SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  19
Fysik för årskurs 7-9
Universum
Lena Koinberg
Denna presentation innehåller
• Universum
• Universums utveckling
Universum
Lena Koinberg
Solen
• Det finns många miljarder stjärnor i
universum.
• Solen är en ganska liten stjärna.
• Stjärnor består av heta gaser, mest
helium och väte.
• Inuti solen slås vätekärnor samman till
heliumkärnor. Det kallas fusion.
• Vid fusion så frigörs energi.
• Solen strålar ut energi i form av ljus och
värme. Utan den energin skulle det inte
finnas liv på jorden.
Stjärnor
• Stjärnor har olika färg beroende på hur varma de är på ytan.
• Vita stjärnor är varmast (10 000 grader eller mer).
• Dvärgstjärnor är mindre än solen. De är ofta vita stjärnor och
kallas då vita dvärgar.
• Gula stjärnor är mellanvarma (runt 6000 grader).
• Solen är en gul stjärna.
• Röda stjärnor är kallast (runt 3000 grader).
• Jättestjärnor kan vara 1000 gånger så stora som solen. De är
ofta röda stjärnor.
Ljusår
• Ett ljusår är den sträcka ljuset färdas
på ett år.
• På himlen kan man se Polstjärnan.
• Polstjärnan befinner sig 780 ljusår
från jorden.
• När du tittar på ljuset från
Polstjärnan så ser du ljus som
skapades vid Polstjärnan för 780 år
sedan. Ljuset har sedan varit på väg
genom rymden i 780 år.
• Avståndet till solen är 8 ljusminuter.
Stjärnhop
• En stjärnhop är en
samling stjärnor i en
större grupp.
Vintergatan
• En galax är ett stjärnsystem med ett stort antal stjärnor.
• Vår galax heter Vintergatan.
• Vintergatan är spiralformad och innehåller 200 miljarder
stjärnor.
• Solen är en av dessa stjärnor.
• Galaxen Vintergatan roterar. Att rotera ett varv tar ett
galaxtiskt år. Ett galaxiskt år är 240 miljoner år.
• Fotot visar en del av Vintergatan.
Galaxer
• Det finns mer än 100 miljarder galaxer i universum.
• Galaxer kan ha olika former. De kan exempelvis vara
formade som en spiral, ett klot eller en ellips.
• Fotot visar Andromedagalaxen.
Stjärnbilder
• Stjärnbilder skapas genom
att dra streck mellan
ljusstarka stjärnor.
• Nederst är Karlavagnen
inritad, den består av 7
stjärnor i stjärnbilden Stora
Björnen.
• Polstjärnan är alltid rakt
ovanför Nordpolen.
Universums utveckling
Lena Koinberg
Astronomi historia
• Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och
universum.
• Först trodde astronomerna att jorden var en platt skiva
omgiven av vatten. Sedan kom de på att jorden var rund.
• Först trodde astronomerna att jorden var universums
medelpunkt och att solen roterade runt jorden. Sedan kom de
på att jorden roterade runt solen.
Big Bang
• För 13,7 miljarder år sedan var Big Bang.
• Big Bang kallas även Stora Smällen.
• Big Bang var en stor explosion som skapade universum.
• Materia och strålning uppstod och spreds.
• Från den materian skapades stjärnor och planeter.
• Universum expanderar, d.v.s. stjärnorna och planeterna
rör sig sakta bort från punkten där Big Bang skedde.
• Astronomerna är osäkra på vad som fanns före Big
Bang.
Nebulosa
• Stjärnor föds i nebulosor.
• En nebulosa består av materia i form av gas
och damm (se bild).
• Nebulosor har jättestor massa.
• Gravitationskraften gör att materian i
nebulosan dras ihop.
• När materian dras ihop så bildas en stjärna.
• I en nebulosa kan det bildas massvis med
stjärnor.
• Vår sol skapades för 4,5 miljarder år sedan.
Stjärnors liv
• Stjärnor skapas i nebulosor.
• Först är stjärnan i ett stabilt tillstånd då den
har god tillgång på bränsle.
• När vätet börjar ta slut så sväller stjärnan, den
slukar upp planeterna omkring den. Stjärnan
är då en röd jätte.
• Därefter så krymper stjärnan till ett mindre
klot, då kallas den för en vit dvärg.
• Den vita dvärgen svalnar sedan och mörknar.
Stora stjärnors liv
• Stora stjärnor som är 2-3 gånger så stora som
solen får ett våldsammare slut.
• När bränslet tar slut så kollapsar stjärnan.
• Stjärnans yttre delar sprängs utåt och bildar
en oerhört ljusstark stjärna kallad supernova.
• I stjärnans centrum bildas en neutronstjärna.
Det är en liten, kompakt himlakropp med en
diameter på några mil.
De största stjärnornas liv
• När de allra största stjärnorna kollapsar så bildas
det först en supernova och sedan blir det ett svart
hål.
• Gravitationen är så kraftig så att all materia
samlas i en enda punkt. Denna punkt kallas för
ett svart hål.
• Gravitationen är så kraftig så att inte ens ljuset
kan lämna himlakroppen. Det går därför inte att
se svarta hål, däremot så kan astronomerna se
hur deras gravitation påverkar andra
himlakroppar.
Universums kretslopp
• Nästan alla stjärnor kastar ut gaser
och stoft i rymden när de dör. Denna
materia bildar nya nebulosor. I dessa
nebulosor bildas sedan nya stjärnor
och planeter.
I en nebulosa bildas en ny stjärna.
Stjärnan är stabil.
Stjärnan dör och kastar ut
gaser och stoft i rymden.
En ny nebulosa bildas.
Mörk energi och mörk materia
• Alla galaxer är på väg ifrån varandra med
ökad hastighet. Den energi som drar isär
galaxerna kallas för mörk energi.
• Astronomerna anser även att det finns
materia i universum som vi inte kan se, den
kallar de för mörk materia.

