Syftet med lagstiftningsreformen är framför allt att förbättra service som tillhandahålls hemma och boendeservice enligt socialvårdslagen. För socialvårdslagens del gäller reformen utöver äldre personer även andra klienter inom socialvården. Reformen träder i huvudsak i kraft samtidigt som strukturreformen av ordnandet av social- och hälsovårdstjänster, det vill säga den 1 januari 2023. Genom reformen ändras socialvårdslagen och äldreomsorgslagen. Till följd av dessa ändringar medför reformen även tekniska ändringar i klientavgiftslagen och i lagen om privat socialservice.

2. •
•

4. 





5.  




6. •
•
•
•

7. •
•
•

8. •
•
•
•

9. •
•
•

10. •
•
•
•

12. •
•

13. 
•
•
•

14. •
•
•

15. 
•
• 
•

17. •
•
•
•

18. •
•
•
•

22. •
•
•
•
•

23. •
•
•
•
•
•
•
•

24. •
•

25. •
•

26. •
•

27. •
o
o
•
o
o
o
•

28. Åtgärder som främjar genomförandet av
personaldimensioneringen
•
o
•
o
•
o
o
•
o
o
•
o
o

30. •
•
•
• 
•
•
•
•

31. •
•
•
•
•
•

32. •
•
•
•

33. •
•

34. •
•
•
•

35. •
•

•

36. •
•
•
•

37. •
•
•

38. •
•
•
•
•

39. •
•
•

40. •
•
•

41. •
•

42. •
•
•
•
•
•

43. •
•

44. •
•
•
•

46. Webbinarier om genomförandet av den andra fasen av
lagreformen inom äldreomsorgen 2022
- Hur lagändringarna påverkar tillståndsförvaltningen i fråga om privat
socialservice
Anssi Tulkki, överinspektör
Valvira

47. Hur lagändringen påverkar
tillståndsförvaltningsprocesserna i fråga om privat
socialservice
De processer för registrering av tjänster i anslutning till anmälningar som gäller ansökan
om tillstånd för privat socialservice och tillståndspliktig socialservice ändras inte nämnvärt.
1. Tillstånd för socialservice med heldygnsomsorg söks alltjämt antingen hos
regionförvaltningsverket eller hos Valvira.
• Till tillståndsansökan fogas i fortsättningen ett utlåtande från välfärdsområdet
2. Anmälan om tillståndspliktig socialservice ska i fortsättningen lämnas till välfärdsområdet
• Samma uppgifter ska anges i anmälan som i tillståndsansökan
• Välfärdsområdet lämnar uppgifterna till regionförvaltningsverket, som beslutar om att uppgifterna ska
införas i registret (Valveri)
• Uppgifter om sådana tjänsteproducenter som endast tillhandahåller stödtjänster enligt 19 § i socialvårdslagen ska
inte lämnas till regionförvaltningsverket
• Välfärdsområdet för ett eget register över dessa tjänsteproducenter
47

48. Åtgärder som behöver vidtas i välfärdsområdena
Välfärdsområdena bör i anslutning till lagändringen planera sina egna
förfarandeprocesser, som anknyter till tillståndsprocesserna i fråga om privat
socialservice:
• Hur tas anmälningar om privat socialservice emot, hur behandlas de och av vem?
• Vem ger utlåtanden om tillståndsansökningar om socialservice med
heldygnsomsorg och om de anmälningar som lämnas till regionförvaltningsverket?
• Hur registreras uppgifterna om de tjänsteproducenter som endast tillhandahåller
stödtjänster enligt 19 § i socialvårdslagen i välfärdsområdet
48

49. Uppdateringar i tillståndsförvaltningens ansökningar,
anmälningar, e-tjänster och register
Uppdateringar som krävs på grund av lagändringarna:
1. Tillståndsansökningarna uppdateras så att de motsvarar den nya lagstiftningen.
• Valviras och regionförvaltningsverkens gemensamma e-tjänster uppdateras.
 Ansökan om tillstånd för socialservice med heldygnsomsorg och ändringar av tillstånd
• Tillståndsansökningsblanketterna i pappersformat uppdateras.
 Bilageblanketten till tillståndsansökan (blanketten med uppgifter om verksamhetsenheten) och de tillståndspliktiga och
anmälningspliktiga tjänster som denna innehåller.
2. Blanketterna om anmälningspliktig socialservice uppdateras så att de motsvarar den nya lagstiftningen.
• Anmälningsblanketten uppdateras (motsvarande uppgifter som i tillståndsansökningsblanketten)
• Anmälningar om anmälningspliktiga tjänster ska framöver lämnas till välfärdsområdena.
3. Ändringar anmäls till tillståndsmyndigheternas Valveri-register.
• I Valveri-registret görs motsvarande ändringar som i tillståndsansökningarna.
• I och med att den tillsynslag som är under beredning träder i kraft genomförs en registerreform (Soteri)
 Tidsschemat för beredningen och lagens ikraftträdande är fortfarande öppet.
 I beredningen av Soteri-registret fästs vikt vid lagändringarnas konsekvenser
49

50. Tjänster som inte längre registreras
I och med att lagändringen träder i kraft den 1 januari 2023 ska följande uppgifter inte
längre föras in i Valveri-registret:
1. Serviceboende med heldygnsomsorg
2. Hemservice
3. Stödboende
4. Serviceboende
5. Annan boendeservice (onödig)
• Registreringarna av dessa tjänster finns alltjämt kvar i Valveri, men tjänsterna ”passiveras” så att
inga nya registreringar eller ändringar i registret längre kan göras efter att lagändringen trätt i
kraft.
50

