SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  21
Sinnena
   4C
Vt 2013
Våra sinnen är:
•   Synen
•   Hörseln
•   Smaken
•   Känseln
•   Lukten
Vad gör sinnena?
• Sinnena samlar in information både från
  omgivningen och från din egen kropp.
• Informationen görs om till signaler.
• Signaler skickas med nerverna till hjärnan.
• I hjärnan ska signalerna sorteras, lagras och
  jämförs.
• Sedan fattar du beslut om vad du ska göra i
  olika situationer.
SYN
      Vad gör dina ögon när du ser?
• Dina ögon är som två
  filmkameror.
• När du ser, tar dina
  ögon bilder på
  omgivningen.
• Bilderna skickas till
  hjärnan.
• Hjärnan talar för dig vad
  du tittar på.
ÖGAT
Vad gör tårarna med ögat?
• Tårarna håller ögat rent och fuktigt.
Pupillen:
• Ljuset kommer in i ögat genom pupillen.
• Med hjälp av pupillen kan ditt öga reglera den
  ljusmängd som kommer in i ögat.
• När ljuset är starkt blir pupillen liten.
• När det är mörkt vidgas pupillen.
Linsen:
• Linsen sitter bakom pupillen.
• Linsen samlar ljusstrålarna, så att bilden som
  bildas i hjärnan blir skarp och tydlig.
Regnbågshinnan
•   Runt pupillen breder regnbågshinnan ut sig.
•   Regnbågshinnan kallas också för IRIS.
•   Färgen på iris kan skifta från person till person.
•   Vilken färg har dina ögon?
HÖRSEL
 Av hur många delar består dina öron?
• Dina öron består av tre
  delar:
• ytteörat, mellanörat och
  inneörat.
Ytterörat består av
     öronmusslan, hörselgången och
             trumhinnan.
Mellanörat                      Innerörat
• Mellanörat består av de tre   • Innerörat består av snäckan
  hörselbenen: hammaren,          och båggångarna, som är
  städet och stigbygeln.          hörselns och balansens
• Stigbygeln är din kropps        sinnesorgan.
  minsta ben.
• Den är bara 5 mm lång.
HÖRSELN
Vad händer med ljudet?
• Den del av ditt öra som syns kallas för
  öronmusslan.
• Den fångar ljudet som en tratt och leder sedan
  ljudet vidare genom hörselgången och
  trumhinnan.
• När ljudvågorna träffar din trumhinna börjar den
  vibrera.
• Trumhinnans rörelser förs sedan vidare genom de
  tre hörselbenen.
• Till slut når vibrationerna fram till snäckan.
Snäckan
• I snäckan sitter hörselceller.
• Hörselcellerna omvandlar ljudvågorna till
  nervimpulser.
• Från snäckan leds nervimpulser till hjärnan
  genom hörselnerven.
• Din hjärna uppfattar dessa impulser som ljud.
Varför blir du yr?
• Om du snabbt snurrar runt, hinner INTE
  vätskan i båggångarna med.
• Den fortsätter att röra sig, fast du har stannat.
• Därför har hjärnan fel signaler om vad
  kroppen gör och du blir yr och får svårt att
  hålla balansen.
SMAK
               Beroende av...
• Din förmåga att uppleva smak är bland annat
  beroende av ditt luktsinne.
• Om du håller för näsan är det svårt att skilja
  på smaken på en bit potatis eller en bit äpple.
• Det är därför vi oftast tycker att maten inte
  smaker någonting när vi är förkylda.
De fyra grundsmakerna
• Med din tunga kan du
  känna de fyra
  grundsmakerna: sött,
  salt, surt och beskt.
• På tungan har du mer
  än 8000 smaklökar,
  som var och en är
  specialiserad på att
  känna av en av dessa
  fyra smaker.
KÄNSEL
• Över hela din kropp finns miljoner
  känselmottagare som kallas receptorer.
• De flesta sitter i huden.
• Känselmottagarna har olika uppgifter: de
  känner av förändringar i värme, kyla, tryck,
  smärta eller beröring.
• Alla känselmottagare skickar sin information
  vidare med nerverna till hjärnan.
LUKT
      Vad behöver du din näsa för?
• Du behöver din näsa när du andas och när du
  luktar.
• När du ändas kommer lukterna in i näsan.
• I näshålans tak sitter ditt luktorgan.
• I luktorganet finns det 10 miljoner
  luktsinnesceller!
• Du kan faktiskt känna skillnad på ungefär 10
  000 olika dofter, om du bara hade tid att testa
  dem alla!
Vad händer när du luktar på något?
• När du luktar på något har du kanske märkt att
  luften försvinner efter ett tag.
• Det som luktade så mycket, tycks sluta efter en
  stund.
• Luktsinnet blir nämligen lätt bedövat och tröttnar
  därför fort.
• Jämfört med många djur är människans luktsinne
  dåligt utvecklat.
• Vissa hundar har ca 1 000 gånger bättre luktsinne
  än vi människor.
Om du har förstått presentationen,
så kommer du att klara provet om
      sinnena jätte bra!!!

