SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  44
Tre viktiga händelser och skeenden i
kristendomens historia
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
† Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
† Splittringen av den katolska enheten: reformationen
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Paulus Konstantin
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Paulus (f. 4 d.64), som du ser på bilden, är en av de tidiga
och mest framgångsrika missionärerna. Paulus var liksom
andra tidiga lärjungar praktiserande jude. Hans judiska
namn var Saul. Men han är känd för att ha ”öppnat”
kristendomen för icke-judar, då Paulus menade att man
kunde vara kristen utan att ha levt efter judiska religiösa
lagar. Detta om icke-judar skulle tillåtas bli kristna var en
tidig tvistefråga. Det fanns ända fram till 600-700-talen
grupper som endast tillät judar bli kristna.
Judisk farisé
Förföljde Jesusrörelsen
Omvänd
Missionär – hedningarnas apostel
Vem var Paulus eller Saul?
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Begrepp
Hedningar = icke-judar
Judekristna = Jesustroende judar
Hednakristna = Jesustroende hedningar
Paulus = judekristen
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Apostlamötet i Jerusalem år 50
Kan hedningar bli kristna?
Paulus Jacob
JA! NEJ!
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Varför vann Paulus åsikt?
Det stora Judiska upproret 66-73
Jerusalem skövlas och templet förstörs
Den palestinska jesusrörelsen förlorade betydelse
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Ca år 100 var jesusrörelsen skild från judendomen
Karta över tidigt kristna områden
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Tabell. Antalet kristna i det
romerska riket
År Antal kristna Andel av
befolkningen
40 1000 < 1%
50 1400 < 1%
100 7500 < 1%
150 40.500 < 1%
200 220.000 < 1%
250 1.180.000 1,2%
300 6.300.000 10,5%
350 35.000.000 58%
Total befolkning i det romerska riket
 Ca. 60 miljoner
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
 Många judar utanför Palestina attraherades av jesusrörelsen och de kristna
kunde dra nytta av nätverket av judiska synagogor i det romerska riket.
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Varför växte skaran av kristna?
 Många kvinnor drogs till den tidiga kristendomen och det var kvinnorna som
uppfostrade barnen.
 Gemenskap och omsorg viktigt. En teori är att det ledde till att fler barn till
kristna överlevde. Omsorgen om varandra var också ett budskap som
attraherade många.
Förföljdes de kristna?
Avvikande
Dyrkade inte kejsaren
Förföljelser på 200-talet
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Många martyrer!
Vem var Jesus enligt de kristna?
Helt gudomlig – inte människa (gnostiker)
Skapad av Gud (arianer)
Både människa och Gud
Kättare - heretiker
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Vad gjorde de kristna (riter)?
Dopet - initiationsrit
Gudstjänst och nattvard
Agape - kärleksmåltid
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Vilka texter läste kristna?
Nya testamentet ”klart” kring år 200
De kristna behöll GT
Kyrkan
Biskopar, presbyter, diakoner
Kvinnans roll förminskades
313 Kejsar Konstantin tillåter de kristna att utöva sin
religion – han till och med gynnar dem.
325 Detta år hölls ett kyrkomöte i Nicaea då man enades
om en trosbekännelse (se sidan 55). Det innebar också
en utrensning av idéer och praktiker som kom att
betraktas som icke-kristna.
391 Blir kristendomen statsreligion i Rom (enda tillåtna
religionen). Kejsaren som låg bakom detta beslut hette
Theodosius.
En religiös revolution
Tillåtna 313 …
Enda tillåtna 391
Romersk statsreligion
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
En kristendom 325
Treenigheten
”Enligt kristen tro är Gud världens skapare.
Gud (Fadern) har uppenbarat sig i Jesus
Kristus som dog och uppstod. Gud
uppenbarar sig också som den helige Anden.
Bakom de tre formerna finns samma
gudomliga makt.”
Källa: Religion och liv 8
GUD
Fadern Sonen
Anden
Är inte …
Är…
Treenigheten – en viktig fråga i Nicaea
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Sammanfattning
Paulus öppnade rörelsen för hedningar
Synagogor, kvinnor, gemenskap & omsorg
Kristna kejsare = revolution!
Från judisk sekt till romersk statsreligion
Jesusrörelsens nätverk
Judiska synagogor
Rika medlemmars hem
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
Profeten Jona
Populära symboler
Den gode herden
Den äldsta kända bilden av Jesus på korset, från 400-talet
Korset blir en kristen symbol först under 300- och 400-talen. Innan dess var ju
faktiskt korsfästelse ett riktigt straff, som togs bort i och med att kejsarna blev kristna.
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
†stora schismen: delningen
mellan kyrkan i väst och öst
Varför delades kyrkan? Likheter & skillnader
Roms delning
Påven
Patriarken
Grekiska
Latin
Romarriket delas år 395
Resultat: två stora kyrkor
Ortodoxa kyrkor
Katolska kyrkan
Ömsesidig bannlysning 1054
Korståg 1204
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
Västrom
Östrom
Varför splittrades kyrkan?
Olika språk och olika historia
Maktkamp – Påven och Patriarken
Vem ska få kristna Balkan?
Olika syn på den helige Ande
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
En del av skillnaderna mellan den katolska och
ortodoxa kyrkan lever kvar än idag.
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
Begrepp – ortodoxa kyrkorna
 Ikon – helig bild ”fönster mot himlen”
