1. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 1
Isem amaziɣ ɣer-s sin waddaden : addad ilelli ed waddad amaruz . Amedya : isem « argaz » d ilelli deg
« Argaz yecca seksu » maca d amaruz deg « yecca wergaz seksu ». Wi d kra n yimedyaten nniḍen :
Addad Asuf amalay Asget amalay Asuf unti Asget unti
Addad ilelli Adfel yessa Irgazen llan Tafsut telha Tislatin rezfent
Addad amaruz Yessa wedfel Llan yergazen Telha tefsut Rezfent teslatin
1. Tignatin ay deg yettili yisem deg waddad amaruz :
1.1 - Mi ara yili yisem d ameggay ara yezwir wemyag :
Amedya : yefsi wedfel. Maca mi ara yezwir umeggay amyag : adfel yefsi, ad yili d isem deg waddad ilelli.
Yezmer ad d-yekk ger wemyag ed yisem amaruz yiwen uferdis neɣ ugar. Wi d kra n yimedyaten :
Addad ilelli Tafyirt Ger wemyag ed umaruz
Argaz Yejja wergaz axxam-is Ulac
Aɛeṭṭar Yessenz-as-t-id uɛeṭṭar Iwṣilen n wemyag
Arrac Tturaren deg-s warrac Tanzeɣt ed wewṣil-is
idrimen Kfan tura yedrimen Amernu n wakud
1.2 - Mi ara yili yisem tezwar-it tenzeɣt :
Wi d kra n yimedyaten :
Addad ilelli Tanzeɣt Amedya deg tefyirt
Adfel am Mellulet am wedfel
akal Ddaw Ijirmeḍ yettidir ddaw wakal
Tawwurt deffir Yeffer deffir tewwurt
Iḍ deg Neggan deg yiḍ
Imcumen ed Ur teddu ed yemcumen.
Tamurt ɣef Yeɣli-d yigenni ɣef tmurt
Atmaten ger Tlaq tegmat ger watmaten
Tameɣra ɣer As-d ɣer tmeɣra
Asefru i Slan i usefru
Tamda n Swan aman n temda
Aqerru nnig Tɛedda nnig uqerru
Afus s Yewwet-it s ufus
irgazen sdat Yeggul sdat yergazen
Asif seg Seg wasif ay d-tugmemt
TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
2. Tamsirt 8 : Addad amaruz 2
Ger tamawt : Ad nger ihi tamawt belli qrib tinzaɣ akk yettabaɛ-itent umaruz. Maca ɣas drus-itent, llant
tsuraf. Tanzeɣt « ar » ed tenzeɣt « s » n tnila ur tent-yettabaɛ ara umaruz. Ha-ten kra n yimedyaten :
Addad ilelli Tanzeɣt Amedya deg tefyirt
Tameddit ar Ar tameddit ad d-nemlil
Azekka Ar azekka ihi !
Afus s Efk-as-ten s afus
Axxam Yerra s axxam
1.3 - Mi ara yili yisem yezwar-it wemḍan :
Isem d asemmad n wemḍan ara d-yezgen deffir wemḍan am deg yimedyaten-a :
Addad ilelli Amḍan Amedya deg tefyirt
Aqcic Yiwen Yiwen weqcic
Taqcict Yiwet Yiwet teqcict
Irgazen Sin Sin yergazen
Tiqcicin Snat Snat teqcicin
Arrac Xemsa Xemsa warrac
Timɣarin Ɛecṛa ɛecṛa temɣarin
Timellalin ɛecrin n ɛecrin n tmellalin
Tiyuzaḍ Alef n Alef n tyuzaḍ
Imdanen Amelyun Amelyun n yemdanen
1.4 - D isem ay d-yettalsen i usemmad (usrid) n usefhem :
Ad yili yisem d amaruz mi ara yili irennu-d i wakken ad d-yeglem asemmad usrid n wemyag (ara yilin d
amqim udmawan usrid yeqqnen s amyag) am umedya « yelsa-t, ubeṛnus ». Asemmad usrid d amqim
admawan awṣil n wemyag (t), ma nura kan « yelsa-t » yezmer ur iban ara d acu ay yemmelsen. Maca,
ma nerna-as « ubeṛnus » ad iban d acu ay yemmelsen. Isem amaruz deg tefyirt-a igellem-d asemmad
usrid maca yassefk ad neg ticcert acku ma ulac yezmer ad yili yisem amaruz d ameggay. I wakken kan
ad nwali azal n ticcert-a walim imedyaten-a :
Tira Amedya Asefhem n unamek D acu-t yisem
S ticcert Yewwet-it, wergaz-nni D argaz ay yettewten D asemmad usrid
Mebla ticcert Yewwet-it wergaz-nni D argaz ay yewten D ameggay
S ticcert Tessen-itt, teqcict-nni D taqcict ay yettwassnen D asemmad usrid
Mebla ticcert Tessen-it teqcict-nni D argaz ay yessnen D ameggay
Yezmer ad yili yisem d asegzay ara d-yalsen i umeggay ɣas ma ur yelli wemqim udmawan am deg :
«.yettwassen wergaz s tikli-is » : ameggay d « wid yessnen argaz » ma d « argaz » d asemmad usrid.
3. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 3
1.5 – Mi ara yili yisem d asemmad asegzay n umeggay n tefyirt taramyagant :
Tafyirt taramyagant d tafyirt aydeg ulac amyag. Amedya : « D ajenyuṛ ». Ma yella neẓra anwa ay d
ajenyuṛ ulayɣer ma nerna-as awal iḍen i isefhem imi ameggay iban d « netta ». Maca, ma nebɣa ad d-
nessefhem anwa ay d ajenyuṛ ad as-nernu isem ara aɣ-yemlen anwa ay d ajenyuṛ : d ajenyuṛ, wergaz-is
ad d-yeḍḥu yisem « wergaz » d asemmad asegzay (n usefhem) ara yessemden deg tefyirt aglam n
umeggay. D ayen ayɣef ay as-nsawal i « wergaz-is » d asemmad asegzay(1) n umeggay. Isem, deg
tefyirt-a, deg waddad amaruz ay yella. Imi aṭas n leṣnaf n tefyirin tiramyaganin, ad d-nsukk tiṭ s
yimedyaten-a ɣef tegnatin ay deg ara yili yisem d asemmad asegzay n umeggay :
Tafyirt Ameggay Asegzay n umeggay Asemmad asegzay
1 Deg-s lxir, wergaz-a S Awṣil n tenzeɣt Wergaz
2 Ha-t, webrid T Amqim usrid Webrid
3 Inek, yedrimen. Inek Amqim n wayla Yedrimen
4 D amellal, wedfel. amellal Iglem Wedfel
5 N tfunast, wudi. n Tanzeɣt Wudi
6 I kemm, wezrar. Kemm Amqim ilelli Wezrar
7 D arraw-im, warraw-is im Awṣil n yisem Warraw
8 Anseg-itt tmeṭṭut-is ? itt Awṣil n usestan Tmeṭṭut
9 N yiḍelli, weɣrum-nni Yiḍelli Amernu n wakud Weɣrum
10 D ameksa, werfiq-is ameksa isem Werfiq
1.5 – Isem ara yezwir : bu, mm, at, sut :
Ad yili yisem d amaruz ma tezwar-it yiwet seg tzelɣiwin : { bu, at, mm, sut } Am deg yimedyaten-a :
Tazelɣa Isem ilelli Amedya ay d-yemmalen ayla Iglem
Bu Iɣil Bu tcacit tazewwaɣt Bu tɣenant
At Axxam At yeɛmamen iwraɣen At yiseɣ
Mm Amendil Mm umendil Mm ujenniw
Sut Iles Sut yerbiben Sut yiles
2. Tizelɣiwin ilan addad amaruz ɣas ur llint d ismawen :
Amedya : « iḍelli » macci d isem maca deg tefyirt « seg yiḍelli ur yecci » iban ɣer-s addad amaruz : yiḍelli.
