SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  12
Télécharger pour lire hors ligne
Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt                                                                      1




Isem amaziɣ ɣer-s sin waddaden : addad ilelli ed waddad amaruz . Amedya : isem « argaz » d ilelli deg
« Argaz yecca seksu » maca d amaruz deg « yecca wergaz seksu ». Wi d kra n yimedyaten nniḍen :


                 Addad             Asuf amalay         Asget amalay       Asuf unti        Asget unti
             Addad ilelli          Adfel yessa        Irgazen llan      Tafsut telha   Tislatin rezfent
             Addad amaruz          Yessa wedfel       Llan yergazen     Telha tefsut   Rezfent teslatin


1. Tignatin ay deg yettili yisem deg waddad amaruz :
1.1 - Mi ara yili yisem d ameggay ara yezwir wemyag :
Amedya : yefsi wedfel. Maca mi ara yezwir umeggay amyag : adfel yefsi, ad yili d isem deg waddad ilelli.
Yezmer ad d-yekk ger wemyag ed yisem amaruz yiwen uferdis neɣ ugar. Wi d kra n yimedyaten :


                      Addad ilelli                Tafyirt              Ger wemyag ed umaruz
                      Argaz            Yejja wergaz axxam-is           Ulac
                      Aɛeṭṭar          Yessenz-as-t-id uɛeṭṭar         Iwṣilen n wemyag
                      Arrac            Tturaren deg-s warrac           Tanzeɣt ed wewṣil-is
                      idrimen          Kfan tura yedrimen              Amernu n wakud


1.2 - Mi ara yili yisem tezwar-it tenzeɣt :
Wi d kra n yimedyaten :
                            Addad ilelli         Tanzeɣt             Amedya deg tefyirt
                            Adfel                 am           Mellulet am wedfel
                            akal                  Ddaw         Ijirmeḍ yettidir ddaw wakal
                            Tawwurt               deffir       Yeffer deffir tewwurt
                            Iḍ                    deg          Neggan deg yiḍ
                            Imcumen               ed           Ur teddu ed yemcumen.
                            Tamurt                ɣef          Yeɣli-d yigenni ɣef tmurt
                            Atmaten               ger          Tlaq tegmat ger watmaten
                            Tameɣra               ɣer          As-d ɣer tmeɣra
                            Asefru                i            Slan i usefru
                            Tamda                 n            Swan aman n temda
                            Aqerru                nnig         Tɛedda nnig uqerru
                            Afus                  s            Yewwet-it s ufus
                            irgazen               sdat         Yeggul sdat yergazen
                            Asif                  seg          Seg wasif ay d-tugmemt


TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
Tamsirt 8 : Addad amaruz                                                                                 2


Ger tamawt : Ad nger ihi tamawt belli qrib tinzaɣ akk yettabaɛ-itent umaruz. Maca ɣas drus-itent, llant
tsuraf. Tanzeɣt « ar » ed tenzeɣt « s » n tnila ur tent-yettabaɛ ara umaruz. Ha-ten kra n yimedyaten :


                            Addad ilelli     Tanzeɣt          Amedya deg tefyirt
                            Tameddit             ar         Ar tameddit ad d-nemlil
                            Azekka                          Ar azekka ihi !
                            Afus                   s        Efk-as-ten s afus
                            Axxam                           Yerra s axxam



1.3 - Mi ara yili yisem yezwar-it wemḍan :
Isem d asemmad n wemḍan ara d-yezgen deffir wemḍan am deg yimedyaten-a :


                           Addad ilelli       Amḍan            Amedya deg tefyirt
                           Aqcic              Yiwen           Yiwen weqcic
                           Taqcict            Yiwet           Yiwet teqcict
                           Irgazen            Sin             Sin yergazen
                           Tiqcicin           Snat            Snat teqcicin
                           Arrac              Xemsa           Xemsa warrac
                           Timɣarin           Ɛecṛa           ɛecṛa temɣarin
                           Timellalin         ɛecrin n        ɛecrin n tmellalin
                           Tiyuzaḍ              Alef n        Alef n tyuzaḍ
                           Imdanen           Amelyun          Amelyun n yemdanen


1.4 - D isem ay d-yettalsen i usemmad (usrid) n usefhem :
Ad yili yisem d amaruz mi ara yili irennu-d i wakken ad d-yeglem asemmad usrid n wemyag (ara yilin d
amqim udmawan usrid yeqqnen s amyag) am umedya « yelsa-t, ubeṛnus ». Asemmad usrid d amqim
admawan awṣil n wemyag (t), ma nura kan « yelsa-t » yezmer ur iban ara d acu ay yemmelsen. Maca,
ma nerna-as « ubeṛnus » ad iban d acu ay yemmelsen. Isem amaruz deg tefyirt-a igellem-d asemmad
usrid maca yassefk ad neg ticcert acku ma ulac yezmer ad yili yisem amaruz d ameggay. I wakken kan
ad nwali azal n ticcert-a walim imedyaten-a :


               Tira                Amedya                Asefhem n unamek             D acu-t yisem
          S ticcert        Yewwet-it, wergaz-nni       D argaz ay yettewten        D asemmad usrid
          Mebla ticcert    Yewwet-it wergaz-nni        D argaz ay yewten           D ameggay
          S ticcert        Tessen-itt, teqcict-nni     D taqcict ay yettwassnen    D asemmad usrid
          Mebla ticcert    Tessen-it teqcict-nni       D argaz ay yessnen          D ameggay
Yezmer ad yili yisem d asegzay ara d-yalsen i umeggay ɣas ma ur yelli wemqim udmawan am deg :
«.yettwassen wergaz s tikli-is » : ameggay d « wid yessnen argaz » ma d « argaz » d asemmad usrid.
Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt                                                                              3

1.5 – Mi ara yili yisem d asemmad asegzay n umeggay n tefyirt taramyagant :
Tafyirt taramyagant d tafyirt aydeg ulac amyag. Amedya : « D ajenyuṛ ». Ma yella neẓra anwa ay d
ajenyuṛ ulayɣer ma nerna-as awal iḍen i isefhem imi ameggay iban d « netta ». Maca, ma nebɣa ad d-
nessefhem anwa ay d ajenyuṛ ad as-nernu isem ara aɣ-yemlen anwa ay d ajenyuṛ : d ajenyuṛ, wergaz-is
ad d-yeḍḥu yisem « wergaz » d asemmad asegzay (n usefhem) ara yessemden deg tefyirt aglam n
umeggay. D ayen ayɣef ay as-nsawal i « wergaz-is » d asemmad asegzay(1) n umeggay. Isem, deg
tefyirt-a, deg waddad amaruz ay yella. Imi aṭas n leṣnaf n tefyirin tiramyaganin, ad d-nsukk tiṭ s
yimedyaten-a ɣef tegnatin ay deg ara yili yisem d asemmad asegzay n umeggay :


               Tafyirt                      Ameggay         Asegzay n umeggay          Asemmad asegzay
          1    Deg-s lxir, wergaz-a         S               Awṣil n tenzeɣt            Wergaz
          2    Ha-t, webrid                 T               Amqim usrid                Webrid
          3    Inek, yedrimen.              Inek            Amqim n wayla              Yedrimen
          4    D amellal, wedfel.           amellal         Iglem                      Wedfel
          5    N tfunast, wudi.             n               Tanzeɣt                    Wudi
          6    I kemm, wezrar.              Kemm            Amqim ilelli               Wezrar
          7    D arraw-im, warraw-is        im              Awṣil n yisem              Warraw
          8    Anseg-itt tmeṭṭut-is ?       itt             Awṣil n usestan            Tmeṭṭut
          9    N yiḍelli, weɣrum-nni        Yiḍelli         Amernu n wakud             Weɣrum
          10   D ameksa, werfiq-is          ameksa          isem                       Werfiq


1.5 – Isem ara yezwir : bu, mm, at, sut :
Ad yili yisem d amaruz ma tezwar-it yiwet seg tzelɣiwin : { bu, at, mm, sut } Am deg yimedyaten-a :
                         Tazelɣa   Isem ilelli     Amedya ay d-yemmalen ayla              Iglem
                         Bu        Iɣil            Bu tcacit tazewwaɣt                 Bu tɣenant
                         At        Axxam           At yeɛmamen iwraɣen                 At yiseɣ
                         Mm        Amendil         Mm umendil                          Mm ujenniw
                         Sut       Iles            Sut yerbiben                        Sut yiles



2. Tizelɣiwin ilan addad amaruz ɣas ur llint d ismawen :
Amedya : « iḍelli » macci d isem maca deg tefyirt « seg yiḍelli ur yecci » iban ɣer-s addad amaruz : yiḍelli.
S umata, awalen ur nelli d ismawen ay iseɛɛun addad amaruz d tizelɣiwin ibeddun s teɣra yerna izemren
ad sɛunt tiwuriwin ay ila yisem. Ha-ten kra yimedyaten              :


      ilelli   Amaruz-is           ilelli       Amaruz-is           ilelli   Amaruz-is            ilelli   Amaruz-is
     akka      Wakka           Azekka         Uzekka               ayen      Wayen               Ulac      Wulac
     ay        Way             acemma         Wacemma              ara       Wara                Iḍelli    Yiḍelli
     ilindi    Yilindi         anseg          wanseg               annect    wannect             amek      Wamek


TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
Tamsirt 8 : Addad amaruz                                                                              4


3. Amek ay d-yettban waddad amaruz :
Ay yettbeddilen deg talɣa n yisem seg waddad ilelli s addad amaruz d tiɣri tamezwarut ed tmerna i
umalay n tzegneɣriyin [ w, y }. I weglam n talɣa n yisem nettaru « R » d azamul n tergalt. Mi ara naru R1R2
e i wakken ad d-nini llant snat tergalin yemgarrden. Mi ara naru RR i wakken ad d-nmel belli tessed
tergalt. Ha-tt ihi tfelwit ay d-igellmen-d amek ay tettbeddil talɣa n yisem deg waddad amaruz :


                                    Talɣa n       Talɣa n                 amedya          Amedya
            Taggayt n yisem          yilelli      umaruz          Asusru           Tira   n tsureft


                                  aR1R2__      weR1R2__         Wemɣar        Wemɣar      arẓaẓ
                                  aRRa__       waRRa__          wammas        wammas
                                               weRRa__          wexxam        wexxam
                                  aRRi__       waRRi__          wacciwen      wacciwen
         Amalay ibeddun s [ a ]   aRRu__       waRRu__          wammus        wammus
                                  aRRe__       waRRe__          wallen        wallen
                                  aRa__        uRa__            uḍar          uḍar
                                  aRi__        waRi__           Wasif         Wasif
                                  aRu__        uRu__            Ufus          Ufus
                                  aRe__        uRe__            umeksa        umeksa
                                  iR1R2__      yeR1R2__         yergazen      yergazen    izmawen
                                  iRa__        iRa__            ifassen       yifassen
         Amalay ibeddun s [ i ]   iRi__        iRi__            iɣisi         yiɣisi      Ulac akk
                                  iRu__        iRu__            idurar        yidurar
                                  iRe__        yiRe__           yiɣes         yiɣes       Ulac akk