 Ikonostas – bildvägg i kyrkan
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
Katolska kyrkan Ortodoxa kyrkan
ledarskap
Språk
Bilder
Celibat
Heliga handlingar
(riter)
Geografi
Påven i Rom
Patriarken i
Konstantinopel
Latin
Statyer, bilder
JA!
Sakrament (7 st.)
Västra Europa,
Sydamerika …
Grekiska
Ikoner
NEJ eller nja
Mysterier (7 st.)
Östeuropa,
mellanöstern
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
Jämförelse: ortodox och katolsk gudstjänst
Ortodox gudstjänst – teaterdrama i tre akter
Del 1
Jesu osynliga
barndom
himlen jorden
Del 2
Jesu s vandrar
omkring och
predikar
Del 3
Jesu död och
uppståndelse
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
Jämförelse: ortodox och katolsk gudstjänst
Den katolska mässan
Ordets gudstjänst Nattvarden
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
Föremål man ofta finner i en katolsk kyrka
1. Biktstol
2. Vigvattenskål
3. Altare
4. Tabernakel
5. Korsvägen (en av de 14 bilder som
ingår i bildserien)
1.
2.
3.
4.
5.
Läs mer på sidorna 61-62
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
Föremål man ofta finner i en katolsk kyrka
Sammanfattning
Påven
Patriarken
Grekiska
Latin
Kyrkan delades på 1000-talet
Delning: gled isär, maktkamp
Ortodoxa kyrkor
Katolska kyrkan
Ortodox gudstjänst – ett skådespel
Katolsk gudstänst – ord och sakrament
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
† Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
† Splittringen av den katolska enheten: reformationen
Varför splittrades den katolska kyrkan?
Vilka följder fick reformationen?
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
Begrepp
Protestanter = de som protesterade mot påven och
kyrkan och ville reformera kyrkan
Reformationen = processen med att ”göra om”
kyrkan (ta bort sakrament, göra om gudstjänst etc)
Lutheraner = protestanter som följde Martin Luther
Kalvinister = protestanter som följde Jean Calvin
Luther och de andra protestanterna såg det som att kyrkan skulle städas och det
som skulle kastas ut var allt som de såg som påhitt av den katolska kyrkan. De ville
tillbaka till en mer ursprunglig kristendom.
Traditioner som vuxit fram under århundraden skulle ut och så skulle man tillbaka till
den ursprungliga kyrkan.
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
Hur såg protestanterna på sin uppgift?
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
Protestanternas reformation var
snabb och omvälvande!
En religiös REVOLUTION!
Vad protesterade protestanterna mot?
Påven levde inte som han lärde
Försäljning av ämbeten
Avlatshandel och sakrament
Frälsning genom bibeln, tron – inte kyrkan
"O, heliga enfald"
Sakrament – heliga handlingar (riter)
1. Dopet
2. Konfirmationen
3. Altarets sakrament – nattvarden
4. Äktenskapet
5. Prästvigningen
6. Bikten
7. De sjukas sakrament
Dopet: ”Genom dopet föds människan till ett nytt liv och
blir upptagen som medlem i kyrkan. Prästen öser vatten
över barnets panna tre gånger i form av ett kors och
säger: `Jag döper dig i Faderns och Sonens och den helige
Andens namn.´”
Vad protesterade protestanterna mot?
Avlatshandel och sakrament
Hur såg man på himmel och helvete?
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
Vad protesterade protestanterna mot?
Bikt, bot och avlat
Jag har
syndat
Syndernas
förlåtelse, fasta!
Dyr kyrka!
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
Människan blir frälst endast genom tro. Gud erbjuder människan
frälsning genom Jesus av nåd, gratis.
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
Martin Luthers kritik av kyrkan
Bibeln är det enda människan skall rätta sig efter, inte efter vad
påvar och kyrkomöten sagt. Skärseld, helgon- och relikdyrkan har
inte med Bibeln att göra.
Katolska kyrkan har sju sakrament, men Bibeln nämner bara
två;dopet och nattvarden. Nattvardens vin och bröd förvandlas
inte till Kristi kropp och blod.
Prästerna måste predika, alltså ge folk undervisning i vad Bibeln
säger. Därför skall gudstjänster hållas på folkspråken – inte latin.
Den kristne skall leva och verka i samhället och inte stänga sig inne i
kloster. Präster får gifta sig som andra människor.
 Bibeln på svenska
 Predikningar och psalmer
 Predikstolar och vitkalkade väggar
 Kung istället för påve.
 Helgondyrkan förbjöds
 Klostren stängdes.
 Kyrkans egendomar och skatter beslagtogs.
 Vigvatten och rökelse togs bort.
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
Hur påverkades Sverige av reformationen?
Varför splittrades den katolska kyrkan?
Den första delningen 1054 resultatet av en lång process, där språk och geografi gjorde att de kristna traditionerna utvecklades åt olika håll i
väst och öst. 1500-talets splittring var mer revolutionär. Delningen skedde snabbt och var konfliktfylld.
 Läskunnighet och boktryckarkonsten
 Påvens makt minskade under senmedeltiden
 Påven och kyrkan ifrågasatt - vetenskapen
 Kungar och furstar vågade utmanade påvens makt
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
 Kyrkan var i förfall! Kritiken berättigad!
Religioner i Europa efter reformationen
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
† Från judisk sekt till romersk statsreligion
† Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
† Splittringen av den katolska enheten: reformationen
Huvudsakliga källor:
Bo Nylund, Teologi genom seklerna (1971)
Rasmussen & Thomassen, Kristendomen – En historisk introduktion (2007)
kristendom. http://www.ne.se/lang/kristendom, Nationalencyklopedin, hämtad (2012-11-18)
Tobias Kjellström 2012