S umata, awalen ur nelli d ismawen ay iseɛɛun addad amaruz d tizelɣiwin ibeddun s teɣra yerna izemren
ad sɛunt tiwuriwin ay ila yisem. Ha-ten kra yimedyaten :
ilelli Amaruz-is ilelli Amaruz-is ilelli Amaruz-is ilelli Amaruz-is
akka Wakka Azekka Uzekka ayen Wayen Ulac Wulac
ay Way acemma Wacemma ara Wara Iḍelli Yiḍelli
ilindi Yilindi anseg wanseg annect wannect amek Wamek
TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
4. Tamsirt 8 : Addad amaruz 4
3. Amek ay d-yettban waddad amaruz :
Ay yettbeddilen deg talɣa n yisem seg waddad ilelli s addad amaruz d tiɣri tamezwarut ed tmerna i
umalay n tzegneɣriyin [ w, y }. I weglam n talɣa n yisem nettaru « R » d azamul n tergalt. Mi ara naru R1R2
e i wakken ad d-nini llant snat tergalin yemgarrden. Mi ara naru RR i wakken ad d-nmel belli tessed
tergalt. Ha-tt ihi tfelwit ay d-igellmen-d amek ay tettbeddil talɣa n yisem deg waddad amaruz :
Talɣa n Talɣa n amedya Amedya
Taggayt n yisem yilelli umaruz Asusru Tira n tsureft
aR1R2__ weR1R2__ Wemɣar Wemɣar arẓaẓ
aRRa__ waRRa__ wammas wammas
weRRa__ wexxam wexxam
aRRi__ waRRi__ wacciwen wacciwen
Amalay ibeddun s [ a ] aRRu__ waRRu__ wammus wammus
aRRe__ waRRe__ wallen wallen
aRa__ uRa__ uḍar uḍar
aRi__ waRi__ Wasif Wasif
aRu__ uRu__ Ufus Ufus
aRe__ uRe__ umeksa umeksa
iR1R2__ yeR1R2__ yergazen yergazen izmawen
iRa__ iRa__ ifassen yifassen
Amalay ibeddun s [ i ] iRi__ iRi__ iɣisi yiɣisi Ulac akk
iRu__ iRu__ idurar yidurar
iRe__ yiRe__ yiɣes yiɣes Ulac akk
Amalay ibeddun s u uR__ wuR__ wuccen wuccen Ulac akk
taR1R2 __ teR1R2__ temɣart temɣart takna
taRR __ taRR __ taddart taddart
teRR __ texxamt texxamt
taRa__ tRa__ tsarut tsarut
taRa__ tafat tafat
Unti ibeddun s ta taRi__ taRi__ tadimt tadimt
tRi__ tzibba tzibba
taRu__ taRu__ taluft taluft
tRu__ tsummta tsummta
taRe__ taRe__ tament tament
tRe__ tmeɣra tmeɣra
5. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 5
Talɣa n Talɣa n Amedya Amedya
Taggayt n yisem yilelli umaruz Asusru Tira n tsureft
tiR1R2__ teR1R2 __ temɣarin temɣarin
Unti ibeddun s ti tiRR__ tiRR__ tiddas tiddas
teRR __ tezzyiwin tezzyiwin
tiRa__ tiRa__ tira tira
tRa__ tfawtin tfawtin
tiRi__ tiRi__ tili tili
tRi__ tziri tziri
tiRu__ tRu__ tmura tmura
tiRe__ tiRe__ tidet tidet
tRe__ tmes tmes
Unti ibeddun s tu tuR__ tuR__ tuccent tuccent Ulac akk
Ger tamawt :
1. Ma d ismawen ibeddun s tergalt, ama d imalayen neɣ d untiyen ur nbeddu ara s wezwir « t » n wunti ur
ttbeddilen ara deg waddad amaruz. Ha-ten wi d kra n yimedyaten : laẓ, fad, mejjir, mernuyet, waɣzen,
teryal, lxedma, ddunnit, ddin, lɣerba, Ldzayer, Fṛansa. Ur ttbeddilen ara daɣen yismawen n yemdanen ed
tmura : Albanya, Useṭralya, Islanda, Alaska, Albert Einstein…
2. Mi ara yili umaruz n yisem amalay ibeddun s « i » ur yettbeddil ara deg ususru nrennu-as deg tira
tazegnaɣrit « y » i umaruz ɣas ur t-id-nessenṭaq ara. Ad naru ihi : « yigenni », « yidurar », « yigujilen »,
« yinisi » ɣas ad ten-id-nessenṭeq : [ igenni ], [ idurar ], [ igujilen ], [ inisi ].
3. Mi ara yili yisem amaruz d yiwen ger sin yismawen yettabaɛen amyag yerna ur ttbeddilen yimaruzen-
nsen deg ususru d ticcert ara d-yesbanen anwa deg-sen ay d asemmad usrid ed wanwa ay d asegzay n
umeggay. Am deg umedya : « yerna Qasi, Belqasem » / « yerna Qasi Belqasem » deg tmezwarut d
Belqasem ay d ameggay ma d Qasi d asemmad usrid maca deg tis snat d Qasi ay d ameggay ma d
Belqasem d asemmad.
4. Ur ilaq ara ad as-nbeddel tira i umaruz ibeddun s « we… » akken ad t-naru « u…. » acku deg talɣa
weR1R2__ kan ay deg tɣelli teɣri tamezwarut n yisem amalay ma deg talɣiwin nniḍen d abeddel neɣ d
timerna n tzegnaɣrit ay d-yettilin ihi ilaq ad d-iban deg tira wemgirred ger uneɣluy n teɣri ed ubeddel-is am
wakken yella deg tjeṛṛumt acku mi ara naru « urgaz, uxxam, umɣar… » amzun tuɣal teɣri « a » n yilelli d
« u » deg umaruz yili ur akken tella tegnit deg tjeṛṛumt, yessefk ad nettaru : wergaz, wexxam, wemɣar…
TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
6. Tamsirt 8 : Addad amaruz 6
Alaɣmu 1 : Aru isem amaruz n yal isem deg tefyirt.
