Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi. Presentation som innehåller sjuans biologi. Innehåll: Livets former och Samspel

1. Sammanfattning till NP åk 9
Biologi åk 7
Lena Koinberg

2. Denna presentation innehåller
• Livets former
• Samspel
• Ekologi och hållbarhet

3. Livets former
Lena Koinberg

4. Biologi
• Biologi betyder ”läran om livet”
• Biologi handlar om allt som är levande.
• Levande varelser kallas för organismer.
• Alla organismer är uppbyggda av celler.
• Organismer delas in i arter, släkter och
familjer.
• Individer som tillhör samma art kan få barn
och barnbarn med varandra.
• Däggdjur är alla djur där ungarna diar sina
mammor.

5. Ryggradsdjur och ryggradslösa djur
• Ryggradsdjur har ryggrad och skelett inuti
kroppen.
• Fiskar, fåglar och däggdjur är ryggradsdjur.
• Ryggradslösa djur saknar skelett inuti kroppen.
• Insekter, spindlar, sniglar och maskar är
ryggradslösa djur.

6. Växelvarma djur och jämnvarma djur
• Kroppstemperaturen för växelvarma djur följer
omgivningens temperatur.
• Fiskar, groddjur och kräldjur är växelvarma djur.
• Jämnvarma djur har alltid samma
kroppstemperatur oavsett hur varmt eller kallt
det är i omgivningen.
• Fåglar och däggdjur är jämnvarma djur.

7. Inre befruktning och yttre befruktning
• Landlevande djur har inre befruktning.
• Honan har äggen inuti kroppen. Hanen parar sig med
honan för att spermierna ska befrukta äggen.
• Bilden visar en spermie som tar sig in i ett ägg.
• Fiskar har yttre befruktning.
• Hanens spermier befruktar honans ägg utanför
djurens kroppar.

8. Svampar
• Svampar har svampceller.
• Svampar äter och andas syre.
• Ovan jord ser vi svampkroppen, resten av
svampen växer som trådar nere i marken.
Trådarna kallas hyfer.

9. Svampar skaffar näring på 3 sätt
• Nedbrytare får näring genom att bryta ner
dött material.
• Parasiter tar näring från levande växter eller
djur.
• En del svampar lever i symbios med levande
växter. Svamptrådarna i marken samarbetar
då med växtens rötter.

10. Växter förökar sig på olika sätt
• Sporväxter sprider sig med sporer.
Massvis med små sporer släpps ut. Där sporerna
landar så kan det börja växa nya växter.
• Fröväxter förökar sig med frön.
Fröväxter har blommor. När blommornas
pollineras så bildas det frön. Dom fröna kan
spridas med vinden och bilda nya växter.
• En del växter bildar rötter när en del av växten
sätts i jorden.

11. Urdjur
• Urdjur har funnits på jorden i mer än 500
miljoner år.
• Urdjur är små encelliga organismer.
• Urdjur förökar sig genom att dela sig i två
delar.

12. Alger
• Alger lever i vatten.
• Alger har fotosyntes och tillverkar en stor del
av det syre som finns på Jorden.

13. Bakterier
• Bakterier består av en enda cell.
• Det finns många nyttiga bakterier. En vuxen
människa har mer än 2 kg bakterier i sig.
• Bakterier i tjocktarmen bryter ner matrester.
• Med dåligt vatten och smittad mat kan det
spridas bakterier som gör oss sjuka.
• Antibiotika är medicin som dödar bakterier.

14. Blågröna bakterier
• De blågröna bakterierna var de först
organismerna på jorden som hade fotosyntes.
Det är tack vare dom som jorden fick syre i
atmosfären.

15. Virus
• Virus är pyttesmå.
• Virus är parasiter som förökar sig genom att
tränga in i levande celler.
• Virus tål vanlig antibiotika.
• Aids orsakas av HIV-viruset.