Contenu connexe

Tendances

50+ mind blowingly simple mehandi designs (1)
50+ mind blowingly simple mehandi designs (1)50+ mind blowingly simple mehandi designs (1)
50+ mind blowingly simple mehandi designs (1)Riya Jain
 
La civilització egípcia
La civilització egípciaLa civilització egípcia
La civilització egípciadtors
 
Crkva do XX. stoljeća (1).pptx
Crkva do XX. stoljeća (1).pptxCrkva do XX. stoljeća (1).pptx
Crkva do XX. stoljeća (1).pptxantecicak
 
Els sagraments
Els sagramentsEls sagraments
Els sagramentscintacugat
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
 
De abrahamitiska religionerna - introduktion
De abrahamitiska religionerna - introduktionDe abrahamitiska religionerna - introduktion
De abrahamitiska religionerna - introduktionrhizomeattic
 
Christmas Carols for Tin Whistle
Christmas Carols for Tin WhistleChristmas Carols for Tin Whistle
Christmas Carols for Tin Whistletradschool
 
Resultats enquesta equip directiu
Resultats enquesta equip directiuResultats enquesta equip directiu
Resultats enquesta equip directiuceippuigdenvalls
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Feudalisme i vassallatge
Feudalisme i vassallatgeFeudalisme i vassallatge
Feudalisme i vassallatgevallterrics
 
Högkulturer
HögkulturerHögkulturer
HögkulturerAmirHFK
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg
 
Els romans CM
Els romans CMEls romans CM
Els romans CMjacmatic
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg
 

Tendances (20)

50+ mind blowingly simple mehandi designs (1)
50+ mind blowingly simple mehandi designs (1)50+ mind blowingly simple mehandi designs (1)
50+ mind blowingly simple mehandi designs (1)
 
La civilització egípcia
La civilització egípciaLa civilització egípcia
La civilització egípcia
 
Crkva do XX. stoljeća (1).pptx
Crkva do XX. stoljeća (1).pptxCrkva do XX. stoljeća (1).pptx
Crkva do XX. stoljeća (1).pptx
 
Els sagraments
Els sagramentsEls sagraments
Els sagraments
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Kína
KínaKína
Kína
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
De abrahamitiska religionerna - introduktion
De abrahamitiska religionerna - introduktionDe abrahamitiska religionerna - introduktion
De abrahamitiska religionerna - introduktion
 
Christmas Carols for Tin Whistle
Christmas Carols for Tin WhistleChristmas Carols for Tin Whistle
Christmas Carols for Tin Whistle
 
Resultats enquesta equip directiu
Resultats enquesta equip directiuResultats enquesta equip directiu
Resultats enquesta equip directiu
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Feudalisme i vassallatge
Feudalisme i vassallatgeFeudalisme i vassallatge
Feudalisme i vassallatge
 
Högkulturer
HögkulturerHögkulturer
Högkulturer
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Els romans CM
Els romans CMEls romans CM
Els romans CM
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 

En vedette

Religionsdefinition åk 8 och 9
Religionsdefinition åk 8 och 9Religionsdefinition åk 8 och 9
Religionsdefinition åk 8 och 9Tobias Kjellström
 
Källövningar om morden i sarajevo 1914
Källövningar om morden i sarajevo 1914Källövningar om morden i sarajevo 1914
Källövningar om morden i sarajevo 1914Tobias Kjellström
 
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4Källövning slaget vid_stalingrad ver 4
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4Tobias Kjellström
 
Del 3 arbetssätt inför np geografi vt 2014
Del 3 arbetssätt inför np geografi vt 2014Del 3 arbetssätt inför np geografi vt 2014
Del 3 arbetssätt inför np geografi vt 2014Tobias Kjellström
 
Del 1 inför np geografi vt 2014
Del 1 inför np geografi vt 2014Del 1 inför np geografi vt 2014
Del 1 inför np geografi vt 2014Tobias Kjellström
 
Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014
Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014
Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014Tobias Kjellström
 
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014Tobias Kjellström
 
Orsaksanalys första världskriget ht 14
Orsaksanalys första världskriget ht 14Orsaksanalys första världskriget ht 14
Orsaksanalys första världskriget ht 14Tobias Kjellström
 
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppe
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppeBegrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppe
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppeTobias Kjellström
 
Bedömningsmatris och analysmodeller
Bedömningsmatris och analysmodellerBedömningsmatris och analysmodeller
Bedömningsmatris och analysmodellerTobias Kjellström
 
Framväxten av det moderna samhället II
Framväxten av det moderna samhället IIFramväxten av det moderna samhället II
Framväxten av det moderna samhället IITobias Kjellström
 
Förmågorna inför np historia vt 2015
Förmågorna inför np historia vt 2015Förmågorna inför np historia vt 2015
Förmågorna inför np historia vt 2015Tobias Kjellström
 
Framväxten av det moderna samhället ii
Framväxten av det moderna samhället iiFramväxten av det moderna samhället ii
Framväxten av det moderna samhället iiTobias Kjellström
 
Franska Revolutionens Fotspår i nuet
Franska Revolutionens Fotspår i nuetFranska Revolutionens Fotspår i nuet
Franska Revolutionens Fotspår i nuetMarie Linder
 

En vedette (20)

Den historiske jesus
Den historiske jesusDen historiske jesus
Den historiske jesus
 