Ameksa, aɣilas, akal, amuḍin, amɣar, arkas, ismawen, imɣi, imi, iɣes, isɣi, imcac, imassen, iddawen,
iguza, uraw, ureɣ, unguf, uccen, usu, ul, tamara, tamart, tamazirt, taslent, tazemmurt, tasilt, tamurt, tili,
tira, tamda, tara, turin, tusut, tuffra, bibṛas, sawraɣ, lbaz, igenni, aẓar, imensi, zzman, taklit, imurar, iminig.
Alaɣmu 2 : Ccaṛ ilem deg yal tafyirt s wawal iwulmen. Ini-d anwa addad ay deg yella yisem ed wacuɣer.
1. S ……… (afus / ufus) azelmaḍ ay tt-yura.
2. Yewwet …….. (ageffur / ugeffur) deg ………. (tamurt / tmurt).
3. D ….. (ameksa / umeksa) ay as-tt-yundin i ….. (uccen / wuccen).
4. Armi d-irab …… ( axxam / wexxam ) ay asen-fkan tanezduɣt.
5. Sin ..… (ussan / wussan) ay as-mazal ad teddu d …. (tislit / teslit)
Alaɣmu 3 :
Argaz, iban webrid-is, ɣas d abrid bu yisennanen. Yal ass d tazzla ɣef telqimt tarẓagant. Aɛebbuḍ
amcum, d afrasen ay as-ilaqen ula akken ur yettaccaṛ. Ma d tameṭṭut, nettat, ur temniɛ ara. Asmi tebda
ddunnit, aqjun yugi ad yuɣal d tameṭṭut. Yeffeɣ-it leɛqel meskin isuɣ armi yessebleɛ tagerjumt-is,
yeggugem, yejja-t umeslay.
Mi yeffeɣ Muḥend Ameẓyan tekker teslal afenjal-nni ay deg yeswa lqahwa. Aman ed ijenwiyen. Ssyen
tesmendeg i tmes ammar ad texsi. Terna-yas sin yisufa, imir teṭṭef deg-sen. D asɣar n ddilya iḥeḍmen
aṭas. Ticki yeḥḍem wesɣar fiḥel asuḍu. Yernu tura macci am zik, aṭas s way yis ay tenɣes tezmert. Yuli
uḥejjaju armi cwiṭ ad yennal aɣanim. Ula d ddexxam am wacemma kan. Cwiṭ akka teddem timeṣleḥt i
tɣerɣert. Mi tekna, tḥulfa i kra deg wammas-is. Tḍumm kra n yixeclawen wissen anseg d-kkan. Axxam
zeddig, maca ilefḍan am yir medden, ma tejjiḍ-asen abrid ad k-alin.
Amer Mezdad
"Iḍ ed wass" (sb 32)
Isteqsiyen :
1°) Kkes-d seg weḍris ismawen yellan deg waddad amaruz. Glem abeddel ay d-yellan deg-sen tarum-ten
deg waddad-nsen ilelli.
2°) Kkes-d seg weḍris ismawen yellan deg waddad ilelli. Arum-ten deg waddad amaruz.
Alaɣmu 4 :
D acu-tent tuccḍiwin yellan deg tefyirin-a ? Sseɣti :
1. Ttnaɣen ɣef tardast bb°akal anwa ara tt-yawin.
2. Nusa-d seg g°edrar, nedda-d ed imawlan-nneɣ.
3. D tiwwura bbuzzal ay d-medlen deg gudmawen-nneɣ.
4. Yennum tikli ggiḍ ɣef ḍar
5. Segw fus i s-ten-id-yekkes.
7. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 7
Alaɣmu 5 :
1°) Acimi ay ilaq ujerriḍ n tuqqna ger tazelɣa n tnila ed wemyag ?
2°) D acu deg tjeṛṛumt ay isemgirriden ger tzelɣa n tilawt " d " d tenzeɣt " ed " ?
3°) Tanzeɣt " s " tesɛa sin yinumak. D acu-ten ? Awi-d imedyaten.
