUndersökning av ett
ekosystem i dinekosystem i din
omgivning.omgivning.
 Välj ett lämpligt område. Du kan antingen mäta upp enVälj ett lämpligt område. Du kan antingen mäta upp en
naturruta eller välja ett naturligt avgränsat område, t.ex.naturruta eller välja ett naturligt avgränsat område, t.ex.
en skogsbackeen skogsbacke
 Rita en skiss över området. På skissen kan du märkaRita en skiss över området. På skissen kan du märka
ut var du har gjort din undersökningut var du har gjort din undersökning
 Anteckna vilka växter och djur som finns i ditt valdaAnteckna vilka växter och djur som finns i ditt valda
området.området.
 Ta hänsyn till temperatur, luftfuktighet ochTa hänsyn till temperatur, luftfuktighet och
ljusförhållande i luft och mark. Mät gjordens pH-värde .ljusförhållande i luft och mark. Mät gjordens pH-värde .
Glöm inte att leta efter spårtecken av djur i området.Glöm inte att leta efter spårtecken av djur i området.
Det kan vara fotavtryck, spillning , spybollar frånDet kan vara fotavtryck, spillning , spybollar från
rovfåglar, gnagmärken på buskar, träd, kottar ochrovfåglar, gnagmärken på buskar, träd, kottar och
nötter, hårtussar eller fjädrar, trasiga fågelägg etcnötter, hårtussar eller fjädrar, trasiga fågelägg etc
EfterarbeteEfterarbete
 Skriv vilka artbestäm av växterna och djurenSkriv vilka artbestäm av växterna och djuren
som finns i ditt valda området.som finns i ditt valda området.
 Vilka är producenter, konsumenter ochVilka är producenter, konsumenter och
nedbrytare i det undersökta ekosystemet?nedbrytare i det undersökta ekosystemet?
 Hur kan en näringspyramid i ditt ekosystem seHur kan en näringspyramid i ditt ekosystem se
ut? Rita gärna en bild.ut? Rita gärna en bild.
 Vad tror du händer med ditt ekosystem omVad tror du händer med ditt ekosystem om
några arter plötsligt dör ut eller försvinner?några arter plötsligt dör ut eller försvinner?

Contenu connexe

Tendances

Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
gulzay
 
Människans utveckling
Människans utvecklingMänniskans utveckling
Människans utveckling
mattias76
 

Tendances (20)

Samspel
SamspelSamspel
Samspel
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Ekologi för Naturkunskap A
Ekologi för Naturkunskap AEkologi för Naturkunskap A
Ekologi för Naturkunskap A
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Bi livets utveckling på jorden
Bi livets utveckling på jordenBi livets utveckling på jorden
Bi livets utveckling på jorden
 
Syror och baser vt 16
Syror och baser   vt 16Syror och baser   vt 16
Syror och baser vt 16
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Jord
JordJord
Jord
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Människans utveckling
Människans utvecklingMänniskans utveckling
Människans utveckling
 
Klassificering
KlassificeringKlassificering
Klassificering
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Evolution
EvolutionEvolution
Evolution
 

Similaire à Ekologi.pptgzl

Djur och natur2
Djur och natur2Djur och natur2
Djur och natur2
MiaSvedang
 

Similaire à Ekologi.pptgzl (18)

Djur och natur2
Djur och natur2Djur och natur2
Djur och natur2
 
Ekologi (1)
Ekologi (1)Ekologi (1)
Ekologi (1)
 
Olika Grupper Av Djur
Olika Grupper Av DjurOlika Grupper Av Djur
Olika Grupper Av Djur
 
Insekter
InsekterInsekter
Insekter
 
Ekosystem
EkosystemEkosystem
Ekosystem
 
J -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-editedJ -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-edited
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Olika Typer Av Liv
Olika Typer Av LivOlika Typer Av Liv
Olika Typer Av Liv
 
Camilla Examination 2
Camilla Examination 2Camilla Examination 2
Camilla Examination 2
 
Etologi, ethology
Etologi, ethologyEtologi, ethology
Etologi, ethology
 
Etologi
EtologiEtologi
Etologi
 
Vad ar en art
Vad ar en artVad ar en art
Vad ar en art
 
Vad ar en art
Vad ar en artVad ar en art
Vad ar en art
 
Djur 1
Djur 1Djur 1
Djur 1
 
Nk1a Arters indelning
Nk1a Arters indelningNk1a Arters indelning
Nk1a Arters indelning
 
Inlämnings uppgift av robert 9 e
Inlämnings uppgift av robert 9 eInlämnings uppgift av robert 9 e
Inlämnings uppgift av robert 9 e
 

Plus de gulzay12

Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
gulzay12
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
gulzay12
 
Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzl
gulzay12
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
gulzay12
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
gulzay12
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
gulzay12
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkning
gulzay12
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
gulzay12
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
gulzay12
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
gulzay12
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
gulzay12
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
gulzay12
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
gulzay12
 

Plus de gulzay12 (15)

Salter
SalterSalter
Salter
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzl
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkning
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Syror och baser gzl
Syror och baser gzlSyror och baser gzl
Syror och baser gzl
 

Ekologi.pptgzl

  • 1. Ekologi och miljöEkologi och miljö Ekologin är den vetenskap somEkologin är den vetenskap som försöker beskriver och förklaraförsöker beskriver och förklara sambanden mellan organismernasambanden mellan organismerna och deras miljö.och deras miljö.
  • 2. Vad är Ekologi ?Vad är Ekologi ? Läran om samspelet mellanLäran om samspelet mellan växter, djur och den icke levandeväxter, djur och den icke levande miljön kallas ekologimiljön kallas ekologi Ekologi är läran om djursEkologi är läran om djurs beteende.beteende. Ekologi (läran om organismernaEkologi (läran om organismerna och deras förhållande till miljön)och deras förhållande till miljön)
  • 3. Alla djurarter har sittAlla djurarter har sitt speciella beteende, somspeciella beteende, som syftar till att arten skasyftar till att arten ska överleva och utvecklasöverleva och utvecklas
  • 4. Ekologi –Ekologi – Samspel & beroendeSamspel & beroende
  • 7. Vad är Ekologiska nischVad är Ekologiska nisch När man beskriver vad en viss artNär man beskriver vad en viss art behöver för att kunna överleva,behöver för att kunna överleva, växa och fortplanta sig, talar manväxa och fortplanta sig, talar man om artens ekologiska nisch ellerom artens ekologiska nisch eller livsutrymme.livsutrymme. Det gäller både djur och växter.Det gäller både djur och växter.
  • 8. Varje art i naturen har ett egetVarje art i naturen har ett eget livsutrymme ( ekologiska nisch)livsutrymme ( ekologiska nisch) som inte delas med någon annan,som inte delas med någon annan, eftersom konkurrensen är mycketeftersom konkurrensen är mycket stor mellan olika arter.stor mellan olika arter.
  • 9. Ekologisk NischEkologisk Nisch boplats föda gömställe jord
  • 10. Jämvikten i naturenJämvikten i naturen För att bibehålla jämvikten i naturenFör att bibehålla jämvikten i naturen behövs ett samspel mellan djur ochbehövs ett samspel mellan djur och växterväxter
  • 11. Vad tror duVad tror du händer om etthänder om ett främmande djurfrämmande djur förs in i Sverige?förs in i Sverige? Tex. Mink och kanadagås somTex. Mink och kanadagås som ganska nyligen kommit till Sverigeganska nyligen kommit till Sverige
  • 12. Många arter är direktMånga arter är direkt beroende av varandra.beroende av varandra. Man säger att de lever i symbiosMan säger att de lever i symbios
  • 15. NedbrytareNedbrytare  Bryter ner döda djur och växtdelar så att delarna kan användasBryter ner döda djur och växtdelar så att delarna kan användas igenigen Jord med mycket mineraler M M M Nedbrytare
  • 16. Vad menas medVad menas med symbios? Ge exempel.symbios? Ge exempel. Andra arter lever som parasiter.Andra arter lever som parasiter. Vad menas med parasiter? GeVad menas med parasiter? Ge exempelexempel
  • 17. PopulationPopulation Samtliga individer av en art som leverSamtliga individer av en art som lever inom ett område bildar en population.inom ett område bildar en population. Populationen kan variera i storlekPopulationen kan variera i storlek beroende på faktorer i omgivningen.beroende på faktorer i omgivningen.
  • 19. PopulationPopulation – Födsel/Död– Födsel/Död  En blåmes får ungefär 8 ungar per årEn blåmes får ungefär 8 ungar per år  Hur många blåmesar finns det efter 7 generationer?Hur många blåmesar finns det efter 7 generationer? 18645124.09632.768262.144 16.777.216 1 generation2 generationer3 generationer4 generationer5 generationer7 generationer6 generationer
  • 21. Välj ett vilt djur och berättaVälj ett vilt djur och berätta vad som kan påverka just detvad som kan påverka just det djurets populationdjurets population