51. Nya sociala tjänster som ska införas i Valveri-
registret
I och med att lagändringarna träder i kraft ska följande nya sociala tjänster registreras:
1. Tillståndspliktig service
• Serviceboende med heldygnsomsorg (SVL, 21 c §)
2. Anmälningspliktig service
• Hemservice för barnfamiljer (SVL, 18 a §, Barnfamiljers rätt till hemservice)
• Hemvård (SVL, 19 a §)
• Tillfälligt boende (SVL, 21 §)
• Stödboende (SVL, 21 a §)
• Gemenskapsboende (SVL, 21 b §)
• Verksamhet som främjar socialt umgänge i gemenskapsboende (SVL 21 b §, i situationer där tjänsten
tillhandahålls som underleverans av en annan tjänsteproducent)
51

52. Gemenskapsboende (21 b §)
Tjänsten innefattar boende och verksamhet som främjar socialt umgänge.
• Annan socialservice som klienterna vid verksamhetsenheten behöver tillhandahålls som tjänster i klientens hem.
 Tjänster som tillhandahålls i klienternas hem kan vara exempelvis stödtjänster och/eller hemvård samt annan socialservice som klienten
eventuellt kan behöva.
 De tjänster som tillhandahålls i klienternas hem kan produceras som verksamhetsenhetens egen verksamhet eller av en eller flera andra
tjänsteproducenter.
Registreringsförfarande:
• Anmälningspliktig socialservice, om vilken tjänsteproducenten gör en anmälan till välfärdsområdet; tjänsten registreras av
tillståndsmyndigheten för Valveri-registret när verksamhetsförutsättningarna uppfylls.
 Bedömningen av verksamhetsförutsättningar fokuserar på verksamhetsenhetens (boendeenhetens) lokalers lämplighet. De lokaler som
reserverats för verksamheten ska möjliggöra verksamhet som främjar socialt umgänge.
 Registreringen innefattar lokalerna och verksamhet som främjar socialt umgänge, och det ska framgå av den verksamhetsplan som fogas till
anmälan hur denna verksamhet ska genomföras vid enheten.
 En ansvarsperson har utsetts för verksamhetsenheten, och en personalresurs har reserverats för ordnande av verksamhet som främjar socialt
umgänge (när verksamheten tillhandahålls i enhetens egen regi).
• Om en verksamhetsenhet för gemenskapsboende även tillhandahåller annan socialservice för klienterna vid enheten, såsom
hemvård och annan eventuell socialservice, ska denna service och den personal som reserverats för den uppges i anmälan
om verksamhetsenheten.
52

53. Verksamhet som främjar socialt umgänge i
gemenskapsboende – när den tillhandahålls av en annan
tjänsteproducent
Verksamhet som främjar socialt umgänge kan tillhandahållas vid en verksamhetsenhet för
gemenskapsboende (boendeenhet);
 som egen verksamhet som tillhandahålls av den tjänsteproducent som ansvarar för
verksamhetsenhetens verksamhet (egen personal)
eller
 som underleverans av någon annan tjänsteproducent, varvid denna tjänsteproducent är skyldig att
anmäla sin service enligt socialvårdslagen
Registreringsförfarande:
• Anmälningspliktig socialservice, om vilken tjänsteproducenten gör en anmälan till välfärdsområdet; tjänsten
registreras av tillståndsmyndigheten för Valveri-registret när verksamhetsförutsättningarna uppfylls.
• Av anmälan och den verksamhetsplan som bifogas denna ska det framgå vilken tjänsteproducent som
producerar tjänsten för gemenskapsboende.
53

54. Serviceboende med heldygnsomsorg (21 c §)
Begreppet serviceboende med heldygnsomsorg har huvudsakligen samma innehåll som
tidigare trots att ett nytt begrepp har införts på finska (ympärivuorokautinen
palveluasuminen).
• Servicen innefattar vård och omsorg
• Nödvändig personal har reserverats vid enheten för tillhandahållandet av servicen, och personalen
arbetar dygnet runt.
Registreringsförfarande:
• Tillståndspliktig socialservice; tillståndsansökningar eller ansökningar om ändring i tillstånd riktas till
tillståndsmyndigheten (regionförvaltningsverket/Valvira)
• Inga ändringar görs i bedömningen av verksamhetsförutsättningar
Om en enhet för serviceboende med heldygnsomsorg även tillhandahåller annan socialservice för
klienter som inte bor på enheten, såsom hemvård (och annan eventuell socialservice), ska denna
övriga anmälningspliktiga socialservice som enheten tillhandahåller uppges i tillståndsansökan om
verksamhetsenheten.
• Av den anmälan som fogas till tillståndsansökan och av verksamhetsplanen ska det framgå vilka tjänster som
tillhandahålls och vilken personal som reserverats för tillhandahållandet av dessa.
54

55. Gemenskapsboende och serviceboende med
heldygnsomsorg i en och samma byggnadshelhet 1/2 (SVL,
46 c §)
• En byggnadshelhet kan omfatta
• En verksamhetsenhet som tillhandahåller gemenskapsboende (boendeenhet)
• En verksamhetsenhet som tillhandahåller serviceboende med heldygnsomsorg
• Bostäder som hör till det normala bostadsbeståndet (hyra/ägande)
• Vardera boendeservicen bildar en separat verksamhetsenhet som har egen personal
och en egen ansvarsperson.
• Tjänsteproducenten ska ansöka om tillstånd för tillhandahållande av serviceboende med
heldygnsomsorg (se ovan)
• Tjänsteproducenten ska lämna en anmälan om tillhandahållande av gemenskapsboende (se ovan)
• Tillståndsmyndigheterna registrerar verksamhetsenheterna i Valveri-registret, när de
verksamhetsförutsättningar som gäller för tillhandahållande av tjänsterna vid verksamhetsenheterna
uppfylls
55

56. Gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg i en och
samma byggnadshelhet 1/2 (SVL, 46 c §)
En byggnadshelhet kan omfatta
• En boendeenhet som tillhandahåller gemenskapsboende
• En boendeenhet som tillhandahåller serviceboende med heldygnsomsorg
• Bostäder som hör till det normala bostadsbeståndet (hyra/ägande)
Registreringsförfarande:
1. Om en och samma tjänsteproducent inom en byggnadshelhet tillhandahåller både serviceboende med heldygnsomsorg
och gemenskapsboende kan tjänsterna bilda en verksamhetsenhet.
• Tjänsteproducenten ska göra en tillståndsansökan om verksamhetsenheten, där serviceboende med heldygnsomsorg ingår som
socialservice som produceras av enheten och gemenskapsboende ingår som anmälningspliktig socialservice.
• Om verksamhetsenheten också producerar annan socialservice som de klienter som bor i byggnadshelheten behöver, såsom stödtjänster och hemvård,
ska dessa anges i ansökan.
• Ansökan innehåller antalet klientplatser per tjänst som tillhandahålls vid enheten samt antalet anställda som reserverats för tillhandahållandet av tjänsterna
och personalstrukturen.
• När verksamheten bedrivs av en enda verksamhetsenhet är det möjligt att använda personalen flexibelt vid tillhandahållandet av de olika tjänsterna vid
enheten.
• I den verksamhetsplan som ska bifogas ansökan beskrivs enhetens serviceproduktion och hur den är organiserad samt en plan på hur
det är meningen att serviceboende med heldygnsomsorg vid behov kan tillhandahållas till exempel i bostäder som reserverats för
klienterna inom gemenskapsboendet, och hur klientsäkerheten ska säkerställas i dessa situationer.
• Till ansökan ska även fogas en dispositionsplan över lokalerna, där det definieras i vilka bostäder det är meningen att serviceboende
med heldygnsomsorg vid behov ska tillhandahållas om en klients servicebehov förändras.
56

57. Gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg i en
och samma byggnadshelhet 2/2 (SVL, 46 c §)
Registreringsförfarande (fortsätter):
2. Om två olika tjänsteproducenter tillhandahåller serviceboende med heldygnsomsorg och
gemenskapsboende inom en och samma byggnadshelhet bildar vardera tjänsten separata
verksamhetsenheter.
• Den tjänsteproducent som tillhandahåller serviceboende med heldygnsomsorg ska ansöka om tillstånd enligt lagen
om privat socialservice för verksamhetens verksamhet.
• Om enheten tillhandahåller annan socialservice som är avsedd för de klienter som bor i byggnadshelheten, såsom stödtjänster och hemvård, ska
dessa ingå som anmälningspliktig socialservice i tillståndsansökan.
• Ansökan ska innehålla antalet klientplatser samt antalet anställda som reserverats för tillhandahållandet av servicen och personalstrukturen.
• Den tjänsteproducent som tillhandahåller gemenskapsboende ska lämna en anmälan om verksamhetsenhetens
verksamhet till välfärdsområdet.
• Om enheten tillhandahåller annan socialservice som är avsedd för de klienter som bor på enheten, såsom stödtjänster och hemvård, ska dessa ingå i
anmälan.
• Anmälan ska innehålla antalet klientplatser samt antalet anställda som reserverats för tillhandahållandet av tjänsterna och personalstrukturen.
• Vardera verksamhetsenheten har en egen ansvarsperson, lokaler och en verksamhetsplan som styr verksamheten.
• I verksamhetsplanerna beskrivs innehållet i enhetens serviceproduktion, organiseringen av verksamheten och en plan på eventuell gemensam
användning av personal.
57

58. Vaikuttava valvonta – vastuulliset toimijat
Kontaktuppgifter
anssi.tulkki@valvira.fi
valvira.fi
@ValviraViestii

60. •
•

61. •
•
•
•

62. •
•

63. •
•
•

65. •
•
•
•
•

66. •
•
•

68. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos
ÄLDREOMSORGSLAGEN REVIDERAS
–
THL:S UPPFÖLJNING FÖRÄNDRAS
Sari Kehusmaa
16.12.2022

69. UPPFÖLJNING AV HELDYGNSVÅRDEN
2023
16.12.2022 Sari Kehusmaa 69
I maj genomförs en enkät om ledning och verksamhetspraxis
Dimensioneringsuppföljning av heldygnsvården i maj och
oktober
Ett system för direktöverföring av data ur datasystemen utvecklas

70. UPPFÖLJNING AV HEMVÅRDEN 2023
16.12.2022 70
I maj genomförs en enkät om ledning och verksamhetspraxis
En uppföljning av hemvårdens tillräcklighet görs endast i oktober.
Uppföljningsperioden är en kalendermånad
Uppföljningen förändras: Den faktiska klienttiden jämförs med klienttiden enligt serviceplanerna, från vilken
de godkända avbrotten har avdragits
Sari Kehusmaa

71. UPPFÖLJNING AV HEMVÅRDEN:
UPPGIFTER SOM SAMLAS IN
16.12.2022 71
För varje dag under
uppföljningsperioden: Personalens faktiska totala arbetstid per
yrkesgrupp
Personalens faktiska totala arbetstid per
yrkesgrupp
Har samlats in på samma sätt sedan maj 2022
Anvisning:
Som klienttid beräknas den arbetstid som använts hos och/eller tillsammans med klienten. Klienttiden börjar när arbetstagaren
anländer till klienten och upphör när arbetstagaren lämnar klienten. I fråga om distanskontakt/telefonkontakt börjar klienttiden
när kontakten till klienten bildas, och kontakten upphör när kontakten avbryts. Att sköta klientens ärenden utan klientens
närvaro betraktas inte som klienttid.
Sari Kehusmaa

72. UPPFÖLJNING AV HEMVÅRDEN:
UPPGIFTER SOM SAMLAS IN
16.12.2022 72
På månatlig
nivå: Klienttiderna enligt serviceplanerna som
sammanlagt antal timmar vid enheten
Godkända avbrott som sammanlagt antal
timmar vid enheten
Utredning om datasystemen för hemvården 2022:
78 % kan ange varaktigheten av avbrott i klientrelationen inom hemvården, 83
% avbrott i klientrelationen och 68 % orsaken till att klientrelationen
avbrutits/upphört
Närmare anvisningar ges om godkända avbrott. Till exempel sjukhusvård,
besök hos anhöriga, inledande klientrelation, upphörande klientrelation osv.
Sari Kehusmaa