         Amalay ibeddun s u       uR__         wuR__            wuccen        wuccen      Ulac akk


                                  taR1R2 __    teR1R2__         temɣart       temɣart     takna
                                  taRR __      taRR __          taddart       taddart
                                               teRR __          texxamt       texxamt
                                  taRa__       tRa__            tsarut        tsarut
                                               taRa__           tafat         tafat
         Unti ibeddun s ta        taRi__       taRi__           tadimt        tadimt
                                               tRi__            tzibba        tzibba
                                  taRu__       taRu__           taluft        taluft
                                               tRu__            tsummta       tsummta
                                  taRe__       taRe__           tament        tament
                                               tRe__            tmeɣra        tmeɣra
Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt                                                                         5



                                         Talɣa n          Talɣa n                  Amedya             Amedya
             Taggayt n yisem              yilelli         umaruz            Asusru             Tira   n tsureft
                                       tiR1R2__       teR1R2 __          temɣarin       temɣarin
          Unti ibeddun s ti            tiRR__         tiRR__             tiddas         tiddas
                                                      teRR __            tezzyiwin      tezzyiwin
                                       tiRa__         tiRa__             tira           tira
                                                      tRa__              tfawtin        tfawtin
                                       tiRi__         tiRi__             tili           tili
                                                      tRi__              tziri          tziri
                                       tiRu__         tRu__              tmura          tmura
                                       tiRe__         tiRe__             tidet          tidet
                                                      tRe__              tmes           tmes


          Unti ibeddun s tu            tuR__          tuR__              tuccent        tuccent       Ulac akk



Ger tamawt :
1. Ma d ismawen ibeddun s tergalt, ama d imalayen neɣ d untiyen ur nbeddu ara s wezwir « t » n wunti ur
ttbeddilen ara deg waddad amaruz. Ha-ten wi d kra n yimedyaten : laẓ, fad, mejjir, mernuyet, waɣzen,
teryal, lxedma, ddunnit, ddin, lɣerba, Ldzayer, Fṛansa. Ur ttbeddilen ara daɣen yismawen n yemdanen ed
tmura : Albanya, Useṭralya, Islanda, Alaska, Albert Einstein…


2. Mi ara yili umaruz n yisem amalay ibeddun s « i » ur yettbeddil ara deg ususru nrennu-as deg tira
tazegnaɣrit « y » i umaruz ɣas ur t-id-nessenṭaq ara. Ad naru ihi : « yigenni », « yidurar », « yigujilen »,
« yinisi » ɣas ad ten-id-nessenṭeq : [ igenni ], [ idurar ], [ igujilen ], [ inisi ].


3. Mi ara yili yisem amaruz d yiwen ger sin yismawen yettabaɛen amyag yerna ur ttbeddilen yimaruzen-
nsen deg ususru d ticcert ara d-yesbanen anwa deg-sen ay d asemmad usrid ed wanwa ay d asegzay n
umeggay. Am deg umedya : « yerna Qasi, Belqasem » / « yerna Qasi Belqasem » deg tmezwarut d
Belqasem ay d ameggay ma d Qasi d asemmad usrid maca deg tis snat d Qasi ay d ameggay ma d
Belqasem d asemmad.


4. Ur ilaq ara ad as-nbeddel tira i umaruz ibeddun s « we… » akken ad t-naru « u…. » acku deg talɣa
weR1R2__ kan ay deg tɣelli teɣri tamezwarut n yisem amalay ma deg talɣiwin nniḍen d abeddel neɣ d
timerna n tzegnaɣrit ay d-yettilin ihi ilaq ad d-iban deg tira wemgirred ger uneɣluy n teɣri ed ubeddel-is am
wakken yella deg tjeṛṛumt acku mi ara naru « urgaz, uxxam, umɣar… » amzun tuɣal teɣri « a » n yilelli d
« u » deg umaruz yili ur akken tella tegnit deg tjeṛṛumt, yessefk ad nettaru : wergaz, wexxam, wemɣar…




TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
Tamsirt 8 : Addad amaruz                                                                                     6




Alaɣmu 1 : Aru isem amaruz n yal isem deg tefyirt.
Ameksa, aɣilas, akal, amuḍin, amɣar, arkas, ismawen, imɣi, imi, iɣes, isɣi, imcac, imassen, iddawen,
iguza, uraw, ureɣ, unguf, uccen, usu, ul, tamara, tamart, tamazirt, taslent, tazemmurt, tasilt, tamurt, tili,
tira, tamda, tara, turin, tusut, tuffra, bibṛas, sawraɣ, lbaz, igenni, aẓar, imensi, zzman, taklit, imurar, iminig.


Alaɣmu 2 : Ccaṛ ilem deg yal tafyirt s wawal iwulmen. Ini-d anwa addad ay deg yella yisem ed wacuɣer.
1. S ……… (afus / ufus) azelmaḍ ay tt-yura.
2. Yewwet …….. (ageffur / ugeffur) deg ………. (tamurt / tmurt).
3. D ….. (ameksa / umeksa) ay as-tt-yundin i ….. (uccen / wuccen).
4. Armi d-irab …… ( axxam / wexxam ) ay asen-fkan tanezduɣt.
5. Sin ..… (ussan / wussan) ay as-mazal ad teddu d …. (tislit / teslit)


Alaɣmu 3 :
    Argaz, iban webrid-is, ɣas d abrid bu yisennanen. Yal ass d tazzla ɣef telqimt tarẓagant. Aɛebbuḍ
amcum, d afrasen ay as-ilaqen ula akken ur yettaccaṛ. Ma d tameṭṭut, nettat, ur temniɛ ara. Asmi tebda
ddunnit, aqjun yugi ad yuɣal d tameṭṭut. Yeffeɣ-it leɛqel meskin isuɣ armi yessebleɛ tagerjumt-is,
yeggugem, yejja-t umeslay.
  Mi yeffeɣ Muḥend Ameẓyan tekker teslal afenjal-nni ay deg yeswa lqahwa. Aman ed ijenwiyen. Ssyen
tesmendeg i tmes ammar ad texsi. Terna-yas sin yisufa, imir teṭṭef deg-sen. D asɣar n ddilya iḥeḍmen
aṭas. Ticki yeḥḍem wesɣar fiḥel asuḍu. Yernu tura macci am zik, aṭas s way yis ay tenɣes tezmert. Yuli
uḥejjaju armi cwiṭ ad yennal aɣanim. Ula d ddexxam am wacemma kan. Cwiṭ akka teddem timeṣleḥt i
tɣerɣert. Mi tekna, tḥulfa i kra deg wammas-is. Tḍumm kra n yixeclawen wissen anseg d-kkan. Axxam
zeddig, maca ilefḍan am yir medden, ma tejjiḍ-asen abrid ad k-alin.
                                                                                                    Amer Mezdad
                                                                                             "Iḍ ed wass" (sb 32)
Isteqsiyen :
1°) Kkes-d seg weḍris ismawen yellan deg waddad amaruz. Glem abeddel ay d-yellan deg-sen tarum-ten
deg waddad-nsen ilelli.
2°) Kkes-d seg weḍris ismawen yellan deg waddad ilelli. Arum-ten deg waddad amaruz.


Alaɣmu 4 :
D acu-tent tuccḍiwin yellan deg tefyirin-a ? Sseɣti :
    1. Ttnaɣen ɣef tardast bb°akal anwa ara tt-yawin.
    2. Nusa-d seg g°edrar, nedda-d ed imawlan-nneɣ.
    3. D tiwwura bbuzzal ay d-medlen deg gudmawen-nneɣ.
    4. Yennum tikli ggiḍ ɣef ḍar
    5. Segw fus i s-ten-id-yekkes.
Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt                                                                      7

Alaɣmu 5 :
1°) Acimi ay ilaq ujerriḍ n tuqqna ger tazelɣa n tnila ed wemyag ?
2°) D acu deg tjeṛṛumt ay isemgirriden ger tzelɣa n tilawt " d " d tenzeɣt " ed " ?
3°) Tanzeɣt " s " tesɛa sin yinumak. D acu-ten ? Awi-d imedyaten.


Alaɣmu 6 :
  Lḥara d ixxamen yecrek yiwen webṛaḥ, tezdukel-iten yiwet tewwurt n wefrag. Llan yexxamen yesɛan
tiwwura mqabalent, llan wiyaḍ myezzin-d s weɛrur; wiyaḍ sɛan tawwurt ta d tama n ta. Mi ara tkecmeḍ
seg tewwurt n wefrag ad tafeḍ asqif ay deg bnant tdekkanin. Akken ara teffɣeḍ seg wesqif ad tafeḍ lḥara.
  Degw zal, tiwwura lleqbayel ttɣimint ldin-t, lameɛna, ɣas akken,
abeṛṛani ur ikeccem ara, ḥaca ma isawel. Alamma yebda-d ṭṭlam ara tent-sekkṛen s tsekkaṛt n wesɣar
yellan tleḥḥu seg lṛiha n daxel n tewwurt, tkeccem deg wemnaṛ ufella yebnan deg llḥiḍ. Mi ara ṛuḥen akk
at wexxam ɣer lexla neɣ s anda nniḍen degw zal, ttsekkiṛen tiwwura ɣer deffir s lmeftaḥ. Lmeftaḥ
yettɛeddi deg yiwet txelxalt yerṣan deg tawwurt yakk d-tayeḍ yerṣan deg wemnaṛ.


                                                 Henri Genevois
                                              « Habitation Kabyle »


1°) Kkes-d tuccḍiwin n tira yellan deg weḍris-a ? Sseɣti.
2°) Kkes-d ismawen yellan deg waddad amaruz. Mel-d tamkant n yal wa deg-sen deg twinest.




Alaɣmu 8 :
  Nnan-iyi-d kra n arrac-nneɣ : a win yufan aṭas n widen yeɣran ad d-ijemɛen, ad d-ketben akk tiqsiḍin,
timucuha, ed isefra n taqbaylit. Walakin, nekni s taqbaylit yewwet-aɣ ṛebbi : nḥeffeḍ Taɛṛabt, Taṛumit,
neṛṛa taklamt-nneɣ. Wissen ma ad yili walbaɛḍ n ussan win ara ifehmen, ara yakin, ad d-yeldi allen-nsen i
wiyaḍ ?
                                                                                    Meziane Atek (1 Furar 1954)
- Ales-as i tira n weḍris-a s umuraz n yismawen anda ilaq ad ilin ?




TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
Tamsirt 8 : Addad amaruz                                                                                      8




Aseɣti n ulaɣmu 1 :
Tira n waddad amaruz n yismawen :


Ilelli         Amaruz            Ilelli         Amaruz        Ilelli            Amaruz     ilelli   Amaruz
Ameksa         umeksa            imcac          yemcac        Tamart            Tamart     Tusut    Tusut
Aɣilas         Uɣilas            Imassen        Yimassen      Tmazirt           Tamazirt   Tuffra   Tuffra
Akal           wakal             Iddawen        Yiddawen      Taslent           teslent    Bibṛas   Bibṛas
Amuḍin         umuḍin            Iguza          yiguza        Tazemmurt         Tzemmurt   Sawraɣ   Sawraɣ
Amɣar          wemɣar            Uraw           wuraw         Tasilt            Tasilt     Lbaz     Lbaz
Arkas          warkas            Ureɣ           wureɣ         Tamurt            Tmurt      Igenni   yigenni
Ismawen        yIsmawen          Unguf          wunguf        Tili              Tili       Aẓar     uẓar
Imɣi           yemɣi             Uccen          wuccen        Tira              Tira       Imensi   yimensi
Imi            yImi              Usu            wusu          tamda             temda      Taklit   Taklit
Iɣes           yiɣes             Ul             wul           Tara              Tara       Imurar   yimurar
Isɣi           yesɣi             Tamara         tmara         Turin             Turin      Iminig   Yiminig


Aseɣti n ulaɣmu 2 : Tacaṛt n yilmawen deg tefyar :
 1. S ufus azelmaḍ ay tt-yura.
 2. Yewwet ugeffur deg tmurt.
 3. D ameksa ay as-tt-yundin i wuccen.
 4. Armi d-irab wexxam ay asen-fkan tanezduɣt. ( d amaruz)
 5. Sin wussan ay as-mazal ad teddu d tislit.


Addad n wawal yettufernen ed ubeggen n wacuɣer.


  Tafyirt       Isem      Addad               Tamkant n yisem deg twinest
         1   ufus       amaruz            d asemmad n tenzeɣt
             ugeffur    amaruz            d ameggay ay d-yernan ɣef wemyag
         2   tmurt      amaruz            d asemmad n tenzeɣt
             ameksa     ilelli            d isem ay d-yernan ɣef tzelɣa n tilawt
         3   wuccen     amaruz            d asemmad n tenzeɣt
         4   wexxam     amaruz            d ameggay ay d-yernan ɣef wemyag
             wussan     amaruz            d asemmad n wemḍan
         5   tislit     ilelli            d isem d-yernan ɣef tzelɣa n tilawt
Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt                                                                      9

Aseɣti n ulaɣmu 3 :
1°) Ismawen imuraz, taglemt n ubeddel ed tira n yillelliyen-nsen :


Isem amaruz                                   Abeddel ay d-yellan                                   Addad-is Ilelli
webrid           Tiɣri tamenzut teɣli, terna-d s isem tzegnaɣrit "w" ed teɣri n yilem "e" i abrid
                 usishel n ususru.
yisennanen       Timerna n tzegnaɣrit "y".                                                         isennanen
telqimt          Teɣli teɣri tamenzut terna-d teɣri n yilem « e » i usishel n ususru.              talqimt
ddunnit          Ulac abeddel acku ibeddu s tergalt « d ».                                         ddunnit
leɛqel           Ulac abeddel acku ibeddu s tergalt « l ».                                         leɛqel
umeslay          Abeddel teɣri tamenzut : a       u.                                               ameslay
tmes             Aneɣluy n teɣri tamenzut « i » ed tukksa-is.                                      times
yisufa           Asusru ur yettbeddil ara. Tella-d tmerna n tzegnaɣrit "y" deg tira i isufa
                 wesbani n umaruz.
ddilya           Ulac abeddel acku d isem ibeddun s tergalt.                                       ddilya
wesɣar           Tiɣri tamenzut teɣli, terna-d tzegnaɣrit "w" ed teɣri n yilem "e" i usishel n asɣar
                 ususru.
tezmert          Teɣli teɣri tamezwarut terna-d deg wemkan-is teɣri n yilem « e » i usishel tazmert
                 n ususru.
uḥejjaju         Abeddel n teɣri tamezwarut : a        u                                           aḥejjaju
wacemma          Timerna n tzegnaɣrit w deg tazwarat n yisem.                                      acemma
tɣerɣert         Aneɣluy n teɣri tamenzut « i » ed tukksa-is.                                      tiɣerɣert
wammas           Timerna n tzegnaɣrit "w" d tuzwiryt i yisem                                       ammas
yixeclawen       Asusru ur yettbeddil ara. Maca deg tira ad as-nernu tazegnaɣrit « y » i ixeclawen
                 wesbani n umaruz.


2°) Ismawen ilelliyen ed imuraz-nsen :


  Isem       Amaruz-is            Isem       Amaruz-is
Argaz        wergaz            afenjal      ufenjal
abrid        webrid            lqahwa       lqahwa
ass          wass              aman         waman
tazzla       tazzla            ijenwiyen    yijenwiyen
Aɛebbuḍ      uɛebbuḍ           asɣar        wesɣar
afrasen      wafrasen          asuḍu        usuḍu
tameṭṭut                       aɣanim       uɣanim
aqjun        medden            ddexxan      ddexxan
tagerjumt tgerjumt             timeṣleḥt    tmeṣleḥt
axxam        wexxam

TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
Tamsirt 8 : Addad amaruz                                                                                        10


Aseɣti n ulaɣmu 4 : Tasleḍt n tuccḍiwin ed useɣti :
1. "Ttnaɣen ɣef tardast bb°akal anwa ara tt-yawin" : tuccḍa d tira n temsertit d-yekkan seg telmilit deg
ususru n tenzeɣt "n" ed tzegnaɣrit "w" n yisem amaruz "wakal". Yessefk ad naru addad amaruz s talɣa-is
talugant "wakal" ed ad naru tanzeɣt "n" weḥd-s. Yessefk ad naru ihi :


                               Ttnaɣen ɣef tardast n wakal anwa ara tt-yawin


2. "Nusa-d seg g°edrar, nedda-d ed imawlan-nneɣ" : Tuccḍa tamezwarut d tira n ususru anɣi aggaɣ n
yimesli [g°] deg wawal [g°edrar] ay yekkan seg temlilit n tergalt taggaɣt [ g ] n tenzeɣt « seg » ed yimesli
"w" n yisem amaruz « wedrar ». Ur ilaq ad naru tamsertit-a acku tessedrag talɣa talugant n umaruz.
Tuccḍa tis snat d tira n yisem "imawlan" s talɣa n waddad ilelli yili d asemmad n tenzeɣt "ed". D tidet, deg
ususru ulac amgirred ger yilelli ed umaruz n yisem-a maca s temkant-is tajeṛṛumant deg tefyirt d isem
amaruz. Yessefk ad d-nesban addad amaruz s tmerna n yisekkil " y" ɣas ur t-id-nessenṭaq ara. Ad naru :


                              Nusa-d seg wedrar, nedda-d ed yimawlan-nneɣ


3. "D tiwwura bbuzzal ay d-medlen deg gudmawen-nneɣ" : tuccḍa tamezwarut d tira n temsertit ay d-
yekkan seg telmilit deg ususru n tenzeɣt "n" ed tzegnaɣrit "w" n yisem amaruz "wuzzal". Am deg tefyirt
(1) ilaq ad naru amaruz s talɣa-is talugant ma d tanzeɣt "n" ad tt-naru weḥd-s. Tuccḍa tis snat d tira n
tussda n yimesli [gg] ay d-yekkan seg temsertit g + w          [ gg ] n mi mlalen yimesla [g] n tenzeɣt « seg »
ed [w] n yisem amaruz « wuzzal » Aseɣti :


                           D tiwwura n wuzzal ay d-medlen deg wudmawen-nneɣ


4. " Yennum tikli ggiḍ ɣef ḍar " : tuccḍa tamezwarut d tira n temsertit ay d-yekkan seg telmilit deg ususru n
tenzeɣt "n" ed tzegnaɣrit "y" n yisem amaruz "yiḍ". Yessefk ad naru tanzeɣt weḥd-s. Ma d amaruz ad t-
naru talɣa-is talugant. Tuccḍa tis snat d tira n uneɣluy n teɣri tamenzut deg yisem amaruz "uḍar". ɣas ur
d-nessenṭaq ara tiɣri "u" ilaq ad ad naru "uḍar" ma ulac ad tedreg talɣa talugant n umaruz. Aseɣti n tefyirt
ad yuɣal :
                                         Yennum tikli n yiḍ ɣef uḍar.


5. " Segw fus i s-ten-id-yekkes " : tuccḍa tamezwarut d tira n ususru anɣi ay d-yekkan seg temlilit n
yimesli [g] n tenzeɣt « seg » ed teɣri tamezwarut [u] n yisem amaruz « ufus ». Deg tuccḍa-a tamezwarut
tira n usuru yerna-as-d i tenzeɣt tazegnaɣrit « w » yerna yekkes-as i yisem amaruz tiɣri-is tamezwarut
« u ». Tuccḍa tis snat tira ur nekmil n wemqim udmawan arusrid « as » ay wumi tettwakkes teɣri « a » ay
yis neslugu tira n yemqimen. Taneggrut d tira s teɣri « i » n wemqim amassaɣ « ay » : nsemgarrad-it ed
tenzeɣt « i » s tira-is deg talɣa-is talugant ikemlen « ay ». S wakk-a aseɣti n tira n tefyirt ad yili d wa :


                                         Seg ufus ay as-ten-id-yekkes
Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt                                                                      11

Aseɣti n ulaɣmu 5 :
1°) Tawuri n tzelɣa n tnila deg tefyirt d askan n tnila uɣur twehha tigawt. Ma twehha tigawt ɣer win ay d-
yettmeslayen, tazelɣa ad tili d " d / id " : "yusa-d" => ( sani ay d-yusa ? ɣer deg-a [ da ]. Ma twehha tigawt
ɣer win iwumi nettmeslay, tazelɣa ad tili " n / in ": " yusa-n " => sani ay n-yusa ? ɣer deg-in [ din ]. Ihi, deg
tjeṛṛumt, tazelɣa n tnila d aferdis ay teqqnen twuri-is s amyag : tazelɣa n tnila d awṣil n wemyag. Ula deg
usefṛez n tira, yella wayɣer ay ilaq ad neqqen tazelɣa n tnila s amyag : i wakken ad tt-nsemgirred ed
tzelɣa n tilawt « d » ed tenzeɣt "ed" acku nezmer ad neɛreq deg unamek n tefyirt ma ulac tizdit. Ha-t-an
umedya n uneɛruq ay izmren ad d-yili ger tzelɣa n tnila ed tenzeɣt "ed" :
             1. " yuki ed wezrem " => ( ifaq belli yella wezrem )
             2. "yuki-d wezrem " => ( d azrem ay d-yukin seg yiḍes ).


