Samarbetspartierna i Ulricehamn ser en rad möjligheter för kommunen på sikt. Samtidigt känner vi oro.Den finansiella krisen har slagit rätt in i ulricehamnarnas vardag och kommunens kassa. I september var 14 procent av ungdomarna mellan 18-24 år arbetslösa i kommunen. Det är dystrare siffror än för länet och riket. Därför lägger vi en budget som sätter jobben först. Det ger resurser som vi kan fördela inom välfärden.

1. Budget 2010
- Ansvar för Ulricehamn

2. Innehållsförteckning
Utblicken 3
Tre år med borgerlig regering 3
Jobben, företagen och kompetensen 3
Välfärden 4
Klimat och miljö 4
Inblicken 4
Ekonomiska förutsättningar 4
Använd pengarna rätt 5
Jobben, företagen och kompetensen 5
Välfärden 6
Klimat och miljö 7
God ekonomisk hushållning, verksamhetsmål 9
Ekonomiska förutsättningar – använd pengarna rätt 9
Personalpolitiska mål 9
Välfärden 9
Klimat och miljö 9
Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 11
Taxor och avgifter 11
Finansieringsramar 11
Budgetramar 12
Specifikation ramförändringar 13
Kommunstyrelsen 13
Barn- och utbildning 13
Vård- och omsorg 14
Specifikation av effektiviseringar 15
Kommunledningskontoret 15
Kulturförvaltningen 15
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret 15
Serviceförvaltningen 15
Barn- och utbildningsnämnden 15
Vård- och omsorgsnämnden 15
Investeringsprogram 16
2

3. 3

4. Utblicken
Tre år med borgerlig regering
Sverige har nu styrts av en borgerlig regering i tre år. År 2006 kom regeringen till makten under
brinnande högkonjunktur. Med vetskap om att goda tider aldrig varar för evigt borde de ha tagit
chansen att lotsa Sverige in i framtiden. Istället överraskades man totalt av den globala finanskrisen,
och den politik man har bedrivit har förvärrat lågkonjunkturen.
Det är när tiderna är dåliga som regeringsdugligheten sätts på prov. I dåliga tider behövs ett
ledarskap som sår de frön som krävs för att framtidens jobb och företagande ska blomstra.
Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har skatterna sänkts med 85 miljarder kronor. Den
fjärdedel av befolkningen som har de högsta inkomsterna har fått ungefär hälften av de borgerliga
skattesänkningarna. Den fjärdedel av befolkningen som har de lägsta inkomsterna har endast fått
ungefär 6 procent av skattesänkningarna. Som en följd av skattesänkningarna och att allt fler saknar
ett jobb ökar inkomstklyftorna samt de sociala klyftorna i Sverige. Tanken med skattesänkningarna
var att konsumtionen och därmed sysselsättningen skulle öka. Men den politiken har slagit helt fel.
Istället tyder det mesta på att den del av svenska folket som verkligen fått pengar över, valt att i stor
utsträckning stoppa pengarna i madrassen. Sparkvoten har stigit med 3,8 procentenheter till
rekordhöga 11,9 procent 2008.
Sannolikt är det försämringarna i trygghetssystemen som fått folk att av rädsla för framtiden öka sitt
sparande och även sänka konsumtionen. Konjunkturinstitutet bedömer att sparandet ökar hela 2009
för att plana ut under 2010.
Jobben, företagen och kompetensen
Sverige befinner sig mitt i en allvarlig lågkonjunktur. För drygt ett år sedan var arbetslösheten i
Sverige nästan en procentenhet lägre än genomsnittet i EU. Idag är arbetslösheten högre i Sverige än
snittet i EU. Ungdomsarbetslösheten skenar och närmar sig 30 procent medan den i EU är knappt 20
procent. Det beror delvis på den internationella lågkonjunkturen, men den borgerliga regeringen har
förvärrat läget så att Sverige nu halkar efter jämfört med övriga Europa. Det som gör att Sverige idag
står sämre rustade på arbetsmarknaden är:
1. Regeringen har höjt arbetsgivaravgifterna för de minsta företagen. För till exempel en liten
hantverkarfirma eller kafé med 2-3 anställda har arbetsgivaravgiften höjts med över 30 000
kronor.
2. Jämfört med våren 2006 har antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen skurits ner med
över 50 procent.
3. Medlemsavgifterna till a-kassa och fackförbund har höjts kraftigt vilket resulterat att en halv
miljon människor sett sig tvingade lämna a-kassan och idag är utan skydd vid arbetslöshet.
4. Villkoren i a-kassan har försämrats inom en rad områden.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pekar i sin ekonomirapport från maj 2009 på att den
borgerliga regeringens förändringar i regelverken för arbetslöshetsförsäkringen (studerandevillkoret,
sänkta ersättningsnivåer, ändrade kvalificeringsregler, ändrad finansiering och därmed ändrade
4

