2. En cell är den minsta levande
delen i kroppen
Cellandning, eller
förbränning, är den
kemiska reaktion i cellen
som omvandlar glukos
och syre till koldioxid och
vatten.
3. Cellen bildar vävnad
• Muskelvävnad
• Benvävnad
• nervvävnad
Flera vävnader bildar organ
Hjärtat
• Lever
• Njurar
• tarmkanal
4. Hur cellen får energi och näring
• Juste fotosyntesen
• Koldioxid + vatten + ljusenergi→ druvsocker +syrgas
• Vår mat består av tre grupper av organiska ämnen
• Proteiner
• Fetter
• Kolhydrater
• den energi som finns bunden i födan blir åtkomlig vid
cellandningen, den förbränning som med hjälp av syre sker i
cellerna.
• Vid förbränningen frigörs energi och användas till cellens aktiviteter.
• Syrgas + druvsocker →energi + vatten + koldioxid
5. Hur ämnen passerar in i och ut ur
cellen
• Du droppar Karamellfärg i ett glas vatten. Så
småningom har färgen spritt sig och allt vatten har
samma färg.
• Ämnena passerar in i och ut ur cellerna på samma sätt .
• Hela tiden sker transporten i riktning från högre till lägre
koncentration.
• från en cell med hög koncentration av druvsocker sker
alltså transporten till celler med lägre halt.
• I vissa fall kan sker transporten av ämnen gå i motsatt
riktning, dvs från lägre tillhögre koncentration . Det sker
med hjälp av enzymer.
•
6. • Ämnesomsättningen menas alltså det
ständiga bytet av näring och energi som
sker mellan kroppen och dess omgivning.
Det sker i alla celler.
• Om den upphör dör vi
16. Matspjälkningen
Magsäcken
Enzymer delar proteiner en första gång
(pepsin)
Magsaften i magsäcken är mycket sur (pH 2)
Födan ligger ungefär 2-6 timmar här
Maten fortsätter sedan
ner mot tarmarna
18. Matspjälkningen
tarmarna
Enzymer delar kolhydrater till druvsocker (amylas, maltas, laktas)
Andra enzymer fortsätter dela proteiner till fria aminosyror (trypsin)
Fetter delas upp till glycerol och fettsyror
21. blodkärlen
Artär med Ven med blod tillbaks hjärtat blod från hjärtat
Vad är detta för ”trassel”?
22. Människans ämnesomsättning
• I Matsmältningskanalen sönderdelas matten i
mindre delar som cellen kan använda. Även här
sköter blodet transporten ut till cellerna.
• Vid cellandningen ( förbränningen) bildas
avfallsprodukter, tex koldioxid,, urinämnen och
vatten. Dessa förs bort, utsöndras, ur kroppen
genom lungorna, njurarna och huden.
• På detta sätt omsätts näringsämne i kroppen
24. blodkärlen
Klaffar hindar blodet Ven att rinna tillbaka
Muskler pressar blodet ”uppåt”
Blod in i venen
25. blodkärlen
kapillärer
Röda blodkroppar lämnar syre till cellerna
Näring ut till cellerna
…och plockar upp koldioxid
26. • Blodet består av fyra huvudkomponenter;
Blodplasma
- ca 50 % av de 4-6 liter blod vi har,
trögflytande, genomskinlig vätska som
består av vatten, salt, kolhydrater, protein
och hormoner.
Röda blodkroppar
Vita blodkroppar
Blodplättar
Blodet Bildas i den röda ryggmärgen i form av blodstamceller som
sedan specialiseras till de olika typerna av blodkroppar.
27. Röda blodkroppar har
- Funktion;
Transportera syre /
koldioxid till/från celler
och vävnader med
hjälp av proteinet
hemoglobin.
- Hemoglobin
innehåller järn. För att
vår syretransport ska
fungera optimalt
måste vi se till att äta
järn i kosten.
28. blodplättar
Har som främsta uppgift
att koagulera blodet vid
skador.
De hjälper då till att bilda
ett nät av fibrin
”sårskorpa”.
Blödarsjuka innebär att
blodplättarna inte
fungerar som de ska,
blodflödet stoppas inte
vid blödningar.
29. Det finns olika typer av vita blodkroppar
Ätarcellerna:
T-hjälparceller
T-mördarceller
T-minnesceller
- B-celler (minnesceller)
Alla har olika funktioner i vårt immunförsvar.
Av alla vita blodkroppar är en mängd av dem ute i
kroppens olika vävnader och ”kontrollerar” så att
inte kroppen angripits av några främmande virus
eller bakterier.
30. • Vid ett angrepp av främmande ( bakterie/virus) sker
detta;
1. ätarceller attackerar och ”äter” upp bakterierna.
2. T-hjälparceller ”analyserar” och signalerar till B-celler
och ”ätarceller” ifall de behövs. T-mördarceller dödar
vissa bakterier (främst virus) direkt.
3. B-celler rycker in och bildar antikroppar.
4. Antikropparna binder in till bakterieväggarna och förstör
ytan så bakterier spricker och dör.
5. Ifall samma bakterier infekterar kroppen kommer sk.
minnesceller (finns både T- och B-minnesceller) agera
direkt och bilda mängder av antikroppar så vi hinner inte
bli sjuka. Vi har blivit immuna.
31. Skelett och muskler
• Skelett
• Skelett är benen i vår kropp, den stomme som
håller oss upprätt.
En vuxen människas skelett består av ungefär
206 ben, antalet varierar från person till person.
Alla ” benen” har egna namn, som
• strålbenet och skenbenet i underbenet och
nyckelbenet mellan skuldran och halsen.
32. • Människans skelett är starkt men ändå relativt lätt, och
det tillåter stor rörlighet.
De långa benen i armar och ben är ihåliga och fyllda
med benmärg.
Benen är förenade med varandra genom leder som gör
benen rörliga i förhållande till varandra. Det finns tre
olika leder
Musklerna är fästade till skelettbenen med senor.
Skallen, kraniet, som bland annat ska skydda hjärnan
består av sammanvuxna platta ben. Det gör även
bäckenet, som skyddar könsorganen. Bröstkorgen, som
skyddar hjärtat och lungorna, är en gallerliknande
konstruktion av tunna revben.
33. • Vilka funktioner har
skelettet i kroppen?
Olika leder
• gångjärnsleder
,vridleder och
kulleder?
34. Muskler
• Muskel eller muskelvävnad är
kroppsvävnad som är uppbyggd av
muskelceller och har förmåga till
sammandragningar .
Musklerna hjälper oss att röra oss.
35. Träning förbättrar musklerna
syreupptag
• Genom träning bildas fler energiverk
”mitokondrier i muskelcellerna, det är där
förbränningen sker.
Ju fler energiverk, desto mer energi kan
cellerna frigöra. S. 262-263