Ha-t-an umedya n uneɛruq izmren ad d-yili ger tzelɣa n tnila ed tzelɣa n tilawt "d" :
             1. " yessa d usu " => ( Amek ay yessa ? am wusu )
             2. " yessa-d usu " => ( D acu ay d-yessa ? d usu. )


2°) Isem ay d-irennun ɣef tzelɣa n tilawt yettili deg waddad ilelli. Amedya : " amumad d aɣerda amecṭuḥ "
Tazelɣa n tilawt => d + addad ilelli. Maca isem ay d-irennun ɣef tenzeɣt n tuqqna « ed » yettili deg
waddad amaruz am deg umedya " aɣerda ed wemcic, ttemɛasasen " : tanzeɣt => ed + addad amaruz
D annect-a ay isemgarrden ger snat tferdisin-a (ay tettaru tuget medden s yiwet tira) maca yal ta s
unamek-is, yal ta s twuri-is deg tefyirt ed tjeṛṛumt. Maca mi ara yili waddad amaruz ur yettbeddil ara ama
deg ususru wala deg tira ur nzemmer ara ad nsemgirred gar-asent. Nettaru ihi tanzeɣt s « ed » i wakken
ad tt-nsemgirred ed tzelɣa n tilawt.


3°) Llant snat tenzaɣ « s » yerna yal yiwet deg-sent tla anamek-is. Ad neddem amedya i yal anamek :
1. Anamek n wallal : " s wemrar ay qqneɣ tixsi " : s wacu ay tt-qqneɣ ? s wemrar ay tt-qqneɣ. Tanzeɣt "s"
deg tefyirt-a, tettafk i yisem anamek n wallal ay yis-s tettwaxdem tigawt. Deg unamek-a, isem ay d-
irennun ɣef tenzeɣt ad yili deg waddad amaruz amaruz. D wa ay d anamek amezwaru n tenzeɣt "s".
2. Anamek n tnila : " s axxam ay ṛuḥeɣ " : sani ay ṛuḥeɣ ? s axxam. Tanzeɣt "s" deg tefyirt-a tis snat,
tettafk i yisem anamek n wandeg ara teḍru tigawt.
Deg unamek-a, isem ay d-irennun ɣef tenzeɣt ad yili deg waddad ilelli. I wakken ad necfu :


                 Anamak n wallal => tanzeɣt "s" + addad amaruz
                 Anamek n tnila      => tanzeɣt " s" + addad ilelli




Aseɣti n ulaɣmu 7 :
1°) Tuddma n tuccḍiwin ed useɣti :
1. Degw zal : Tuccḍa d tira n ususru anɣi n yimesli [g°] deg wawal [deg°] . Asusuru anɣi yekka-d seg
temlilit n tergalt "g" n tenzeɣt « deg » ed teɣri "u" n yisem amaruz « uzal ». Ur ilaq ihi ad t-naru acku
yessedrag talɣa talugant n umaruz. Yessefk ad naru ihi : Deg uzal.

TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 -
Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
Tamsirt 8 : Addad amaruz                                                                            12


2. Lleqbayel : tuccḍa d tira n temsertit ay d-yettilin deg usenṭeq mi ara temlil tenzeɣt "n" ed tergalt
tamenzut "L" n yisem amaruz "Leqbayel. Yessefk ad naru tanzeɣt weḥd-s. Tira iṣeḥḥan d : n Leqbayel.


3. ldin-t : ameggay d asget unti acku " d tiwwura ay yeldin ". Ur yelli umeggay d asget amalay i wakken ad
naru "ldin" ur yelli usemmad usrid n wemyag d amqim udmawan ad ɣer-s yeqqnen s tezdit. Ilaq ihi ad
naru : ldint.
4. tawwurt : isem deg weḍris tezwar-it tenzeɣt « deg » d asemmad n tenzeɣt, ilaq ad yili ihi deg waddad
amaruz. Yessefk ihi ad naru : tewwurt.


2°) Imuraz ed temkant-nsen deg tefyirt :


                   isem        Tamkant-is deg tefyirt      isem     Tamkant-is deg tefyirt
                webṛaḥ      asemmad n wemḍan            tewwurt    asemmad n tenzeɣt
                tewwurt     asemmad n wemḍan            wemnaṛ     asemmad n tenzeɣt
                n wefrag    asemmad n tenzeɣt           llḥiḍ      asemmad n tenzeɣt
                yexxamen    ameggay mbeɛd amyag         wexxam     asemmad n tzelɣa "at"
                weɛrur      asemmad n tenzeɣt           lexla      asemmad n tenzeɣt
                tewwurt     asemmad n tenzeɣt           lmeftaḥ    asemmad n tenzeɣt
                tdekkanin   ameggay mbeɛd amyag         wesɣar     asemmad n tenzeɣt
                wesqif      asemmad n tenzeɣt           txelxalt   asemmad n wemḍan
                uzal        asemmad n tenzeɣt           tewwurt    asemmad n tenzeɣt
                Leqbayel    asemmad n tenzeɣt           wemnaṛ     asemmad n tenzeɣt
                tsekkaṛt    asemmad n tenzeɣt




Aseɣti n ulaɣmu 8 :
  Nnan-iyi-d kra n warrac-nneɣ : a win yufan aṭas n widen yeɣran ad d-ijemɛen, ad d-iketben akk tiqsiḍin,
timucuha, ed yisefra n teqbaylit. Walakin, nekni s teqbaylit yewwet-aɣ Ṛebbi : nḥeffeḍ Taɛṛabt, Taṛumit,
nejja taklamt-nneɣ. Wissen ma ad yili walbaɛḍ n wussan win ara ifehmen, ara yakin, ad d-yeldi allen-
nsen i wiyaḍ.

Contenu connexe

Tendances

الثالث الثانوي نحو أدبي
الثالث الثانوي نحو أدبيالثالث الثانوي نحو أدبي
الثالث الثانوي نحو أدبيThanawyaHome
 
les animaux male/female/cri
les animaux male/female/criles animaux male/female/cri
les animaux male/female/crifaresdnas
 
Les adverbes en ment
Les adverbes en mentLes adverbes en ment
Les adverbes en mentPaulo Marques
 
Les verbes du premier groupe
Les verbes du premier groupeLes verbes du premier groupe
Les verbes du premier grouperafaelmateos1
 
Seminaire grammaire
Seminaire grammaireSeminaire grammaire
Seminaire grammairephilip61
 
Dictée préparée Noël
Dictée préparée NoëlDictée préparée Noël
Dictée préparée NoëlFrancisca50
 
مذكرة الشرح المفصل لمنهج اللغة الفرنسية للصف الأول الثانوى تيرم أول
مذكرة الشرح المفصل لمنهج اللغة الفرنسية للصف الأول الثانوى تيرم أولمذكرة الشرح المفصل لمنهج اللغة الفرنسية للصف الأول الثانوى تيرم أول
مذكرة الشرح المفصل لمنهج اللغة الفرنسية للصف الأول الثانوى تيرم أولأمنية وجدى
 
Arabic 1: basics on nouns
Arabic 1: basics on nouns Arabic 1: basics on nouns
Arabic 1: basics on nouns Mohamed ZAIM
 
Vocabulaire anglais : les deplacements
Vocabulaire anglais : les deplacementsVocabulaire anglais : les deplacements
Vocabulaire anglais : les deplacementsMonique SEGOL
 
الخلاصة السلسة لأصول قالون و ورش عن نافع المدني للشيخ محمد بن التهامي البارودي
الخلاصة السلسة لأصول قالون و ورش عن نافع المدني للشيخ محمد بن التهامي الباروديالخلاصة السلسة لأصول قالون و ورش عن نافع المدني للشيخ محمد بن التهامي البارودي
الخلاصة السلسة لأصول قالون و ورش عن نافع المدني للشيخ محمد بن التهامي الباروديMaysoun67
 
الفعل المبني للمعلوم والمبني للمجهول
الفعل المبني للمعلوم والمبني للمجهولالفعل المبني للمعلوم والمبني للمجهول
الفعل المبني للمعلوم والمبني للمجهولRuba Einein
 
Matn al-Ajrumiyyah
Matn al-AjrumiyyahMatn al-Ajrumiyyah
Matn al-AjrumiyyahZaffer Khan
 
Lecture 4 Les registres de langue
Lecture 4 Les registres de langue Lecture 4 Les registres de langue
Lecture 4 Les registres de langue Christophe Gagne
 
FORMATION DELF EN LIGNE B2 2022.pdf
FORMATION DELF EN LIGNE B2 2022.pdfFORMATION DELF EN LIGNE B2 2022.pdf
FORMATION DELF EN LIGNE B2 2022.pdfErwan MOREL
 
French regular verbs - first group (-er) (present tense)
French regular verbs - first group (-er) (present tense)French regular verbs - first group (-er) (present tense)
French regular verbs - first group (-er) (present tense)Catherine Bowles
 
أعضاء التقاط الأغذية عند الحيوان
أعضاء التقاط الأغذية عند الحيوانأعضاء التقاط الأغذية عند الحيوان
أعضاء التقاط الأغذية عند الحيوانALTRAN TUNISIE (ATC)
 
تحميل كتاب ألف مثل ومثل انكليزي مترجم الى اللغة العربية Www.maktbah.com
تحميل كتاب ألف مثل ومثل انكليزي مترجم الى اللغة العربية  Www.maktbah.comتحميل كتاب ألف مثل ومثل انكليزي مترجم الى اللغة العربية  Www.maktbah.com
تحميل كتاب ألف مثل ومثل انكليزي مترجم الى اللغة العربية Www.maktbah.commaktbahCom
 

Tendances (20)

الثالث الثانوي نحو أدبي
الثالث الثانوي نحو أدبيالثالث الثانوي نحو أدبي
الثالث الثانوي نحو أدبي
 
les animaux male/female/cri
les animaux male/female/criles animaux male/female/cri
les animaux male/female/cri
 
Decrire un objet
Decrire un objetDecrire un objet
Decrire un objet
 
S'entraider pour mieux réussir.
S'entraider pour mieux réussir.S'entraider pour mieux réussir.
S'entraider pour mieux réussir.
 