Läs NOGA och lär dig där som står i
        presentationen!

Contenu connexe

Tendances

Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg
 
Hjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetHjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetdavidloving
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMarie Södergren
 
öGat & synen p.p
öGat & synen p.pöGat & synen p.p
öGat & synen p.pfrli0515
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelettMalin Åhrby
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg
 
Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Moa Wikner
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 

Tendances (20)

Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Hjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetHjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemet
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Andningen
AndningenAndningen
Andningen
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
 
öGat & synen p.p
öGat & synen p.pöGat & synen p.p
öGat & synen p.p
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Hjärta och blodomlopp
Hjärta och blodomloppHjärta och blodomlopp
Hjärta och blodomlopp
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Nervsystemet
Nervsystemet   Nervsystemet
Nervsystemet
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9
 
Blodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad ppBlodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad pp
 
Matspjälkningen
MatspjälkningenMatspjälkningen
Matspjälkningen
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 

En vedette

No fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggNo fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggforsenskolan
 
Sinnesupplevelser på Möllebackens Förskola
Sinnesupplevelser på Möllebackens FörskolaSinnesupplevelser på Möllebackens Förskola
Sinnesupplevelser på Möllebackens FörskolaSofia Lönnqvist
 
Evolucion del derecho agrario en venezuela.
Evolucion del derecho agrario en venezuela.Evolucion del derecho agrario en venezuela.
Evolucion del derecho agrario en venezuela.Rosmaileth De Castro
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning annmari
 

En vedette (8)

No fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggNo fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-blogg
 
Final report
Final reportFinal report
Final report
 
Sinnesupplevelser på Möllebackens Förskola
Sinnesupplevelser på Möllebackens FörskolaSinnesupplevelser på Möllebackens Förskola
Sinnesupplevelser på Möllebackens Förskola
 
Våra 5 sinnen
Våra 5 sinnenVåra 5 sinnen
Våra 5 sinnen
 
Evolucion del derecho agrario en venezuela.
Evolucion del derecho agrario en venezuela.Evolucion del derecho agrario en venezuela.
Evolucion del derecho agrario en venezuela.
 
Ljud
Ljud Ljud
Ljud
 
Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik! Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik!
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning
 

Similaire à Sinnena

Hjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärnaHjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärnaAnn-Sofie Lusth
 
Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMarie Södergren
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2gulzay12
 
äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009Susanne Barkvik
 
Hur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik pHur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik pHelle744
 
Ljud och ljus Hanna
Ljud och ljus HannaLjud och ljus Hanna
Ljud och ljus HannaHelle744
 

Similaire à Sinnena (10)

proba.pptx
proba.pptxproba.pptx
proba.pptx
 
Hjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärnaHjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärna
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemet
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
 
Innebandy och kundaliniyoga.
Innebandy och kundaliniyoga.Innebandy och kundaliniyoga.
Innebandy och kundaliniyoga.
 
äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009
 
Hur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik pHur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik p
 