Inriktningar
InriktningarInriktningar
Inriktningar
 
Religionsdefinition åk 8 och 9
Religionsdefinition åk 8 och 9Religionsdefinition åk 8 och 9
Religionsdefinition åk 8 och 9
 
Judiska skrifter ii
Judiska skrifter iiJudiska skrifter ii
Judiska skrifter ii
 
Källövningar om morden i sarajevo 1914
Källövningar om morden i sarajevo 1914Källövningar om morden i sarajevo 1914
Källövningar om morden i sarajevo 1914
 
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4Källövning slaget vid_stalingrad ver 4
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4
 
Del 3 arbetssätt inför np geografi vt 2014
Del 3 arbetssätt inför np geografi vt 2014Del 3 arbetssätt inför np geografi vt 2014
Del 3 arbetssätt inför np geografi vt 2014
 
Del 1 inför np geografi vt 2014
Del 1 inför np geografi vt 2014Del 1 inför np geografi vt 2014
Del 1 inför np geografi vt 2014
 
Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014
Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014
Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014
 
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
 
Orsaksanalys första världskriget ht 14
Orsaksanalys första världskriget ht 14Orsaksanalys första världskriget ht 14
Orsaksanalys första världskriget ht 14
 
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppe
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppeBegrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppe
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppe
 
Kastsystemet denise
Kastsystemet deniseKastsystemet denise
Kastsystemet denise
 
Jainismen Julia N
Jainismen Julia NJainismen Julia N
Jainismen Julia N
 
Bedömningsmatris och analysmodeller
Bedömningsmatris och analysmodellerBedömningsmatris och analysmodeller
Bedömningsmatris och analysmodeller
 
Framväxten av det moderna samhället II
Framväxten av det moderna samhället IIFramväxten av det moderna samhället II
Framväxten av det moderna samhället II
 
Förmågorna inför np historia vt 2015
Förmågorna inför np historia vt 2015Förmågorna inför np historia vt 2015
Förmågorna inför np historia vt 2015
 
Framväxten av det moderna samhället ii
Framväxten av det moderna samhället iiFramväxten av det moderna samhället ii
Framväxten av det moderna samhället ii
 
9ah avslutning
9ah avslutning9ah avslutning
9ah avslutning
 
Franska Revolutionens Fotspår i nuet
Franska Revolutionens Fotspår i nuetFranska Revolutionens Fotspår i nuet
Franska Revolutionens Fotspår i nuet
 

Similaire à Genomgång av kristendomens historia del 1 ht 15

Kristendom
KristendomKristendom
KristendomHajen
 
Kristendom inriktning
Kristendom inriktningKristendom inriktning
Kristendom inriktningSabas SO-Eng
 
Världsreligionerna kristendom
Världsreligionerna   kristendomVärldsreligionerna   kristendom
Världsreligionerna kristendomanan0529
 
Östortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendomÖstortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendomMarie Linder
 
Kristendomen som vr
Kristendomen som vrKristendomen som vr
Kristendomen som vrZaidL
 
Kristendom pp
Kristendom ppKristendom pp
Kristendom ppsvinkallt
 
Pp kristendomen2013
Pp kristendomen2013Pp kristendomen2013
Pp kristendomen2013sojimmy
 
Missions principer. Uppdaterad
Missions principer. UppdateradMissions principer. Uppdaterad
Missions principer. UppdateradVesa Pöyhtäri
 
Kristendomens uppkomst och historia
Kristendomens uppkomst och historiaKristendomens uppkomst och historia
Kristendomens uppkomst och historiababynoses
 
Keynote om kristendomen
Keynote om kristendomen  Keynote om kristendomen
Keynote om kristendomen vivecadahl
 
Saint Nicholas Santa Claus + Christmas (Swedish)
Saint Nicholas   Santa Claus + Christmas (Swedish)Saint Nicholas   Santa Claus + Christmas (Swedish)
Saint Nicholas Santa Claus + Christmas (Swedish)Martin M Flynn
 

Similaire à Genomgång av kristendomens historia del 1 ht 15 (20)

Kristendom
KristendomKristendom
Kristendom
 
Kristendom inriktning
Kristendom inriktningKristendom inriktning
Kristendom inriktning
 
Världsreligionerna kristendom
Världsreligionerna   kristendomVärldsreligionerna   kristendom
Världsreligionerna kristendom
 
Japan grej
Japan grejJapan grej
Japan grej
 
Östortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendomÖstortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendom
 
Kristendomen som vr
Kristendomen som vrKristendomen som vr
Kristendomen som vr
 
Kristendom pp
Kristendom ppKristendom pp
Kristendom pp
 
Judedom och Kristendom
Judedom och KristendomJudedom och Kristendom
Judedom och Kristendom
 
Kyrkan
KyrkanKyrkan
Kyrkan
 
Kristendomen
KristendomenKristendomen
Kristendomen
 
Pp kristendomen2013
Pp kristendomen2013Pp kristendomen2013
Pp kristendomen2013
 
Bokreligioner
BokreligionerBokreligioner
Bokreligioner
 
Missions principer. Uppdaterad
Missions principer. UppdateradMissions principer. Uppdaterad
Missions principer. Uppdaterad
 
Rel 1 krist - inrikt
Rel 1   krist - inriktRel 1   krist - inrikt
Rel 1 krist - inrikt
 
Kristendomens uppkomst och historia
Kristendomens uppkomst och historiaKristendomens uppkomst och historia
Kristendomens uppkomst och historia
 