Les adverbes en ment
Les adverbes en mentLes adverbes en ment
Les adverbes en ment
 
Les verbes du premier groupe
Les verbes du premier groupeLes verbes du premier groupe
Les verbes du premier groupe
 
Seminaire grammaire
Seminaire grammaireSeminaire grammaire
Seminaire grammaire
 
Dictée préparée Noël
Dictée préparée NoëlDictée préparée Noël
Dictée préparée Noël
 
مذكرة الشرح المفصل لمنهج اللغة الفرنسية للصف الأول الثانوى تيرم أول
مذكرة الشرح المفصل لمنهج اللغة الفرنسية للصف الأول الثانوى تيرم أولمذكرة الشرح المفصل لمنهج اللغة الفرنسية للصف الأول الثانوى تيرم أول
مذكرة الشرح المفصل لمنهج اللغة الفرنسية للصف الأول الثانوى تيرم أول
 
Arabic 1: basics on nouns
Arabic 1: basics on nouns Arabic 1: basics on nouns
Arabic 1: basics on nouns
 
Droit
DroitDroit
Droit
 
Vocabulaire anglais : les deplacements
Vocabulaire anglais : les deplacementsVocabulaire anglais : les deplacements
Vocabulaire anglais : les deplacements
 
الخلاصة السلسة لأصول قالون و ورش عن نافع المدني للشيخ محمد بن التهامي البارودي
الخلاصة السلسة لأصول قالون و ورش عن نافع المدني للشيخ محمد بن التهامي الباروديالخلاصة السلسة لأصول قالون و ورش عن نافع المدني للشيخ محمد بن التهامي البارودي
الخلاصة السلسة لأصول قالون و ورش عن نافع المدني للشيخ محمد بن التهامي البارودي
 
الفعل المبني للمعلوم والمبني للمجهول
الفعل المبني للمعلوم والمبني للمجهولالفعل المبني للمعلوم والمبني للمجهول
الفعل المبني للمعلوم والمبني للمجهول
 
Matn al-Ajrumiyyah
Matn al-AjrumiyyahMatn al-Ajrumiyyah
Matn al-Ajrumiyyah
 
Lecture 4 Les registres de langue
Lecture 4 Les registres de langue Lecture 4 Les registres de langue
Lecture 4 Les registres de langue
 
FORMATION DELF EN LIGNE B2 2022.pdf
FORMATION DELF EN LIGNE B2 2022.pdfFORMATION DELF EN LIGNE B2 2022.pdf
FORMATION DELF EN LIGNE B2 2022.pdf
 
French regular verbs - first group (-er) (present tense)
French regular verbs - first group (-er) (present tense)French regular verbs - first group (-er) (present tense)
French regular verbs - first group (-er) (present tense)
 
أعضاء التقاط الأغذية عند الحيوان
أعضاء التقاط الأغذية عند الحيوانأعضاء التقاط الأغذية عند الحيوان
أعضاء التقاط الأغذية عند الحيوان
 
تحميل كتاب ألف مثل ومثل انكليزي مترجم الى اللغة العربية Www.maktbah.com
تحميل كتاب ألف مثل ومثل انكليزي مترجم الى اللغة العربية  Www.maktbah.comتحميل كتاب ألف مثل ومثل انكليزي مترجم الى اللغة العربية  Www.maktbah.com
تحميل كتاب ألف مثل ومثل انكليزي مترجم الى اللغة العربية Www.maktbah.com
 

Dernier

Bahare Shariat Jild 2 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 2 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali AzmiBahare Shariat Jild 2 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 2 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmibookbahareshariat
 
Bahare Shariat Jild 3 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 3 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali AzmiBahare Shariat Jild 3 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 3 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmibookbahareshariat
 
Bahare Shariat Jild 4 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 4 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali AzmiBahare Shariat Jild 4 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 4 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmibookbahareshariat
 
TUYỂN TẬP 25 ĐỀ THI HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2023 CÓ ĐÁP ÁN (SƯU...
TUYỂN TẬP 25 ĐỀ THI HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2023 CÓ ĐÁP ÁN (SƯU...TUYỂN TẬP 25 ĐỀ THI HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2023 CÓ ĐÁP ÁN (SƯU...
TUYỂN TẬP 25 ĐỀ THI HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2023 CÓ ĐÁP ÁN (SƯU...Nguyen Thanh Tu Collection
 
FAIL REKOD PENGAJARAN.pptx fail rekod pengajaran
FAIL REKOD PENGAJARAN.pptx fail rekod pengajaranFAIL REKOD PENGAJARAN.pptx fail rekod pengajaran
FAIL REKOD PENGAJARAN.pptx fail rekod pengajaransekolah233
 
TUYỂN TẬP 20 ĐỀ THI KHẢO SÁT HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2020 (CÓ Đ...
TUYỂN TẬP 20 ĐỀ THI KHẢO SÁT HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2020 (CÓ Đ...TUYỂN TẬP 20 ĐỀ THI KHẢO SÁT HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2020 (CÓ Đ...
TUYỂN TẬP 20 ĐỀ THI KHẢO SÁT HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2020 (CÓ Đ...Nguyen Thanh Tu Collection
 
Bahare Shariat Jild 5 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 5 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali AzmiBahare Shariat Jild 5 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 5 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmibookbahareshariat
 
Bahare Shariat Jild 1 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 1 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali AzmiBahare Shariat Jild 1 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 1 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmibookbahareshariat
 
مختصر علم احكام القرآن فقه القرآن وفق منهج العرض
مختصر علم احكام القرآن فقه القرآن وفق منهج العرضمختصر علم احكام القرآن فقه القرآن وفق منهج العرض
مختصر علم احكام القرآن فقه القرآن وفق منهج العرضأنور غني الموسوي
 

Dernier (11)

Bahare Shariat Jild 2 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 2 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali AzmiBahare Shariat Jild 2 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 2 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
 
LAR MARIA MÃE DE ÁFRICA .
LAR MARIA MÃE DE ÁFRICA                 .LAR MARIA MÃE DE ÁFRICA                 .
LAR MARIA MÃE DE ÁFRICA .
 
Bahare Shariat Jild 3 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 3 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali AzmiBahare Shariat Jild 3 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 3 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
 
Bahare Shariat Jild 4 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 4 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali AzmiBahare Shariat Jild 4 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 4 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
 
TUYỂN TẬP 25 ĐỀ THI HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2023 CÓ ĐÁP ÁN (SƯU...
TUYỂN TẬP 25 ĐỀ THI HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2023 CÓ ĐÁP ÁN (SƯU...TUYỂN TẬP 25 ĐỀ THI HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2023 CÓ ĐÁP ÁN (SƯU...
TUYỂN TẬP 25 ĐỀ THI HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2023 CÓ ĐÁP ÁN (SƯU...
 
FAIL REKOD PENGAJARAN.pptx fail rekod pengajaran
FAIL REKOD PENGAJARAN.pptx fail rekod pengajaranFAIL REKOD PENGAJARAN.pptx fail rekod pengajaran
FAIL REKOD PENGAJARAN.pptx fail rekod pengajaran
 
TUYỂN TẬP 20 ĐỀ THI KHẢO SÁT HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2020 (CÓ Đ...
TUYỂN TẬP 20 ĐỀ THI KHẢO SÁT HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2020 (CÓ Đ...TUYỂN TẬP 20 ĐỀ THI KHẢO SÁT HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2020 (CÓ Đ...
TUYỂN TẬP 20 ĐỀ THI KHẢO SÁT HỌC SINH GIỎI MÔN TIẾNG ANH LỚP 6 NĂM 2020 (CÓ Đ...
 
Bahare Shariat Jild 5 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 5 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali AzmiBahare Shariat Jild 5 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 5 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
 
Bahare Shariat Jild 1 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 1 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali AzmiBahare Shariat Jild 1 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
Bahare Shariat Jild 1 By SadurshSharia Mufti Amjad Ali Azmi
 
مختصر علم احكام القرآن فقه القرآن وفق منهج العرض
مختصر علم احكام القرآن فقه القرآن وفق منهج العرضمختصر علم احكام القرآن فقه القرآن وفق منهج العرض
مختصر علم احكام القرآن فقه القرآن وفق منهج العرض
 
Energy drink .
Energy drink                           .Energy drink                           .
Energy drink .
 