  • 22. NäringskedjaNäringskedja Näringskedja är det begrepp somNäringskedja är det begrepp som visar hur organismer genom attvisar hur organismer genom att leva av varandra överföra energileva av varandra överföra energi och näring från en organism till enoch näring från en organism till en annan.annan. Alla näringskedjor börjar medAlla näringskedjor börjar med växter. Varför?växter. Varför?
  • 24. En näringskedja består avEn näringskedja består av producenterproducenter konsumenterkonsumenter och nedbrytareoch nedbrytare
  • 25. Varför heter detVarför heter det producenter?producenter? Ge även några exempel på sådana.Ge även några exempel på sådana.
  • 26. Var får producenterna sinaVar får producenterna sina råvaror och sin energi ifrån?råvaror och sin energi ifrån?
  • 29. NäringspyramidNäringspyramid Biomassa räv = 10 kg Biomassa kanin = 100 kg Biomassa gräs = 1000 kg
  • 30. Det kan finnas flera led avDet kan finnas flera led av konsumenter och då benämnerkonsumenter och då benämner man demman dem 1:a konsument1:a konsument 2:a konsument o.s.v.2:a konsument o.s.v. Beskriv vad som menas med enBeskriv vad som menas med en konsument och ge även exempelkonsument och ge även exempel på några sådana.på några sådana.
  • 31. Vad händer med djur ochVad händer med djur och växter när de dör?växter när de dör?
  • 32. Allting fins kvar i naturen,Allting fins kvar i naturen, ingenting försvinner, allting sprideringenting försvinner, allting sprider sig.sig. Man talat om kretslopp.Man talat om kretslopp. Näringskedjor är också kretsloppNäringskedjor är också kretslopp där energi och näring ständigtdär energi och näring ständigt överflyttas mellan organismer.överflyttas mellan organismer.
  • 33. Uppgift 1: ByggUppgift 1: Bygg näringskedjor med hjälpnäringskedjor med hjälp av ordkort.av ordkort.  Gör ordkort medGör ordkort med nedanstående ord pånedanstående ord på växter och djur.växter och djur.  DaggmaskDaggmask  BjörkBjörk  MusMus  BakterierBakterier  GräsGräs  HareHare  växtplankton,växtplankton,  IllerIller  SvampSvamp  MyraMyra  TalgoxeTalgoxe  RådjurRådjur  Djurplankton,Djurplankton,  ObborreObborre  RävRäv  FästingFästing  MänniskaMänniska  GäddaGädda  Och fiskgjuseOch fiskgjuse
  • 34. Gör om dinaGör om dina näringskedjor till ennäringskedjor till en näringsväv.näringsväv.  Utgår från människan i mitten av din näringsväv ochUtgår från människan i mitten av din näringsväv och sätt ut pilar mellan ordkort.sätt ut pilar mellan ordkort.  Försök att placera in så många ord som möjligtFörsök att placera in så många ord som möjligt  Byt ut människan mot ett djur eller en växt och bygg enByt ut människan mot ett djur eller en växt och bygg en ny näringsväv.ny näringsväv.  Komplettera gärna dina näringskedjor och näringsvävarKomplettera gärna dina näringskedjor och näringsvävar med egna växter och djurmed egna växter och djur
  • 35. Undersökning av ettUndersökning av ett ekosystem i dinekosystem i din omgivning.omgivning.  Välj ett lämpligt område. Du kan antingen mäta upp enVälj ett lämpligt område. Du kan antingen mäta upp en naturruta eller välja ett naturligt avgränsat område, t.ex.naturruta eller välja ett naturligt avgränsat område, t.ex. en skogsbackeen skogsbacke  Rita en skiss över området. På skissen kan du märkaRita en skiss över området. På skissen kan du märka ut var du har gjort din undersökningut var du har gjort din undersökning  Anteckna vilka växter och djur som finns i ditt valdaAnteckna vilka växter och djur som finns i ditt valda området.området.  Ta hänsyn till temperatur, luftfuktighet ochTa hänsyn till temperatur, luftfuktighet och ljusförhållande i luft och mark. Mät gjordens pH-värde .ljusförhållande i luft och mark. Mät gjordens pH-värde . Glöm inte att leta efter spårtecken av djur i området.Glöm inte att leta efter spårtecken av djur i området. Det kan vara fotavtryck, spillning , spybollar frånDet kan vara fotavtryck, spillning , spybollar från rovfåglar, gnagmärken på buskar, träd, kottar ochrovfåglar, gnagmärken på buskar, träd, kottar och nötter, hårtussar eller fjädrar, trasiga fågelägg etcnötter, hårtussar eller fjädrar, trasiga fågelägg etc
  • 36. EfterarbeteEfterarbete  Skriv vilka artbestäm av växterna och djurenSkriv vilka artbestäm av växterna och djuren som finns i ditt valda området.som finns i ditt valda området.  Vilka är producenter, konsumenter ochVilka är producenter, konsumenter och nedbrytare i det undersökta ekosystemet?nedbrytare i det undersökta ekosystemet?  Hur kan en näringspyramid i ditt ekosystem seHur kan en näringspyramid i ditt ekosystem se ut? Rita gärna en bild.ut? Rita gärna en bild.  Vad tror du händer med ditt ekosystem omVad tror du händer med ditt ekosystem om några arter plötsligt dör ut eller försvinner?några arter plötsligt dör ut eller försvinner?