5. avgifter) och sjukförsäkringen påverkar behovet av försörjningsstöd i den nuvarande
lågkonjunkturen. SKL skriver:
”Efterfrågan på arbetskraft minskar och fler blir beroende av samhällets stöd för sin försörjning. Att
det statliga stödet då har försämrats innebär att fler blir hänvisade till kommunernas bistånd.
Regelförändringarna har också haft den indirekta effekten att andelen medlemmar i a-kassorna har
minskat vilket innebär betydligt lägre ersättning vid arbetslöshet. Det är mycket svårt att beräkna de
enskilda förändringarnas betydelse för kommunernas kostnader. Vi gör bedömningen att det
ekonomiska biståndet ökar med 3,5 miljarder kronor under perioden 2009–2011 till följd av ökad
arbetslöshet och ändrade regler.”
Även den borgerliga regeringen gör i sin egen prognos bedömningen att ökningen av försörjningsstöd
fortsätter.
Välfärden
De stora skattesänkningarna kombinerat med lågkonjunkturen har bidragit till försämrad ekonomi
hos kommuner och landsting. Konsekvensen av regeringen Reinfeldts politik har blivit att kvaliteten i
välfärden försämrats, antalet vuxna i skolan har blivit färre, barngrupperna har blivit större och
äldreomsorgen har försummats.
En borgerlig käpphäst är vårdnadsbidraget. Skolverket har studerat den norska och finska
motsvarigheten till det svenska systemet för vårdnadsbidrag. Granskningen visade att familjer med
utländsk bakgrund, låginkomsttagare och familjer där föräldrarna har kort utbildning är
överrepresenterade bland dem som utnyttjar vårdnadsbidraget. Bidraget har också en långsiktigt
negativ påverkan på kvinnors sysselsättning. Skolverket konstaterade även att Sverige riskerar att få
en social snedrekrytering till förskolan i de kommuner där bidraget införs.
Klimat och miljö
Den borgerliga regeringen har gått fram hårt inom miljöområdet och föreslagit eller genomfört en
lång rad försämringar på många områden, exempelvis har anslagen till den biologiska mångfalden
skurits ned, miljöhänsynen som konsumentpolitiskt mål har avskaffats och det statliga miljöstödet till
ekologisk odling har sänkts.
I höstens budgetproposition föreslår den borgerliga regeringen att miljöskatten på handelsgödsel ska
avskaffas. Det är sannolikt att sänkt pris på handelsgödsel leder till ökad användning. Det i sin tur går
emot miljömålen eftersom det leder till ökade utsläpp, har en negativ klimatpåverkan och riskerar att
leda till övergödning.
Inblicken
Ekonomiska förutsättningar
Ulricehamns kommun har som övergripande mål att bli 25 000 invånare år 2020. Det är ett bra mål.
Målet är tydligt, lätt att ta till sig och syftar till tillväxt. Det är viktigt att denna tillväxt är väl
genomtänkt och att en övergripande strategi arbetas fram där samhällets alla delar analyseras
utifrån en ökad befolkning.
5

