4. Växter
• Växter behöver solljus, vatten, koldioxid och
en liten mängd näringsämnen.
• I de gröna växtcellerna finns klorofyll.
• Med klorofyllets hjälp kan växten fånga in
solenergi. Solenergin omvandlar växten till
socker.
• Växterna tillverkar syre som de släpper ut i
luften. Djuren andas syre.
5. Fotosyntes
• Fotosyntesen sker i växternas blad.
• I bladen finns ett grönt ämne som heter klorofyll.
• Klorofyllmolekylerna kan fånga in energi från
solljuset. Energin använder växterna i
fotosyntesen. I fotosyntesen tillverkar växterna
socker.
• I fotosyntesen omvandlar växter koldioxid och
vatten till socker och syre.
• koldioxid + vatten + energi socker + syre
• Sockret kan sedan omvandlas till andra ämnen
som växten behöver.
7. Växter förökar sig på olika sätt
• Växter kan föröka sig på olika sätt:
– Sporväxter sprider sig med sporer
– Fröväxter förökar sig med frön
– En del växter bildar rötter när en del av växten
sätts i jorden.
8. Sporväxter
• Sporväxter sprider sig med sporer.
• Växter släpper ifrån sig en stor mängd små sporer.
Sporerna sprids med luften. Där sporerna landar
så kan det börja växa nya växter.
• Mossor och ormbunksväxter är sporväxter.
9. Fröväxter
• Träd, buskar, örter och gräs är fröväxter.
• Fröväxter har blommor. När blommorna
befruktas så bildas det frön. Dom fröna sprids
med vinden och bildar nya växter.
• Fröväxter har sexuell förökning. Hanorganet
kallas Ståndare och honorganet kallas Pistill.
Ståndarens pollenkorn innehåller en sorts
spermier. Längst ner i pistillen finns fröämnen
som innehåller ägg.
10. Pollinering
• Ett pollenkorn från ståndaren (de på sidorna) ska
landa på pistillen (den i mitten) för att blomman
ska bli pollinerad.
• När blomman är pollinerad så bildas frön.
11. Pollinering
• Pollen kan spridas antingen med vinden eller med hjälp
av djur.
• För att locka till sig djur så kan blommor ha vackra
färger, dofter eller söt nektar.
• Vid självpollinering kan blommor pollinera sig själva.
• Vid korspollinering så pollinerar två olika plantor
varandra.
12. Spridning utan frön eller sporer
• När en potatis sätts i jorden så bildar den rötter
och det blir nya potatisar.
• På vissa blommor så kan man klippa av ett blad
och sätta det i jorden. Rötter kommer då att
bildas från bladet.
• Jord, vitsippor och andra växter bildar revor.
Huvudplantan skickar iväg utlöpare (liggande
stjälkar) under eller över marken och så blir det
en ny växt en liten bit bort.
14. Urdjur
• Toffeldjur och amöbor är urdjur.
• Urdjur är små encelliga organismer som lever i
fuktiga miljöer.
• Urdjurens cell har en cellkärna.
• Urdjur har funnits på jorden i mer än 500
miljoner år.
• Urdjur förökar sig genom att dela sig i två delar.
15. Urdjur får i sig näring på olika sätt
• En del urdjur äter bakterier och små delar från
döda djur som finns i vattnet omkring dem.
• En del urdjur är parasiter. Exempelvis så är det
urdjuret malariaparasiten som orsakar
malaria. Malariaparasiten finns i
malariamyggans saliv.
16. Alger
• Alger lever i vatten.
• Alger har fotosyntes.
• Stora alger benämns efter sin färg, det finns
gröna, bruna och röda alger.
• De stora algerna i havet kallas ofta tång.
17. Planktonalger
• Planktonalger är mikroskopiskt små. De är
encelliga och flyter vid ytan i sjöar och hav.
• De här små algerna är viktig mat för djuren.
• Planktonalgerna har fotosyntes och tillverkar
en stor del av det syre som finns på Jorden.
Planktonalgerna tar också upp väldigt mycket
koldioxid från luften.
19. Bakterier
• Bakterier har funnits på jorden i flera miljarder år.
• Bakterier är pyttesmå. De består av en enda cell
och saknar cellkärna.
• Bakterier förökar sig genom delning.
• Det finns bakterier i vattnet, i luften och i marken.
• Bilden visar bakterier i 25 000 gångers förstoring.
20. Nyttiga bakterier
• Det finns många nyttiga bakterier.
• En vuxen människa har mer än 2 kg bakterier i
sig.
• Bakterier finns främst i tarmen, men även i
exempelvis munnen, huden, öronen och ögonen.
• Kolibakterier i tjocktarmen bryter ner
matresterna.
• Bakterier i ko- och hästmagar bryter ner gräset.
21. Bakterier kan göra oss sjuka
• Med dåligt vatten och smittad mat kan det
spridas bakterier som gör oss sjuka.
• För att undvika att bli sjuk av bakterier så är
det viktigt att tvätta händerna och använda
rena knivar, kastruller och skålar när man lagar
mat.
• Antibiotika är medicin som dödar bakterier.
22. Blågröna bakterier
• De blågröna bakterierna har klorofyll och
fotosyntes.
• De blågröna bakterierna var de först
organismerna på jorden som hade fotosyntes.
Det är tack vare dom som jorden fick syre i
atmosfären.
• Vid algblomning så täcks vattenytan av en
grön hinna. Hinnan består av blågröna alger
som spridit ut sig över vattnet.
23. Arkéer
• Arkéerna har funnits på jorden i flera miljarder år.
• Arkéerna är encelliga och saknar cellkärna.
• Arkéer lever där inget annat klarar av att leva,
exempelvis i heta källor, sura vulkansjöar och i
extremt salta hav.
• De flesta arkéer tål inte syre.
24. Virus
• Virus är ännu mindre än bakterier och arkéer och
omöjliga att se i vanliga mikroskop.
• Virus är parasiter. De måste tränga sig in i levande
celler för att kunna föröka sig.
• Virus är svåra att skydda sig mot då de tål hög
värme, nedfrysning och vanlig antibiotika.
• Aids orsakas av HIV-viruset.
• Bilden visar influensavirus i förstoring.