4. Fotosyntes
• Fotosyntesen sker i växternas blad.
• I bladen finns ett grönt ämne som heter klorofyll.
• Klorofyllmolekylerna kan fånga in energi från
solljuset. Energin använder växterna i
fotosyntesen. I fotosyntesen tillverkar växterna
socker (kallat glukos).
• I fotosyntesen omvandlar växter koldioxid och
vatten till energirikt socker och syre.
• koldioxid + vatten + energi socker + syre
• Sockret kan sedan omvandlas till andra ämnen
som växten behöver.
5. Cellandningen
• Alla organismer har cellandning.
• När djur äter växter så får de tillgång till
energin i växternas kolhydrater.
• Energin använder djuren till rörelse, värme
och för att bygga nya celler och växa.
• Svampar får också sin energi från växterna.
• I kroppens celler sker sedan cellandning. Då
förbränns sockret med hjälp av syre från
inandningsluften.
• När solen inte skiner så får växter sin energi
via cellandning.
• socker + syre koldioxid + vatten + energi
6. Fotosyntes och cellandning samspelar
• Cellandning är fotosyntes baklänges.
• Djur andas in syre, äter växter och har cellandning.
• Gröna växter, alger och vissa bakterier har
fotosyntes när solen skiner. De får energi genom
cellandning när solen inte skiner.
• Cellandning:
– Socker + syre koldioxid + vatten + energi
• Fotosyntes:
– koldioxid + vatten + energi socker + syre
7. Fotosyntes (när solen skiner)
koldioxid + vatten + energi socker + syre
Solljus
Vatten
Koldioxid
Syre
Socker
8. Cellandning (dag och natt)
socker + syre koldioxid + vatten + energi
Vatten
Koldioxid
Syre
Socker
11. Producenter
• Växter och alger har fotosyntes. De kan
använda energin i solljuset för att producera
energirikt socker.
• Växter och alger kallas för producenter.
12. Konsumenter
• Djur, svampar och bakterier får i sig energirika
ämnen genom att äta växter, alger eller andra
djur.
• Att äta är att konsumera.
• Djur och svampar är konsumenter.
13. Näringskedja
• I en näringskedja så studerar
man vem som äter vem.
• De gröna växterna producerar
mat genom sin fotosyntes. De
är producenter i näringskedjan.
• Djur äter växter eller andra
djur. Djuren är konsumenter i
näringskedjan.
• Toppkonsumenten är sist i
näringskedjan. Den äts inte upp
av någon.
• Människan är toppkonsument.
14. Näringsväv
• Djur kan äta flera olika organismer. Näringskedjan är
därför en förenklad bild. En näringsväv ger en bättre
bild av verkligheten.
• Flera näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv.
Blad
Mask
Igelkott
Ekollon
ÖrnOrm
Mus
15. Näringspyramid
• Det är stora
energiförluster i
näringskedjan. Det blir
därför färre och färre
djur uppåt i kedjan.
• Bara 10% av energin går
vidare till nästa nivå.
• Energiförlusterna beror
på att organismerna i
varje steg använder
energi för att leva och
växa.
16. Nedbrytare
• Nedbrytare äter döda djur och växter.
• Nedbrytarna bryter ned och sprider ämnena som
finns i de döda organismerna.
• Nedbrytarna är mycket viktiga för naturens kretslopp.
• Bakterier och svampar är de viktigaste nedbrytarna.
• Bilden visar en daggmask. Daggmaskar är nedbrytare.
17. Parasiter
• Parasiter lever på andra
organismer.
• Värddjuret som parasiten
lever på blir ofta sjuk och
svag.
18. Försvar för att överleva
• För att överleva så är det viktigt att skydda sig
från att bli uppäten.
• Det finns olika sätt att försvara sig:
– att slåss
– att fly
– att gömma sig
– att samarbeta i grupp
– att luras
• Växter kan skydda sig genom att ha taggar eller
innehålla gifter.
• Växter och djur signalerar ofta att de är giftiga
genom att ha starka färger.
19. Djurs försvar
• En del djur kamouflerar sig och har samma
kroppsfärg som bakgrundens färg.
• Igelkottens försvar består av taggar.
• Blomflugans försvar är att den luras och ser ut
som en geting.
21. Växters konkurrens
• Organismerna tävlar med varandra om
naturens resurser.
• Växter konkurrerar med varandra om solljus,
vatten och mineralämnen i marken.
22. Djurs konkurrens
• Djur konkurrerar om mat, vatten, boplatser och en
partner att få ungar med.
• Allätare kan äta många sorters mat och har ofta lätt
att hitta mat.
• Många djur skaffar sig ett revir som de kontrollerar
och försvarar.
• Djur kan flytta för att hitta ett bättre ställe att bo på.
• Flyttfåglar flyttar varje år. På sommaren så bor de i
Sverige och på vintern så bor de i varmare länder.
23. Samarbete
• Många djur samarbetar genom att leva i flock.
• En del flockar har en ledare som bestämmer.
• Andra flockar samarbetar utan ledare.
24. Symbios
• Symbios är ett nära samarbete mellan arter.
• Svampar samarbetar ofta med växter.
Svamphyferna växer samman med växternas
rötter. Svampen får socker från trädet. Svampen
hjälper växten att suga upp mineraler och vatten
ur marken.
• Små fiskar putsar på stora fiskar. De små fiskarna
äter då små bakterier. I utbyte så får de skydd av
de stora fiskarna.
• Människan har nyttiga bakterier i tjocktarmen.