6. Den finansiella krisen har slagit rätt in i ulricehamnarnas vardag och kommunens kassa. Oppositionen
insåg tidigt det allvarliga i krisen och bad den borgerliga majoriteten att skyndsamt uppvakta
regeringen om ytterligare ekonomiskt stöd under det innevarande och kommande åren.
Tyvärr valde den borgerliga majoriteten i kommunen att avstå denna uppvaktning. Däremot
reagerade flera andra borgerliga kommuner runt om i Sverige vilket lyfte upp frågan på
dagordningen. Den borgerliga regeringen har velat i frågan. Så sent som vid partiledardebatten i juni
framhävdade Folkpartiets ledare Jan Björklund att det viktiga för kommunerna var att prioritera, inte
att få mer pengar. Bara någon månad senare hade Björklund bytt fot. Frågan är vad det var som fick
Björklund att ändra uppfattning. Under sommaren kom det inte några ekonomiska signaler som inte
var tydliga nog redan i vintras.
Självklart är det positivt att regeringen nu ger ytterligare stöd till kommunerna. Men det är samtidigt
olyckligt att regeringen inte kunde lämna besked tidigare, trots mycket kritik från bland annat
Sveriges kommuner och landsting, SKL, Konjunkturinstitutet och regeringens egna ekonomiska
rådgivare, det finanspolitiska rådet.
Det är än mer olyckligt att det extra stöd regeringen nu delar ut till Sveriges kommuner är av
engångskaraktär. Det försvårar en långsiktig planering för oss i Ulricehamn.
Vi kan också konstatera att med en regering bestående av samarbetspartierna hade Ulricehamn fått
ytterligare 16 miljoner kronor under en treårsperiod. Det motsvarar en skattehöjning med 15 öre och
det är välbehövliga pengar som kunde ha använts till jobb i välfärden i kommunen.
Använd pengarna rätt
Skattebetalarnas pengar ska användas på ett varsamt och ekonomiskt sätt. Ett slösaktigt beteende
med dessa pengar är ett rån på skattebetalarna. Därför är det positivt att kommunens
inköpscontroller har mottagits på ett bra sätt i organisationen och att fokus hamnar på att göra
ekonomiskt bra inköp. Det ger mer pengar över till kommunens kärnverksamhet.
I det underlag som överlämnats till politiken finns för 2010 bland annat en besparing vid upphandling
av hantverkartjänster på 150 000 kronor och ytterligare 500 000 kronor i besparing genom att
kommunen tecknar ett nytt avtal för kommunens bilar. Sammanlagt förutspås besparingar genom
samordnade inköp på cirka 3 miljoner kronor.
Jobben, företagen och kompetensen
Under året har ungdomsarbetslösheten i Ulricehamns kommun ökat med 168 procent. Bara under
andra kvartalet 2009 betalades 3,7 miljoner kronor ut i försörjningsstöd i Ulricehamns kommun. Det
är tragedi för den individen och allvarligt för kommunen eftersom skenande kostnader äventyrar
välfärden som tvingas tumma på kvaliteten för att möta kostnaderna.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Ulricehamn sätter jobben först. Under året har
oppositionen initierat tre ärenden i kommunstyrelsen – samtliga med inriktning på att hjälpa
individen och hjälpa dem som stängs ute från arbetsmarknaden.
6