73. UPPFÖLJNING AV HEMVÅRDEN:
UPPGIFTER SOM SAMLAS IN
16.12.2022 73
För varje dag under
uppföljningsperiode
n:
Aktiva klienter
Besök (fysiska besök och distansbesök separat)
Anvisning:
Med aktiv klient avses klienter
1) som har besökts under dagen i fråga; det kan vara fråga om ett distansbesök eller ett fysiskt besök
2) hos vilka ett distansbesök eller fysiskt besök har planerats, men besöket har avbokats av en orsak som beror på enheten.
Sari Kehusmaa

74. PÅ VÅREN INFORMERAS OM ÄNDRINGARNA I
UPPFÖLJNINGEN
 Våren 2023 informerar THL om
revideringen av datainnehållet och håller ett
webbinarium om ämnet
 Anvisningarna preciseras och läggs ut även
på våra webbsidor
 Parallellt med detta utvecklas ett system
för direktöverföring av datainnehåll ur
datasystemen
 Den som är intresserad av ett pilotförsök
kring datainnehåll och dataöverföring kan
kontakta hanna.alastalo@thl.fi
 Tills vidare finns det inte kontaktuppgifter till
beredarna i alla välfärdsområden. Meddela
din e-postadress: saana.saske@thl.fi
16.12.2022 74
Sari Kehusmaa

75. DEN NATIONELLA
KLIENTENKÄTEN INLEDS 2024
16.12.2022 75
Sari Kehusmaa

76. ENKÄTEN BERÄTTA OM DIN SERVICE
HAR KOMMIT FÖR ATT STANNA
• Lagstiftningen ändras 2023
• THL genomför i fortsättningen enkäten
Berätta om din service vartannat år
• Enheterna ska se till att klienterna har
möjlighet att besvara enkäten
• Det är alltjämt enheternas uppgift att
utöva egenkontroll och utveckla servicen
med hjälp av respons
Äldreomsorgslagen
980/2012
23 § Egenkontroll
24 a § Uppföljning av
tjänsternas kvalitet (från
2023)
Berätta om din service – Den nationella uppföljningen av klientnöjdheten inom äldreomsorgen 2022 76

77. DET FINNS TRE ENKÄTER ATT VÄLJA
MELLAN
Enkät för klienterna inom hemvården
och normalt serviceboende
19 frågor
Enkät för klienterna inom
serviceboende med heldygnsomsorg
13 frågor
Förkortad enkät
6 frågor
Berätta om din service – Den nationella uppföljningen av klientnöjdheten inom äldreomsorgen 2022 77

78. SVARSTÄCKNING I VÄLFÄRDSOMRÅDENA OCH I
HELSINGFORS (PROCENT AV KLIENTERNA I OMRÅDET)
16.12.2022 Berätta om din service – Den nationella uppföljningen av klientnöjdheten inom äldreomsorgen 2022 78

79. KLIENTERNA REKOMMENDERAR GÄRNA
DEN SERVICE DE FÅTT (NPS)
NPS-värde
48 hemvård och vanlig serviceboende
36 serviceboende med heldygnsomsorg
Medeltal
8,5 hemvård och vanlig serviceboende
8,1 serviceboende med heldygnsomsorg
Berätta om din service – Den nationella uppföljningen av klientnöjdheten inom äldreomsorgen 2022 79

80. MER INFORMATION
Berätta om din service – Den nationella uppföljningen av klientnöjdheten inom äldreomsorgen 2022
16.12.2022 80
Sari Kehusmaa, ledande expert
tfn 029 524 7914
E-post: fornamn.efternamn@thl.fi
Kontaktuppgifter till och webbsidor för enkäterna:
kerropalvelustasi(a)thl.fi
thl.fi/kerropalvelustasi
Vanhuspalvelulaki(a)thl.fi
Uppföljning av äldreomsorgslagen (Vanpal)
Revidering av datainsamlingen inom äldreomsorgen
Har inget att klaga på.
Alla har godkänt mina nycker.

81. Webbinarier om genomförandet av den andra fasen av
lagreformen inom äldreomsorgen 2022
- tillsyn och egenkontroll
Elina Uusitalo, överinspektör
Valvira

82. Lagen om ordnande av social- och hälsovård
82
Tillgång och tillgänglighet: Välfärdsområdet ska planera och genomföra social- och hälsovården så att den till innehåll,
omfattning och kvalitet svarar mot kundernas behov.
Välfärdsområdet ska sörja för tillgång och tillgänglighet när det gäller de social- och hälsovårdstjänster som omfattas av dess
organiseringsansvar.
Organisering: Välfärdsområdet ska ha tillräcklig kompetens, funktionsförmåga och beredskap för att kunna svara för
ordnandet av social- och hälsovården, och det ska sörja för att tillgången till social- och hälsovårdstjänster motsvarar
invånarnas behov under alla omständigheter.
För att kunna uppfylla sitt organiseringsansvar ska välfärdsområdet ha sådan yrkesutbildad social- och hälsovårdspersonal och
sådan administrationspersonal och annan personal som verksamheten kräver, förfoga över lämpliga lokaler och lämplig
utrustning och ha andra behövliga förutsättningar för att sköta verksamheten.
Dessutom ska välfärdsområdet ha en tillräcklig egen tjänsteproduktion för att kunna uppfylla sitt organiseringsansvar.