Tamsirt 8 addad amaruz

  • 1. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 1 Isem amaziɣ ɣer-s sin waddaden : addad ilelli ed waddad amaruz . Amedya : isem « argaz » d ilelli deg « Argaz yecca seksu » maca d amaruz deg « yecca wergaz seksu ». Wi d kra n yimedyaten nniḍen : Addad Asuf amalay Asget amalay Asuf unti Asget unti Addad ilelli Adfel yessa Irgazen llan Tafsut telha Tislatin rezfent Addad amaruz Yessa wedfel Llan yergazen Telha tefsut Rezfent teslatin 1. Tignatin ay deg yettili yisem deg waddad amaruz : 1.1 - Mi ara yili yisem d ameggay ara yezwir wemyag : Amedya : yefsi wedfel. Maca mi ara yezwir umeggay amyag : adfel yefsi, ad yili d isem deg waddad ilelli. Yezmer ad d-yekk ger wemyag ed yisem amaruz yiwen uferdis neɣ ugar. Wi d kra n yimedyaten : Addad ilelli Tafyirt Ger wemyag ed umaruz Argaz Yejja wergaz axxam-is Ulac Aɛeṭṭar Yessenz-as-t-id uɛeṭṭar Iwṣilen n wemyag Arrac Tturaren deg-s warrac Tanzeɣt ed wewṣil-is idrimen Kfan tura yedrimen Amernu n wakud 1.2 - Mi ara yili yisem tezwar-it tenzeɣt : Wi d kra n yimedyaten : Addad ilelli Tanzeɣt Amedya deg tefyirt Adfel am Mellulet am wedfel akal Ddaw Ijirmeḍ yettidir ddaw wakal Tawwurt deffir Yeffer deffir tewwurt Iḍ deg Neggan deg yiḍ Imcumen ed Ur teddu ed yemcumen. Tamurt ɣef Yeɣli-d yigenni ɣef tmurt Atmaten ger Tlaq tegmat ger watmaten Tameɣra ɣer As-d ɣer tmeɣra Asefru i Slan i usefru Tamda n Swan aman n temda Aqerru nnig Tɛedda nnig uqerru Afus s Yewwet-it s ufus irgazen sdat Yeggul sdat yergazen Asif seg Seg wasif ay d-tugmemt TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 - Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
  • 2. Tamsirt 8 : Addad amaruz 2 Ger tamawt : Ad nger ihi tamawt belli qrib tinzaɣ akk yettabaɛ-itent umaruz. Maca ɣas drus-itent, llant tsuraf. Tanzeɣt « ar » ed tenzeɣt « s » n tnila ur tent-yettabaɛ ara umaruz. Ha-ten kra n yimedyaten : Addad ilelli Tanzeɣt Amedya deg tefyirt Tameddit ar Ar tameddit ad d-nemlil Azekka Ar azekka ihi ! Afus s Efk-as-ten s afus Axxam Yerra s axxam 1.3 - Mi ara yili yisem yezwar-it wemḍan : Isem d asemmad n wemḍan ara d-yezgen deffir wemḍan am deg yimedyaten-a : Addad ilelli Amḍan Amedya deg tefyirt Aqcic Yiwen Yiwen weqcic Taqcict Yiwet Yiwet teqcict Irgazen Sin Sin yergazen Tiqcicin Snat Snat teqcicin Arrac Xemsa Xemsa warrac Timɣarin Ɛecṛa ɛecṛa temɣarin Timellalin ɛecrin n ɛecrin n tmellalin Tiyuzaḍ Alef n Alef n tyuzaḍ Imdanen Amelyun Amelyun n yemdanen 1.4 - D isem ay d-yettalsen i usemmad (usrid) n usefhem : Ad yili yisem d amaruz mi ara yili irennu-d i wakken ad d-yeglem asemmad usrid n wemyag (ara yilin d amqim udmawan usrid yeqqnen s amyag) am umedya « yelsa-t, ubeṛnus ». Asemmad usrid d amqim admawan awṣil n wemyag (t), ma nura kan « yelsa-t » yezmer ur iban ara d acu ay yemmelsen. Maca, ma nerna-as « ubeṛnus » ad iban d acu ay yemmelsen. Isem amaruz deg tefyirt-a igellem-d asemmad usrid maca yassefk ad neg ticcert acku ma ulac yezmer ad yili yisem amaruz d ameggay. I wakken kan ad nwali azal n ticcert-a walim imedyaten-a : Tira Amedya Asefhem n unamek D acu-t yisem S ticcert Yewwet-it, wergaz-nni D argaz ay yettewten D asemmad usrid Mebla ticcert Yewwet-it wergaz-nni D argaz ay yewten D ameggay S ticcert Tessen-itt, teqcict-nni D taqcict ay yettwassnen D asemmad usrid Mebla ticcert Tessen-it teqcict-nni D argaz ay yessnen D ameggay Yezmer ad yili yisem d asegzay ara d-yalsen i umeggay ɣas ma ur yelli wemqim udmawan am deg : «.yettwassen wergaz s tikli-is » : ameggay d « wid yessnen argaz » ma d « argaz » d asemmad usrid.
  • 3. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 3 1.5 – Mi ara yili yisem d asemmad asegzay n umeggay n tefyirt taramyagant : Tafyirt taramyagant d tafyirt aydeg ulac amyag. Amedya : « D ajenyuṛ ». Ma yella neẓra anwa ay d ajenyuṛ ulayɣer ma nerna-as awal iḍen i isefhem imi ameggay iban d « netta ». Maca, ma nebɣa ad d- nessefhem anwa ay d ajenyuṛ ad as-nernu isem ara aɣ-yemlen anwa ay d ajenyuṛ : d ajenyuṛ, wergaz-is ad d-yeḍḥu yisem « wergaz » d asemmad asegzay (n usefhem) ara yessemden deg tefyirt aglam n umeggay. D ayen ayɣef ay as-nsawal i « wergaz-is » d asemmad asegzay(1) n umeggay. Isem, deg tefyirt-a, deg waddad amaruz ay yella. Imi aṭas n leṣnaf n tefyirin tiramyaganin, ad d-nsukk tiṭ s yimedyaten-a ɣef tegnatin ay deg ara yili yisem d asemmad asegzay n umeggay : Tafyirt Ameggay Asegzay n umeggay Asemmad asegzay 1 Deg-s lxir, wergaz-a S Awṣil n tenzeɣt Wergaz 2 Ha-t, webrid T Amqim usrid Webrid 3 Inek, yedrimen. Inek Amqim n wayla Yedrimen 4 D amellal, wedfel. amellal Iglem Wedfel 5 N tfunast, wudi. n Tanzeɣt Wudi 6 I kemm, wezrar. Kemm Amqim ilelli Wezrar 7 D arraw-im, warraw-is im Awṣil n yisem Warraw 8 Anseg-itt tmeṭṭut-is ? itt Awṣil n usestan Tmeṭṭut 9 N yiḍelli, weɣrum-nni Yiḍelli Amernu n wakud Weɣrum 10 D ameksa, werfiq-is ameksa isem Werfiq 1.5 – Isem ara yezwir : bu, mm, at, sut : Ad yili yisem d amaruz ma tezwar-it yiwet seg tzelɣiwin : { bu, at, mm, sut } Am deg yimedyaten-a : Tazelɣa Isem ilelli Amedya ay d-yemmalen ayla Iglem Bu Iɣil Bu tcacit tazewwaɣt Bu tɣenant At Axxam At yeɛmamen iwraɣen At yiseɣ Mm Amendil Mm umendil Mm ujenniw Sut Iles Sut yerbiben Sut yiles 2. Tizelɣiwin ilan addad amaruz ɣas ur llint d ismawen : Amedya : « iḍelli » macci d isem maca deg tefyirt « seg yiḍelli ur yecci » iban ɣer-s addad amaruz : yiḍelli. S umata, awalen ur nelli d ismawen ay iseɛɛun addad amaruz d tizelɣiwin ibeddun s teɣra yerna izemren ad sɛunt tiwuriwin ay ila yisem. Ha-ten kra yimedyaten : ilelli Amaruz-is ilelli Amaruz-is ilelli Amaruz-is ilelli Amaruz-is akka Wakka Azekka Uzekka ayen Wayen Ulac Wulac ay Way acemma Wacemma ara Wara Iḍelli Yiḍelli ilindi Yilindi anseg wanseg annect wannect amek Wamek TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 - Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
  • 4. Tamsirt 8 : Addad amaruz 4 3. Amek ay d-yettban waddad amaruz : Ay yettbeddilen deg talɣa n yisem seg waddad ilelli s addad amaruz d tiɣri tamezwarut ed tmerna i umalay n tzegneɣriyin [ w, y }. I weglam n talɣa n yisem nettaru « R » d azamul n tergalt. Mi ara naru R1R2 e i wakken ad d-nini llant snat tergalin yemgarrden. Mi ara naru RR i wakken ad d-nmel belli tessed tergalt. Ha-tt ihi tfelwit ay d-igellmen-d amek ay tettbeddil talɣa n yisem deg waddad amaruz : Talɣa n Talɣa n amedya Amedya Taggayt n yisem yilelli umaruz Asusru Tira n tsureft aR1R2__ weR1R2__ Wemɣar Wemɣar arẓaẓ aRRa__ waRRa__ wammas wammas weRRa__ wexxam wexxam aRRi__ waRRi__ wacciwen wacciwen Amalay ibeddun s [ a ] aRRu__ waRRu__ wammus wammus aRRe__ waRRe__ wallen wallen aRa__ uRa__ uḍar uḍar aRi__ waRi__ Wasif Wasif aRu__ uRu__ Ufus Ufus aRe__ uRe__ umeksa umeksa iR1R2__ yeR1R2__ yergazen yergazen izmawen iRa__ iRa__ ifassen yifassen Amalay ibeddun s [ i ] iRi__ iRi__ iɣisi yiɣisi Ulac akk iRu__ iRu__ idurar yidurar iRe__ yiRe__ yiɣes yiɣes Ulac akk Amalay ibeddun s u uR__ wuR__ wuccen wuccen Ulac akk taR1R2 __ teR1R2__ temɣart temɣart takna taRR __ taRR __ taddart taddart teRR __ texxamt texxamt taRa__ tRa__ tsarut tsarut taRa__ tafat tafat Unti ibeddun s ta taRi__ taRi__ tadimt tadimt tRi__ tzibba tzibba taRu__ taRu__ taluft taluft tRu__ tsummta tsummta taRe__ taRe__ tament tament tRe__ tmeɣra tmeɣra