7. Sammanlagt avsätter oppositionen 14,5 miljoner kronor till arbetsmarknadsåtgärder och
sysselsättningsstöd.
Av dessa riktas:
• fem miljoner kronor till omställningsåtgärder inom kommunens egen organisation
• fem miljoner kronor ställs till Arbetsmarknadsorganisationens förfogande
• tre miljoner kronor går till att förstärka kassan för utbetalningar av försörjningsstöd och en
miljon avsätts till vuxenutbildning
• en halv miljon kronor för att kunna öka antalet feriearbetare hos kommunen
Välfärden
Andelen elever som inte når upp till gymnasieskolans behörighetskrav har ökat kraftigt under 2008.
Det äventyrar en ung människas framtid och möjligheter. Det är oacceptabelt anser
samarbetspartierna. Det riskerar även att belasta kommunen ekonomiskt under en lång tid.
Oppositionen föreslår därför att en krisgrupp tillsätts för att se över hur vi kan få fler elever att uppnå
behörighetskraven. För detta arbete avsätts en halv miljon kronor.
Under våren 2009 besvarades motionen från Socialdemokraterna om Ungdomens hus. Många av
fullmäktiges ledamöter var då uppe i talarstolen och pratade sig varma för den satsning som detta
skulle innebära. Men när sommaren försvann, försvann även intresset för att åstadkomma ett
Ungdomens hus med förutsättningar att bedriva verksamhet för våra ungdomar ”mellan Forum och
Pluto”. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet står dock fast vid samma linje som vid
vårens fullmäktige och avsätter sammanlagt 1,5 miljoner kronor för att driftsätta ett Ungdomens hus.
Barn- och utbildningsnämnden redogör för konsekvenserna av de besparingar nämnden är ålagd i
Verksamhetsbeskrivning inför 2010-2012. Den enskilt största posten i nämndens
finansieringsprogram är minskning av personaltätheten i verksamheten. Nämnden skriver bland
annat:
”De åtgärder som föreslås för att upprätthålla balans i budget kommer att få effekter för den
enskilde eleven. ://..Det handlar om gruppers storlek som man vet påverkar lärandet och mängden
kompetenser vi kan utnyttja på skolenheterna.”
Oppositionen ställer sig inte bakom en minskning av personaltätheten i förskolor och skolor. Det kan
inte vara rimligt att barnen ska ta smällen när ekonomin tryter. Tvärtom. Nu om någonsin är det
viktigt med en trygg miljö inom barnomsorg och skola.
I kommunens årsredovisning för 2008 konstateras att kommunen mål för barngruppers storlek på
max 15 barn inte kan uppnås utan hamnar på 16,9 barn. Det är inte acceptabelt. Oppositionen
avsätter sammanlagt 3 250 000 kronor som ska gå till ökad lärartäthet, minskade barngrupper och
barn med särskilda behov.
7

8. Oppositionen är för ett rikt föreningsliv och en aktiv fritid. Det stärker hälsan, skapar gemenskap,
fostrar och skapar nya idéer. För 2010 riktar vi ytterligare 800 000 kronor till kostnadskrävande
projekt och ökat stöd till föreningslivet.
Våra äldre har blivit ekonomiskt särbehandlade av den borgerliga regeringen. Samarbetspartierna i
Ulricehamn kan inte göra något åt den orättvisa pensionärsskatt som drabbat kommunens äldre.
Däremot kan vi sänka taxorna inom äldreomsorgen i ett sätt att kompensera.
Valfriheten inom äldreomsorgen ska först och främst utgå från ett brukarperspektiv. Valfrihet
handlar främst om att kunna välja vilka insatser man vill ta del av och är villig att betala för.
EU-kommissionen har i flera studier visat på att kultur och kreativa näringar är underskattade i
strategier för att uppfylla Lissabon-agendan. Att betrakta kulturlivet ur detta ekonomiska perspektiv,
som en bransch eller en sektor, uttömmer inte kulturens värde, men visar på att kulturen också har
en ekonomisk betydelse.
Kulturen berikar och utvecklar människan och ger vidare referensramar. Det är viktigt att se att
kulturlivet i Ulricehamns kommun är betydelsefullt också ur ett ekonomiskt perspektiv. Ett rikt
kulturliv bidrar till att uppnå målet om 25 000 ulricehamnare år 2020. Kortsiktiga nedskärningar inom
kulturens område är därmed inte acceptabla.
Klimat och miljö
Ulricehamns kommun har rönt stora framgångar och fått stor uppmärksamhet för vårt aktiva arbete
inom miljöområdet. Det är naturligtvis positivt och det är viktigt. Klimat- och miljöarbetet blir en allt
viktigare faktor när det gäller att få kommunen att växa och uppnå målet med 25 000 invånare.
Samtidigt är det viktigt att slå fast att vårt klimat- och miljöarbete är viktigare än konjunkturen. Det
handlar om vårt ansvar inför kommande generationer och på sikt mänsklighetens överlevnad.
Därför är det viktigt att Ulricehamn inte tappar takten. I vår budget avsätter vi därför 500 000 kronor
som ska gå till fortsatt arbete för att uppnå våra miljömål. Vi riktar ytterligare 400 000 kronor till
energibesparingar.
Vi avsätter 130 000 kronor för att inrätta en glesbygdsfond med inriktning på miljöarbete genom att
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret får behålla de pengar som tidigare gått till KLIMP.
Ulricehamns kommun ska fortsätta att utvecklas mot en ekonomiskt, socialt och ekologiskt
långsiktigt hållbar kommun. Ett naturligt steg i det viktiga arbetet är att göra Ulricehamn till en Fair
Trade City-stad. I vår budget avsätts 200 000 kronor till det arbetet.
En viktig målgrupp när det gäller att uppnå målet om 25 000 invånare är ungdomarna i kommunen.
Statistiken visar att ungdomar, särskilt i sämre tider, är mindre trogna kommunen som bostadsort
och istället väljer att flytta från Ulricehamns kommun. Samtidigt är det viktigt att stimulera
ungdomar och att vänja ungdomar vid kollektivtrafiken som ett bra och ekonomiskt
fortskaffningsmedel. Därför väljer oppositionen att inte ta bort den subvention inom kollektivtrafiken
8