Contenu connexe

Tendances

Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglar
elanon
 

Tendances (20)

Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: SolsystemetLena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
 
Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglar
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Evolution
EvolutionEvolution
Evolution
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 

Similaire à Lena Koinberg | Fysik: Universum (20)

Astronomi
Astronomi Astronomi
Astronomi
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: UniversumLena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: Universum
 
Rymden
RymdenRymden
Rymden
 
Universum
UniversumUniversum
Universum
 
Astronomi
AstronomiAstronomi
Astronomi
 
Astronomi
AstronomiAstronomi
Astronomi
 
Astronomi
AstronomiAstronomi
Astronomi
 
Planeterna En Kort Lektion!
Planeterna  En Kort Lektion!Planeterna  En Kort Lektion!
Planeterna En Kort Lektion!
 
Tema Rymden
Tema RymdenTema Rymden
Tema Rymden
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7
 
Astronomi 2012
Astronomi 2012Astronomi 2012
Astronomi 2012
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7
 
Jorden
JordenJorden
Jorden
 
Jorden och månen
Jorden och månenJorden och månen
Jorden och månen
 
Vår plats i universum
Vår plats i universumVår plats i universum
Vår plats i universum
 
Stjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpointStjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpoint
 
Genomgång av fråor s 25 i boken
Genomgång av fråor s 25 i bokenGenomgång av fråor s 25 i boken
Genomgång av fråor s 25 i boken
 
Genomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i bokenGenomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i boken
 
Genomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i bokenGenomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i boken
 
Genomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i bokenGenomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i boken
 

Plus de Lena Koinberg

Plus de Lena Koinberg (19)

Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaperLena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
 