Alaɣmu 6 :
Lḥara d ixxamen yecrek yiwen webṛaḥ, tezdukel-iten yiwet tewwurt n wefrag. Llan yexxamen yesɛan
tiwwura mqabalent, llan wiyaḍ myezzin-d s weɛrur; wiyaḍ sɛan tawwurt ta d tama n ta. Mi ara tkecmeḍ
seg tewwurt n wefrag ad tafeḍ asqif ay deg bnant tdekkanin. Akken ara teffɣeḍ seg wesqif ad tafeḍ lḥara.
Degw zal, tiwwura lleqbayel ttɣimint ldin-t, lameɛna, ɣas akken,
abeṛṛani ur ikeccem ara, ḥaca ma isawel. Alamma yebda-d ṭṭlam ara tent-sekkṛen s tsekkaṛt n wesɣar
yellan tleḥḥu seg lṛiha n daxel n tewwurt, tkeccem deg wemnaṛ ufella yebnan deg llḥiḍ. Mi ara ṛuḥen akk
at wexxam ɣer lexla neɣ s anda nniḍen degw zal, ttsekkiṛen tiwwura ɣer deffir s lmeftaḥ. Lmeftaḥ
yettɛeddi deg yiwet txelxalt yerṣan deg tawwurt yakk d-tayeḍ yerṣan deg wemnaṛ.
Henri Genevois
« Habitation Kabyle »
1°) Kkes-d tuccḍiwin n tira yellan deg weḍris-a ? Sseɣti.
2°) Kkes-d ismawen yellan deg waddad amaruz. Mel-d tamkant n yal wa deg-sen deg twinest.
Alaɣmu 8 :
Nnan-iyi-d kra n arrac-nneɣ : a win yufan aṭas n widen yeɣran ad d-ijemɛen, ad d-ketben akk tiqsiḍin,
timucuha, ed isefra n taqbaylit. Walakin, nekni s taqbaylit yewwet-aɣ ṛebbi : nḥeffeḍ Taɛṛabt, Taṛumit,
neṛṛa taklamt-nneɣ. Wissen ma ad yili walbaɛḍ n ussan win ara ifehmen, ara yakin, ad d-yeldi allen-nsen i
wiyaḍ ?
Meziane Atek (1 Furar 1954)
- Ales-as i tira n weḍris-a s umuraz n yismawen anda ilaq ad ilin ?
TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
8. Tamsirt 8 : Addad amaruz 8
Aseɣti n ulaɣmu 1 :
Tira n waddad amaruz n yismawen :
Ilelli Amaruz Ilelli Amaruz Ilelli Amaruz ilelli Amaruz
Ameksa umeksa imcac yemcac Tamart Tamart Tusut Tusut
Aɣilas Uɣilas Imassen Yimassen Tmazirt Tamazirt Tuffra Tuffra
Akal wakal Iddawen Yiddawen Taslent teslent Bibṛas Bibṛas
Amuḍin umuḍin Iguza yiguza Tazemmurt Tzemmurt Sawraɣ Sawraɣ
Amɣar wemɣar Uraw wuraw Tasilt Tasilt Lbaz Lbaz
Arkas warkas Ureɣ wureɣ Tamurt Tmurt Igenni yigenni
Ismawen yIsmawen Unguf wunguf Tili Tili Aẓar uẓar
Imɣi yemɣi Uccen wuccen Tira Tira Imensi yimensi
Imi yImi Usu wusu tamda temda Taklit Taklit
Iɣes yiɣes Ul wul Tara Tara Imurar yimurar
Isɣi yesɣi Tamara tmara Turin Turin Iminig Yiminig
Aseɣti n ulaɣmu 2 : Tacaṛt n yilmawen deg tefyar :
1. S ufus azelmaḍ ay tt-yura.
2. Yewwet ugeffur deg tmurt.
3. D ameksa ay as-tt-yundin i wuccen.
4. Armi d-irab wexxam ay asen-fkan tanezduɣt. ( d amaruz)
5. Sin wussan ay as-mazal ad teddu d tislit.
Addad n wawal yettufernen ed ubeggen n wacuɣer.