Keynote om kristendomen
Keynote om kristendomen  Keynote om kristendomen
Keynote om kristendomen
 
Saint Nicholas Santa Claus + Christmas (Swedish)
Saint Nicholas   Santa Claus + Christmas (Swedish)Saint Nicholas   Santa Claus + Christmas (Swedish)
Saint Nicholas Santa Claus + Christmas (Swedish)
 
Rel 1 krist - liv
Rel 1   krist - livRel 1   krist - liv
Rel 1 krist - liv
 
Prästerskap
PrästerskapPrästerskap
Prästerskap
 
Luther och gutenberg
Luther och gutenbergLuther och gutenberg
Luther och gutenberg
 

Plus de Tobias Kjellström

Demokratin i aten presentation
Demokratin i aten presentationDemokratin i aten presentation
Demokratin i aten presentationTobias Kjellström
 
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2Indonesien och kolonialismen del 1 & 2
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2Tobias Kjellström
 
Presentation tema migration och källkritil
Presentation tema migration och källkritilPresentation tema migration och källkritil
Presentation tema migration och källkritilTobias Kjellström
 
övning skeenden och händelser
övning skeenden och händelserövning skeenden och händelser
övning skeenden och händelserTobias Kjellström
 
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgift
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgiftKolonialismens persongalleri - arbetsuppgift
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgiftTobias Kjellström
 
Ideologianalys kvaliteter åk 8
Ideologianalys   kvaliteter åk 8Ideologianalys   kvaliteter åk 8
Ideologianalys kvaliteter åk 8Tobias Kjellström
 
Källkritik och skotten i Sarajevo
Källkritik och skotten i SarajevoKällkritik och skotten i Sarajevo
Källkritik och skotten i SarajevoTobias Kjellström
 
Varför regnar det så mycket i Cherrapunji?
Varför regnar det så mycket i Cherrapunji?Varför regnar det så mycket i Cherrapunji?
Varför regnar det så mycket i Cherrapunji?Tobias Kjellström
 

Plus de Tobias Kjellström (20)

Sveriges kristendomshistoria
Sveriges kristendomshistoriaSveriges kristendomshistoria
Sveriges kristendomshistoria
 
Plugguide religion 7
Plugguide religion 7Plugguide religion 7
Plugguide religion 7
 
Demokratin i aten presentation
Demokratin i aten presentationDemokratin i aten presentation
Demokratin i aten presentation
 
Roms styre republiken
Roms styre republikenRoms styre republiken
Roms styre republiken
 
Kongo del 3 belgiska kongo
Kongo del 3 belgiska kongoKongo del 3 belgiska kongo
Kongo del 3 belgiska kongo
 
Kongo del 2 kongofristaten
Kongo del 2 kongofristatenKongo del 2 kongofristaten
Kongo del 2 kongofristaten
 
Kongo del 1 bakgrund
Kongo del 1 bakgrundKongo del 1 bakgrund
Kongo del 1 bakgrund
 
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2Indonesien och kolonialismen del 1 & 2
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2
 
Presentation tema migration och källkritil
Presentation tema migration och källkritilPresentation tema migration och källkritil
Presentation tema migration och källkritil
 
Sammanfattning globalisering
Sammanfattning globaliseringSammanfattning globalisering
Sammanfattning globalisering
 
önningar etnografiska museet
önningar etnografiska museetönningar etnografiska museet
önningar etnografiska museet
 
Brott och straff översikt
Brott och straff översiktBrott och straff översikt
Brott och straff översikt
 
övning skeenden och händelser
övning skeenden och händelserövning skeenden och händelser
övning skeenden och händelser
 
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgift
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgiftKolonialismens persongalleri - arbetsuppgift
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgift
 
Svensk judendom
Svensk judendomSvensk judendom
Svensk judendom
 
Ideologianalys kvaliteter åk 8
Ideologianalys   kvaliteter åk 8Ideologianalys   kvaliteter åk 8
Ideologianalys kvaliteter åk 8
 
Matvärdar vt 16
Matvärdar vt 16Matvärdar vt 16
Matvärdar vt 16
 
Rit och praktik
Rit och praktikRit och praktik
Rit och praktik
 
Källkritik och skotten i Sarajevo
Källkritik och skotten i SarajevoKällkritik och skotten i Sarajevo
Källkritik och skotten i Sarajevo
 
Varför regnar det så mycket i Cherrapunji?
Varför regnar det så mycket i Cherrapunji?Varför regnar det så mycket i Cherrapunji?
Varför regnar det så mycket i Cherrapunji?
 