83. Tillsynen över social- och hälsovårdstjänsterna i
välfärdsområdena
83
Välfärdsområdena ansvarar från början av 2023 för
tillsynen över alla tjänster som de skaffar som köpta
tjänster och alla tjänster som de producerar själva.
Detta förutsätter att välfärdsområdena är medvetna
om sin tillsynsrelaterade roll och att de planerar och
genomför sin tillsynsverksamhet omsorgsfullt.

84. Egenkontrollen av social- och hälsovårdstjänsterna i
välfärdsområdena
84
Välfärdsområdena och de privata tjänsteproducenterna ska i sin verksamhet genom egenkontroll säkerställa att de sköter sina
uppgifter i enlighet med lag och att de följer de avtal som de ingått.
Vid egenkontrollen ska välfärdsområdena och de privata tjänsteproducenterna särskilt säkerställa tillgången till tjänster,
tjänsternas kontinuitet, säkerhet och kvalitet samt kundernas jämlikhet. Den egenkontroll som gäller uppgifter och tjänster ska
genomföras som en del av ordnandet och produktionen av dem.
Ett välfärdsområde och en privat tjänsteproducent ska utarbeta ett program för egenkontroll i fråga om de uppgifter och
tjänster som de ansvarar för. I programmet ska det bestämmas hur fullgörandet av skyldigheterna som helhet ordnas och
genomförs. I programmet ska det anges hur genomförandet, säkerheten och kvaliteten samt jämlikheten i fråga om social- och
hälsovårdstjänsterna ska övervakas och hur brister som observeras ska avhjälpas.
I programmet för egenkontroll ingår verksamhetsenhetsspecifika/verksamhetshelhetsspecifika planer för egenkontroll
och patientsäkerhetsplaner, om vilka det föreskrivs särskilt i lag.

85. Syftet med egenkontrollen/kontrollen är att
säkerställa klient- och patientsäkerheten:
• Säkerställa klient- och patientsäkerheten i tjänsterna
• Säkerställa att verksamheten uppfyller de kriterier som fastställs i lag
• Stödja och styra förändringen i servicestrukturen
• Främja klienternas och patienternas rättsskydd och trygga
tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna
• Säkerställa att verksamhetsenheternas och servicehelheternas
egenkontroll fungerar så att uppdagade missförhållanden avhjälps i ett
tidigt skede och snabbt
85

86. Genomförandet av egenkontrollen
Identifiering och avhjälpande av risker och missförhållanden
Utgångspunkten för genomförandet av planen för egenkontroll och själva egenkontrollen är att
risker som äventyrar klient- och patientsäkerheten ska identifieras. Utan riskidentifiering är det
omöjligt att förebygga risker och systematiskt ingripa i faktiska missförhållanden. Egenkontrollen
bygger på riskhantering, där riskerna i anslutning till servicen och eventuella risker som kan leda
till missförhållanden ska bedömas mångsidigt ur perspektivet för den service kunden får.
Riskhanteringssystem och tillvägagångssätt
Vid riskhantering förbättras kvaliteten och klientsäkerheten genom att man på förhand
identifierar de kritiska arbetsskeden i vilka uppfyllandet av de krav och mål som fastställts för
verksamheten äventyras. I riskhanteringen ingår att planmässigt arbeta för att eliminera eller
minimera missförhållanden och konstaterade risker.
Arbetsfördelningen vid riskhantering
Den ledning som ansvarar för verksamheten och cheferna ska se till att personalen får anvisningar
om egenkontroll, att egenkontroll ordnas och att personalen kan genomföra egenkontrollen.
86

87. • Behandling av risker och uppdagade missförhållanden
• I behandlingen av negativa händelser och tillbud ingår att dokumentera, analysera och
rapportera dessa. Behandlingen av negativa händelser innefattar också att diskutera
händelserna med arbetstagarna, klienten och vid behov de anhöriga.
• Korrigerande åtgärder
• I riskhanteringsprocessen kommer man överens om vilka åtgärder som ska vidtas för att
korrigera den negativa händelsen. Grundorsakerna till de kvalitetsavvikelser som kräver en
förändring utreds och nödvändiga åtgärder för att åstadkomma en förändring planeras.
87

88. Tjänsterna för äldre ska vara högklassiga
och trygga en god vård och
omsorg. Verksamhetsenheten ska ha en
personal, vars antal, utbildning och
uppgiftsstruktur motsvarar antalet
klienter vid verksamhetsenheten och det
servicebehov som deras
funktionsförmåga
kräver.
• Den som ordnar och producerar servicen
ansvarar i första hand för att genom
egenkontroll se till att klientsäkerhetsrisker
förebyggs och att inga missförhållanden kan
uppkomma. Genom reaktiv övervakning i
efterskott ingriper man i redan uppkomna
missförhållanden.
88

89. Centrala principer för vård och omsorg inom
äldreomsorgen
• Social- och hälsovårdstjänster som tryggar långvarig vård och
omsorg ska genomföras så att den äldre
• kan känna att hans eller hennes liv är tryggt, meningsfullt
och värdefullt
• kan upprätthålla ett socialt umgänge
• kan delta i meningsfull verksamhet som främjar och
upprätthåller välbefinnandet, hälsan och funktionsförmågan
89

90. Brister som har upptäckts i egenkontrollen
• Planen för egenkontroll har gjorts på så allmän nivå att den inte leder till att
egenkontrollen genomförs i vardagen -> risker i anslutning till tjänsterna identifieras
inte.
• Planen för egenkontroll styr inte det praktiska arbetet, personalen är inte
engagerad eller inte insatt i/medveten om planens innehåll och hur egenkontrollen i
praktiken bör genomföras.
• Riskerna i anslutning till tjänsterna identifieras, men planen för egenkontroll styr
inte tillräckligt tydligt verksamheten så att bristerna avhjälps.
• Respons från klienterna/de anhöriga beaktas inte.
90

