Ce diaporama a bien été signalé.
Nous utilisons votre profil LinkedIn et vos données d’activité pour vous proposer des publicités personnalisées et pertinentes. Vous pouvez changer vos préférences de publicités à tout moment.

Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7

3 904 vues

Publié le

Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller sjuans biologi.
Innehåll: Livets former och Samspel

Publié dans : Formation
  • Soyez le premier à commenter

Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7

  1. 1. Sammanfattning till NP åk 9 Biologi åk 7 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Livets former • Samspel • Ekologi och hållbarhet
  3. 3. Livets former Lena Koinberg
  4. 4. Biologi • Biologi betyder ”läran om livet” • Biologi handlar om allt som är levande. • Levande varelser kallas för organismer. • Alla organismer är uppbyggda av celler. • Organismer delas in i arter, släkter och familjer. • Individer som tillhör samma art kan få barn och barnbarn med varandra. • Däggdjur är alla djur där ungarna diar sina mammor.
  5. 5. Ryggradsdjur och ryggradslösa djur • Ryggradsdjur har ryggrad och skelett inuti kroppen. • Fiskar, fåglar och däggdjur är ryggradsdjur. • Ryggradslösa djur saknar skelett inuti kroppen. • Insekter, spindlar, sniglar och maskar är ryggradslösa djur.
  6. 6. Växelvarma djur och jämnvarma djur • Kroppstemperaturen för växelvarma djur följer omgivningens temperatur. • Fiskar, groddjur och kräldjur är växelvarma djur. • Jämnvarma djur har alltid samma kroppstemperatur oavsett hur varmt eller kallt det är i omgivningen. • Fåglar och däggdjur är jämnvarma djur.
  7. 7. Inre befruktning och yttre befruktning • Landlevande djur har inre befruktning. • Honan har äggen inuti kroppen. Hanen parar sig med honan för att spermierna ska befrukta äggen. • Bilden visar en spermie som tar sig in i ett ägg. • Fiskar har yttre befruktning. • Hanens spermier befruktar honans ägg utanför djurens kroppar.
  8. 8. Svampar • Svampar har svampceller. • Svampar äter och andas syre. • Ovan jord ser vi svampkroppen, resten av svampen växer som trådar nere i marken. Trådarna kallas hyfer.
  9. 9. Svampar skaffar näring på 3 sätt • Nedbrytare får näring genom att bryta ner dött material. • Parasiter tar näring från levande växter eller djur. • En del svampar lever i symbios med levande växter. Svamptrådarna i marken samarbetar då med växtens rötter.
  10. 10. Växter förökar sig på olika sätt • Sporväxter sprider sig med sporer. Massvis med små sporer släpps ut. Där sporerna landar så kan det börja växa nya växter. • Fröväxter förökar sig med frön. Fröväxter har blommor. När blommornas pollineras så bildas det frön. Dom fröna kan spridas med vinden och bilda nya växter. • En del växter bildar rötter när en del av växten sätts i jorden.
  11. 11. Urdjur • Urdjur har funnits på jorden i mer än 500 miljoner år. • Urdjur är små encelliga organismer. • Urdjur förökar sig genom att dela sig i två delar.
  12. 12. Alger • Alger lever i vatten. • Alger har fotosyntes och tillverkar en stor del av det syre som finns på Jorden.
  13. 13. Bakterier • Bakterier består av en enda cell. • Det finns många nyttiga bakterier. En vuxen människa har mer än 2 kg bakterier i sig. • Bakterier i tjocktarmen bryter ner matrester. • Med dåligt vatten och smittad mat kan det spridas bakterier som gör oss sjuka. • Antibiotika är medicin som dödar bakterier.
  14. 14. Blågröna bakterier • De blågröna bakterierna var de först organismerna på jorden som hade fotosyntes. Det är tack vare dom som jorden fick syre i atmosfären.
  15. 15. Virus • Virus är pyttesmå. • Virus är parasiter som förökar sig genom att tränga in i levande celler. • Virus tål vanlig antibiotika. • Aids orsakas av HIV-viruset.