Genomgång av kristendomens historia del 1 ht 15

  • 1. Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia † Från judisk sekt till romersk statsreligion † Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst † Splittringen av den katolska enheten: reformationen
  • 2. † Från judisk sekt till romersk statsreligion Paulus Konstantin † Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 3. Paulus (f. 4 d.64), som du ser på bilden, är en av de tidiga och mest framgångsrika missionärerna. Paulus var liksom andra tidiga lärjungar praktiserande jude. Hans judiska namn var Saul. Men han är känd för att ha ”öppnat” kristendomen för icke-judar, då Paulus menade att man kunde vara kristen utan att ha levt efter judiska religiösa lagar. Detta om icke-judar skulle tillåtas bli kristna var en tidig tvistefråga. Det fanns ända fram till 600-700-talen grupper som endast tillät judar bli kristna. Judisk farisé Förföljde Jesusrörelsen Omvänd Missionär – hedningarnas apostel Vem var Paulus eller Saul? † Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 4. Begrepp Hedningar = icke-judar Judekristna = Jesustroende judar Hednakristna = Jesustroende hedningar Paulus = judekristen † Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 5. Apostlamötet i Jerusalem år 50 Kan hedningar bli kristna? Paulus Jacob JA! NEJ! † Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 6. Varför vann Paulus åsikt? Det stora Judiska upproret 66-73 Jerusalem skövlas och templet förstörs Den palestinska jesusrörelsen förlorade betydelse † Från judisk sekt till romersk statsreligion Ca år 100 var jesusrörelsen skild från judendomen
  • 7. Karta över tidigt kristna områden † Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 8. Tabell. Antalet kristna i det romerska riket År Antal kristna Andel av befolkningen 40 1000 < 1% 50 1400 < 1% 100 7500 < 1% 150 40.500 < 1% 200 220.000 < 1% 250 1.180.000 1,2% 300 6.300.000 10,5% 350 35.000.000 58% Total befolkning i det romerska riket  Ca. 60 miljoner † Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 9.  Många judar utanför Palestina attraherades av jesusrörelsen och de kristna kunde dra nytta av nätverket av judiska synagogor i det romerska riket. † Från judisk sekt till romersk statsreligion Varför växte skaran av kristna?  Många kvinnor drogs till den tidiga kristendomen och det var kvinnorna som uppfostrade barnen.  Gemenskap och omsorg viktigt. En teori är att det ledde till att fler barn till kristna överlevde. Omsorgen om varandra var också ett budskap som attraherade många.
  • 10. Förföljdes de kristna? Avvikande Dyrkade inte kejsaren Förföljelser på 200-talet † Från judisk sekt till romersk statsreligion Många martyrer!
  • 11. Vem var Jesus enligt de kristna? Helt gudomlig – inte människa (gnostiker) Skapad av Gud (arianer) Både människa och Gud Kättare - heretiker † Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 12. Vad gjorde de kristna (riter)? Dopet - initiationsrit Gudstjänst och nattvard Agape - kärleksmåltid † Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 13. Vilka texter läste kristna? Nya testamentet ”klart” kring år 200 De kristna behöll GT Kyrkan Biskopar, presbyter, diakoner Kvinnans roll förminskades
  • 14. 313 Kejsar Konstantin tillåter de kristna att utöva sin religion – han till och med gynnar dem. 325 Detta år hölls ett kyrkomöte i Nicaea då man enades om en trosbekännelse (se sidan 55). Det innebar också en utrensning av idéer och praktiker som kom att betraktas som icke-kristna. 391 Blir kristendomen statsreligion i Rom (enda tillåtna religionen). Kejsaren som låg bakom detta beslut hette Theodosius. En religiös revolution Tillåtna 313 … Enda tillåtna 391 Romersk statsreligion † Från judisk sekt till romersk statsreligion En kristendom 325
  • 15. Treenigheten ”Enligt kristen tro är Gud världens skapare. Gud (Fadern) har uppenbarat sig i Jesus Kristus som dog och uppstod. Gud uppenbarar sig också som den helige Anden. Bakom de tre formerna finns samma gudomliga makt.” Källa: Religion och liv 8 GUD Fadern Sonen Anden Är inte … Är… Treenigheten – en viktig fråga i Nicaea † Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 16. † Från judisk sekt till romersk statsreligion Sammanfattning Paulus öppnade rörelsen för hedningar Synagogor, kvinnor, gemenskap & omsorg Kristna kejsare = revolution! Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 17. Jesusrörelsens nätverk Judiska synagogor Rika medlemmars hem † Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 18. † Från judisk sekt till romersk statsreligion Profeten Jona Populära symboler Den gode herden
  • 19. Den äldsta kända bilden av Jesus på korset, från 400-talet Korset blir en kristen symbol först under 300- och 400-talen. Innan dess var ju faktiskt korsfästelse ett riktigt straff, som togs bort i och med att kejsarna blev kristna. † Från judisk sekt till romersk statsreligion
  • 20. †stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Varför delades kyrkan? Likheter & skillnader
  • 21. Roms delning Påven Patriarken Grekiska Latin Romarriket delas år 395 Resultat: två stora kyrkor Ortodoxa kyrkor Katolska kyrkan Ömsesidig bannlysning 1054 Korståg 1204 † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Västrom Östrom
  • 22. Varför splittrades kyrkan? Olika språk och olika historia Maktkamp – Påven och Patriarken Vem ska få kristna Balkan? Olika syn på den helige Ande † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
  • 23. En del av skillnaderna mellan den katolska och ortodoxa kyrkan lever kvar än idag. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
  • 24. Begrepp – ortodoxa kyrkorna  Ikon – helig bild ”fönster mot himlen”  Ikonostas – bildvägg i kyrkan † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