91. Egenkontroll i fråga om klient- och
patientsäkerheten inom socialvården
•Ansvarsperson->leder och organiserar verksamheten
ska klara av att leda egenkontrollen, känna arbetstagarna och
deras kompetens, känna klienterna och deras servicebehov,
kunna utöva faktiskt närledarskap
•Tillräcklig personal i förhållande till klienternas servicebehov
•Vård- och serviceplaner har uppgjorts och de granskas regelbundet
för att informationen om klienternas behov av vård och omsorg ska
hållas à jour, service/servicebesök genomförs
•Vårdens och omsorgens innehåll
91

92. • Bemötandet av klienten, självbestämmanderätt
• Organiseringen av direkt klientarbete och indirekta arbetsuppgifter (boendeservice
med heldygnsomsorg inom äldreomsorgen)
• Säker läkemedelsbehandling
• Lokalerna – städade, hemtrevliga, trygga och tillgängliga, stöder socialt umgänge
(boendeservice)
• Respons som fåtts om verksamheten
92

93. Kontroll över personaldimensionering
• Den faktiska personaldimensioneringen ska vara minst 0,7 anställda per klient vid en sådan
verksamhetsenhet för serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård som har
gemensamma lokaler och egen arbetsskiftsplanering och som är underställd en och samma chef
(övergångsbestämmelse 2023).
• Det ska finnas tillräcklig personal som möter klienternas servicebehov alla tider på dygnet.
• Redan när arbetsskiften planeras ska det fästas vikt vid att det finns tillräcklig personal som kan möta
klienternas servicebehov under alla arbetsskift och veckodagar.
• Vid bedömningen av det direkta klientarbetets tillräcklighet lönar det sig att bedöma om det finns
tillräcklig personal även för indirekta arbetsuppgifter under alla veckodagar.
Det ska kontrolleras att kraven på tillräcklig personal och (minimi)personaldimensionering uppfylls och
följs upp när gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg tillhandahålls i samma
byggnadshelhet. Det är viktigt att följa upp hur klienternas servicebehov och funktionsförmåga förändras.
93

94. Vaikuttava valvonta – vastuulliset toimijat

95. Lagstiftningsreformen inom
äldreomsorgen
- samarbetet mellan kommunerna och
välfärdsområdena
28.10.2022
Anna Haverinen, specialsakkunnig

96. 96
Kommunerna och välfärdsområdena
har gemensamma invånare och
gemensamma mål
 Främja invånarnas välbefinnande, säkerhet
och delaktighet
 Stärka områdenas och kommunernas
livskraft
 Fungerande tjänster som bygger på
klienternas behov

97. I fråga om den äldre befolkningen framkommer
de gemensamma målen också av den nya
lagstiftningen som träder i kraft 2023 med
avseende på bl.a.
 strategisk
planering enligt
gemensamma
riktlinjer
främjande av
hälsa och välfärd
stöd i vardagen
gemenskaps-
boende
97
De äldres
välbefinnande
är ett
gemensamt mål

98. Plan för att stödja den äldre befolkningen
(äldreomsorgslagen, 5 §)
Både kommunerna och välfärdsområdena är
skyldiga att upprätta en plan
 Gemensamt innehåll
 stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa,
funktionsförmåga och förutsättningar att klara sig på
egen hand
 förutse den äldre befolkningens boendebehov och
utveckla boendealternativ som motsvarar dessa
 För att planerna ska kunna genomföras effektivt
måste
 gemensam information utnyttjas
 gemensamma mål och målnivåer fastställas utifrån
gemensamma riktlinjer
 samarbetsstrukturer och -processer förhandlas fram
och en arbetsfördelning bestämmas
98

99. Tjänster som främjar välbefinnandet
(äldreomsorgslagen, 12 §)
99
Välfärdsområdet ska ordna rådgivningstjänster och
hälsokontroller, mottagningar eller hembesök
 Detta ska bl.a. innefatta att ge handledning i
användningen av tjänster som står till buds i kommunen
och i välfärdsområdet och som främjar välbefinnandet,
hälsan, funktionsförmågan och förmågan att klara sig på
egen hand.
 Vid rådgivningen ska den äldre befolkningen
uppmuntras att förutse sitt eget boende och att
genomföra lösningar som stöder självständigt boende.
 Ett effektivt genomförande förutsätter i
välfärdsområdena förtrogenhet med kommunerna och
den service som tillhandahålls i dem, aktuell information
och praktiskt samarbete med kommunerna och andra
aktörer.

100. Stöd i vardagen
Välfärdsområdet ska som stöd i vardagen
ordna bl.a.
 stödtjänster som hjälper de äldre att så
långt som möjligt klara sig på egen
hand i vardagen och tjänster som ger
de äldre innehåll i livet som ökar deras
välbefinnande
 hemvård som gör det möjligt för den
äldre att klara sig på egen hand i sitt
hem och sin boendemiljö
100
Kommunens skyldigheter när det gäller stöd i
vardagen anknyter till dess roller

101. Gemenskapsboende
Välfärdsområdet ska ordna gemenskapsboende
Kommunens uppgifter
markpolitik
samhällsplanering
planläggning och markanvändningsplanering
byggnadstillsyn
bostadsväsendet
En effektiv gemenskapsboendehelhet
förutsätter ett intensivt samarbete mellan
välfärdsområdena, kommunerna och andra
aktörer
(bl.a. överenskomna samarbetsstrukturer och -
processer)
101
organisa-
tioner byggherrar
byggfirmor
hyresbostads-
bolag
privata
tjänste-
producenter
ARA
övriga
aktörer

102.  de äldre både som kommuninvånare och
som klienter
 de äldres anhöriga och närstående
 ledningen för och personalen i
kommunens och välfärdsområdets olika
sektorer
 äldreråd och råd för personer med
funktionsnedsättning
 organisationsaktörer
 församlingar
 företag
 unga
 …
Alla behövs i planeringen och
genomförandet
102
…. men en effektiv
verksamhet är inte möjlig om
inte jag är i fokus

103. www.kuntaliitto.fi
Tack!