9. för studenter som funnits i besparingsförslagen för 2010. Ett borttagande av denna rabatt innebär att
man riskerar att förstärka avflyttning och minska resandet med kollektivtrafik.
9

10. God ekonomisk hushållning, verksamhetsmål
1. Ekonomiska förutsättningar – använd pengarna rätt
Målsättningen för 2010 är en ökning med 125 personer i förhållande till folkmängden
2009-11-01.
Under 2010 minst 50 procent av de mest efterfrågade tjänsterna finnas tillgängliga och
kunna utföras via kommunens hemsida via så kallad elektronisk förvaltning.
2. Personalpolitiska mål
Målet för långtidssjukskrivningar 2010 är en genomsnittlig minskning till maximalt 80
personer per månad. Andelen partiellt sjukskrivna i denna grupp ska uppgå till lägst 55
procent. Alla anställda skall ha en individuell utvecklingsplan.
Andelen utbildad/behörig personal ska sammantaget öka. En viktig framgångsfaktor för att
öka välfärden för kommunens barn och elever är att den undervisande personalen har en
pedagogisk högskoleexamen. Behörighetsgraden ska öka för kommunens pedagoger så att
den ligger över genomsnittet i kommungruppen.
3. Välfärden
Målet är att barngruppernas storlek inom tre år är max 15 barn i kommunen. Lärartätheten
ska öka för att undervisningen ska kunna individanpassas på ett fullgott sätt. Kommunen har
ett ansvar att ge alla elever goda förutsättningar för att kunna uppnå godkänt i alla ämnen.
Under 2010 ska andelen elever i grundskolan som inte uppnått godkänt i ett eller flera
ämnen minska till maximalt 20 procent. Den nya arbetsmarknadsorganisationen ska redovisa
resultatet av sitt arbete, främst med gruppen arbetslösa ungdomar 16-24 år. Antalet
ungdomar som får sommarjobb/vikariat i kommunen ska öka.
Kulturella mötesplatser ska erbjudas i hela kommunen, med ett ökat och varierat utbud samt
med ett innehåll av hög kvalité och bredd. Särskilt viktigt är att den är tillgänglig för alla.
Ungdomars delaktighet och möjligheter till påverkan ska särskilt beaktas.
Utnyttjandegraden i kommunens idrotts- och fritidsanläggningar ska öka.
4. Klimat och miljö
Miljöarbete är ett kvalitetsarbete som måste vara en del av det dagliga arbetet. Kommunen
och dess bolag ska ha en ledande position när det gäller miljöarbete och ta de initiativ som
behövs för att så sker.
Långsiktigt behövs det göras betydande satsningar som syftar till att öka kollektivtrafikens
marknadsandelar och skapa större arbetsmarknadsområden/regioner. Kommunen måste
snarast ta fram ett ”Visions- och målprogram” för den framtida kollektivtrafiken lokalt med
anpassning till det regionala resandet. Hänsyn ska tas till både mäns och kvinnors behov när
kollektivtrafiken utformas.
10