  • 25. Katolska kyrkan Ortodoxa kyrkan ledarskap Språk Bilder Celibat Heliga handlingar (riter) Geografi Påven i Rom Patriarken i Konstantinopel Latin Statyer, bilder JA! Sakrament (7 st.) Västra Europa, Sydamerika … Grekiska Ikoner NEJ eller nja Mysterier (7 st.) Östeuropa, mellanöstern † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
  • 26. Jämförelse: ortodox och katolsk gudstjänst Ortodox gudstjänst – teaterdrama i tre akter Del 1 Jesu osynliga barndom himlen jorden Del 2 Jesu s vandrar omkring och predikar Del 3 Jesu död och uppståndelse † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
  • 27. Jämförelse: ortodox och katolsk gudstjänst Den katolska mässan Ordets gudstjänst Nattvarden † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
  • 28. Föremål man ofta finner i en katolsk kyrka 1. Biktstol 2. Vigvattenskål 3. Altare 4. Tabernakel 5. Korsvägen (en av de 14 bilder som ingår i bildserien) 1. 2. 3. 4. 5. Läs mer på sidorna 61-62 † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
  • 29. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Föremål man ofta finner i en katolsk kyrka
  • 30. Sammanfattning Påven Patriarken Grekiska Latin Kyrkan delades på 1000-talet Delning: gled isär, maktkamp Ortodoxa kyrkor Katolska kyrkan Ortodox gudstjänst – ett skådespel Katolsk gudstänst – ord och sakrament
  • 31. † Från judisk sekt till romersk statsreligion † Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst † Splittringen av den katolska enheten: reformationen Varför splittrades den katolska kyrkan? Vilka följder fick reformationen? † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
  • 32. † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen Begrepp Protestanter = de som protesterade mot påven och kyrkan och ville reformera kyrkan Reformationen = processen med att ”göra om” kyrkan (ta bort sakrament, göra om gudstjänst etc) Lutheraner = protestanter som följde Martin Luther Kalvinister = protestanter som följde Jean Calvin
  • 33. Luther och de andra protestanterna såg det som att kyrkan skulle städas och det som skulle kastas ut var allt som de såg som påhitt av den katolska kyrkan. De ville tillbaka till en mer ursprunglig kristendom. Traditioner som vuxit fram under århundraden skulle ut och så skulle man tillbaka till den ursprungliga kyrkan. † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen Hur såg protestanterna på sin uppgift?
  • 34. † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen Protestanternas reformation var snabb och omvälvande! En religiös REVOLUTION!
  • 35. Vad protesterade protestanterna mot? Påven levde inte som han lärde Försäljning av ämbeten Avlatshandel och sakrament Frälsning genom bibeln, tron – inte kyrkan "O, heliga enfald"
  • 36. Sakrament – heliga handlingar (riter) 1. Dopet 2. Konfirmationen 3. Altarets sakrament – nattvarden 4. Äktenskapet 5. Prästvigningen 6. Bikten 7. De sjukas sakrament Dopet: ”Genom dopet föds människan till ett nytt liv och blir upptagen som medlem i kyrkan. Prästen öser vatten över barnets panna tre gånger i form av ett kors och säger: `Jag döper dig i Faderns och Sonens och den helige Andens namn.´” Vad protesterade protestanterna mot? Avlatshandel och sakrament
  • 37. Hur såg man på himmel och helvete? † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
  • 38. Vad protesterade protestanterna mot? Bikt, bot och avlat Jag har syndat Syndernas förlåtelse, fasta! Dyr kyrka! † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
  • 39. Människan blir frälst endast genom tro. Gud erbjuder människan frälsning genom Jesus av nåd, gratis. † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen Martin Luthers kritik av kyrkan Bibeln är det enda människan skall rätta sig efter, inte efter vad påvar och kyrkomöten sagt. Skärseld, helgon- och relikdyrkan har inte med Bibeln att göra. Katolska kyrkan har sju sakrament, men Bibeln nämner bara två;dopet och nattvarden. Nattvardens vin och bröd förvandlas inte till Kristi kropp och blod. Prästerna måste predika, alltså ge folk undervisning i vad Bibeln säger. Därför skall gudstjänster hållas på folkspråken – inte latin. Den kristne skall leva och verka i samhället och inte stänga sig inne i kloster. Präster får gifta sig som andra människor.
  • 40.  Bibeln på svenska  Predikningar och psalmer  Predikstolar och vitkalkade väggar  Kung istället för påve.  Helgondyrkan förbjöds  Klostren stängdes.  Kyrkans egendomar och skatter beslagtogs.  Vigvatten och rökelse togs bort. † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen Hur påverkades Sverige av reformationen?
  • 41. Varför splittrades den katolska kyrkan? Den första delningen 1054 resultatet av en lång process, där språk och geografi gjorde att de kristna traditionerna utvecklades åt olika håll i väst och öst. 1500-talets splittring var mer revolutionär. Delningen skedde snabbt och var konfliktfylld.  Läskunnighet och boktryckarkonsten  Påvens makt minskade under senmedeltiden  Påven och kyrkan ifrågasatt - vetenskapen  Kungar och furstar vågade utmanade påvens makt † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen  Kyrkan var i förfall! Kritiken berättigad!
  • 42. Religioner i Europa efter reformationen † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen
  • 43. † Från judisk sekt till romersk statsreligion † Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst † Splittringen av den katolska enheten: reformationen
  • 44. Huvudsakliga källor: Bo Nylund, Teologi genom seklerna (1971) Rasmussen & Thomassen, Kristendomen – En historisk introduktion (2007) kristendom. http://www.ne.se/lang/kristendom, Nationalencyklopedin, hämtad (2012-11-18) Tobias Kjellström 2012