FBK SVA - Kalender
FBK SVA - KalenderFBK SVA - Kalender
FBK SVA - Kalender
 

Lena Koinberg | Fysik: Universum

  • 1. Fysik för årskurs 7-9 Universum Lena Koinberg
  • 2. Denna presentation innehåller • Universum • Universums utveckling
  • 4. Solen • Det finns många miljarder stjärnor i universum. • Solen är en ganska liten stjärna. • Stjärnor består av heta gaser, mest helium och väte. • Inuti solen slås vätekärnor samman till heliumkärnor. Det kallas fusion. • Vid fusion så frigörs energi. • Solen strålar ut energi i form av ljus och värme. Utan den energin skulle det inte finnas liv på jorden.
  • 5. Stjärnor • Stjärnor har olika färg beroende på hur varma de är på ytan. • Vita stjärnor är varmast (10 000 grader eller mer). • Dvärgstjärnor är mindre än solen. De är ofta vita stjärnor och kallas då vita dvärgar. • Gula stjärnor är mellanvarma (runt 6000 grader). • Solen är en gul stjärna. • Röda stjärnor är kallast (runt 3000 grader). • Jättestjärnor kan vara 1000 gånger så stora som solen. De är ofta röda stjärnor.
  • 6. Ljusår • Ett ljusår är den sträcka ljuset färdas på ett år. • På himlen kan man se Polstjärnan. • Polstjärnan befinner sig 780 ljusår från jorden. • När du tittar på ljuset från Polstjärnan så ser du ljus som skapades vid Polstjärnan för 780 år sedan. Ljuset har sedan varit på väg genom rymden i 780 år. • Avståndet till solen är 8 ljusminuter.
  • 7. Stjärnhop • En stjärnhop är en samling stjärnor i en större grupp.
  • 8. Vintergatan • En galax är ett stjärnsystem med ett stort antal stjärnor. • Vår galax heter Vintergatan. • Vintergatan är spiralformad och innehåller 200 miljarder stjärnor. • Solen är en av dessa stjärnor. • Galaxen Vintergatan roterar. Att rotera ett varv tar ett galaxtiskt år. Ett galaxiskt år är 240 miljoner år. • Fotot visar en del av Vintergatan.
  • 9. Galaxer • Det finns mer än 100 miljarder galaxer i universum. • Galaxer kan ha olika former. De kan exempelvis vara formade som en spiral, ett klot eller en ellips. • Fotot visar Andromedagalaxen.
  • 10. Stjärnbilder • Stjärnbilder skapas genom att dra streck mellan ljusstarka stjärnor. • Nederst är Karlavagnen inritad, den består av 7 stjärnor i stjärnbilden Stora Björnen. • Polstjärnan är alltid rakt ovanför Nordpolen.
  • 12. Astronomi historia • Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. • Först trodde astronomerna att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Sedan kom de på att jorden var rund. • Först trodde astronomerna att jorden var universums medelpunkt och att solen roterade runt jorden. Sedan kom de på att jorden roterade runt solen.
  • 13. Big Bang • För 13,7 miljarder år sedan var Big Bang. • Big Bang kallas även Stora Smällen. • Big Bang var en stor explosion som skapade universum. • Materia och strålning uppstod och spreds. • Från den materian skapades stjärnor och planeter. • Universum expanderar, d.v.s. stjärnorna och planeterna rör sig sakta bort från punkten där Big Bang skedde. • Astronomerna är osäkra på vad som fanns före Big Bang.
  • 14. Nebulosa • Stjärnor föds i nebulosor. • En nebulosa består av materia i form av gas och damm (se bild). • Nebulosor har jättestor massa. • Gravitationskraften gör att materian i nebulosan dras ihop. • När materian dras ihop så bildas en stjärna. • I en nebulosa kan det bildas massvis med stjärnor. • Vår sol skapades för 4,5 miljarder år sedan.
  • 15. Stjärnors liv • Stjärnor skapas i nebulosor. • Först är stjärnan i ett stabilt tillstånd då den har god tillgång på bränsle. • När vätet börjar ta slut så sväller stjärnan, den slukar upp planeterna omkring den. Stjärnan är då en röd jätte. • Därefter så krymper stjärnan till ett mindre klot, då kallas den för en vit dvärg. • Den vita dvärgen svalnar sedan och mörknar.
  • 16. Stora stjärnors liv • Stora stjärnor som är 2-3 gånger så stora som solen får ett våldsammare slut. • När bränslet tar slut så kollapsar stjärnan. • Stjärnans yttre delar sprängs utåt och bildar en oerhört ljusstark stjärna kallad supernova. • I stjärnans centrum bildas en neutronstjärna. Det är en liten, kompakt himlakropp med en diameter på några mil.
  • 17. De största stjärnornas liv • När de allra största stjärnorna kollapsar så bildas det först en supernova och sedan blir det ett svart hål. • Gravitationen är så kraftig så att all materia samlas i en enda punkt. Denna punkt kallas för ett svart hål. • Gravitationen är så kraftig så att inte ens ljuset kan lämna himlakroppen. Det går därför inte att se svarta hål, däremot så kan astronomerna se hur deras gravitation påverkar andra himlakroppar.
  • 18. Universums kretslopp • Nästan alla stjärnor kastar ut gaser och stoft i rymden när de dör. Denna materia bildar nya nebulosor. I dessa nebulosor bildas sedan nya stjärnor och planeter. I en nebulosa bildas en ny stjärna. Stjärnan är stabil. Stjärnan dör och kastar ut gaser och stoft i rymden. En ny nebulosa bildas.
  • 19. Mörk energi och mörk materia • Alla galaxer är på väg ifrån varandra med ökad hastighet. Den energi som drar isär galaxerna kallas för mörk energi. • Astronomerna anser även att det finns materia i universum som vi inte kan se, den kallar de för mörk materia.