11. Fastighetsunderhållet i kommunen har under en lång följd av år haft en allt för låg nivå i
förhållande till en långsiktig värdesäkring av det totala fastighetsbeståndet. Under 2010 ska
det genomsnittliga fastighetsunderhållet uppgå till 150 kr per kvadratmeter.
Vid ny och ombyggnad ska bästa teknik användas för att minimera miljöpåverkan och
framtida driftskostnader.
Mål 2010 är en minskad el- och värmeförbrukning på 3 procent jämfört med 2009. Som ett
led i omställning från fossilberoende skall vi ha konverterat en oljeeldad anläggning till
biobränsle under året.
Under året ska vi ha utrett förutsättningarna för solfångare för tappvarmvatten i våra
fastigheter.
Elförbrukningen i kommunens byggnader ska minska med 15 procent i kWh per
kvadratmeter.
11

12. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning
Resultatet ska motsvara minst 1 procent av intäkterna.
Den kommunala utdebiteringen ska höjas 25 öre (21.23 kr)
Kommunkoncernen ska arbeta fram riktlinjer för amorteringar av lån för koncernens bolag. Detta i
syfte att ge kommunkoncernen möjligheten att ge ett enskilt bolag ökade finansieringsramar utan att
den totala upplåningen inom koncernen behöver förändras.
Taxor och avgifter
Enligt förslag från förvaltningarna med undantag av specifikation enligt vårt budgetförslag.
Finansieringsramar
Ulricehamns Energi AB 180 mkr (oförändrat)
Stubo AB 410 mkr (+150 mkr)
Ufsab 15 mkr (oförändrat)
Ulricehamns kommun 40 mkr (+40 mkr)
Vists Fastighets AB 63 mkr (oförändrat)
Brf Kullen - 42 mkr (likvidation)
Brf Parkgården 47 mkr (oförändrat)
Summa: 755 mkr (+148 mkr)
12

13. Budgetramar 2010
1 036
Skatte- och bidragsintäkter 654
(Utdebitering 21:23) 22801 inv 1/11 09
Kommunstyrelsen 185 671
Barn- och utbildningsnämnd 453 010
Vård- och omsorgsnämnd 374 389
Avsatt till lönekostnadsökningar 10 300
Avsatt till ökade kapitalkostnader 7 310
Omställningsåtgärder 5 000
1 035
Summa nämnder 680
Avskrivningar 34 500
Finansiella intäkter, netto 2 500
(oförändrad avkastning /kapitalkostnad bolagen)
Finansförvaltningen övrigt,
nettointäkt 45 900
Resultat 14 874
13

14. Specifikation av ramförändringar
Kommunstyrelsen
Miljömål 500
Ökad hyreskostnad Kullen 200
Kostnader ungdomens hus 1500
Handikappanpassning, enkelt avhjälpta hinder 1000
Kostnadskrävande projekt, stöd till föreningar 800
Kompensation för prisökningar 600
Förändring av anslaget för anordnande av val 250
Kostnadsökning, ny dagvattentaxa 1000
Samarbetsavtal UEAB 1500
Fair trade city 200
Belysning Rönnåsen 200
KF Beredningar 500
Ökat underhåll fastigheter 2000
Korrigering för sänkning av arbetsgivaravgifter -544
Effektivisering ikp -1500
*Diverse effektiviseringar kommunledningskont. -2070
**Besparing kulturförvaltning -200
***Diverse effektiviseringar miljö-och samhällsb. -400
****Diverse effektiviseringar serviceförvaltningen -1250
Summa 4286
Barn- och utbildningsnämnd
Barnomsorgsplatser i annan kommun 250
Prisökningar ink. Vaccinationskostnad 1500
Utökning av barnomsorgsplatser 2000
Allmän förskola för 3-åringar från 1/7 550
Utredning gällande ny gymnasieskola GY 2011 250
Utökning av vuxenutbildningen 1000
Utökning av modersmålsundervisning 500
Förskolärarutbildning, förskolelyftet 200
Ökad internhyra, stadsskogens förskola(År 09 +860) 830
Volymkorrigering -5500
Öka lärartäthet, minskade barngrupper, barn särskilda behov 3250
Krisgrupp verksamhetsmål 500
Korrigering för sänkning av arbetsgivaravgifter -1312
*****Diverse effektiviseringar barn- och utbildning -7500
Effektiviserade inköp -1000
Summa -4482
Vård- och omsorgsnämnd
14