Notes de l'éditeur

  1. Många judar utanför Palestina attraherades av jesusrörelsen och de kristna kunde dra nytta av nätverket av judiska synagogor i det romerska riket. Många kvinnor drogs till den tidiga kristendomen och det var kvinnorna som uppfostrade barnen. Inom den tidiga kristendomen stod gemenskap och omsorg högt i kurs. En teori är att det ledde till att fler barn till kristna överlevde. Omsorgen om varandra var också ett budskap som attraherade många. Kristendomen skänkte gemenskap och trygghet i brokig och farlig värld.
  2. Förföljdes de kristna? De vände ju ”andra kinden till” och bad för kejsaren under gudstjänsten. Jo, när man i romarriket upplevde problem, försökte en del kejsare blidka gudarna (de romerska/grekiska gudarna alltså) med offer och andra ritualer. Kejsar Decius tvingade alla att skaffa intyg på att man offrat till gudarna och kejsaren. De kristna, liksom många judar, vägrade att offra till de hedniska gudarna. Av det skälet avrättades många kristna. Somliga kristna köpte falska intyg, andra offrade för att undgå tortyr och avrättning. Detta blev ett problem när förföljelserna upphörde; skulle de få komma tillbaka in i den kristna gemenskapen?
  3. En fråga som splittrade de tidiga kristna handlade om Vem Jesus egentligen var!
  4. På bilden (skulpturen) till vänster ser du den gammaltestamentliga profeten Jona som blir slukad av en val. Gud befaller valen på den tredje dagen att han ska spotta ut Jona. Jesus återuppstod på den tredje dagen. Jona blev därför en symbol för Jesus (som man oftast inte avbildade).
  5. År 395 splittrades det Romerska imperiet i en västlig och en östlig halva. Påven i Rom och Patriarken i Konstantinopel önskade båda vara ledare för kristenheten. De blev osams. Se tidigare länk till Theodosius. År 1054 lät påven i Rom bannlysa* patriarken i Konstantinopel. Striden mellan påven och patriarken kallas ”den stora schismen”. *Bannlyst = utesluten ur kyrkan. Uppgift 1. Vad betyder orden katolsk och ortodox? Uppgift 2. Tror du att ”namnen” på de två kyrkorna är slumpmässigt valda?
  6. Delningen av det romerska riket: olika språk och historia Maktkamp om vem som skulle leda de kristna Skulle Påven eller patriarken få kristna folken på Balkan? Olika syn på treenigheten
  7. Den ortodoxa gudstjänsten Den har beskrivits som ett skådespel i tre akter. Färger, lukter och sång är viktigare än ordet. Gudstjänsten varar i ungefär två timmar. Första akten – Jesu osynliga barndom: prästerna tillreder brödet och vinet inför nattvardsfirandet. Andra akten – Jesus vandrar omkring och predikar: prästerna visar upp evangelieboken för församlingen. Akt tre: Jesu död och uppståndelse: prästerna delar ut nattvarden. Den katolska gudstjänsten (mässan) Den är indelad i två delar. Här är ordet viktigt, men mystiken spelar onekligen en viss roll. Ordets gudstjänst: Prästen läser ur Bibeln och håller en kort predikan. Därefter följer trosbekännelsen, några psalmer och böner. Nattvarden: prästen delar ut nattvarden.
  8. Den katolska gudstjänsten (mässan) Den är indelad i två delar. Här är ordet viktigt, men mystiken spelar onekligen en viss roll. Ordets gudstjänst: Prästen läser ur Bibeln och håller en kort predikan. Därefter följer trosbekännelsen, några psalmer och böner. Nattvarden: prästen delar ut nattvarden.
  9. År 395 splittrades det Romerska imperiet i en västlig och en östlig halva. Påven i Rom och Patriarken i Konstantinopel önskade båda vara ledare för kristenheten. De blev osams. Se tidigare länk till Theodosius. År 1054 lät påven i Rom bannlysa* patriarken i Konstantinopel. Striden mellan påven och patriarken kallas ”den stora schismen”. *Bannlyst = utesluten ur kyrkan. Uppgift 1. Vad betyder orden katolsk och ortodox? Uppgift 2. Tror du att ”namnen” på de två kyrkorna är slumpmässigt valda?
  10. Jan Hus bränd på bålet 1415 "O, heliga enfald"
  11. Bibeln är det enda människan skall rätta sig efter, inte efter vad påvar och kyrkomöten sagt. Skärseld, helgon- och relikdyrkan har inte med Bibeln att göra. Katolska kyrkan har sju sakrament, men Bibeln nämner bara två; dopet och nattvarden. Nattvardens vin och bröd förvandlas inte till Kristi kropp och blod. Prästerna måste predika, alltså ge folk undervisning i vad Bibeln säger. Därför skall gudstjänster hållas på folkspråken – inte latin. Gudstjänstens psalmer och sånger ska vara på folkets språk. Luther skrev själv hundratals psalmer. Den kristne skall leva och verka i samhället och inte stänga sig inne i kloster. Präster får gifta sig som andra människor (endast män).
  12. Bibeln översattes till folkspråken; 1526 kom Nya testamentet ut på svenska. Gudstjänstens språk blev svenska och psalmer på svenska ersatte de på latin. Predikan blev viktigast i gudstjänsten. Predikstolar och bänkar sattes in i de svenska kyrkorna och väggarna vitkalkades. Kyrkan underställdes kungarna och furstarna istället för påven. Böner till jungfru Maria och andra helgon förbjöds. Klostren stängdes. Prästerna uppmanades att gifta sig och bilda familj. Biskoparna förlorade mycket av sin makt och rikedom. Kyrkans egendomar och skatter beslagtogs. Vigvatten och rökelse togs bort.
  13. Läskunnighet och boktryckarkonsten Individualisering av tron Påvens makt minskade under senmedeltiden Påven och kyrkan ifrågasatt Krävdes verkligen den katolska kyrkan för människans frälsning? Kungar och furstar vågade utmana påvens makt på ett sätt som varit otänkbart tidigare