104. Den andra fasen av
reformen av
äldreomsorgslagen
med tanke på
välfärdsområdets
organiseringsansvar
Norra Österbottens välfärdsområde
Äldreomsorg
Mervi Koski, direktör för äldrearbete

105. Norra Österbottens välfärdsområde
105

106. Organisation

107. Gemensamt
kompetenscentrum
Gemensamma tjänster
Äldrecentrum
Tjänster som ges i hemmet
Bedömnings- och
rehabiliteringsenhet
Boende med heldygnsomsorg
Centrum för distansvård
Klientstyrningsenhet
Centrum för närstående- och
familjevård
Säkerhetslarmcentral
Verksamhetsstyrningscentral
Lägescentral, telemedicinskt
stöd
Centrum för digital
verksamhet Hemsjukhus
5
11
103
Serviceområdesdirektör
Marko Niiranen
Serviceområdesdirektör
Satu Kangas
Okkola
Serviceområdesdirektör
Hannele Pöykiö
Uleåborg
Serviceområdesdirektör
Maria Vahtola
OuRa
Serviceområdesdirektör
Virpi Leinonen
Verksamhetsområdet för
tjänster för äldre

108. Riktlinjerna i välfärdsområdesstrategin genomförs
genom en plan för ordnande av social- och
hälsovårdstjänster
Strategi

109. Tjänster för äldre
Vårt mål är att de äldre ska kunna bo hemma med bibehållen funktionsförmåga och i en trygg miljö.
De äldres välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga främjas av gemensamma förfaranden,
rådgivning för äldre och rehabiliterande dagverksamhet.
Vi skapar servicespecifika beskrivningar av servicestigar inom ramen för en enhetlig handlingsmodell
för klient- och servicehandledning, definierar äldre personer som behöver särskilt stöd, gör upp en
arbetsbeskrivning för egna kontaktpersoner samt bygger upp välfärds- och servicenätverk för
klienterna och de yrkesutbildade. I vår handlingsmodell fokuserar vi på klient- och servicestyrning
som stöder de äldres välbefinnande, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand samt
på en intensivare styrning av klienter som behöver särskilt stöd.
Vi utvecklar handlingsmodeller för ett centrum för närståendevård och för enhetlig familjevård.
Vidare bereder vi enhetliga grunder för beviljande av stöd för närståendevård, vårdarvoden och
grunder för beviljande av behovsprövad ledighet.
Vårt mål är att säkerställa individuella och lättillgängliga tjänster som ges i rätt tid och som finns nära
klienten eller är tillgängliga genom fjärranslutningar. I tjänsterna som ges i hemmet utökar vi
användningen av välfärdstekniska lösningar och hemvård på distans Vi genomför
bedömningsperioder för hemrehabilitering innan regelbunden hemvård sätts in, vilket innebär att
antalet äldre som klarar av att bo hemma utan regelbundna tjänster ökar. Vi sammanställer proaktiva
vård- och serviceplaner för alla hemvårdsklienter och klienter inom serviceboende med
heldygnsomsorg. Centret för telemedicinskt stöd och lägescentralen Kotas för stöd för boende
hemma stärker möjligheterna att möta klienternas service- och vårdbehov så att vi kan behandla
akuta förändringar i klientens välbefinnande och hälsotillstånd under trygga förhållanden hemma.
Hemsjukhusverksamheten riktar sig till klienter i alla åldrar och gör det möjligt att ge vård på
sjukhusnivå hemma i stället för på en avdelning.
Vi minskar andelen serviceboende med heldygnsomsorg samtidigt som vi ökar andelen
gemenskapsboende, som saknas i servicestrukturen, vilket också gör det möjligt att beräkna
hemvårdens regelbundna täckning. Vidare ökar vi på regional nivå antalet bedömnings-,
rehabiliterings- och skiftesvårdplatser för att trygga vården och servicen enligt klienternas behov.
Vi ordnar vård i livets slutskede förutom inom sjukhus-, akut- och institutionsvården även i hemmet,
vid bedömnings- och rehabiliteringsenheter och inom serviceboende med heldygnsomsorg med hjälp
av hemsjukhusverksamheten.
Tryggt boende
hemma med
bibehållen
funktionsförmå
ga
Utveckla
klient- och
servicehandle
dningen
Handlingsmodel
ler för ett
centrum för
närståendevård
och för enhetlig
familjevård
Öka
användningen
av
välfärdsteknik
och
distansvård
Utnyttja centret
för
telemedicinskt
stöd och Kotas-
lägescentralen
Gemenskapsbo
ende i stället
för
institutionsvård

110. 110
Stärka de
tjänster som
ges i hemmet
- Tekniska lösningar utnyttjas
- Främjande av hälsa och välfärd: äldrecentrum
- Bedömning av servicebehovet med hjälp av RAI-systemet
- Närstående- och familjevård
- Hemvård 24/7/365
- Stödtjänsterna preciseras
- Planering av hemvården
- Genomförande av hemvården
- Egenkontroll
- Närledarskap
- Personalens tillräcklighet är en utmaning

111. 111
Boendeservicen
ses över
- Gemenskapsboende; boende och
service särskiljs
- Serviceboende med heldygnsomsorg
- Servicekvarter
- Institutionsvården slopas 2027