Tafyirt Isem Addad Tamkant n yisem deg twinest
1 ufus amaruz d asemmad n tenzeɣt
ugeffur amaruz d ameggay ay d-yernan ɣef wemyag
2 tmurt amaruz d asemmad n tenzeɣt
ameksa ilelli d isem ay d-yernan ɣef tzelɣa n tilawt
3 wuccen amaruz d asemmad n tenzeɣt
4 wexxam amaruz d ameggay ay d-yernan ɣef wemyag
wussan amaruz d asemmad n wemḍan
5 tislit ilelli d isem d-yernan ɣef tzelɣa n tilawt
9. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 9
Aseɣti n ulaɣmu 3 :
1°) Ismawen imuraz, taglemt n ubeddel ed tira n yillelliyen-nsen :
Isem amaruz Abeddel ay d-yellan Addad-is Ilelli
webrid Tiɣri tamenzut teɣli, terna-d s isem tzegnaɣrit "w" ed teɣri n yilem "e" i abrid
usishel n ususru.
yisennanen Timerna n tzegnaɣrit "y". isennanen
telqimt Teɣli teɣri tamenzut terna-d teɣri n yilem « e » i usishel n ususru. talqimt
ddunnit Ulac abeddel acku ibeddu s tergalt « d ». ddunnit
leɛqel Ulac abeddel acku ibeddu s tergalt « l ». leɛqel
umeslay Abeddel teɣri tamenzut : a u. ameslay
tmes Aneɣluy n teɣri tamenzut « i » ed tukksa-is. times
yisufa Asusru ur yettbeddil ara. Tella-d tmerna n tzegnaɣrit "y" deg tira i isufa
wesbani n umaruz.
ddilya Ulac abeddel acku d isem ibeddun s tergalt. ddilya
wesɣar Tiɣri tamenzut teɣli, terna-d tzegnaɣrit "w" ed teɣri n yilem "e" i usishel n asɣar
ususru.
tezmert Teɣli teɣri tamezwarut terna-d deg wemkan-is teɣri n yilem « e » i usishel tazmert
n ususru.
uḥejjaju Abeddel n teɣri tamezwarut : a u aḥejjaju
wacemma Timerna n tzegnaɣrit w deg tazwarat n yisem. acemma
tɣerɣert Aneɣluy n teɣri tamenzut « i » ed tukksa-is. tiɣerɣert
wammas Timerna n tzegnaɣrit "w" d tuzwiryt i yisem ammas
yixeclawen Asusru ur yettbeddil ara. Maca deg tira ad as-nernu tazegnaɣrit « y » i ixeclawen
wesbani n umaruz.
2°) Ismawen ilelliyen ed imuraz-nsen :
Isem Amaruz-is Isem Amaruz-is
Argaz wergaz afenjal ufenjal
abrid webrid lqahwa lqahwa
ass wass aman waman
tazzla tazzla ijenwiyen yijenwiyen
Aɛebbuḍ uɛebbuḍ asɣar wesɣar
afrasen wafrasen asuḍu usuḍu
tameṭṭut aɣanim uɣanim
aqjun medden ddexxan ddexxan
tagerjumt tgerjumt timeṣleḥt tmeṣleḥt
axxam wexxam
TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
10. Tamsirt 8 : Addad amaruz 10
Aseɣti n ulaɣmu 4 : Tasleḍt n tuccḍiwin ed useɣti :
1. "Ttnaɣen ɣef tardast bb°akal anwa ara tt-yawin" : tuccḍa d tira n temsertit d-yekkan seg telmilit deg
ususru n tenzeɣt "n" ed tzegnaɣrit "w" n yisem amaruz "wakal". Yessefk ad naru addad amaruz s talɣa-is
talugant "wakal" ed ad naru tanzeɣt "n" weḥd-s. Yessefk ad naru ihi :
Ttnaɣen ɣef tardast n wakal anwa ara tt-yawin
2. "Nusa-d seg g°edrar, nedda-d ed imawlan-nneɣ" : Tuccḍa tamezwarut d tira n ususru anɣi aggaɣ n
yimesli [g°] deg wawal [g°edrar] ay yekkan seg temlilit n tergalt taggaɣt [ g ] n tenzeɣt « seg » ed yimesli
"w" n yisem amaruz « wedrar ». Ur ilaq ad naru tamsertit-a acku tessedrag talɣa talugant n umaruz.