16. Samspel
Lena Koinberg

17. Fotosyntes
• Fotosyntesen sker i växternas blad.
• I bladen finns ett grönt ämne som heter
klorofyll.
• Klorofyllmolekylerna kan fånga in energi från
solljuset.
• koldioxid + vatten + energi socker + syre

18. Cellandningen
• Alla organismer har cellandning.
• Cellandning sker i kroppens celler.
• socker + syre koldioxid + vatten + energi
• Fotosyntesen och cellandningen hänger ihop.
• Cellandning är fotosyntes baklänges.

19. Näringskedja
• I en näringskedja så studerar
man vem som äter vem.
• De gröna växterna producerar
mat genom sin fotosyntes. De
är producenter i näringskedjan.
• Djur äter växter eller andra
djur. Djuren är konsumenter i
näringskedjan.
• Toppkonsumenten är högst
upp i näringskedjan. Den äts
inte upp av någon.

20. Näringsväv
• Djur kan äta flera olika organismer.
• Flera näringskedjor bildar tillsammans en
näringsväv.
Blad
Mask
Igelkott
Ekollon
ÖrnOrm
Mus

21. Näringspyramid
• Det blir färre och färre
djur uppåt i
näringskedjan.
• Det finns många
producenter och få
toppkonsumenter.

22. Nedbrytare
• Nedbrytarna äter döda djur och växter.
• Nedbrytare är mycket viktiga för naturens
kretslopp.
• Nedbrytare ser till att ämnena i döda organismer
sprids i naturen igen.
• Bakterier, svampar och daggmaskar är
nedbrytare.

23. Parasiter
• Parasiter lever på andra
organismer utan att döda
dom.
• Exempel på parasiter är
myggor, fästingar och
huvudlöss.

24. Symbios
• Symbios är ett nära samarbete mellan arter.
• Människan har nyttiga bakterier som bryter
ner mat i tjocktarmen.
• Svampar samarbetar ofta med växter.
Svamptrådarna i marken samarbetar med
växtens rötter. Svampen får socker från
växten. Svampen hjälper växten att suga upp
vatten och näringsämnen.

25. Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg

26. Ekologi
• Ekologi handlar om samspelet mellan de
levande organismerna och den miljö de lever i.

27. Biologisk mångfald
• Med biologisk mångfald menas
variationsrikedom bland levande organismer.
• Biologisk mångfald avser:
– Olika sorters arter
– Olikheter inom en art
– Olika naturtyper och ekosystem som gör att
många olika arter trivs och överlever

28. Kretslopp
• Ämnena på jorden går runt i kretslopp.

29. Ekosystem
Ett ekosystem är allt levande och den miljö som
finns i ett avgränsat område av naturen.
• Exempel på ekosystem
– En sjö
– En damm
– En skog
– En äng
– En stubbe

30. Population
En population är alla individer av en viss art som
finns inom ett visst område.
• Exempel på population
– Alla granar i en skog
– Alla blåklockor på en äng
– Alla myror i en stubbe
– Alla abborrar i en sjö

31. Ekosystem förändras
• En kraftig storm eller skogsbrand ändrar ett
ekosystem.
• Klimatförändringar ändrar ekosystem.
• När ekosystemen ändras så måste
organismerna anpassa sig.

32. Östersjön är unik
• Östersjön har bräckt vatten.
• Bräckt vatten har lägre salthatten än ett hav, men
högre salthalt än sötvatten.
• Djur har svårt att överleva i det bräckta vattnet.
• Östersjön är även övergödd och starkt förorenad.

33. Människan påverkar ekosystemen
• Vi släpper ut avfall, gifter och okända kemikalier
• Vi bränner fossila bränslen (t.ex. olja) vilket
leder till en förstärkt växthuseffekt och en höjd
temperatur
• Vi utrotar djur så att den biologiska mångfalden
minskar

34. Spelregler i ett hållbart samhälle
• Kretslopp råder. Avfall återvinns.
• Försiktighetsprincipen råder.
Bara det vi vet är ofarligt får släppas ut.
• Energin kommer från hållbara energikällor
som sol-, vind- och vattenkraft.