15. Ny arbetsmarknadsorganisation 5000
Omställningskostnader Von 1000
Prisökningar 500
Gemensamma ytor hyra nytt seniorboende 300
Kostnadsökningar försörjningsstöd 3000
Volymkorrigering 700
Taxejustering 1000
Feriearbete 500
Korrigering för sänkning av arbetsgivaravgifter -1344
******Diverse effektiviseringar vård-och omsorg -8950
Summa 1706
15

16. Specifikation av effektiviseringar
*Kommmunledningskontoret
Sänkta arvoden pol 80
Utformning annons 50
uppsagt avtal Posten 60
Sänkt avgift 7h förbund 80
Sänkt avgift SÄRF 300
Vakant ekonom 350
Avveckling Knuten 50
Uppsagt sambruksavtal IP-telefoni 200
Samverkan IT-chef 300
Internationell verksamhet 100
Nytt bilavtal 500
Summa 2070
**Kulturförvaltningen
Minskad kap nämndhuset 200
*** Miljö- och samhällsbyggnadskontoret
Minskad kostnad kollektivtrafik 400
****Serviceförvaltningen
Energibesparing 400
Upphandling hantverkartjänst 150
Lägre kostnad trafikplanerartjänst 100
Lägre kostnad kostverksamhet 600
Summa 1250
*****Barn- och utbildningsnämnden
2009 års nedskärningar 7000
Ny IT-stuktur 500
Summa 7500
******Vård- och omsorgsnämnden
Sänkt internpris 6000
16

17. Bedömningssystem 1500
Demenssamordnare 250
Korttidsboende 600
Minskad dagverksamhet 600
Summa 8950
Investeringsprogram
2010 2011 2012
Ombyggnationer äldrefastigheter 15000 20000 20000
Diverse inventarier förvaltningarna 2500 5000 5000
Investeringar inom köksverksamheten 2000 2000 2000
Gator & vägar 4000 4000 4000
Energieffektiviseringar 5000 5000 5000
Lassalyckan 10000 20000 10000
Ny idrottsplats Tingsholm 5000
Ny bussterminal
Markförvärv, netto 10000 5000 5000
Ny förskola/skola Hökerum 0
Ombyggnad Stadshuset/avveckling nämndhuset 5000 55000
Nytt stadsbibliotek 5000 55000
Generationernas park, järnvägsområdet 1000 6500 7500
Stenbocksskolan, Annex 6000
Förskola i Bogesundsområdet 10000
Kök/matsal Bogesund 15000
Förskola Nitta, ombyggnad
Matsal & cafe Tingsholm 0 5000
Småbåtshamn 0
Leklandskap, Simhallen 2000
Nybyggda gator, belysning 3000
Trafikarbeten, asfalt 1500 1500 1500
Vägar MM, RV 40 projektet, Aläng 5000 5000
Kulturskola 2500
Passagesystem 500
Säkerhetsarbete 1000
Styrsystem 500
Utveckling av webben 700
Summa 84700 106500 170000
Finansiering
Egna medel -30000 0 0
Årets kassaflöde vid 0 tkr resultat -35000 -35000 -35000
Finansiering att lösa 19700 71500 135000
17

18. 18