  16. 16. Samspel Lena Koinberg
  17. 17. Fotosyntes • Fotosyntesen sker i växternas blad. • I bladen finns ett grönt ämne som heter klorofyll. • Klorofyllmolekylerna kan fånga in energi från solljuset. • koldioxid + vatten + energi socker + syre
  18. 18. Cellandningen • Alla organismer har cellandning. • Cellandning sker i kroppens celler. • socker + syre koldioxid + vatten + energi • Fotosyntesen och cellandningen hänger ihop. • Cellandning är fotosyntes baklänges.
  19. 19. Näringskedja • I en näringskedja så studerar man vem som äter vem. • De gröna växterna producerar mat genom sin fotosyntes. De är producenter i näringskedjan. • Djur äter växter eller andra djur. Djuren är konsumenter i näringskedjan. • Toppkonsumenten är högst upp i näringskedjan. Den äts inte upp av någon.
  20. 20. Näringsväv • Djur kan äta flera olika organismer. • Flera näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv. Blad Mask Igelkott Ekollon ÖrnOrm Mus
  21. 21. Näringspyramid • Det blir färre och färre djur uppåt i näringskedjan. • Det finns många producenter och få toppkonsumenter.
  22. 22. Nedbrytare • Nedbrytarna äter döda djur och växter. • Nedbrytare är mycket viktiga för naturens kretslopp. • Nedbrytare ser till att ämnena i döda organismer sprids i naturen igen. • Bakterier, svampar och daggmaskar är nedbrytare.
  23. 23. Parasiter • Parasiter lever på andra organismer utan att döda dom. • Exempel på parasiter är myggor, fästingar och huvudlöss.
  24. 24. Symbios • Symbios är ett nära samarbete mellan arter. • Människan har nyttiga bakterier som bryter ner mat i tjocktarmen. • Svampar samarbetar ofta med växter. Svamptrådarna i marken samarbetar med växtens rötter. Svampen får socker från växten. Svampen hjälper växten att suga upp vatten och näringsämnen.
  25. 25. Ekologi och hållbarhet Lena Koinberg
  26. 26. Ekologi • Ekologi handlar om samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
  27. 27. Biologisk mångfald • Med biologisk mångfald menas variationsrikedom bland levande organismer. • Biologisk mångfald avser: – Olika sorters arter – Olikheter inom en art – Olika naturtyper och ekosystem som gör att många olika arter trivs och överlever
  28. 28. Kretslopp • Ämnena på jorden går runt i kretslopp.
  29. 29. Ekosystem Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett avgränsat område av naturen. • Exempel på ekosystem – En sjö – En damm – En skog – En äng – En stubbe
  30. 30. Population En population är alla individer av en viss art som finns inom ett visst område. • Exempel på population – Alla granar i en skog – Alla blåklockor på en äng – Alla myror i en stubbe – Alla abborrar i en sjö
  31. 31. Ekosystem förändras • En kraftig storm eller skogsbrand ändrar ett ekosystem. • Klimatförändringar ändrar ekosystem. • När ekosystemen ändras så måste organismerna anpassa sig.
  32. 32. Östersjön är unik • Östersjön har bräckt vatten. • Bräckt vatten har lägre salthatten än ett hav, men högre salthalt än sötvatten. • Djur har svårt att överleva i det bräckta vattnet. • Östersjön är även övergödd och starkt förorenad.
  33. 33. Människan påverkar ekosystemen • Vi släpper ut avfall, gifter och okända kemikalier • Vi bränner fossila bränslen (t.ex. olja) vilket leder till en förstärkt växthuseffekt och en höjd temperatur • Vi utrotar djur så att den biologiska mångfalden minskar
  34. 34. Spelregler i ett hållbart samhälle • Kretslopp råder. Avfall återvinns. • Försiktighetsprincipen råder. Bara det vi vet är ofarligt får släppas ut. • Energin kommer från hållbara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft.

×