Tuccḍa tis snat d tira n yisem "imawlan" s talɣa n waddad ilelli yili d asemmad n tenzeɣt "ed". D tidet, deg
ususru ulac amgirred ger yilelli ed umaruz n yisem-a maca s temkant-is tajeṛṛumant deg tefyirt d isem
amaruz. Yessefk ad d-nesban addad amaruz s tmerna n yisekkil " y" ɣas ur t-id-nessenṭaq ara. Ad naru :
Nusa-d seg wedrar, nedda-d ed yimawlan-nneɣ
3. "D tiwwura bbuzzal ay d-medlen deg gudmawen-nneɣ" : tuccḍa tamezwarut d tira n temsertit ay d-
yekkan seg telmilit deg ususru n tenzeɣt "n" ed tzegnaɣrit "w" n yisem amaruz "wuzzal". Am deg tefyirt
(1) ilaq ad naru amaruz s talɣa-is talugant ma d tanzeɣt "n" ad tt-naru weḥd-s. Tuccḍa tis snat d tira n
tussda n yimesli [gg] ay d-yekkan seg temsertit g + w [ gg ] n mi mlalen yimesla [g] n tenzeɣt « seg »
ed [w] n yisem amaruz « wuzzal » Aseɣti :
D tiwwura n wuzzal ay d-medlen deg wudmawen-nneɣ
4. " Yennum tikli ggiḍ ɣef ḍar " : tuccḍa tamezwarut d tira n temsertit ay d-yekkan seg telmilit deg ususru n
tenzeɣt "n" ed tzegnaɣrit "y" n yisem amaruz "yiḍ". Yessefk ad naru tanzeɣt weḥd-s. Ma d amaruz ad t-
naru talɣa-is talugant. Tuccḍa tis snat d tira n uneɣluy n teɣri tamenzut deg yisem amaruz "uḍar". ɣas ur
d-nessenṭaq ara tiɣri "u" ilaq ad ad naru "uḍar" ma ulac ad tedreg talɣa talugant n umaruz. Aseɣti n tefyirt
ad yuɣal :
Yennum tikli n yiḍ ɣef uḍar.
5. " Segw fus i s-ten-id-yekkes " : tuccḍa tamezwarut d tira n ususru anɣi ay d-yekkan seg temlilit n
yimesli [g] n tenzeɣt « seg » ed teɣri tamezwarut [u] n yisem amaruz « ufus ». Deg tuccḍa-a tamezwarut
tira n usuru yerna-as-d i tenzeɣt tazegnaɣrit « w » yerna yekkes-as i yisem amaruz tiɣri-is tamezwarut
« u ». Tuccḍa tis snat tira ur nekmil n wemqim udmawan arusrid « as » ay wumi tettwakkes teɣri « a » ay
yis neslugu tira n yemqimen. Taneggrut d tira s teɣri « i » n wemqim amassaɣ « ay » : nsemgarrad-it ed
tenzeɣt « i » s tira-is deg talɣa-is talugant ikemlen « ay ». S wakk-a aseɣti n tira n tefyirt ad yili d wa :
Seg ufus ay as-ten-id-yekkes
11. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 11
Aseɣti n ulaɣmu 5 :
1°) Tawuri n tzelɣa n tnila deg tefyirt d askan n tnila uɣur twehha tigawt. Ma twehha tigawt ɣer win ay d-
yettmeslayen, tazelɣa ad tili d " d / id " : "yusa-d" => ( sani ay d-yusa ? ɣer deg-a [ da ]. Ma twehha tigawt
ɣer win iwumi nettmeslay, tazelɣa ad tili " n / in ": " yusa-n " => sani ay n-yusa ? ɣer deg-in [ din ]. Ihi, deg
tjeṛṛumt, tazelɣa n tnila d aferdis ay teqqnen twuri-is s amyag : tazelɣa n tnila d awṣil n wemyag. Ula deg
usefṛez n tira, yella wayɣer ay ilaq ad neqqen tazelɣa n tnila s amyag : i wakken ad tt-nsemgirred ed
tzelɣa n tilawt « d » ed tenzeɣt "ed" acku nezmer ad neɛreq deg unamek n tefyirt ma ulac tizdit. Ha-t-an
umedya n uneɛruq ay izmren ad d-yili ger tzelɣa n tnila ed tenzeɣt "ed" :
1. " yuki ed wezrem " => ( ifaq belli yella wezrem )
2. "yuki-d wezrem " => ( d azrem ay d-yukin seg yiḍes ).
Ha-t-an umedya n uneɛruq izmren ad d-yili ger tzelɣa n tnila ed tzelɣa n tilawt "d" :
1. " yessa d usu " => ( Amek ay yessa ? am wusu )
2. " yessa-d usu " => ( D acu ay d-yessa ? d usu. )
2°) Isem ay d-irennun ɣef tzelɣa n tilawt yettili deg waddad ilelli. Amedya : " amumad d aɣerda amecṭuḥ "
Tazelɣa n tilawt => d + addad ilelli. Maca isem ay d-irennun ɣef tenzeɣt n tuqqna « ed » yettili deg
waddad amaruz am deg umedya " aɣerda ed wemcic, ttemɛasasen " : tanzeɣt => ed + addad amaruz
D annect-a ay isemgarrden ger snat tferdisin-a (ay tettaru tuget medden s yiwet tira) maca yal ta s
unamek-is, yal ta s twuri-is deg tefyirt ed tjeṛṛumt. Maca mi ara yili waddad amaruz ur yettbeddil ara ama
deg ususru wala deg tira ur nzemmer ara ad nsemgirred gar-asent. Nettaru ihi tanzeɣt s « ed » i wakken
ad tt-nsemgirred ed tzelɣa n tilawt.