112. Personalens tillräcklighet
och personaldimensionering
• Inom hemvården: Verksamhetsenhetens ledning ska vidta åtgärder för att trygga en tillräcklig personal,
om planerade hembesök inte kan genomföras på grund av personalbrist. Tryggade personalresurser
förbättrar servicens helhetskvalitet, i och med att klienternas behov kan mötas på ett mångsidigt sätt.
Brådska och otillräckliga resurser försämrar hemvårdens kvalitet och vårdens kontinuitet samt även
personalens arbetshälsa och trivsel i arbetet.
• Omsorgsassistenternas uppgifter går huvudsakligen ut på att hjälpa klienterna med deras dagliga
aktiviteter. Omsorgsassistenterna kan till exempel hjälpa klienterna med tvättning, av- och påklädning
samt måltider. De kan också assistera hemvården i situationer där ett hembesök inte inkluderar ansvar
för klientens läkemedelsbehandling. Även utomhusvistelse med klienten för att upprätthålla klientens
funktionsförmåga kan lämpa sig som uppgift för en omsorgsassistent. Om två arbetstagare behövs
samtidigt under ett hembesök kan den ena av dem också vara en omsorgsassistent.
• En övergångsperiod för personaldimensioneringen i fråga om serviceboende med heldygnsomsorg
112

113. Ändringar i lagstiftningen i
fråga om tjänster för äldre
• Ministerarbetsgruppen beslutade den 27 september 2022 att inleda arbetet för att ta fram en regeringsproposition
om att ändra bestämmelsen om ikraftträdande av den så kallade äldreomsorgslagen. Vårdpersonalens
minimidimensionering införs gradvis 2023 så att minimidimensioneringen är 0,65 vårdare per klient från den 1
april 2023 och 0,70 vårdare per klient från den 1 december 2023. På grund av de ändrade uppgifterna höjs
finansieringen för välfärdsområdena med 128 miljoner euro 2023. Att dimensioneringen införs gradvis ändrar inte
det anslag som reserveras för välfärdsområdena för dimensioneringen eftersom områdena måste kunna vidta
åtgärder som förbättrar tillgången på arbetskraft.
• Lagen förutsätter att den långvariga institutionsvården inom socialvården slopas, och det gäller att förbereda sig på
detta inom ramen för övergångsperioden fram till utgången av 2027.
• I samband med reformen av socialvårdslagen stärks stöd- och trygghetstjänsterna genom en specialparagraf, om
lagen godkänns i den föreslagna formen. Detta kräver tilläggsresurser i fråga om stöd- och trygghetstjänsterna.

114. Centrala mål och indikatorer
Huvudsakligt mål: De äldre kan bo hemma länge med så god funktionsförmåga som möjligt och i en trygg
miljö, och de kan så långt som möjligt på egen hand upprätthålla sin hälsa och sitt välbefinnande och leva
ett meningsfullt liv
Måltäckningar (+75 v.)
•Hemma bor 94 % (nuläget 90,2 %), målet för 2023 är 92,5 %
•Stöd för närståendevård 7 % (nuläget 6,2 %)
•Öka antalet familjevårdare och antalet vårddygn/familjevårdens täckning %
•Regelbunden hemvård 14,5 % (nuläget 18,2 %), tryggar även tillgången på personal
•Gemenskapsboende 1 % (nuläget 0,4 %)
•Serviceboende med heldygnsomsorg 7,5 % (nuläget 8,2 %), tryggar även dimensioneringen från och med
1.4.2023
•Institutionsvård 0,5 % (nuläget 1,3 %)
•Andelen läkarkonsultationer på distans av alla läkarkontakter specificerat enligt region och tjänst
•Klienten hänvisas inte till fortsatt vård på grundval av läkarkonsultationer på distans, %
114

115. Strategiska mål och åtgärder
Stödja ett tryggt boende hemma och de äldres möjligheter att klara sig på egen hand i vardagen med hjälp av sjukvård och medicinskt stöd,
samt främja deras funktionsförmåga genom rehabiliterande åtgärder.
• KOTAS-lägescentral
• Distansläkarcentral
• Hemsjukhus
Tyngdpunkten i tjänsterna flyttas i riktning mot främjande av hälsa och välfärd samt lättare tjänster
• Utnyttja digitala tjänster och distanstjänster som första alternativ i tillhandahållandet av hemvård, välfärdstekniken ingår i servicehelheterna
• Utveckla äldrecentrumsverksamheten som en del av nätverket för främjande av hälsa och välfärd
• Utveckla servicehandledningen och rådgivningen (en gemensam handlingsmodell för centraliserad klient- och servicehandledning tas i bruk, utvidgas
gradvis till välfärdsområdet)
• Gemenskapsboende i stället för serviceboende med heldygnsomsorg; gemenskapsboende är ett faktiskt alternativ mellan klientens hem och
serviceboende med heldygnsomsorg
• Granska servicestrukturen för heldygnsvård, tyngdpunkten läggs på att stödja boende hemma; klienternas boende ordnas enligt deras servicebehov
inom ramen för en ändamålsenlig tjänst.
115

116. Strategiska mål och åtgärder
Den regionala bedömnings- och rehabiliteringsenhetens verksamhet stöder klienternas resurser och
funktionsförmåga samt deras förmåga att klara sig på egen hand hemma
• hemrehabilitering; en gemensam handlingsmodell införs, och bedömnings- och rehabiliteringsenheterna
utvidgas gradvis till hela välfärdsområdet
Ett centrum för närståendevård grundas och familjevården utökas
• Centrumet för närståendevård ger stöd, handledning och rådgivning till klienter som får stöd för
närståendevård och yrkesfolk även med beaktande av tredje sektorn; coachningar och hälsokontroller för
närståendevårdare ordnas centraliserat, lagstadgade ledigheter möjliggörs för närståendevårdare och
närståendevården utvecklas
116

117. Kärnbudskap
• Det är ändamålsenligt, men i praktiken utmanande, att genomföra den andra fasen av
reformen av äldreomsorgslagen parallellt med social- och hälsovårdsreformen och
reformen av räddningslagen.
• Prioriteringen av tjänster som ges i hemmet ska genomföras på ett individuellt, tryggt och
mänskligt sätt.
• Vi behöver nya evidensbaserade handlingsmodeller som främjar de äldres hälsa och
välbefinnande (goda levnadsår).
• Tillgång till kompetent arbetskraft och förändringsstöd för närledarna är aspekter som
måste beaktas i genomförandet av lagreformen.
117