  • 5. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 5 Talɣa n Talɣa n Amedya Amedya Taggayt n yisem yilelli umaruz Asusru Tira n tsureft tiR1R2__ teR1R2 __ temɣarin temɣarin Unti ibeddun s ti tiRR__ tiRR__ tiddas tiddas teRR __ tezzyiwin tezzyiwin tiRa__ tiRa__ tira tira tRa__ tfawtin tfawtin tiRi__ tiRi__ tili tili tRi__ tziri tziri tiRu__ tRu__ tmura tmura tiRe__ tiRe__ tidet tidet tRe__ tmes tmes Unti ibeddun s tu tuR__ tuR__ tuccent tuccent Ulac akk Ger tamawt : 1. Ma d ismawen ibeddun s tergalt, ama d imalayen neɣ d untiyen ur nbeddu ara s wezwir « t » n wunti ur ttbeddilen ara deg waddad amaruz. Ha-ten wi d kra n yimedyaten : laẓ, fad, mejjir, mernuyet, waɣzen, teryal, lxedma, ddunnit, ddin, lɣerba, Ldzayer, Fṛansa. Ur ttbeddilen ara daɣen yismawen n yemdanen ed tmura : Albanya, Useṭralya, Islanda, Alaska, Albert Einstein… 2. Mi ara yili umaruz n yisem amalay ibeddun s « i » ur yettbeddil ara deg ususru nrennu-as deg tira tazegnaɣrit « y » i umaruz ɣas ur t-id-nessenṭaq ara. Ad naru ihi : « yigenni », « yidurar », « yigujilen », « yinisi » ɣas ad ten-id-nessenṭeq : [ igenni ], [ idurar ], [ igujilen ], [ inisi ]. 3. Mi ara yili yisem amaruz d yiwen ger sin yismawen yettabaɛen amyag yerna ur ttbeddilen yimaruzen- nsen deg ususru d ticcert ara d-yesbanen anwa deg-sen ay d asemmad usrid ed wanwa ay d asegzay n umeggay. Am deg umedya : « yerna Qasi, Belqasem » / « yerna Qasi Belqasem » deg tmezwarut d Belqasem ay d ameggay ma d Qasi d asemmad usrid maca deg tis snat d Qasi ay d ameggay ma d Belqasem d asemmad. 4. Ur ilaq ara ad as-nbeddel tira i umaruz ibeddun s « we… » akken ad t-naru « u…. » acku deg talɣa weR1R2__ kan ay deg tɣelli teɣri tamezwarut n yisem amalay ma deg talɣiwin nniḍen d abeddel neɣ d timerna n tzegnaɣrit ay d-yettilin ihi ilaq ad d-iban deg tira wemgirred ger uneɣluy n teɣri ed ubeddel-is am wakken yella deg tjeṛṛumt acku mi ara naru « urgaz, uxxam, umɣar… » amzun tuɣal teɣri « a » n yilelli d « u » deg umaruz yili ur akken tella tegnit deg tjeṛṛumt, yessefk ad nettaru : wergaz, wexxam, wemɣar… TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 - Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
  • 6. Tamsirt 8 : Addad amaruz 6 Alaɣmu 1 : Aru isem amaruz n yal isem deg tefyirt. Ameksa, aɣilas, akal, amuḍin, amɣar, arkas, ismawen, imɣi, imi, iɣes, isɣi, imcac, imassen, iddawen, iguza, uraw, ureɣ, unguf, uccen, usu, ul, tamara, tamart, tamazirt, taslent, tazemmurt, tasilt, tamurt, tili, tira, tamda, tara, turin, tusut, tuffra, bibṛas, sawraɣ, lbaz, igenni, aẓar, imensi, zzman, taklit, imurar, iminig. Alaɣmu 2 : Ccaṛ ilem deg yal tafyirt s wawal iwulmen. Ini-d anwa addad ay deg yella yisem ed wacuɣer. 1. S ……… (afus / ufus) azelmaḍ ay tt-yura. 2. Yewwet …….. (ageffur / ugeffur) deg ………. (tamurt / tmurt). 3. D ….. (ameksa / umeksa) ay as-tt-yundin i ….. (uccen / wuccen). 4. Armi d-irab …… ( axxam / wexxam ) ay asen-fkan tanezduɣt. 5. Sin ..… (ussan / wussan) ay as-mazal ad teddu d …. (tislit / teslit) Alaɣmu 3 : Argaz, iban webrid-is, ɣas d abrid bu yisennanen. Yal ass d tazzla ɣef telqimt tarẓagant. Aɛebbuḍ amcum, d afrasen ay as-ilaqen ula akken ur yettaccaṛ. Ma d tameṭṭut, nettat, ur temniɛ ara. Asmi tebda ddunnit, aqjun yugi ad yuɣal d tameṭṭut. Yeffeɣ-it leɛqel meskin isuɣ armi yessebleɛ tagerjumt-is, yeggugem, yejja-t umeslay. Mi yeffeɣ Muḥend Ameẓyan tekker teslal afenjal-nni ay deg yeswa lqahwa. Aman ed ijenwiyen. Ssyen tesmendeg i tmes ammar ad texsi. Terna-yas sin yisufa, imir teṭṭef deg-sen. D asɣar n ddilya iḥeḍmen aṭas. Ticki yeḥḍem wesɣar fiḥel asuḍu. Yernu tura macci am zik, aṭas s way yis ay tenɣes tezmert. Yuli uḥejjaju armi cwiṭ ad yennal aɣanim. Ula d ddexxam am wacemma kan. Cwiṭ akka teddem timeṣleḥt i tɣerɣert. Mi tekna, tḥulfa i kra deg wammas-is. Tḍumm kra n yixeclawen wissen anseg d-kkan. Axxam zeddig, maca ilefḍan am yir medden, ma tejjiḍ-asen abrid ad k-alin. Amer Mezdad "Iḍ ed wass" (sb 32) Isteqsiyen : 1°) Kkes-d seg weḍris ismawen yellan deg waddad amaruz. Glem abeddel ay d-yellan deg-sen tarum-ten deg waddad-nsen ilelli. 2°) Kkes-d seg weḍris ismawen yellan deg waddad ilelli. Arum-ten deg waddad amaruz. Alaɣmu 4 : D acu-tent tuccḍiwin yellan deg tefyirin-a ? Sseɣti : 1. Ttnaɣen ɣef tardast bb°akal anwa ara tt-yawin. 2. Nusa-d seg g°edrar, nedda-d ed imawlan-nneɣ. 3. D tiwwura bbuzzal ay d-medlen deg gudmawen-nneɣ. 4. Yennum tikli ggiḍ ɣef ḍar 5. Segw fus i s-ten-id-yekkes.
  • 7. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 7 Alaɣmu 5 : 1°) Acimi ay ilaq ujerriḍ n tuqqna ger tazelɣa n tnila ed wemyag ? 2°) D acu deg tjeṛṛumt ay isemgirriden ger tzelɣa n tilawt " d " d tenzeɣt " ed " ? 3°) Tanzeɣt " s " tesɛa sin yinumak. D acu-ten ? Awi-d imedyaten. Alaɣmu 6 : Lḥara d ixxamen yecrek yiwen webṛaḥ, tezdukel-iten yiwet tewwurt n wefrag. Llan yexxamen yesɛan tiwwura mqabalent, llan wiyaḍ myezzin-d s weɛrur; wiyaḍ sɛan tawwurt ta d tama n ta. Mi ara tkecmeḍ seg tewwurt n wefrag ad tafeḍ asqif ay deg bnant tdekkanin. Akken ara teffɣeḍ seg wesqif ad tafeḍ lḥara. Degw zal, tiwwura lleqbayel ttɣimint ldin-t, lameɛna, ɣas akken, abeṛṛani ur ikeccem ara, ḥaca ma isawel. Alamma yebda-d ṭṭlam ara tent-sekkṛen s tsekkaṛt n wesɣar yellan tleḥḥu seg lṛiha n daxel n tewwurt, tkeccem deg wemnaṛ ufella yebnan deg llḥiḍ. Mi ara ṛuḥen akk at wexxam ɣer lexla neɣ s anda nniḍen degw zal, ttsekkiṛen tiwwura ɣer deffir s lmeftaḥ. Lmeftaḥ yettɛeddi deg yiwet txelxalt yerṣan deg tawwurt yakk d-tayeḍ yerṣan deg wemnaṛ. Henri Genevois « Habitation Kabyle » 1°) Kkes-d tuccḍiwin n tira yellan deg weḍris-a ? Sseɣti. 2°) Kkes-d ismawen yellan deg waddad amaruz. Mel-d tamkant n yal wa deg-sen deg twinest. Alaɣmu 8 : Nnan-iyi-d kra n arrac-nneɣ : a win yufan aṭas n widen yeɣran ad d-ijemɛen, ad d-ketben akk tiqsiḍin, timucuha, ed isefra n taqbaylit. Walakin, nekni s taqbaylit yewwet-aɣ ṛebbi : nḥeffeḍ Taɛṛabt, Taṛumit, neṛṛa taklamt-nneɣ. Wissen ma ad yili walbaɛḍ n ussan win ara ifehmen, ara yakin, ad d-yeldi allen-nsen i wiyaḍ ? Meziane Atek (1 Furar 1954) - Ales-as i tira n weḍris-a s umuraz n yismawen anda ilaq ad ilin ? TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 - Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
  • 8. Tamsirt 8 : Addad amaruz 8 Aseɣti n ulaɣmu 1 : Tira n waddad amaruz n yismawen : Ilelli Amaruz Ilelli Amaruz Ilelli Amaruz ilelli Amaruz Ameksa umeksa imcac yemcac Tamart Tamart Tusut Tusut Aɣilas Uɣilas Imassen Yimassen Tmazirt Tamazirt Tuffra Tuffra Akal wakal Iddawen Yiddawen Taslent teslent Bibṛas Bibṛas Amuḍin umuḍin Iguza yiguza Tazemmurt Tzemmurt Sawraɣ Sawraɣ Amɣar wemɣar Uraw wuraw Tasilt Tasilt Lbaz Lbaz Arkas warkas Ureɣ wureɣ Tamurt Tmurt Igenni yigenni Ismawen yIsmawen Unguf wunguf Tili Tili Aẓar uẓar Imɣi yemɣi Uccen wuccen Tira Tira Imensi yimensi Imi yImi Usu wusu tamda temda Taklit Taklit Iɣes yiɣes Ul wul Tara Tara Imurar yimurar Isɣi yesɣi Tamara tmara Turin Turin Iminig Yiminig Aseɣti n ulaɣmu 2 : Tacaṛt n yilmawen deg tefyar : 1. S ufus azelmaḍ ay tt-yura. 2. Yewwet ugeffur deg tmurt. 3. D ameksa ay as-tt-yundin i wuccen. 4. Armi d-irab wexxam ay asen-fkan tanezduɣt. ( d amaruz) 5. Sin wussan ay as-mazal ad teddu d tislit. Addad n wawal yettufernen ed ubeggen n wacuɣer. Tafyirt Isem Addad Tamkant n yisem deg twinest 1 ufus amaruz d asemmad n tenzeɣt ugeffur amaruz d ameggay ay d-yernan ɣef wemyag 2 tmurt amaruz d asemmad n tenzeɣt ameksa ilelli d isem ay d-yernan ɣef tzelɣa n tilawt 3 wuccen amaruz d asemmad n tenzeɣt 4 wexxam amaruz d ameggay ay d-yernan ɣef wemyag wussan amaruz d asemmad n wemḍan 5 tislit ilelli d isem d-yernan ɣef tzelɣa n tilawt
  • 9. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 9 Aseɣti n ulaɣmu 3 : 1°) Ismawen imuraz, taglemt n ubeddel ed tira n yillelliyen-nsen : Isem amaruz Abeddel ay d-yellan Addad-is Ilelli webrid Tiɣri tamenzut teɣli, terna-d s isem tzegnaɣrit "w" ed teɣri n yilem "e" i abrid usishel n ususru. yisennanen Timerna n tzegnaɣrit "y". isennanen telqimt Teɣli teɣri tamenzut terna-d teɣri n yilem « e » i usishel n ususru. talqimt ddunnit Ulac abeddel acku ibeddu s tergalt « d ». ddunnit leɛqel Ulac abeddel acku ibeddu s tergalt « l ». leɛqel umeslay Abeddel teɣri tamenzut : a u. ameslay tmes Aneɣluy n teɣri tamenzut « i » ed tukksa-is. times yisufa Asusru ur yettbeddil ara. Tella-d tmerna n tzegnaɣrit "y" deg tira i isufa wesbani n umaruz. ddilya Ulac abeddel acku d isem ibeddun s tergalt. ddilya wesɣar Tiɣri tamenzut teɣli, terna-d tzegnaɣrit "w" ed teɣri n yilem "e" i usishel n asɣar ususru. tezmert Teɣli teɣri tamezwarut terna-d deg wemkan-is teɣri n yilem « e » i usishel tazmert n ususru. uḥejjaju Abeddel n teɣri tamezwarut : a u aḥejjaju wacemma Timerna n tzegnaɣrit w deg tazwarat n yisem. acemma tɣerɣert Aneɣluy n teɣri tamenzut « i » ed tukksa-is. tiɣerɣert wammas Timerna n tzegnaɣrit "w" d tuzwiryt i yisem ammas yixeclawen Asusru ur yettbeddil ara. Maca deg tira ad as-nernu tazegnaɣrit « y » i ixeclawen wesbani n umaruz. 2°) Ismawen ilelliyen ed imuraz-nsen : Isem Amaruz-is Isem Amaruz-is Argaz wergaz afenjal ufenjal abrid webrid lqahwa lqahwa ass wass aman waman tazzla tazzla ijenwiyen yijenwiyen Aɛebbuḍ uɛebbuḍ asɣar wesɣar afrasen wafrasen asuḍu usuḍu tameṭṭut aɣanim uɣanim aqjun medden ddexxan ddexxan tagerjumt tgerjumt timeṣleḥt tmeṣleḥt axxam wexxam TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 - Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