3°) Llant snat tenzaɣ « s » yerna yal yiwet deg-sent tla anamek-is. Ad neddem amedya i yal anamek :
1. Anamek n wallal : " s wemrar ay qqneɣ tixsi " : s wacu ay tt-qqneɣ ? s wemrar ay tt-qqneɣ. Tanzeɣt "s"
deg tefyirt-a, tettafk i yisem anamek n wallal ay yis-s tettwaxdem tigawt. Deg unamek-a, isem ay d-
irennun ɣef tenzeɣt ad yili deg waddad amaruz amaruz. D wa ay d anamek amezwaru n tenzeɣt "s".
2. Anamek n tnila : " s axxam ay ṛuḥeɣ " : sani ay ṛuḥeɣ ? s axxam. Tanzeɣt "s" deg tefyirt-a tis snat,
tettafk i yisem anamek n wandeg ara teḍru tigawt.
Deg unamek-a, isem ay d-irennun ɣef tenzeɣt ad yili deg waddad ilelli. I wakken ad necfu :
Anamak n wallal => tanzeɣt "s" + addad amaruz
Anamek n tnila => tanzeɣt " s" + addad ilelli
Aseɣti n ulaɣmu 7 :
1°) Tuddma n tuccḍiwin ed useɣti :
1. Degw zal : Tuccḍa d tira n ususru anɣi n yimesli [g°] deg wawal [deg°] . Asusuru anɣi yekka-d seg
temlilit n tergalt "g" n tenzeɣt « deg » ed teɣri "u" n yisem amaruz « uzal ». Ur ilaq ihi ad t-naru acku
yessedrag talɣa talugant n umaruz. Yessefk ad naru ihi : Deg uzal.
TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
12. Tamsirt 8 : Addad amaruz 12
2. Lleqbayel : tuccḍa d tira n temsertit ay d-yettilin deg usenṭeq mi ara temlil tenzeɣt "n" ed tergalt
tamenzut "L" n yisem amaruz "Leqbayel. Yessefk ad naru tanzeɣt weḥd-s. Tira iṣeḥḥan d : n Leqbayel.
3. ldin-t : ameggay d asget unti acku " d tiwwura ay yeldin ". Ur yelli umeggay d asget amalay i wakken ad
naru "ldin" ur yelli usemmad usrid n wemyag d amqim udmawan ad ɣer-s yeqqnen s tezdit. Ilaq ihi ad
naru : ldint.
4. tawwurt : isem deg weḍris tezwar-it tenzeɣt « deg » d asemmad n tenzeɣt, ilaq ad yili ihi deg waddad
amaruz. Yessefk ihi ad naru : tewwurt.
2°) Imuraz ed temkant-nsen deg tefyirt :
isem Tamkant-is deg tefyirt isem Tamkant-is deg tefyirt
webṛaḥ asemmad n wemḍan tewwurt asemmad n tenzeɣt
tewwurt asemmad n wemḍan wemnaṛ asemmad n tenzeɣt
n wefrag asemmad n tenzeɣt llḥiḍ asemmad n tenzeɣt
yexxamen ameggay mbeɛd amyag wexxam asemmad n tzelɣa "at"
weɛrur asemmad n tenzeɣt lexla asemmad n tenzeɣt
tewwurt asemmad n tenzeɣt lmeftaḥ asemmad n tenzeɣt
tdekkanin ameggay mbeɛd amyag wesɣar asemmad n tenzeɣt
wesqif asemmad n tenzeɣt txelxalt asemmad n wemḍan
uzal asemmad n tenzeɣt tewwurt asemmad n tenzeɣt
Leqbayel asemmad n tenzeɣt wemnaṛ asemmad n tenzeɣt
tsekkaṛt asemmad n tenzeɣt
Aseɣti n ulaɣmu 8 :
Nnan-iyi-d kra n warrac-nneɣ : a win yufan aṭas n widen yeɣran ad d-ijemɛen, ad d-iketben akk tiqsiḍin,
timucuha, ed yisefra n teqbaylit. Walakin, nekni s teqbaylit yewwet-aɣ Ṛebbi : nḥeffeḍ Taɛṛabt, Taṛumit,
nejja taklamt-nneɣ. Wissen ma ad yili walbaɛḍ n wussan win ara ifehmen, ara yakin, ad d-yeldi allen-
nsen i wiyaḍ.