Ljud och ljus Hanna
Ljud och ljus HannaLjud och ljus Hanna
Ljud och ljus Hanna
 
EFT och Smärta
EFT och SmärtaEFT och Smärta
EFT och Smärta
 

Sinnena

  • 1. Sinnena 4C Vt 2013
  • 2. Våra sinnen är: • Synen • Hörseln • Smaken • Känseln • Lukten
  • 3. Vad gör sinnena? • Sinnena samlar in information både från omgivningen och från din egen kropp. • Informationen görs om till signaler. • Signaler skickas med nerverna till hjärnan. • I hjärnan ska signalerna sorteras, lagras och jämförs. • Sedan fattar du beslut om vad du ska göra i olika situationer.
  • 4. SYN Vad gör dina ögon när du ser? • Dina ögon är som två filmkameror. • När du ser, tar dina ögon bilder på omgivningen. • Bilderna skickas till hjärnan. • Hjärnan talar för dig vad du tittar på.
  • 6. Vad gör tårarna med ögat? • Tårarna håller ögat rent och fuktigt.
  • 7. Pupillen: • Ljuset kommer in i ögat genom pupillen. • Med hjälp av pupillen kan ditt öga reglera den ljusmängd som kommer in i ögat. • När ljuset är starkt blir pupillen liten. • När det är mörkt vidgas pupillen.
  • 8. Linsen: • Linsen sitter bakom pupillen. • Linsen samlar ljusstrålarna, så att bilden som bildas i hjärnan blir skarp och tydlig.
  • 9. Regnbågshinnan • Runt pupillen breder regnbågshinnan ut sig. • Regnbågshinnan kallas också för IRIS. • Färgen på iris kan skifta från person till person. • Vilken färg har dina ögon?
  • 10. HÖRSEL Av hur många delar består dina öron? • Dina öron består av tre delar: • ytteörat, mellanörat och inneörat.
  • 11. Ytterörat består av öronmusslan, hörselgången och trumhinnan. Mellanörat Innerörat • Mellanörat består av de tre • Innerörat består av snäckan hörselbenen: hammaren, och båggångarna, som är städet och stigbygeln. hörselns och balansens • Stigbygeln är din kropps sinnesorgan. minsta ben. • Den är bara 5 mm lång.
  • 13. Vad händer med ljudet? • Den del av ditt öra som syns kallas för öronmusslan. • Den fångar ljudet som en tratt och leder sedan ljudet vidare genom hörselgången och trumhinnan. • När ljudvågorna träffar din trumhinna börjar den vibrera. • Trumhinnans rörelser förs sedan vidare genom de tre hörselbenen. • Till slut når vibrationerna fram till snäckan.
  • 14. Snäckan • I snäckan sitter hörselceller. • Hörselcellerna omvandlar ljudvågorna till nervimpulser. • Från snäckan leds nervimpulser till hjärnan genom hörselnerven. • Din hjärna uppfattar dessa impulser som ljud.
  • 15. Varför blir du yr? • Om du snabbt snurrar runt, hinner INTE vätskan i båggångarna med. • Den fortsätter att röra sig, fast du har stannat. • Därför har hjärnan fel signaler om vad kroppen gör och du blir yr och får svårt att hålla balansen.
  • 16. SMAK Beroende av... • Din förmåga att uppleva smak är bland annat beroende av ditt luktsinne. • Om du håller för näsan är det svårt att skilja på smaken på en bit potatis eller en bit äpple. • Det är därför vi oftast tycker att maten inte smaker någonting när vi är förkylda.
  • 17. De fyra grundsmakerna • Med din tunga kan du känna de fyra grundsmakerna: sött, salt, surt och beskt. • På tungan har du mer än 8000 smaklökar, som var och en är specialiserad på att känna av en av dessa fyra smaker.
  • 18. KÄNSEL • Över hela din kropp finns miljoner känselmottagare som kallas receptorer. • De flesta sitter i huden. • Känselmottagarna har olika uppgifter: de känner av förändringar i värme, kyla, tryck, smärta eller beröring. • Alla känselmottagare skickar sin information vidare med nerverna till hjärnan.
  • 19. LUKT Vad behöver du din näsa för? • Du behöver din näsa när du andas och när du luktar. • När du ändas kommer lukterna in i näsan. • I näshålans tak sitter ditt luktorgan. • I luktorganet finns det 10 miljoner luktsinnesceller! • Du kan faktiskt känna skillnad på ungefär 10 000 olika dofter, om du bara hade tid att testa dem alla!
  • 20. Vad händer när du luktar på något? • När du luktar på något har du kanske märkt att luften försvinner efter ett tag. • Det som luktade så mycket, tycks sluta efter en stund. • Luktsinnet blir nämligen lätt bedövat och tröttnar därför fort. • Jämfört med många djur är människans luktsinne dåligt utvecklat. • Vissa hundar har ca 1 000 gånger bättre luktsinne än vi människor.
  • 21. Om du har förstått presentationen, så kommer du att klara provet om sinnena jätte bra!!! Läs NOGA och lär dig där som står i presentationen!