  • 10. Tamsirt 8 : Addad amaruz 10 Aseɣti n ulaɣmu 4 : Tasleḍt n tuccḍiwin ed useɣti : 1. "Ttnaɣen ɣef tardast bb°akal anwa ara tt-yawin" : tuccḍa d tira n temsertit d-yekkan seg telmilit deg ususru n tenzeɣt "n" ed tzegnaɣrit "w" n yisem amaruz "wakal". Yessefk ad naru addad amaruz s talɣa-is talugant "wakal" ed ad naru tanzeɣt "n" weḥd-s. Yessefk ad naru ihi : Ttnaɣen ɣef tardast n wakal anwa ara tt-yawin 2. "Nusa-d seg g°edrar, nedda-d ed imawlan-nneɣ" : Tuccḍa tamezwarut d tira n ususru anɣi aggaɣ n yimesli [g°] deg wawal [g°edrar] ay yekkan seg temlilit n tergalt taggaɣt [ g ] n tenzeɣt « seg » ed yimesli "w" n yisem amaruz « wedrar ». Ur ilaq ad naru tamsertit-a acku tessedrag talɣa talugant n umaruz. Tuccḍa tis snat d tira n yisem "imawlan" s talɣa n waddad ilelli yili d asemmad n tenzeɣt "ed". D tidet, deg ususru ulac amgirred ger yilelli ed umaruz n yisem-a maca s temkant-is tajeṛṛumant deg tefyirt d isem amaruz. Yessefk ad d-nesban addad amaruz s tmerna n yisekkil " y" ɣas ur t-id-nessenṭaq ara. Ad naru : Nusa-d seg wedrar, nedda-d ed yimawlan-nneɣ 3. "D tiwwura bbuzzal ay d-medlen deg gudmawen-nneɣ" : tuccḍa tamezwarut d tira n temsertit ay d- yekkan seg telmilit deg ususru n tenzeɣt "n" ed tzegnaɣrit "w" n yisem amaruz "wuzzal". Am deg tefyirt (1) ilaq ad naru amaruz s talɣa-is talugant ma d tanzeɣt "n" ad tt-naru weḥd-s. Tuccḍa tis snat d tira n tussda n yimesli [gg] ay d-yekkan seg temsertit g + w [ gg ] n mi mlalen yimesla [g] n tenzeɣt « seg » ed [w] n yisem amaruz « wuzzal » Aseɣti : D tiwwura n wuzzal ay d-medlen deg wudmawen-nneɣ 4. " Yennum tikli ggiḍ ɣef ḍar " : tuccḍa tamezwarut d tira n temsertit ay d-yekkan seg telmilit deg ususru n tenzeɣt "n" ed tzegnaɣrit "y" n yisem amaruz "yiḍ". Yessefk ad naru tanzeɣt weḥd-s. Ma d amaruz ad t- naru talɣa-is talugant. Tuccḍa tis snat d tira n uneɣluy n teɣri tamenzut deg yisem amaruz "uḍar". ɣas ur d-nessenṭaq ara tiɣri "u" ilaq ad ad naru "uḍar" ma ulac ad tedreg talɣa talugant n umaruz. Aseɣti n tefyirt ad yuɣal : Yennum tikli n yiḍ ɣef uḍar. 5. " Segw fus i s-ten-id-yekkes " : tuccḍa tamezwarut d tira n ususru anɣi ay d-yekkan seg temlilit n yimesli [g] n tenzeɣt « seg » ed teɣri tamezwarut [u] n yisem amaruz « ufus ». Deg tuccḍa-a tamezwarut tira n usuru yerna-as-d i tenzeɣt tazegnaɣrit « w » yerna yekkes-as i yisem amaruz tiɣri-is tamezwarut « u ». Tuccḍa tis snat tira ur nekmil n wemqim udmawan arusrid « as » ay wumi tettwakkes teɣri « a » ay yis neslugu tira n yemqimen. Taneggrut d tira s teɣri « i » n wemqim amassaɣ « ay » : nsemgarrad-it ed tenzeɣt « i » s tira-is deg talɣa-is talugant ikemlen « ay ». S wakk-a aseɣti n tira n tefyirt ad yili d wa : Seg ufus ay as-ten-id-yekkes
  • 11. Hamid Oubagha : Timsirin n tira n tmaziɣt 11 Aseɣti n ulaɣmu 5 : 1°) Tawuri n tzelɣa n tnila deg tefyirt d askan n tnila uɣur twehha tigawt. Ma twehha tigawt ɣer win ay d- yettmeslayen, tazelɣa ad tili d " d / id " : "yusa-d" => ( sani ay d-yusa ? ɣer deg-a [ da ]. Ma twehha tigawt ɣer win iwumi nettmeslay, tazelɣa ad tili " n / in ": " yusa-n " => sani ay n-yusa ? ɣer deg-in [ din ]. Ihi, deg tjeṛṛumt, tazelɣa n tnila d aferdis ay teqqnen twuri-is s amyag : tazelɣa n tnila d awṣil n wemyag. Ula deg usefṛez n tira, yella wayɣer ay ilaq ad neqqen tazelɣa n tnila s amyag : i wakken ad tt-nsemgirred ed tzelɣa n tilawt « d » ed tenzeɣt "ed" acku nezmer ad neɛreq deg unamek n tefyirt ma ulac tizdit. Ha-t-an umedya n uneɛruq ay izmren ad d-yili ger tzelɣa n tnila ed tenzeɣt "ed" : 1. " yuki ed wezrem " => ( ifaq belli yella wezrem ) 2. "yuki-d wezrem " => ( d azrem ay d-yukin seg yiḍes ). Ha-t-an umedya n uneɛruq izmren ad d-yili ger tzelɣa n tnila ed tzelɣa n tilawt "d" : 1. " yessa d usu " => ( Amek ay yessa ? am wusu ) 2. " yessa-d usu " => ( D acu ay d-yessa ? d usu. ) 2°) Isem ay d-irennun ɣef tzelɣa n tilawt yettili deg waddad ilelli. Amedya : " amumad d aɣerda amecṭuḥ " Tazelɣa n tilawt => d + addad ilelli. Maca isem ay d-irennun ɣef tenzeɣt n tuqqna « ed » yettili deg waddad amaruz am deg umedya " aɣerda ed wemcic, ttemɛasasen " : tanzeɣt => ed + addad amaruz D annect-a ay isemgarrden ger snat tferdisin-a (ay tettaru tuget medden s yiwet tira) maca yal ta s unamek-is, yal ta s twuri-is deg tefyirt ed tjeṛṛumt. Maca mi ara yili waddad amaruz ur yettbeddil ara ama deg ususru wala deg tira ur nzemmer ara ad nsemgirred gar-asent. Nettaru ihi tanzeɣt s « ed » i wakken ad tt-nsemgirred ed tzelɣa n tilawt. 3°) Llant snat tenzaɣ « s » yerna yal yiwet deg-sent tla anamek-is. Ad neddem amedya i yal anamek : 1. Anamek n wallal : " s wemrar ay qqneɣ tixsi " : s wacu ay tt-qqneɣ ? s wemrar ay tt-qqneɣ. Tanzeɣt "s" deg tefyirt-a, tettafk i yisem anamek n wallal ay yis-s tettwaxdem tigawt. Deg unamek-a, isem ay d- irennun ɣef tenzeɣt ad yili deg waddad amaruz amaruz. D wa ay d anamek amezwaru n tenzeɣt "s". 2. Anamek n tnila : " s axxam ay ṛuḥeɣ " : sani ay ṛuḥeɣ ? s axxam. Tanzeɣt "s" deg tefyirt-a tis snat, tettafk i yisem anamek n wandeg ara teḍru tigawt. Deg unamek-a, isem ay d-irennun ɣef tenzeɣt ad yili deg waddad ilelli. I wakken ad necfu : Anamak n wallal => tanzeɣt "s" + addad amaruz Anamek n tnila => tanzeɣt " s" + addad ilelli Aseɣti n ulaɣmu 7 : 1°) Tuddma n tuccḍiwin ed useɣti : 1. Degw zal : Tuccḍa d tira n ususru anɣi n yimesli [g°] deg wawal [deg°] . Asusuru anɣi yekka-d seg temlilit n tergalt "g" n tenzeɣt « deg » ed teɣri "u" n yisem amaruz « uzal ». Ur ilaq ihi ad t-naru acku yessedrag talɣa talugant n umaruz. Yessefk ad naru ihi : Deg uzal. TIDDUKLA TADELSANT IMEDYAZEN. BP 129. Poste Didouche Mourad. 16006. Alger. ALGERIE. Tilifun : (213) 06.64.77.07.37 - Adeg internet web : www.imedyazen.com – E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
  • 12. Tamsirt 8 : Addad amaruz 12 2. Lleqbayel : tuccḍa d tira n temsertit ay d-yettilin deg usenṭeq mi ara temlil tenzeɣt "n" ed tergalt tamenzut "L" n yisem amaruz "Leqbayel. Yessefk ad naru tanzeɣt weḥd-s. Tira iṣeḥḥan d : n Leqbayel. 3. ldin-t : ameggay d asget unti acku " d tiwwura ay yeldin ". Ur yelli umeggay d asget amalay i wakken ad naru "ldin" ur yelli usemmad usrid n wemyag d amqim udmawan ad ɣer-s yeqqnen s tezdit. Ilaq ihi ad naru : ldint. 4. tawwurt : isem deg weḍris tezwar-it tenzeɣt « deg » d asemmad n tenzeɣt, ilaq ad yili ihi deg waddad amaruz. Yessefk ihi ad naru : tewwurt. 2°) Imuraz ed temkant-nsen deg tefyirt : isem Tamkant-is deg tefyirt isem Tamkant-is deg tefyirt webṛaḥ asemmad n wemḍan tewwurt asemmad n tenzeɣt tewwurt asemmad n wemḍan wemnaṛ asemmad n tenzeɣt n wefrag asemmad n tenzeɣt llḥiḍ asemmad n tenzeɣt yexxamen ameggay mbeɛd amyag wexxam asemmad n tzelɣa "at" weɛrur asemmad n tenzeɣt lexla asemmad n tenzeɣt tewwurt asemmad n tenzeɣt lmeftaḥ asemmad n tenzeɣt tdekkanin ameggay mbeɛd amyag wesɣar asemmad n tenzeɣt wesqif asemmad n tenzeɣt txelxalt asemmad n wemḍan uzal asemmad n tenzeɣt tewwurt asemmad n tenzeɣt Leqbayel asemmad n tenzeɣt wemnaṛ asemmad n tenzeɣt tsekkaṛt asemmad n tenzeɣt Aseɣti n ulaɣmu 8 : Nnan-iyi-d kra n warrac-nneɣ : a win yufan aṭas n widen yeɣran ad d-ijemɛen, ad d-iketben akk tiqsiḍin, timucuha, ed yisefra n teqbaylit. Walakin, nekni s teqbaylit yewwet-aɣ Ṛebbi : nḥeffeḍ Taɛṛabt, Taṛumit, nejja taklamt-nneɣ. Wissen ma ad yili walbaɛḍ n wussan win ara ifehmen, ara yakin, ad d-yeldi allen- nsen i wiyaḍ.